Summon – en supersöktjänst från Chalmers bibliotek

Det var en gång ganska enkelt att hitta och använda bibliotekets bestånd av tryckta böcker och tidskrifter. Dessa förvarades i magasin eller på hylla i öppen samling och förtecknades på kort som förvarades i en katalog. För att hitta det man letade efter kunde man gå till hyllan eller bläddra i kortkatalogen. Så var det under en väldigt lång tid men när Internet-explosionen ägde rum förändrades bibliotekets verksamhet på många vis i grunden. Allt arbete datoriserades och all information om och senare även själva manifestationen blev digital. På Chalmers bibliotek har man de senaste tio åren arbetat allt mer med att ställa om bibliotekets organisation från att hantera tryckt material till att förvärva, beskriva, undervisa och göra elektroniska källor tillgängliga. Tendensen är tydlig, förvärvet av tryckt material minskar till förmån för det elektroniska.

Tittar man på utfallet från mediaförvärvet för 2010 så är siffrorna inte helt klara ännu men vid mitten av december såg de ut så här:

1,8% Böcker
8,7% e-Böcker
0,4% Stående order
0,4% Tryckta tidskrifter
70,6% e-Tidskrifter
16,5% Databaser
0,9% Artikelkopior

Förvärvet av elektroniska informationsresurser skiljer sig från förvärvet av tryckt media. Det finns många olika sätt att köpa eller licensiera, det finns många olika plattformar och databaser. Sammantaget gör det att det blir väldigt svårt för bibliotekets användare att få en samlad bild och att söka i större delen av bibliotekets bestånd.

Den senaste trenden bland bibliotekssystem bygger på ett smart koncept för Discovery & Delivery (finna & få). Genom att skapa ett stort sammanhållet sökindex för flera datakällor och att koppla detta mot en länkserver som leder användaren till fulltext, beställningsformulär eller lånestatus gör man det enklare för bibliotekets användare att hitta information oavsett i vilken databas information om denna finns.

Hösten 2010 tecknade Chalmers bibliotek ett avtal om att bli utvecklingspartner för Discoverytjänsten Summon. Summon täcker idag ca. 90% av bibliotekets bestånd. Det motsvarar 145,654,664 poster och innefattar såväl bibliotekets katalog Chans, Chalmers Publication Library som större delen av det elektroniska beståndet. Om man inte hittar det man letar efter i Chalmers bestånd i Summon kan man enkelt expandera sökningen så att den omfattar närmre 500,000,000 poster. Summons index växer hela tiden!

Med så stora informationsmängder ställs det stora krav på systemet att erbjuda intuitiva och enkla möjligheter att filtrera och avgränsa sin sökning. Summon ger dig möjlighet att avgränsa på materialtyper, ämne, år och resultatet är relevansrankat.

Chalmers bibliotek är först i Sverige att lansera Summon för sina användare och vi är nu mycket nyfikna på hur det kommer tas emot av Chalmers studenter och forskare. Under våren kommer vi att lansera Summon som en beta-tjänst, detta för att få in synpunkter som vi kan beakta och därefter anpassa Summon.

Summon kommer att göra det enklare att hitta bland bibliotekets resurser och det är ett system som vi kan växa i och möta den ökande informationsmängden!

Testa gärna och glöm inte berätta vad ni tyckte!

Chalmers Summon

Search Summon
for articles, books and more!

/Daniel

Publicerat av dcforsman

Mobil förhandsvisning – Summon – en ny söktjänst för Chalmers biblioteksanvändare

Hösten 2010 tecknade Chalmers bibliotek en överenskommelse om att bli svensk utvecklingspartner för söktjänsten Summon. Vi planerar nu för fullt Beta-lanseringen av denna inom kort och du kommer säkerligen att få läsa mer om Summon i den här bloggen.

Summon täcker in ungefär 90% av bibliotekets bestånd av tryckt och elektroniskt material. Via Summon hittar du allt som finns i Chans, CPL och större delen av våra elektroniska tidskrifter. I skrivande stund har vi definierat ett bestånd i Summon som uppgår till 144,809,130 poster. Om det inte räcker så kan du expandera din sökning utanför bibliotekets bestånd och söka bland 497,265,899 poster. Via SFX – länkserver – leds du sedan till den källa där materialet finns. Om det finns i fulltext kan du se det med en gång. Om vi inte har tillgång till det du funnit i fulltext kan du enkelt göra en fjärrlånebeställning. Via smarta funktioner för avgränsning kan du filtrera bort sökresultat och gå från en stor mängd träffar till en mindre mängd.

Vi har stora förväntningar på Summon och håller nu på att testa för fullt innan lansering. Summon kommer även med ett mobilt gränssnitt och via bibliotekets app för smartphones (iPhone & Android) kan du redan nu förhandstesta Summon.

Bibliotekets app ger dig mer än bara söktjänsterna Summon och Chans. Här kan du även se dagens öppettider, följa oss på Twitter och Facebook, se nyförvärv och upptäcka en värld av bibliotekets resurser/tips.

Du laddar ned appen genom att besöka följande länk med din telefon: http://wbxapp.com/chalmerslibrary eller så kan du scanna den här QR-koden:

Om du testar mobila versionen av Summon glöm inte att berätta vad du tycker!

Vi återkommer när det blir dags för Beta-lanseringen av Summons ordinarie webbgränssnitt! Det kommer inte dröja länge.

/Daniel

Publicerat av dcforsman

Bygga sociala intranät med lego

Chalmers bibliotek ska skapa ett nytt intranät i Sharepoint 2010. Själva utvecklingen kommer att ske i början av nästa år, men under hösten har webbgruppen jobbat med förberedelserna. Nyligen var några av oss på ett frukostseminarium om sociala intranät. Richard Iohnson, VD på Circuit (medarrangör) pratade om trender för intranät. Här är en snabbrapport.

Just nu är det de sociala grejerna med mikrobloggar, sharing osv som dominerar, men sett i bakspegeln har intranäten tidigare gått från fokus på publicering till att erbjuda interagerande i form av FAQ, telefonkatalog, sökfunktioner, fakturering, boka rum och resor. Därefter blev det populärt att erbjuda omvärldsbevakning och samarbetsverktyg på intranäten. Idag är vi framme vid den transparenta webben som tar bort skillnader mellan olika plattformar. Informationen låses inte till en viss plattform och samarbete kan t o m ske med kunder när man ska ta fram en ny produkt. De företag som erbjuder färdiga intranätslösningar är såklart inspirerade av sociala medier som Facebook i hur funktionalitet och struktur ser ut.

Medarbetarnas informationsbehov varierar, och det kan vara ett problem som måste tas hänsyn till i utformningen. Hur värdefull eller angelägen informationen är mäts genom att kolla frekvensen på dess användning. Vissa saker har många ett behov av att ta del av. Andra smala saker ska nå få personer men här är det viktigt att inte tänka att de ska hitta dessa saker på ”annat sätt”. Genom att användarna själva skapar visst innehåll genom de nya verktygen som finns på intranätet, antas det att de därigenom blir mer engagerade medarbetare.

Richard Iohson pratade också om olika makrotrender (övergripande trender):

1. The front door intranet : intranätet som är en entré till all information man behöver. Den ger access till alla sajter och samarbetsytor. Det är intranätet som ger alla svar du behöver.

2. The place independent intranet : det platsoberoende intranätet som kan användas var som helst ifrån.

3. The team oriented intranet : innebär att man kan sitta i olika världsdelar och jobba ihop via intranätet.

4. The people focused intranet : är centrerat på personernas behov.

5. The real-time intranet : samarbete på intranätet här och nu, med kollegan i rummet bredvid.

Allt detta (1-5) blir ”det uppgiftsbaserade intranätet”. För att skapa ett sådant behövs sociala komponenter som på ett effektivt sätt förmedlar information och annat.

Därefter pratade en man från Circuit som jag tyvärr inte noterade namnet på. Han hade en mer praktisk infallsvinkel.

Man måste utgå ifrån både de specifika och de gemensamma behov som människor i organisationen har, vilka kan variera väldigt mycket. Man ska inte ”smeta på sociala grejer på det gamla intranätet”, utan istället utgå från en social kärna där man kopplar ihop människor och där de kan bidra med kunskap. Några förslag i ”bygg- med-lego”-idén är:

Använd bildgalleri. Att se en bild på den man kommunicerar med ger mycket.
Ha kommunikationsverktyg. Verktyg som är relevanta för en viss person ska synas.
Ha externa länkar, länkarkiv, på intranätet. Bokmärken ska kunna sparas på intranätet.
Lägg in en bloggfunktion eller annat verktyg för kunskapsdelning.
Samverka. Det är speciellt viktigt om man sitter spridda.
Dokumentarkiv måste finnas. Alla ska kunna ladda upp på ett enkelt sätt.
Omvärlden. Att ha en komponent som kan ta in t ex Wikipedia.
Kalender.
Företagsspecifik information som policies och reseinformation.

Dessutom kan man ha videogalleri, expertfunktionalitet (kanske tagga upp vad man är bäst på, t ex bibliometri, så att kollegor snabbt kan hitta vilka personer en fråga ska hänvisas till), tävlingar, förslagslåda, analysverktyg, omvärldsbevakning. Efter att behovsinventeringen är gjord, tar man legobitarna och bygger intranätet av de komponenter man valt. Less is more, så börja i liten skala, lyssna, lägg till och förändra.

Beträffande navigeringen, rekommenderades toppnavigering. Där läggs det som många har behov av att nå direkt, t ex filarkiv. Man kan gärna ha ett filter i form av avdelningsnamn, etiketter/taggar eller kategorier. Att lägga till ett personligt filter ska vara något man gör själv. Viktig information ska dock ligga så att alla tvingas se den.

Vad engagerar på intranätet? Hur får man personalen till att gå in där varje dag? Det varierar väl från arbetsplats till arbetsplats, men det kan exempelvis vara bilder som kan taggats, förlagslådefunktion, diskussionforum, personalfrågor, utvecklingsfrågor Eller kanske Dagens lunch? 🙂

Facebook-grupper kan vara ett utmärkt verktyg för att samarbeta och utbyta idéer. Den slutna gruppen Library related people (som alla kan gå med i) är ett bra exempel. Här kan medlemmarna diskutera biblioteksfrågor över gränserna, dela dokument, bilder och länkar:

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Open Educational Resources

Fritt tillgängliga resurser för utbildning på olika nivåer finns i överflöd på webben. Kan man använda dessa och i så fall hur? Detta var frågeställningen för ett seminarium med bas i Växjö, Kalmar, Karlskrona och Ronneby och webben. Vi som deltog kunde lyssna på föredrag och ställa frågor via webben genom direkt tal och chatt.

Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet inledde med att tala om hur man kan använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial. Creelman beskrev olika platser på nätet där man kan komma åt fria resurser som Wikibooks, Flickr och Wikimedia Commons. Andra länder har kommit längre än vi i Sverige. Vi har en svag delningskultur.

Alma Taawo på Skolverket arbetar med att tillgängliggöra digitala resurser. Hon fortsatte på den inslagna linjen med Creative Commons. Hon beskrev de sex olika licenser som finns inom creative commons och de fyra villkor som varje licens har i olika kombinationer. Man finner en beskrivning av licenstyperna här: http://www.creativecommons.se/?page_id=193

Om man utnyttjar och justerar ett material med en viss licens för eget behov, skall man ha kvar samma licenstyp som ursprunget hade.

Det som skiljer copyrightskyddat material från creative commons är att copyrightskyddat material ger man tillstånd att använda i efterhand, medan creative commons sätter upp användargränser redan innan materialet utnyttjats. Ett problem är att svenska upphovsrättsorganisationer inte erkänner creative commons – så till exempel STIM.

Här finns en guide till CC http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons

Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag och goda resurser knutna till att utveckla OER.

Satish Patel från Linnéuniversitetet / Umeå universitet gav exempel på vad det finns för olika möjligheter när man vill utveckla fria lärresurser på nätet. I Quizlet kan man skapa lätta frågesporter http://quizlet.com I Flashcards kan man presentera olika begrepp inom till exempel Vårdvetenskap och i Timeline kan man skapa utvecklingslinjer över tid. http://www.xtimeline.com/index.aspx

Super Teacher Tools (http://www.superteachertools.com), Teacher on Demand (http://www.teacherondemand.se) och Rubistart var andra hjälpmedel som presenterades.

Lärarens närvaro är oundgänglig för analys och genomgång av ett givet material, men OER passar utmärkt när det gäller repetition och inövning av sakuppgifter. Elevernas egen aktivitet är viktig för det interaktiva lärandet.

Linnéuniversitetet önskar skapa en webbaserad verktygslåda med fakultetens samtliga föreläsningar i vetenskaplig metod (grundnivå och avancerad nivå) som omfattar även vetenskapsteori och filosofi. Denna Vetenskaplig metod (VetMet) Online gavs en lägesrapport av Peter Diedrichs.

Man hade inte stött på några problem vad gäller lärarnas deltagande. De ville verkligen föreläsa och läggas ut på nätet. Linnéuniversitetet har redan spelat in en stor del av föreläsningarna. Likaså var finansieringen inget problem. Avtalsfrågor och copyright var ibland svåra att reda ut, men det verkliga problemet låg på tidssidan. Det måste finnas resurser att redigera och ställa samman materialet. Lärarna måste få avsatt tid till de webbaserade undervisningstillfällena. Så måste också inaktuellt material rensas vid ett senare tillfälle. Det måste byggas upp en apparat kring detta!

Linnéuniversitetet såg webbpublicering som en viktig marknadsföring av universitetet.

Eva Norling och Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola arbetar med de öppna lärresurserna på world wide web och med Public Knowledge Project. Wikiversity var en variant av Wikipedia (http://en.wikiversity.org). Einztein var en annan resursplats (http://www.einztein.com) liksom OER Commons (http://www.oercommons.org). Vad biblioteket bör syssla med i de här sammanhangen kunde listas på följande sätt: Omvärldsbevakning; Elektronisk arkivering; Kopplingar till andra arkiv; Metadatataggar; Katalogisera och klassificera; Lista; Undervisa; Tillgängliggöra; Bygga söktjänster. Man bör också informera om hur man arbetar med lärresurser. Public Knowledge Project (PKP) var ett samlingsnamn för Open Journal System (OJS), Open Conference system (OCS) och Open Monograph Press (OMP). De arbetade från samma plattform och återfinns här: http://pkp.sfu.ca

/Mauritza och Jan

Publicerat av janmagnusson2014

Vanliga frågor om Chalmers Open Access-policy

Varför har Chalmers antagit en Open Access-policy?
För att säkerställa största möjliga spridning av Chalmers vetenskapliga resultat. Det är också i enlighet med de krav om Open Access som allt fler forskningsfinansiärer ställer, bl.a. Vetenskapsrådet och Formas i Sverige.

Vad omfattas av policyn?
All forskning som Chalmers forskare publicerar, men böcker, bokkapitel och patent är undantagna.

Från när gäller policyn?
Policyn trädde ikraft den 1:e januari 2010 och gäller de publikationer för vilka tecknande av publiceringsavtal/copyright-överlåtande skett efter införandedatum.

Tillåten fördröjning?
Publikationer måste göras fritt tillgängliga senast 6 månader efter publicering (12 månader i undantagsfall).

Parallellpublicering i CPL
Chalmers Open Access-policy är i huvudsak inriktad på så kallad parallellpublicering, vilket innebär att en kopia av vetenskapliga artiklar skall publiceras i fulltext i Chalmers publikationsdatabas – CPL. En majoritet av de förlag som finns registrerade i databasen SHERPA /RoMEO tillåter detta in någon form. Oftast är det författarens sista, godkända och rättade manuskript som får läggas ut. Men ett antal förlag, bland andra IEEE tillåter att man använder förlagets PDF-version av artikeln.

Jag har deponerat min artikel i ett annat öppet arkiv – räcker det?
Nej, kravet på deponering i CPL föreligger oavsett om arbetet finns deponerat i ett annat öppet arkiv. Detta eftersom Chalmers inte kan garantera tillgängligheten i andra öppna arkiv.

Jag har publicerat min artikel i en OA-tidskrift – räcker det?
Nej, kravet på deponering i CPL föreligger oavsett om arbetet finns i en OA-tidskrift.

Vad vinner jag som författare på detta?
Ökad synlighet och förhoppningsvis ökad citering och genomslagskraft.

Behöver jag tillåtelse från medförfattare?
Förlagens copyrightavtal inkluderar normalt samtliga författare till en artikel. Om avtalet tillåter författare att deponera en kopia av artikeln i ett öppet arkiv så kan du göra det även om det finns fler författare.

Kan jag få dispens?
Dispens kan ges undantagsvis. Det måste i så fall finnas prestigemässiga skäl att publicera ett specifikt vetenskapligt arbete i en tidskrift som inte medger parallellpublicering. Dispensbegäran skall vara skriftlig och ställas till prorektor

Postprint eller preprint?
När man talar om Open Access genom parallellpublicering menar man i första hand artiklar som har genomgått peer review och publicerats i en vetenskaplig tidskrift, s.k. postprints. Ett postprint definieras som en artikel som antagits för publicering och genomgått sakkunnigbedömning, samt att eventuella ändringar föranledda av granskningen är införda i artikeln. Ett preprint å andra sidan är en artikel som ännu inte antagits eller genomgått sakkunnigbedömning. Om ett förlag endast godkänner att preprints parallellpubliceras så är detta godtagbart enligt Chalmers policy även om ett postprint är att föredra.

Författarversion eller förlagsversion?
Utöver distinktionen mellan postprint och preprint så är det viktigt att även skilja på två varianter av postprints, nämligen förlagets publicerade pdf-fil och författarens slutliga godkända manuskript. Förlagets pdf är helt enkelt den pdf som publicerats i tidskriften. Författarens sista version är i idealfallet innehållsligt identisk, men oformaterad och innehåller inte tidskriftens paginering eller logga. De flesta större förlag tillåter idag endast parallellpublicering av just författarversionen och inte förlagets pdf.

När en publicerad artikel deponeras i ett öppet arkiv, är det viktigt att bibliografiska uppgifter fylls i korrekt och att man även länkar till den officiella publicerade versionen av artikeln (det är något som nästan alla förlag kräver). När fulltexten dessutom är en författarversion är det högst rekommendabelt att lägga till ett standardiserat försättsblad som på ett tydligt sätt anger referensen och att versionen är sakkunnigbedömd (vilket nästan alla förlag också kräver). Försättsbladet läggs in som första sidan i pdf-filen.

Försättsblad
Exempel på hur man kan formulera ett sådant försättsblad för en vetenskaplig artikel:

This is an author produced version of a paper published in Journal of example science.
This paper has been peer-reviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.
Citation for the published paper:
Andersson, A., “Example of a paper”,
Journal of example science, 2007, volume 5, issue 5, pp. 5-10.
URL to article at publisher’s site: http://dx.doi.org/13234567889
Access to the published version may require journal subscription.
Published with permission from: Förlagsnamn

/Lars

Publicerat av chalmerslib

Bättre citeringsmått hos yngre forskare?

För att försöka besvara den frågan har vi studerat artikelproduktion och citeringsmått efter försteförfattarens ålder. Undersökningen bygger på tidskriftsartiklar i Web of Science publicerade 2005-2007, och för att få tillräckliga volymer har vi använt tioårsintervall på författarna (25-34 år, 35-44 etc). Endast artiklar med försteförfattare från Chalmers har använts. C:a 60% av alla artiklar med Chalmersadress har försteförfattare härifrån. Det fältnormerade citeringsmåttet Cf har beräknats både med och utan självciteringar

Resultaten visar att citeringsmåtten sjunker med ökad ålder hos författaren.

Vid Aalto-universitetens forskningsutvärderingar (Striving for Excellence) använde man följande nivågruppering :

Cf
<0,60	Signifikant under internat. medelnivå
0,60-1,20	Internationell medelnivå
>1,20	Signifikant över internationell medelnivå

Utifrån denna gruppering skulle alltså forskarna mellan 25-34 år på Chalmers prestera signifikant över internationell medelnivå.

Det finns givetvis flera förklaringar till varför det ser ut så här, men en Intressant följdfråga är hur ålderstruktur påverkar eventuell universitetsranking som bland annat baseras på bibliometrisk data. Skulle ett ökat tillskott av doktorander och yngre forskare påverka detta på ett positivt sätt? Ranking är ju något som diskuteras livligt på de flesta lärosäten nuförtiden och man letar ständigt efter sätt att klättra på listorna.

/Lars

Publicerat av chalmerslib

Avdelningen för informationsresurser & tillgängliggörande

Biblioteksväsendet är i stark förändring. Övergången från att hantera främst tryckta medier till att fokusera på elektroniska informationsresurser innebär stora förändringar i arbetsflöden och kompetenser på biblioteken. Där biblioteken tidigare hade en kanal, det fysiska rummet, finns det nu många arenor där bibliotek och användare kan mötas. Utvecklingen går fort och tidsandan präglas tydligt av ett nyfiket utforskande där biblioteken försöker hitta nya sätt att arbeta och fortsätta vara relevanta. På Chalmers bibliotek har vi kommit långt i vårt arbete med att ställa om organisation, kompetens och medier för att hänga med. Men förändringsarbetet är inget som vi tror kommer avstanna, snarare behöver vi fortsätta vara aktiva och vara förändringsbenägna under en lång tid framöver.

Avdelningen för informationsresurser & tillgängliggörande bildades 1 januari 2010 och har kortfattat beskrivet till uppgift att hantera inkommande fjärrlånebeställningar, förvärv, mediebeskrivning och tillgängliggörande av Chalmers bibliotek informationsresurser och tjänster. Arbetet sker i nära samverkan med övriga avdelningar vid biblioteket.

I bibliotekets uppdrag beskrivs tillgång till den vetenskapliga litteraturen som en av forskningens och den högre utbildningens grundförutsättningar. I uppdraget nämns flera områden som direkt berör avdelningens arbete.

Uppdrag

Gällande informationsresurser skall biblioteket:

Införskaffa relevanta informationsresurser av såväl tryckt som elektroniskt material som ett strategiskt stöd för Chalms forskning, undervisning och samverkan.
Säkerställa ett effektivt och hållbart tillgängliggörande av åtkomst till informationsresurserna, såväl tryckta som elektroniska, för Chalmers medarbetare och studenter.
Göra en årlig översyn av informationsresurserna i förhållande till relevans, nyttjande och kostnad och föreslå förändringar.
Säkerställa tillgång till de IT-system som är nödvändiga för informationsförsörjningen på Chalmers, t ex LIBRIS och det lokala bibliotekssystemet Chans, samt tillse att de i lämplig omfattning är samordnade med Chalmers interna system och det nationella biblioteksnätverket.
Erbjuda support och stöd för nyttjandet av de elektroniska resursena under dagtid.

Gällande vetenskaplig kommunikation och publicering skall biblioteket:

Utveckla tjänster för synliggörande och spridning av högskolans forskningsresultat.

Gällande lärande- och studiemiljö skall biblioteket:

Verka för att de elektroniska informationsresurserna skall vara tillgängliga oberoende av tid och rum för Chalmers medarbetare och studenter.

Verksamhetsplan 2010 – 2014

I den aktuella verksamhetsplanen för 2010 – 2014 beskrivs följande prioriterade uppgifter för avdelningen:

Effektivisera administrationen av e-resurser genom att implementera ett ERM program.
Utveckla bibliotekets webbplats ytterligare för att skapa effektiva samsökningsmöjligheter av informationsresurser samt mervärdestjänster vid sökning såsom fjärrlånetjänster, etc.
Kommunicera och integrera bibliotekets olika system med externa system.
Marknadsföra inköpta e-böcker samt möjligheten att använda dessa som kurslitteratur.
Anskaffa mer kurslitteratur i e-boksformat i den mån förlagen erbjuder ett ekonomiskt och tekniskt fungerande alternativ.

Organisation

För att möta verksamhetens behov är avdelningen för informationsresurser och tillgängliggörande organiserad i sju funktioner. Idag är 13 personer knutna direkt till avdelningen men det finns ytterligare medarbetare i organisationen som utför arbetsuppgifter inom ramarna för funktionerna på avdelningen. Avdelningschef är Daniel Forsman.

Funktioner

Böcker : vars huvudsakliga uppgift är att tillse bibliotekets förvärv och licensiering av monografier. Funktionsansvarig är Marie Wenander.

Databaser & periodika : vars huvudsakliga uppgift är att tillse bibliotekets förvärv och licensiering av databaser, seriella publikationer och tidskrifter. Funktionsansvarig är Rose-Marie Boström.

ILS : vars huvudsakliga uppgift är att tillse ett fungerande bibliotekssystem med stöd för t ex katalog, förvärv, fjärrlån och OPAC. Funktionsansvarig är Kerstin Brütte.

ERM & länkserver : vars huvudsakliga uppgift är att tillse fungerande system med stöd för t ex avtalsinformation, länkserver och administrativa uppgifter. Funktionsansvarig är Marie Widigson.

E-Kanaler : vars huvudsakliga uppgift är att samordna och presentera bibliotekets informationsresurser och tjänster i olika elektroniska kanaler t ex bibliotekets webbplats, sociala medier och mobila plattformar. Funktionsansvarig är Linnéa Sjögren.

Katalog : vars huvudsakliga uppgift är att med meta-data beskriva förvärvat och licensierat material i bibliotekssystemen. Funktionsansvarig är Marie Ekman.

ILL-In : vars huvudsakliga uppgift är att hantera inkommande fjärrlånebeställningar. Funktionsansvarig är Ylva Lindgren.

/Daniel

Publicerat av dcforsman

Inga fler inlägg.

Publicerat av dcforsman

Publicerat av dcforsman

Publicerat av Linnéa Sjögren

Publicerat av janmagnusson2014

Publicerat av kristinagraner

Publicerat av janmagnusson2014

Publicerat av chalmerslib

Publicerat av chalmerslib

Publicerat av chalmerslib

Uppdrag

Gällande informationsresurser skall biblioteket:

Gällande vetenskaplig kommunikation och publicering skall biblioteket:

Gällande lärande- och studiemiljö skall biblioteket:

Verksamhetsplan 2010 – 2014

Organisation

Funktioner

Publicerat av dcforsman