Consequences for you as a researcher, after the ended Elsevier deal

See Swedish version.

On July 1st, the Swedish Research Libraries’ agreement with Elsevier ends since the parties could not agree. Ongoing negotiations are likely to happen later this year. You can read about the background on Insidan (in Swedish).

In the following text, we focus on you who use or publish in Elsevier journals. We try to answer questions about access to Scopus and SciVal, alternative ways to read articles in Elsevier journals, and to discuss different approaches to publishing with Elsevier.

If you have any questions, you may always contact the library.  

Decorative image of a researcher

Can I use still SciVal or Scopus after July 1st?

The broken agreement concerns access to journals, not access to Elsevier’s other services, such as Scopus or SciVal.

How do I reach the articles I need?

Access to newly published articles from Elsevier’s journals may look different to you in the future. The library works to get the research you need for your work as easy as possible. Below we list various methods that may be helpful to you.

1. Use the library

For some material, everything will be as usual. Articles published from 1995 until June 30, 2018, the library will be able to provide direct access to. In many cases the library also has access to articles published before 1995. You may always contact the library for further help.

2. Search for Open Access articles

The easiest way to find open access articles is to search in Google Scholar.

The majority of the world’s university has web repositories for the researchers’ open access material, such as the Chalmers’ research.chalmers.se. Have you previously had an open access article from Elsevier deposited in research.chalmers.se, it will now come to use for other researchers. You may also look into more general open archives, such as in BASE (direct link Elseviers OA articles ), CORE , arXiv (preprints in physics, mathematics and data), and bioRxiv (biology preprints).

There are useful social platforms for researchers, such as ResearchGate and Academia.edu, where researchers share their publications within the platforms. In both cases, you need to register to use the services. 

Nb. There are also services such as Scihub, which puts copyright material illegally online. Do not use these services at work. 

3. USE A BROWSER plugin

Another way to access open access-material is to use a plugin in your web browser (Safari or Chrome).

Unpaywall makes finding OA-articles easy for the individual user by installing a plug-in on Chrome or Firefox. Content from Unpaywall is also integrated into other services such as databases and link-resolvers.

Other plugins

  • Open Access Button is a plugin to find open access versions of articles. In the plugin you can also send a request to aythors to make their locked-in articles avaliable in an open access repository. 
  • Google Scholar Button is an addon to make it more easy to find articles from Google Scholar. 
  • Lazy Scholar is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. 
  • Kopernio  is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. The service is free, but you need to register in order to use the extension. 

4. Contact THE AUTHOR directly

If the article contains an email address to one of the authors, you can ask for access directly. It is usually allowed to send your article to another person, so-called scholarly sharing . See Sherpa / Romeo for terms that apply to different magazines.

5. DOCUMENT DELIVERY THROUGH THE LIBRARY

If you still can not get access to the article, you can contact the library and request a document delivery or an inter-library loan, ie Chalmers Library will investigate if there is any service or other libraries that can access the item for you (the library is responsible for the cost). You may also choose to start by asking the library if none of the above options suits you.

CAN I NOT PUBLISH OR DO Editorial WORK IN Elsevier JOURNALS anymore?

As a researcher, you have the right to choose the publishing channel which best suits your needs. In connection to the removal of access to Elsevier journals, it may be good to consider some new aspects in the choice of publishing channel.

  • Does your funder require open access? Most of the Swedish and European research funders demand that you make your results freely available. In the negotiations Elsevier has not been able to meet the Swedish demands for open access.
  • Who is the target audience of your research? As long as the parties try to reach a working agreement, neither you nor your (Swedish) colleagues will have direct access to Elsevier’s newly published articles.

Some researchers choose to take a stand against Elsevier’s business practices, such as in the call The Cost of Knowledge , where 17,000 researchers (including a dozen from Chalmers) actively chose not to publish, work editorially or make a peer review for Elsevier. Other researchers choose to publish in Elsevier’s journals, especially since the publisher stands for a review tradition that benefits feedback on your own research, and there are several journals with high impact in the scientific community.

Within many fields there are options. If you want to look for other journals with similar impact in your subject, you use Journal Citation reports . The Swedish research libraries have made several agreements with other publishers, which includes open access to research output. This includes Springer, Taylor & Francis, the Institute of Physics (IOP) and the Gruyter. More information about this is available on the library web .

Do you have questions or comments, please feel free to contact us!

Further READING AND LISTENING

Unpaywall is a new tool for finding free versions of articles 
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers . Nature toolbox 04 April 2017.

In June, Chalmers researcher Richard Johansson spoke about open access in P1 
Vetenskapsradion,  June 12, 2018, Thousands of researchers boycott journal, https://sverigesradio.se/page/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973 

THIS TEXT HAS BEEN INSPIRED BY

Linköping University Library, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open Access Blog, Alternative Access Points for Publicly Available Articles,http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangligaartiklar/

Det här innebär det avslutade avtalet med Elsevier för dig som forskar

See English version.

Den 1 juli avslutas de svenska forskningsbibliotekens avtal med Elsevier eftersom parterna inte kunnat komma överens. Fortsatta förhandlingar kommer sannolikt att ske längre fram i år. Du kan läsa om bakgrunden till det avslutade avtalet i en artikel på Insidan.

I följande text riktar vi oss till dig som använder eller publicerar dig i elseviertidskrifter. Vi försöker besvara frågor om åtkomst till Scopus och SciVal, alternativa vägar till att läsa artiklar i elseviertidskrifter, samt resonera om olika förhållningssätt till att publicera sig hos Elsevier.

Har du frågor går det alltid bra att vända dig till biblioteket.  Decorative image of a researcher

Kan jag använda Scopus och SciVal efter 1 juli?

Avtalet berör bara åtkomsten till tidskrifterna, inte tillgången till Elseviers andra tjänster, som t.ex. Scopus eller SciVal.  

Hur når jag de artiklar jag behöver?

Åtkomsten till nypublicerade artiklar från Elseviers tidskrifter kan komma att se annorlunda ut för dig framöver. Biblioteket arbetar för att du så enkelt som möjligt ska få tag på den forskning du behöver för ditt arbete. Här nedan listar vi olika metoder som kan vara till hjälp för dig.

1. Använd Chalmers bibliotek

För äldre publicerat material kommer allt att vara som vanligt. Artiklar publicerade från 1995 och fram till 30 juni 2018 kommer biblioteket kunna ge fortsatt direkt tillgång till, och i många fall även till artiklar från före 1995. Du kan alltid kontakta biblioteket för hjälp.

2. Sök efter öppet tillgängliga artiklar

Enklaste sättet att hitta open access-artiklar är att söka i Google Scholar.

Majoriteten av världens universitet har webbtjänster för sina forskares open access-material, likt Chalmers öppna arkiv research.chalmers.se. Har du sedan tidigare en open access-artikel från Elsevier i research.chalmers.se kommer den till nytta för andra forskare.

Du kan även söka direkt i mer generella öppna arkiv, till exempel i BASE (direktlänk Elseviers oa-artiklar), CORE, arXiv (preprints inom fysik, matematik och data), och bioRxiv (preprints inom biologi).

Det finns användbara sociala plattformar för forskare, som ResearchGate  och Academia.edu, där olika forskare delar med sig av sina publikationer inom en sluten krets. I dessa båda fall behöver du registrera dig för att använda tjänsterna.

Obs! Det finns även tjänster som t.ex. Scihub som lägger ut upphovsrättsskyddat material olagligt. Dessa bör du undvika att använda i tjänsten.

3. Använd en plugin

Ytterligare ett sätt är att ladda ned och använda dig av en plugin i webbläsarna Chrome eller Firefox. Här är ett sådant exempel:

Unpaywall är en plugin för att hitta öppna artiklar.

Andra plugins är till exempel:

  • Open Access Button är ett tillägg för att både hitta öppna versioner av artiklar och förmedla en förfrågan till artikelförfattaren om att göra en låst artikel öppet tillgänglig via ett öppet arkiv.
  • Google Scholar Button är ett tillägg som gör det enklare att använda Google Scholar för att hitta fulltextartiklar.
  • Lazy Scholar är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga artiklar och de artiklar som användare har tillgång till via abonnemang.
  • Kopernio är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga versioner av en artikel och artiklar användaren har tillgång till via abonnemang. Kräver registrering.

4. Kontakta artikelns författare direkt

Om artikeln innehåller en e-postadress till någon av författarna kan du nå denne direkt. Det är oftast tillåtet att skicka din artikel till en annan person, så kallad scholarly sharing. Se Sherpa/Romeo för de villkor som gäller för olika tidskrifter.

5. Dokumentleverans genom biblioteket

I de fall du ändå inte kan få tag på artikeln kan du kontakta biblioteket och göra en förfrågan om dokumentleverans eller fjärrlån, d.v.s. att Chalmers bibliotek undersöker om det finns någon betaltjänst eller annat bibliotek som kan förmedla artikeln till dig (biblioteket står för kostnaden). Du kan också välja att börja med att fråga biblioteket, om inget av de ovanstående alternativen passar dig.

Får jag inte publicera mig eller arbeta redaktionellt i elseviertidskrifter?

Som forskare har du rätt att välja den publiceringskanal som bäst passar det sätt på vilket du vill nå ut med din forskning. I samband med att tillgången tas bort för elseviertidskrifter kan det att vara bra att väga in några nya frågeställningar i valet av publiceringskanal.

  • Har du krav på open access från din finansiär? Merparten av de svenska och europeiska forskningsfinansiärerna kräver att du ska göra dina resultat fritt tillgängliga och här har Elsevier inte kunnat möta de svenska kraven.
  • Når du målgruppen för din forskning? Under tiden parterna försöker nå ett fungerande avtal kommer varken du eller dina (svenska) kollegor ha direkt tillgång till Elseviers nypublicerade artiklar.

En del forskare väljer att ta ställning mot Elseviers affärsmetoder, t.ex. i uppropet The Cost of Knowledge, där 17 000 forskarna (även ett tiotal från Chalmers) aktivt valt att inte publicera sig, arbeta redaktionellt eller göra peer review för Elsevier. Andra forskare väljer att publicera sig i Elseviers tidskrifter, framförallt för att förlaget har en reviewtradition som gagnar återkopplingen på egen forskning, samt att det finns ett flertal tidskrifter med hög impact i det vetenskapliga samhället.

Inom många fält finns det alternativ. Om du vill kika på andra tidskrifter med motsvarande impact inom ditt ämne kan du göra det i Journal Citation reports. De svenska forskningsbiblioteken har ingått avtal med andra förlag där även open access ingår. Det gäller bl.a. Springer, Taylor & Francis, Institute of Physics (IOP) och de Gruyter. Mer information om detta finns på bibliotekets webb.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig!

Vidareläsning och -lyssning

Unpaywall är ett nytt verktyg för att hitta gratisversioner av artiklar
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers. Nature toolbox 04 April 2017.

I juni talade Chalmersforskaren Richard Johansson om open access i P1
Vetenskapsradion 12 juni 2018, Tusentals forskare bojkottar tidskrift, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973

Denna text har inspirerats av

Linköpings universitetsbibliotek, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open access blog, Alternativa accessvägar för öppet tillgängliga artiklar, http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangliga-artiklar/  

”Research är framtiden”

Ute strosar sommarklädda studenter i augustisolen, men inne på huvudbiblioteket råder febril aktivitet. Här fortsätter utvecklingen av research.chalmers.se, Chalmers nya nod för forskningsinformation. Efter forskningsprojekten har turen kommit till publikationerna.

– Det är många som jobbar med att få fram effektiva system för att hantera och kommunicera forskningsinformation, men vi befinner oss faktiskt bland de främsta, säger Jessica Lindholm, bibliotekarie och tillika produktägare för research-projektet.

Jessica leder ett utvecklingsteam om åtta bibliotekarier och systemutvecklare. Hela teamet sitter i ett nyinrett rum på bottenvåningen i Chalmers bibliotek. Skrivbord, datorer, växter och läsfåtöljer samsas framför en stor, blå fondvägg översållad med stjärnor och galaxer.

– Tänk dig nuet som en våg och längst fram på den yttersta vågspetsen surfar vi. Research.chalmers.se är framtiden.

Research-projektet tog sin början redan 2012, då dåvarande rektor gav biblioteket i uppdrag att ta fram en kvalitetssäkrad databas över Chalmers forskningsprojekt. Syftet var att lättare kunna synliggöra Chalmers forskning utåt, men även för att kunna ta ut data och mäta och analysera pågående forskningsaktiviteter internt.

– Lärosätena har alltid försökt visa upp sin forskning, men det har inte alltid funnits system för att göra det. I och med att research görs på ett sätt och i system, som är gjorda för att informationen ska spridas så blir research en del av en värld där flera tjänster kommunicerar med varandra, fortsätter Jessica.

Research.chalmers.se erbjuder idag allmän information om Chalmers projekt såsom abstract, titel, start- och slutår, samarbetspartners och vidarelänkning till mera fakta. Databasen ersätter inte projektwebbplatser, nyheter eller populärvetenskapliga texter om ett projekt.

– Grundtanken är att kunna erbjuda en plats där informationen skapas och så ser vi till att den kan återanvändas i så många sammanhang vi bara kan.

Under 2016 startade även det omfattande arbetet med att bygga om Chalmers publikationsdatabas, CPL. Målet är att all registrering och lagring av Chalmers publikationer snart ska ske i research.chalmer.se och först ut att få testa det nya registreringsformuläret blir doktoranderna och licentianderna.

Mycket återstår emellertid att göra innan CPL kan stängas för gott. Kanske skulle man t.o.m. kunna likna research.chalmers.se vid en rymdfarkost på upptäcktsfärd. Likt besättningen på rymdskeppet Enterprise i TV-serien Star Trek, utforskar research-teamet informationssystemens utkanter. Bilden av universum på väggen i projektrummet sätter tonen; här händer det stora saker.

– Det är spännande att inte veta var vi är på väg eller var vi kommer att landa. Det är också unikt att vi valt att utveckla vårt system själva, nära våra användare och med nyttan som ledord. Det är inte många som väljer att göra så, avslutar Jessica.

 

jessica

Jessica Lindholm framför research-projektets vision

/Karin Ljungklint

Biblioteket uppmärksammat

Universitetsläraren har publicerat en artikel om bibliotekets utveckling av research.chalmers.se med titeln ”Chalmers databas gör forskningen mer tillgänglig”

Artikeln beskriver arbetet med att koppla samman information om aktuell forskning och forskningsresultat.

Vi är även glada att Kungliga Biblioteket producerat en film om Chalmers bibliotek.

Filmen är en av tre där man vill lyfta fram goda exempel i regeringsuppdraget att ta fram en nationell strategi för biblioteksområdet.

Filmen premiärvisades häromdagen på Biblioteksdagarna i Västerås.

Fokus på forskningsdata

Ute: en vanlig, gråmulen novembermorgon i Göteborg. Inne: varmt, ljust och nästan fullsatt i Scaniasalen på Chalmers kårhus där biblioteket bjudit in till seminarium kring forskningsdata.

I forskningsprocessen skapas mängder av värdefull data och nu tas initiativ, både på nationell och internationell nivå, för att bevara och tillgängligggöra offentligt finansierad forskningsdata. I väntan på regeringens beslut kring nationella riktlinjer om öppen tillgång till vetenskaplig information, växer intresset och frågorna.

Först ut under förmiddagens seminarium var Max Petzold och Elisabeth Strandhagen från Svensk Nationell Datatjänst (SND). Max Petzold kunde bland annat berätta att SND arbetar med att utveckla och förstärka sin roll, med syfte att assistera universiteten med att skapa tillgång till forskningsdata. Just nu söker man också piloter bland de svenska universitet/fakulteter som vill vara med och ta fram en fungerande modell kring datahantering.

Innovationsrådgivaren Jesper Vasell lyfte i sitt föredrag fram forskningsdata, som en intellektuell tillgång. Han påpekade att data ofta är ”den glömda tillgången” och att många felaktigt tror att en datamängd måste vara stor, för att vara värdefull.

Förmiddagen avslutades med en presentation av Kerstin Konitzer, Environment Climate Data Sweden (EDCS) och deras nylanserade forskningsdataportal. Hon konstaterade att ”Data loss is real and significant…and so is Data growth” och öppnade för möjligheten att SND och EDCS i framtiden skulle kunna slås samman i en gemensam nationell resurs.

Läs mer om forskningsdata

Filmer från seminariet:

Text och bild: Karin Ljungklint

Årets Open Access week är här

Nu är det återigen dags för Open Access week – ett årligen återkommande, globalt initiativ för att uppmärksamma och öka kunskapen om fri tillgång till vetenskaplig publicering. På http://www.openaccessweek.org/ kan man få en överblick över vad som händer runt om i världen under den här veckan.

Här på Chalmers uppmärksammar vi veckan på lite olika sätt. Vi har delat ut ett pris för senaste årets mest nedladdade artikel i Chalmers Publication Library (CPL). Läs mer om detta i ett tidigare blogginlägg. Vi har även gjort en extra informationsinsats mot institutionerna med bl.a. en tryckt folder att ställa på fikaborden och en bild till de digitala info-skärmarna.

OA_foldrar

Chalmers har sedan några år tillbaka en OA-policy som, i likhet med många forskningsfinansiärer, ställer krav på att Chalmers forskningsresultat ska göras fritt tillgängliga. Detta ska ske genom att man laddar upp fulltextkopior av sina publikationer i CPL. I policyn finns även en rekommendation att välja en OA-tidskrift när man publicerar sin artikel, men detta är alltså inget krav från Chalmers sida. En snabb sökning i CPL visar att 31% av de refereegranskade artiklar och konferensbidrag som publicerades av Chalmers forskare förra året finns i fulltext i CPL. Vi har alltså fortfarande ett stort arbete att göra med att sprida information om OA och OA-policyn till våra forskare och hjälpa dem att uppfylla kraven på att göra sin forskning fritt tillgänglig.

Ett citat som jag tar med mig i det arbetet kommer från en av författarna till den prisbelönta artikeln ovan, Carl Lindberg: ”Jag publicerar bara i traditionella tidskrifter om jag inte vill att någon ska läsa det jag skrivit”

/Kristina Graner

Här är årets mest nedladdade artikel i CPL

oa4

Med 151 unika nedladdningar är Game Intelligence in Team Sports årets mest efterfrågade artikel i Chalmers Publication Library, CPL. – Vi valde en open access-tidskrift för att ge våra resultat största möjliga spridning, säger en av författarna Carl Lindberg.

Game Intelligence in Team Sports är skriven av Carl Lindberg, adjungerad professor vid matematiska vetenskaper, hans tidigare doktorand Jan Lennartsson samt den förre NHL-spelaren Nicklas Lidström. Artikeln handlar om spelintelligens inom ishockey och hur både enskilda spelare och lag kan effektivisera sitt spel med hjälp av matematisk statistik.
– Då vi visste att det vi skrivit hade ett allmänt intresse, ville vi inte ”gömma” resultaten på universitetet. PLOS ONE är den största vetenskapliga OA-tidskriften, så det kändes mest naturligt att publicera där, fortsätter Jan Lennartsson.

Förutom många nedladdningar i CPL har Game Intelligence in Team Sports även fått brett genomslag i sociala medier.
– Det klassiska sättet att publicera i vetenskapliga artiklar i de mest prestigefyllda tidskrifterna är hopplöst föråldrat. Det är ingen som söker på det sättet längre. Det enda som egentligen spelar någon roll, är om det är granskat och om det går att söka via Google Scholar, säger Carl Lindberg.

Se artikeln i CPL

Läs nyheten i samband med publiceringen av Game Intelligence in Team Sports i PLOS ONE

Läs mer om open access

oa2

Carl Lindberg vid prisutdelningen på Chalmers bibliotek

oa1

Jan Lennartsson berättar om innehållet i artikeln

OAlogo

Text: Karin Ljungklint
Foto: Sofia Andersson

Inga fler inlägg.