Bloggserie Bibliotekets framtid: Del 3- Arkitekturbibliotekets nya lokaler

Arkitekturbiblioteket har nu kommit på plats i de nya lokalerna i V-huset, på Sven Hultins gata 8. Här kommer vi att befinna oss under det kommande året i väntan på att flytta tillbaka till det nybyggda Samhällsbyggnadscentrum. Syftet med Projekt Samhällsbyggnad är att att främja samverkan och integration mellan institutionerna Arkitektur och Bygg & Miljö. Det nya biblioteket, Samhällsbyggnadsbiblioteket, kommer att ha en profil inom både Arkitektur och Bygg & Miljö. Vi behåller givetvis våra samlingar inom arkitektur men utökar vår målgrupp. Det går att följa vad som sker i Projekt Samällsbyggnad via Chalmersfastigheters webb.

Under det kommande året kommer det mesta att vara som vanligt fast på en ny plats, ta gärna en titt på Arkitekturbibliotekets webb för info om öppettider och annat. I det framtida biblioteket är målet att utöka våra öppettider och att bli en ännu mer dynamisk mötesplats för studenter, personal och allmänhet. Varmt välkomna in till oss!a-biblioteket

/Sara Nässén

Sex snabba med tre nya

Varmt välkomna till Chalmers bibliotek, nya studentmedarbetare!

123

Alexander Zimmerman och Özlem Temur.

 

Alexander Zimmerman, 26, pluggar andra året på Samhällsbyggnadsteknik.

Vad jag vet om Chalmers bibliotek sedan tidigare: Det är ett trevligt ställe att komma till och koppla av på. Det är skönt att lämna institutionen ibland. Biblioteket har fräscha lokaler.

Mitt bästa studietips: När jag pluggade mitt basår lärde mig ett tips – att om du lurar sig själv att det du läser är superroligt och intressant så blir det sant. Du måste bara ljuga tillräckligt länge och hårt. Under de första tre läsperioderna funkade det knepet bra.

Favoritplats i Göteborg: Utbybergen. Därifrån ser man hela stan. Annars trivs jag väldigt bra på campus.

Det gör jag en ledig dag: Kommer knappt ihåg sist jag hade en ledig dag, men jag gillar att springa i skogen eller gå på gymmet. Jag har tre extrajobb: på Hornbach, som snickare och SI-ledare på Chalmers.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: Björnbärsbuske, för jag älskar björnbär. Den hade jag odlat och överlevt på. Min mamma klippte ned alla buskar så blev inga bär i år.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Arnold Schwarzenegger. Han är ascool.

 

Özlem Temur, 22, går fjärde året på Bioteknikprogrammet.

Vad jag vet om Chalmers bibliotek sedan tidigare: Jag har alltid sett biblioteket från ett studentperspektiv. Jag brukar plugga här varje dag efter skolan. Stämningen är härlig och jag blir motiverad av att se andra plugga. Sen finns det ju mycket material för både studenter och forskare.

Min bästa pluggmusik: Jag brukar bara lyssna på musik när jag skriver och antecknar. När jag läser vill jag koncentrera mig i tystnad.

Mitt bästa studietips: Jag tror att alla behöver hitta sin egen studieteknik och göra upp ett schema för hur man pluggar. Om du sitter fast i flera timmar med ett mattetal, så är ett tips att hoppa det så länge och fråga en lärare.

Favoritplats i Göteborg: Haga. Det är mysigt där.

Det gör jag en ledig dag: Jag tar det lugnt på morgonen och sen fikar jag med en kompis eller min syster. Annars shoppar jag. Är det regnigt vill jag kolla på serier.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: Det finns flera aspekter. Om jag vill rymma, så är en båt bra. Annars behövs ju en dunk vatten. Eller så hade jag tagit med mig en oändlig bok. Eller en bra vän.

1234

Roya Eivazi.

Roya Eivazi, 21, pluggar första året på Bioteknik.

Förväntningar på jobbet som studentvakt på Chalmers bibliotek: Det känns bra att ha ett jobb på campus. Nu jobbar, pluggar och bor jag i Johanneberg. Allt är nära och jag kommer kunna hoppa in när ingen annan kan.

Vad jag vet om Chalmers bibliotek sedan tidigare: Jag har pluggat här en hel del. Då har jag mest behövt studiero och någonstans att sitta där det finns grupprum och bra belysning.

Favoritplats i Göteborg: Super-sushi. Det är väldigt litet men alltid lång kö, eftersom sushin är så god.

Min bästa pluggmusik: Någonting jag inte kan sjunga med i eller dansa till. Annars älskar jag dancehall och hiphop.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö: Netflix. Eller oändligt med Spotify-premium.

/Sofia Andersson

Lär känna Rolf – bibliotekets nya avdelningschef

rolfhasslowblogg

Ett varmt välkommen till Rolf Hasslöw, ny avdelningschef för Vetenskapens kommunikation.

Mitt senaste jobb: Lärare på Bibliotekshögskolan i Borås.

Förväntningar på nya jobbet: Att få vara en del av utvecklingen på ett av Sveriges mest spännande bibliotek. Chalmers bibliotek ligger i framkant på väldigt många områden.

Det gör jag en ledig dag: Tar det lugnt och läser böcker. Jag gillar deckare och romaner, egentligen allt utom science fiction. Jag vill gärna ha lite igenkänningsfaktor i det jag läser.

Favoritplats i Göteborg: Amundön. Den ligger långt ut i kustbandet med en fri horisont. Och klippor är alltid klippor.

Boken om mig skulle heta: ”Oj”. Det var en överrumplande fråga.

Mitt bästa minne från sommaren 2016 (hittills): Sjöresan ut till Artipelag. Det är ett relativt nytt konstmuseum, som invigdes 2012, som kör lite samma stil som Louisiana. Det ligger på Värmdö, dit man kan ta en båt från Nybrokajen.

Den skulle spela huvudrollen i filmen om mitt liv: Greta Garbo. Hon har stor integritet.

Om jag fick ta med mig en sak till en öde ö skulle det vara: Eld. En tändare. Kniv och fisknät hade inte heller varit dumt. Amundön är i och för sig öde, och dit tar jag med fika.

Om jag fick lyssna på en låt för resten av mitt liv: Perfect day av Lou Reed. När han dog grät man nästan.

/Sofia Andersson

Bloggserie Bibliotekets framtid: Del 2 – Öppnandet av Kuggen Learning Commons

Har du märkt att det spikas och hamras i våra lokaler? Chalmers bibliotek rustar upp inför framtiden – vilket betyder en hel del ombyggnationer. I denna bloggserie får du följa med bakom kulisserna av omvandlingen. Här får du veta mer om Kuggen-projektet. 

Varje storslaget byggprojekt kommer förr eller senare till den punkt då man diskuterar eluttag: hur många ska det finnas och ska de sitta i golvet eller hänga ner från taket? I samband med detta kan även andra mycket prosaiska frågor dyka upp, som handlar om smutsbeständiga möbeltyger och avlastningshyllor på toaletterna.

När vi i projektgruppen som skapade konceptet för Kuggen Learning Commons inledde vårt arbete, handlade diskussionerna oftast om Chalmers biblioteks uppdrag och värdegrund. Målet var att skapa ett attraktivt skyltfönster för Chalmers verksamhet, där användarna skulle erbjudas en inspirerande studiemiljö med de senaste tekniska lösningarna. Samtidigt var det viktigt att skapa en tillåtande mötesplats och en fysisk miljö där besökarna skulle känna sig välkomna. Mot den bakgrunden kan diskussioner om toaletternas och eluttagens utformning framstå som en smula triviala. Men i själva verket markerar de någonting fantastiskt, nämligen att ett koncept håller på att övergå i verklighet.

När Kuggen i mars 2011 stod färdig på Campus Lindholmen, var en av visionerna för byggnaden att den skulle bli en plats för gränsöverskridande möten mellan akademi, näringsliv och allmänhet. Möten skulle uppstå genom evenemang, utställningar eller spontant, då människor från olika sammanhang befann sig på samma plats. Chalmers bibliotek var tidigt i processen aktuellt som en tänkbar samarbetspartner och våren 2014 bildades en projektgrupp från biblioteket som skulle ta fram ett koncept för en ny typ av lärmiljö i Kuggen. Efter många möten växte våra planer fram om en speciell typ av miljö, där biblioteket skulle få möjlighet att testa idéer som skulle kunna användas i framtidens biblioteksverksamhet. En lärmiljö där samarbeten och nätverkande stod i fokus och där biblioteket fungerade som en facilitator för olika typer av programverksamhet. Eftersom en så hög andel av bibliotekets informationsresurser är i elektronisk form, ville vi även att personalen skulle vara specialiserad på förmedling av e-resurser.

Kuggen Learning Commons 2016-03-10 FHK_Sida_1

I december 2015 fattades beslutet om att Kuggen Learning Commons skulle bli verklighet och nu började arbetet med att översätta konceptet till en fysisk miljö som stödde verksamheten som vi planerade i den. Under våren har vi arbetat tätt tillsammans med arkitekter för att med utgångspunkt i användarnas behov skapa en inkluderande lärmiljö. Och det är där, i användarnas behov, som nyckeln finns till hur vi har valt att utforma vår nya lärmiljö. För en student med bärbar dator måste ha tillgång till eluttag om hen ska kunna tillbringa flera timmar i lokalerna. Och för att inte riskera att få datorn stulen vid ett toalettbesök måste det vara möjligt att ta med den och ställa den på en avlastningshylla. När man utgår från användarnas perspektiv inser man snart att de praktiska frågorna inte är det minsta triviala.

Och på samma sätt som vi under våren har arbetat med att skapa en fysisk miljö som är anpassad till användarnas behov, arbetar vi nu med att skapa en verksamhet som erbjuder användarna den service och det stöd de behöver. För att göra det måste vi våga testa nya idéer och i samarbete med användarna utveckla och utvärdera verksamheten. Ibland kommer vi att inse att vi har tänkt fel. Då får vi testa en annan lösning. Detta arbete är också en viktig del i processen.

Till hösten 2016 kommer Kuggen Learning Commons att invigas. På invigningsdagen kommer besökarna att möta en spännande fysisk miljö. Men verksamheten kommer långt ifrån att vara färdig vid öppningsdags, den kommer vi hela tiden att fortsätta utveckla, tillsammans med våra användare.

Kuggen Learning Commons 2016-03-10 FHK_Sida_2

/Jenny Kihlberg

User Research – Hur lär du känna hela världen?

blogg3

PULS. Stressig Manhattan-morgon i maj 2016.

KRÖNIKA: En grön glob. Efter en morgonpromenad runt skyskraporna möter den mig i receptionen. Det är Spotify-loggan – en del av min vardag. Den har en plats i smartphonen och datorn, i jobbet och privat. På festen, resan och på den ljumna promenaden tidigare under morgonen. Den är det sista jag ser innan jag somnar, det första jag ser när jag vaknar. Ja, jag ska inte förneka att vi har en speciell relation.

Så, hur utformar man en produkt som väcker dessa känslor hos användaren? Genom ordentlig User research, säger Spotifys Sara Belt. Tre guldtips är: ställ öppna frågor, låt intervjuoffret visa istället för att beskriva samt repetera vad den säger för att undvika missförstånd.

Det är första dagen på UX-konferensen 99U. Under tre dagar möts hungriga deltagare för att mingla, nätverka och ta del av föreläsningar och workshops.

blogg2

BETEENDEN. UX-workshop på Spotifys kontor i New York under konferensen 99U.

Vi är omgivna av musik. I det öppna kontorslandskapet täcker stora canvastavlor väggarna. John Coltrane, Elvis Presley, The Beatles. Ett trettiotal människor sitter utplacerade. Någon är djupt försjunken framför datorn, en annan videosamtalar på Skype.

På Spotify jobbar alla, i grund och botten, för ett enda syfte: att göra världsmusiken lättillgänglig. De vägleder oss till nya låtar och artister som berör, nya konserter att förlora oss på och de kämpar för att forma funktionerna efter varje användare.

Spotifys användare är vi. I alla åldrar, som bor på alla platser och jobbar på alla arbetsplatser. Att komma åt oss är en utmaning, men ett behov har vi alla gemensamt: att känna oss sedda.

Gillar du det här? Då gillar du säkert det här också!

Det kan slå fel. En bekant jämförde ”Veckans tips”-funktionen med en taskig kompis i en klädaffär. Denne håller upp plagg efter plagg, det ena märkligare än det andra, och säger ”det här borde du gilla med tanke på vad du har på dig!”.

Trots de smärre identitetskriserna denna funktion kan leda till, finns också de gånger den träffar mitt i prick. Användaren känner sig omhändertagen. Det är ”bara” en digital tjänst men den inger känslan av att någon plockat ut detta just för mig. Relationen går från formell till informell. Även om kompisen är taskig, så är den i alla fall värd att kallas för kompis. Och det är väl om något ett bevis på att produktägaren har lyckats.

/Sofia Andersson

blogg4

ANDNINGSPAUS. Bushwick Inlet Park med utsikt mot Manhattan.

En webbplats för alla

Det är en ovanligt solig dag i ett annars vårkallt Stockholm när jag passerar Slussen. Av någon anledning så nynnar jag alltid på Olle Ljungströms ”Sthlm, Sthlm” ungefär vid samma plats i en av alla labyrinter som utgör Slussen som vi alla känner den. Den har ju ändå varit där sedan 1935. Jag har ju själv sprungit maran, precis som Olle sjunger. Och jag passerade ju mycket riktigt Slussen på min väg till Stockholms stadion. Slussen var ju en gång i tiden Sveriges modernaste trafikplats, men idag i ropet för den stundande ombyggnaden av en fallen skönhet som inte längre går att rädda.

Många är Slussenkramarna som vill att den ska vara kvar trots att mycket har förändrats. Jag har fullt sjå att hitta hållplatsen för bussen som ska ta mig till Elite Hotel Marina Tower beläget vid området Saltsjöqvarn. Här ska jag delta i Tillgänglighetsdagarna 2016 som anordnas av Funka, ett företag som arbetar med tillgänglighet vad gäller innehåll, design och teknik i digitala gränssnitt. Webb, IT och dokument i alla tänkbara format, appar och automater men även skyltar och annan information.

Charlotte Elise Thuesen, jurist vid det norska Kommunal- och moderniseringsdepartementet, berättar om att den norska regeringen har höga ambitioner att förnya och förenkla och förbättra för människor. Näringslivet ska få en enklare vardag. Regeringen vill nämligen ha en grundlag för delaktighet för alla. Målsättningen är att ha så bra digitala lösningar så att alla kan använda dem och välja bort manuella kanaler. Tjänsterna ska alltså vara universell design, så att inga anpassningar behöver göras.

1 januari 2021 ska alla nätlösningar ha en universell design i Norge.

Leena Haque tackar Funkas team med en bild på sina mjukisdinosaurier som hjälper henne att koppla av in för presentationer.

Leena Haque tackar Funkas team med en bild på sina mjukisdinosaurier som hjälper henne att koppla av in för presentationer. Foto: Leena Haque @The_Lil_Hulk

Om Charlotte var en ögonöppnare med tillgänglighet ur ett myndighetsperspektiv så var konferensens hemliga gäst, Leena Haque, det ur ett emotionellt perspektiv. Leena började sin föreläsning med att plocka fram sina mjukisdinosaurier som fungerar som ska få henne lugn när hon pratar om neurodiversitet. Neurodiversitet är ett samlingsbegrepp för personer som angriper information på ett annat sätt. Begreppet inkluderar bland annat Asperger, ADHD, Dyslexi, Autism för att nämna några. Hon berättade att åtminstone en av 25 hör till den här gruppen. Resan hon hade gjort från utdömd under skoltiden till anställd på BBC var en av de mer magiska jag har hört i mitt yrkesverksamma liv. Hon hade också med sig sin chef som hela tiden förstod det unika i Leena. Det gällde bara att se till bemöta henne på ett annat sätt.

Tillgänglighetsgurun Denis Boudreau, som själv anordnar en stor tillgänglighetskonferens i Montreal hade döpt sin presentation till ”One size does not fit all: exploring the boundaries of design & inclusive UX”. Han är också medlem i flera av W3Cs arbetsgrupper och har varit engagerad i social inkludering på webben i mer än 15 år. Denis berättar att ca 35% av webbanvändarna inte kan tillgodose sig information om den är presenterad med parallax scrollteknik. Han fort sätter skämtsamt med att säga:

”100% – Estimated number of people around the world who hate sites that use endless scrolling, then provide info in the footer.”

Denis hade delat in sin presentation i olika segment där han tog upp Ghost buttons, Endless scrolling, parallax scrolling, typografi och cinemagrafer (rörliga animerade sekvenser) som särskilt kritiska aspekter för personer med funktionsnedsättning. Med andra ord mycket av vad som är trendigt i modern webbdesign.

“I don’t get it. Why would anyone design buttons that are difficult to notice, hard to read, and ultimately, unusable? I mean, don’t they want us to find them?” – Emma Jones, low vision web user

Denis Budreau talar om en designers skyldigheter på Funkas tillgänglighetsdagar 2016.

Denis Boudreau talar om en designers skyldigheter på Funkas tillgänglighetsdagar 2016.

På väg till tåget så översköljs av tankarna på Slussen igen och tänker att den trots allt summerar mycket av vad Denis pratade om. Det är lätt att bli hemmablind och att omvärlden faktiskt förändras. Man kan inte bara vara nöjd med en lösning trots att förutsättningarna runt omkring har förändrats sedan länge. En lösning som en gång var den perfekta lösningen kanske inte längre är det. Det fanns personer med dolda funktionsnedsättningar 1935 och det finns personer med dolda funktionsnedsättningar 2016. På något sätt blir Slussen en modern symbol för att vi inte kan utgå från oss själva när vi utvecklar lösningar. Jag hoppas att den nya Slussen utformas för alla som Charlotte berättade att de var på god väg mot i Norge.

Den 4/6 är det årets upplaga av Stockholm marathon. Även i år springer löparna förbi Slussen, men jag springer inte i år. Omständigheterna har förändrats.

”When UX fails to consider ALL users, shouldn’t it be known as ”SOME UX” or… SUX?” – Billy Gregory, Web Accessibility Consultant, The paciello group

Läs mer om Funkas tillgänglighetsdagar 2016

/Mikael Weiss

 

 

Biblioteket uppmärksammat

Universitetsläraren har publicerat en artikel om bibliotekets utveckling av research.chalmers.se med titeln ”Chalmers databas gör forskningen mer tillgänglig”

Artikeln beskriver arbetet med att koppla samman information om aktuell forskning och forskningsresultat.

Vi är även glada att Kungliga Biblioteket producerat en film om Chalmers bibliotek.

Filmen är en av tre där man vill lyfta fram goda exempel i regeringsuppdraget att ta fram en nationell strategi för biblioteksområdet.

Filmen premiärvisades häromdagen på Biblioteksdagarna i Västerås.

No more posts.