Reflektioner från ChALS 2019

chals2

Chalmersska huset i Göteborg. Foto: Saga Nylund

Årets ChALS-konferens gick av stapeln 25 september, som vanligt dagen innan bokmässan. Temat för i år var ”artificiell intelligens och bibliotek”. Ett ämne som många var nyfikna på, vilket den fullsatta salen vittnade om. Programmet var fyllt med spännande talare från olika branscher med olika perspektiv på artificiell intelligens.

Inledning av Dag Wedelin

Först ut var Dag Wedelin från Chalmers som introducerade ämnet för dagen. Artificiell intelligens ingår i det övergripande ämnet computer science. Machine Learning innebär att datorer får lära sig genom att tolka stora mängder med data, exempelvis lära sig att känna igen en katt genom att matas med många bilder på katter. Dag berättade om hur man genom statistisk AI kan skapa en oändlig Bach-lik pianokomposition, och lät deltagarna få lyssna till en del av stycket.

Konsekvenser av AI för biblioteken och samhället

Jutta Haider från Lunds universitet tog upp en del konsekvenser som uppkommit med AI:s framväxt, bland annat Deep Fake, där AI används till att förfalska bilder eller videoklipp. Ett exempel är ”This Person Does Not Exist” som skapar ansiktsbilder på människor som inte är riktiga. Dessa tjänster gör det svårare att veta bilders ursprung. Andra tjänster (exempelvis ”ImageNet Roulette”) visar farorna med dålig AI, och hur mänskliga fördomar kan följa med till tekniken. Jutta talade även om Google som maktfaktor i våra liv, och hur det styr våra handlingar, hur vi får svar på våra frågor – där vi snart kommer att få lära oss att ställa frågan på rätt sätt så att vi får svar. Martin Törnros från Interaktiva rum visade exempel på hur en enkel fråga på Google kan ge ledande svar. Vad händer exempelvis om en skeptisk grundskolelev ställer en fråga om klimatförändringarna och får sökresultat som är riktade, varav några källor är tvivelaktiga? Martin visade även hur biblioteken kan använda sig av olika AI-verktyg såsom ”Talk to Books”, där man kan ställa frågor som besvaras av textutdrag från böcker, men menade att när man använder intelligenta system så behöver man förstå sina egna data, den data som har använts för att träna systemen, samt lite vad som händer under huven. Jutta påpekade att biblioteken måste ta tag i utmaningarna som AI för med sig och jobba mycket med källkritik, och vi som människor måste vara medvetna om olika infrastrukturer i vårt samhälle och inte bara skapa tekniska lösningar på tekniska problem utan att förstå dem.

chals1

Hur kan datorer tolka text?

Det finns många olika appliceringar av AI på text, bland andra textklassning, översättningar, skapande av abstract och svar på frågor, något som Johan Eklund från Högskolan i Borås berättade om. Inom biblioteksvärlden har det länge funnits möjlighet att extrahera ord från texter för att skapa nyckelord, men dessa har då tagits ur sitt sammanhang. Man kan numera skapa semantiska kartor över relaterade termer, och genom att använda Topic Modeling ge orden en kontext. Man kan även genom att använda Deep Learning lära system att känna igen mönster i texter och minnas tillbaka till andra texter. Hur kan då detta hjälpa forskare? Mer än 3000 forskningspublikationer publiceras varje dag (varav hälften bara läses av en handfull personer), och det försvårar för forskare att hitta relevant litteratur. Karita Kasurinen och Victor Botev visade Iris.ai, ett nytt verktyg som gör systematiska litteraturöversikter inom ett forskningsområde. Iris skapar ett ”fingerprint” av den problembeskrivningen som forskaren har fyllt i, och matchar den med relevanta publikationer i samlingen, som relevansrankas. Iris testades i samarbete med Chalmers tekniska högskola i ett projekt, där man lyckades minska antalet forskningsartiklar i ämnet självkörande fordon betydligt.

”Framtida kommer ikke, vi lager den” – AI-exempel från verkligheten

Sedan Norges Nasjonalbibliotek beslutat att digitalisera alla samlingar i biblioteket inrättade man även ett AI-labb, vilket Svein-Arne Brygfeld berättade om. Med tillgång till stora samlingar av böcker, tidskrifter, tv, radio, dokumentärer, och fotografier har man haft stora testmöjligheter. Man skapade systemet Nancy, som med hjälp av Supervised Machine Learning kan klassificera digitaliserat material med stor träffsäkerhet. Med hjälp av Nancy och andra tjänster har man skapat metadata till ett helt digitalt bibliotek, fritt tillgängligt för vem som helst. Svein-Arne menade att synen på metadata kommer att förändras betydligt i framtiden, men att domänkunskap kommer fortsätta vara viktigt. Ett annat exempel på hur man jobbar med AI idag berättade Lars Andersson om. På Universeum har man skapat olika aktiviteter och utställningar både för skolklasser och för allmänheten, för att göra ämnet AI mer lättillgängligt. Den som besöker Universeum kan exempelvis via en dator få testa på att tävla mot en tränad modell, som ska gissa vad det är man ritar. Lars hade med sig flera datorer som stod framme under dagen, och det testades flitigt på lunchen och under eftermiddagsfikat av konferensens deltagare. Men det var svårare än vad man kunde tro att få datorn att gissa att det var en basketboll man hade försökt rita, inte en mustasch …

Bild chals 6 2019-10-14_10-18-18-334

Deltagare som testar AI-utmaningen från Universeum. Foto: Kristin Olofsson

Diskussion och sammanfattning av dagen

Dagens sista programpunkt var ett samtal mellan Ann-Sofie Axelsson, bibliotekschef på Chalmers, och Olle Häggström, professor på Chalmers. De sammanfattade dagen och ställde samtidigt frågor kring vad AI kommer innebära för biblioteken och samhället i stort. En rädsla var bibliotekariens roll, och Ann-Sofie menade att biblioteken behöver uppmärksamma att arbetsuppgifterna kommer att förändras inom branschen i framtiden. Olle nämnde enabling technologies istället för replacing technologies, och att människan har anpassat sig till nya arbetsformer tidigare i historien. Även de andra talarna gjorde inlägg i diskussionen, och frågan om vem som äger makten i framtidens informationssamhälle kom upp, och om AI tjänar oss eller tvärtom. Efter att frågan om etik lyftes av publiken bytte samtalet riktning till vilket ansvar som ligger hos oss, och hur vi ska kunna behålla kontrollen när den tekniska utvecklingen rusar fram. Dag nämnde att människan är en anpassningsbar till naturen, och att i framtiden kommer vi kanske ha vant oss vid AI. Kan detta innebära att vi vänjer oss mer vid övervakning och delar våra personliga data på rutin? Kontroll och regleringar av ny teknik brukar komma i efterhand, men det är svårt att definiera vad ’kontroll’ i det här fallet innebär, och för vem. Det är viktigt att vi axlar ansvaret för den tekniska utvecklingen och inte bara ser den som en ostoppbar flod, menade Jutta. Moderator Jan Nolin avslutade med att reflektera över att bibliotekariernas kompetenser är fortsatt viktiga i framtiden, och att biblioteken bör testa nya tekniker med en kritisk blick.

Efter en lång och intensiv dag bjöds det på mingel i Chalmersska husets bankvalv. Planeringsgruppen samlade in en stor mängd med förslag från gästerna på teman för nästa års ChALS, och man kan med säkerhet säga att det inte saknas spännande ämnen att utforska på framtida konferenser.

Journeys of a FOLIO early implementer

20190516_141514.jpg

I remember when, a wide-eyed young cataloger (this was about three years ago), I was asked by my colleagues Siska and Marie – then in the process of capturing the staff’s thoughts on our current library systems – to list things I wished it were possible to do in our ILS Sierra. In response to many of the things I pointed out, I was informed that the functionality I requested actually exists – we just don’t use it. One of the main lessons I took away from that experience was the importance of articulating my assumptions and ideas, so that others can challenge, confirm or make them better.

The past months have provided plenty of opportunity for me to do just that. From a three day working meeting in Amherst with our fellow EBSCO beta partners, via the annual meeting of the EBSCO Systems Nordic User Group which Chalmers had the pleasure of hosting in early April, to the German FOLIO days in Bremen.  April also saw the birth of the FOLIO Implementers interest group, which meets virtually every week to discuss challenges of and strategies for implementing FOLIO.

Common to all of these meetings is that they provide the opportunity to share experiences and ideas, inspiring you to think beyond your own horizons, and to develop and sustain that invaluable network of people – with names and faces – that you know you can get in touch with when you need help, advice, or someone to bounce ideas with. Keep reading to learn more about how we experienced this at the EBSCO beta meeting and at the German FOLIO Days.

Meeting the EBSCO betas in Amherst, MA

In late March, my colleague Lari and I spent three productive days getting to know and working together with colleagues from the libraries at University of Alabama and the Five Colleges in Amherst. Like Chalmers, these libraries are implementing FOLIO as EBSCO beta partners, with hosting, implementation and support services from EBSCO. Hosted by the 5 Colleges and organized by EBSCO’s team of implementation consultants, the meeting included many interesting discussions and quite a bit of hands-on work.

One day of the meeting was spent going through each library’s existing feature prioritizations in small groups (e.g. resource access, ERM). The slightly daunting task of expressing your library’s requirements by ranking features (needed to go live, needed later, not needed) in FOLIO’s issue tracking system JIRA is something every early FOLIO implementer has, or will very soon, come into contact with. It’s one of our primary tools for helping the project decide which features need to be developed first.

At Chalmers, planning to go live in 2019, we have already reviewed our rankings several times to make sure they properly reflect our actual needs. Still, discussing them in new constellations can give new insights: it forces you to go back and explain, maybe reexamine, those assumptions and familiar habits that underlie your decisions. Which features do we really need to provide good service to our patrons, which ones to recreate the workflows we have in our current ILS:s, and which ones because we simply haven’t thought of other possible (good) solutions that exist? And which are those features that will make us think of FOLIO as a really good system? These are excellent questions to discuss with fellow implementers.

At the end of that day, we could all be very proud that, defying belief, we had actually made it through all the features and refined our prioritization of them.

Amherst1-1

Feature prioritization in action. (Photo by Theodor Tolstoy)

Among the many interesting implementation topics we touched upon during these three days, I found it particularly valuable share the other betas’ experiences with and ideas regarding how and when to talk about FOLIO with the general staff. When is it fun and exciting, and when unnecessarily unsettling, to see a system in development? How do we best leverage curiosity and deal with legitimate concerns? How does training to prepare for go-live differ from training to keep up to date and to foster an atmosphere of engagement and continued learning?

I found it very inspiring to hear about the communication activities at Five Colleges, which include a monthly FOLIO newsletter and open events where staff watch and discuss the FOLIO Forum webinars together. Their view has been that, when given the ability to stay informed and take part in the conversation, staff members can turn their concerns and ideas into involvement in the project.

At Chalmers, we have for the past months at several occasions invited library staff to come and, in a very informal and exploratory setting, try out some basic workflows in FOLIO. We’ve done this in small groups, through open invitations, and with at least two implementation team members present. The idea with these workshops is to give staff a chance to familiarize themselves with the system, while giving us great feedback on functionality and UI that we’re able to relay to the community. Seeing our colleagues test FOLIO with fresh eyes really has been inspiring and energizing as well as informative.

German FOLIO Days in Bremen

bremen1

A captive audience at the German FOLIO Days.

In mid-April my colleague Marie and I went to Bremen for the German FOLIO Days, which we saw as a chance to get to know European members of the FOLIO community. It was great to see and speak to so many librarians and service providers from all over Germany, and some visitors from other countries, all curious about FOLIO. For Chalmers it is crucial to have a strong footing in the European community. We know that there are issue and interests particular to the European context, like the GDPR and localization and internationalization, that are vital both to us as European institutions and for FOLIO to be a project with a truly international identity and viability in the European market.

The German FOLIO Days programme included demos from several product owners, including fresh looks at acquisitions, MARC cataloging and electronic resource management. The German FOLIO community has played and continues to play a crucial role in the development of FOLIO’s electronic resource management functionality, and the first German implementers, among them the University of Bremen, are planning to start managing their electronic resources in FOLIO this fall. While Chalmers has been using different ERM systems for quite a while, Bremen are taking the leap straight from Excel sheets and e-mails to FOLIO’s integrated resource management modules. We look forward to sharing this journey with them, and with all our fellow FOLIO implementers.

Since neither Marie nor I speak German, we had an interesting time using online translation tools, the advantage of having a Germanic first language, and kind help from fellow conference participants to keep up with presentations and workshops in German. Finding the right balance between a common language and the language that attendants are most comfortable is a tough challenge – but it’s one that I’m actually happy to see us faced with, since it means that the community really is international. It might also have been partly thanks to this creative confusion of languages, paired with the openness of the people present, that I found myself feeling oddly comfortable in a workshop in German on loading user data into FOLIO using bash – another language I’m not quite fluent in yet.

personalworkshop

Chalmers staff testing FOLIO.

As you discuss workflows with fellow FOLIO implementers at the top of the (very high) W.E. Dubois library in Amherst, as you write to a fellow systems librarian to ask how they would tackle a certain issue, as you watch your colleague check out a book in FOLIO for the first time, something falls into place. It’s in these encounters, between people and between software and people, that all that hard work we put in – across time zones and countries and professions – gets a chance to try its wings and embark on its (initially bumpy) flight.

Working with FOLIO, at this moment in time, you get to experience these encounters of people and software and organizations and ideas in abundance. In the coming month I look forward to trying out the latest release of FOLIO in the Q 2.1 release bugfest, to delving further into data migration, and to talking FOLIO with international colleagues at the FOLIO working meeting in Washington DC and at ALA.

/Lisa Sjögren

Nu startar vår podcast om UX

Den 1 mars var det premiär för Chalmers biblioteks nya podcast greppaUX. Bakom podden finns Kristin Olofsson och Karin Ljungklint, båda bibliotekarier och båda med flerårig erfarenhet av att arbeta med UX (User Experience), och producenten Sofia Toivonen.

Oavsett om du nyfiken på hur UX fungerar men inte vet vad eller hur du ska börja, eller om du redan är inne i UX-världen och vill få inspiration av andra, så ska greppaUX ha någonting för dig.

– Vårt mål är att inspirera, och visa att det är lätt och roligt att arbeta med UX, säger Karin Ljungklint.

Idén att starta greppaUX-podden föddes hösten 2018. Karin Ljungklint hade först kommit i kontakt med UX när hon var med i arbetet med att utveckla Chalmers forskardatabas research.chalmers.se​ några år tidigare, och hon fastnade direkt för metodiken. Hon beskriver det som att om det saknades någonting i arbetet, så kunde hon med lätthet hitta på och gå vidare med egna metoder.

– Ett exempel var att jag upplevde det som att vissa delar av teamet hamnade långt från användarna – så hur skulle vi i projektet få en gemensam förståelse för dem? Då tog jag min mobil, valde ut en användargrupp hos oss på biblioteket, filmade dem, och klippte ihop det till treminutersfilmer som vi visade på våra avdelningsmöten. Diskussionen kom i gång direkt.

artwork-600X600Kristin Olofsson tycker att exemplet med att göra korta filmer på en användargrupp är en bra demonstration på hur UX kan fungera i praktiken – lätt gjort, och det tog knappt någon tid i anspråk. Hon har arbetat med UX-metoder i mer än tio år. Under de åren beskriver hon det som att utvecklingen inom UX har gått från att fokusera på gränssnittstänkande till ett mer holistiskt synsätt, att titta mer på hela resan och kontexten man är i.

Via olika arbetsrelaterade nätverk har de känt att många har ett behov av att få kunskap om och lära sig mer om hur UX-metoder fungerar och kan användas.

– Hur börjar jag med UX, hur gör jag när jag jobbar med det, hur får jag med mig ledningen – sådana saker, säger Karin Ljungklint.

Att starta en renodlad podcast var inte den enda tanke de hade i inledningsskedet. Även bloggar och vloggar fanns som förslag, innan de tog beslutet att satsa fullt ut på en podcast. Poddresan tog sin början under hösten, och de har skildrat hur greppaUX har växt fram genom Instagram-kontot greppaUX​ – där har det gått att följa deras arbete med proto-personas, val av jinglar, research om vad podcast-noviser ska tänka på och en hel del annat. Mycket tid har lagts på att intervjua andra som har erfarenhet av att arbeta med radio och med podcasts, både personer internt på Chalmers och personer utanför organisationen.

Innehållsmässigt har de testat sig fram. Vissa avsnitt har blivit rena intervjuavsnitt med en gäst och ett tema, medan andra är samtal mellan Karin och Kristin.
Bland gästerna finns personer som är kopplade till bibliotek, som Åsa Jenslin på KTH och Anneli Friberg på Linköpings universitet. Stockholms stadsbibliotekarie Daniel Forsman och UX-celebriteten Andy Priestner dyker också upp, och även personer utanför biblioteksvärlden som forskare, en KBT-coach och en frilansare i ljud.

– Vi har låtit teman för avsnitten växa fram organiskt, säger Karin Ljungklint. Ibland har vi haft en idé som vi har gillat först, för att sedan efter ett par veckor komma fram till något helt annat. Vi har fått många idéer längs vägen också, dels sådant som vi själva tycker är spännande men också mycket tips från andra.

Med en bakgrund i biblioteksvärlden faller det sig naturligt att målgruppen för podden ligger nära personer som arbetar i branschen, men de tre är noga med att trycka på att UX är en metod som även andra yrkesgrupper och arbetsplatser använder.

– UX-metoder är så generella att de används på liknande sätt på hotell, på Skatteverket eller nästan var som helst, säger Kristin Olofsson. I början lägger vi oss på en basic nivå, så att någon som inte har arbetat med det men gärna vill testa ska ha behållning av det. Sedan kommer vi att höja nivån, för vi vill få in även de som har arbetat några år med UX.

– Målet är att lyssnarna ska bli så pass inspirerade att de i sin tur inspirerar andra, säger Sofia Toivonen. En dröm är även att skapa dialog med de som lyssnar på oss, att vi ska få inpass från dem. Vi vill få med inslag från oväntade håll, saker som ligger utanför vår värld.

Om podcasten greppaUX

Premiären för greppaUX var 1 mars 2019, och det är en podd från Chalmers bibliotek. Den vänder sig till dig som är nyfiken på och vill komma i gång med UX, men också till dig som redan arbetar med UX och vill veta mer om hur andra använder det. Podden görs av Karin Ljungklint, Kristin Olofsson och Sofia Toivonen. Du hittar alla avsnitt på greppaux.se.

Du som vill följa resan bakom kulisserna kan ta en titt på instagram.com/greppaux​ – där är du alltid välkommen att bolla tankar och idéer direkt med teamet bakom podcasten.

Curious about FOLIO?

Chalmers Library is planning to migrate to a brand new, actually not yet existing, library services platform called FOLIO. Partnering with EBSCO, we will be the earliest adopter, going live with the first version in 2019. Here I will try to outline the foundations of FOLIO, no previous knowledge required.

A new library system built from scratch

Photo of thinking woman with FOLIO pen behind the ear.
We want a potent library system that meets our requirements today and can adapt to future needs.

The philosophy behind FOLIO is to build what libraries need, with a modern and flexible infrastructure and a well-thought-out design for a good user experience. Well, of course, that is what every library system company would say, but in this case librarians are involved from start to end. And there is no company who owns the system.

One basic idea is the concept of ”apps”, i.e. pieces of functionality. None of these apps should be too large and each could easily be replaced by another app if needed. The technique behind this is called micro services and the intention is that selected apps will serve as one system.

FOLIO will be handling both print and electronic resources and related library tasks. In the core setup, there will be apps for knowledgebase(s) including link resolver activation, licenses and other workflows for e-resources, as well as metadata management and circulation of print books.

Screenshot of FOLIO apps

Later on, anyone who wishes can extend their installation of FOLIO with additional functionality or replace parts of the system with apps they would rather use. For example, a consortium may prefer a more extensive app to handle finances than a small library who prefers simplicity. Or you may feel the need to build an app to integrate with your home grown inter library loan system or institutional repository.

The user interface is a for librarians only. There will be no OPAC among the core apps, instead the user has to find the material in a discovery system who will call FOLIO to display loan status, make requests etc. EBSCO discovery system (EDS) as well as some open source discovery systems are currently working with FOLIO integration.


Who is developing FOLIO?

FOLIO is an acronym for The Future of Libraries is Open. It may sound a bit fishy, but the basic idea is that the source code is open for anyone to use and to build upon. Also, anyone can install FOLIO locally, free of charge.

FOLIO is being developed as a collaboration within the non-profit open source promoting organization Open Library Foundation (OLF). In OLF, The Open Library Environment (OLE) coordinates the work together with EBSCO information services, the Danish software development company Index Data and several other teams.

Computer screen showing web meeting text
Librarians work together with product owners at online meetings. There are Special Interest Groups (SIGs) for metadata management, accessibility, reporting, and many more.

As a community driven project, engaged librarians are working in together with product owners to determine which functionality the apps should encompass, how the workflows should behave and to test the user experience. The work is completely transparent and anyone can join.

However, the tempo would not be this high without the involvement of commercial companies who are investing heavily with dedicated teams of developers. EBSCO, ByWater, SirsiDynix, Index Data and others are planning to sell hosted environments and support services as well as endeavouring to integrate with existing library systems components. To make FOLIO a success is of course vital for these companies.

Further on, the idea is that a flora of libraries and companies will make and offer new apps with extended functionality. It’s up to the developer to decide weather the app should be free of charge or not.

Is any library using FOLIO?

No, not yet. But Chalmers Library is intending to go live with FOLIO as the very first library, soon, really soon.

So why on earth are we planning to leave established library systems to embark on this project? Well, that’s another blog post…

Want to learn more?

Folio.org – the starting point.

The FOLIO wiki – The node for the special interest groups and, well, essentially everything. For example, have a look at some app ideas or The Codex vision which is currently being discussed within the community. Go to the bottom of the page to learn how to join a SIG.

FOLIO UX – demos of the design work and vision.

FOLIO demo site – the latest stable version. Login with diku_admin / admin

At Open Library Forum on You Tube you will find several presentations. For example, this recent roadmap update which also covers the basics about FOLIO and shows how features are prioritized.

Previous blog posts about FOLIO

/Marie Widigson & the FOLIO team at Chalmers

A year closer to FOLIO

As the winter holidays draw close, so does the end of Chalmers’ first year of working hands-on as EBSCO’s beta partner within the FOLIO project. We started off 2018 with a workshop where my colleagues at Chalmers and I, together with Theodor, our FOLIO implementation consultant from EBSCO, first started discussing our hopes and goals for FOLIO and the future. While the spring that followed was primarily dedicated to going from Summon to EDS and to exploring and setting up our FOLIO alpha environment, and summer introduced us (and other “early implementers” of FOLIO) to the wonderful world of feature ranking for development, the autumn semester saw us focusing more intensely on future data flows between systems, circulation functionality in FOLIO, and e-resource management.

Sharing bibliographic metadata

For the past months, we’ve put a lot of work into planning and preparing the flow of bibliographic metadata between Swedish union catalog LIBRIS, FOLIO, other metadata sources, and EDS. One thing that we knew early on is that, from now on, we want to do all our print cataloging in LIBRIS. Using LIBRIS to its fullest lets us take advantage of other libraries’ cataloging and subject expertise, while sharing our own expertise with the rest of the LIBRIS community and to the world – and we are of course looking forward to exploring the possibilities created by LIBRIS’ transition to linked data together with the fact FOLIO is not based on the MARC format. We also knew that we do not want to duplicate data, that we want to automate the data flows between the systems as much as possible, and that we need to differentiate between data used for circulation and data used for discovery.

IMG_20180907_102148_771-e1545162958540.jpg

Looking at a patron record in Chalmers’ FOLIO environment before a meeting with LIBRIS. The hat behind the coffee cup was purchased in Durham, NC, where I attended a FOLIO conference in May. Read more about the conference in this blog post.

One of the exciting activities that was born from this was a hackathon where some of our own developers, our FOLIO implementation consultant, my systems librarian colleague Siska, and I, worked together to create an OAI-PMH client that would automate the flow of metadata between LIBRIS and FOLIO, and convert the incoming data from the format provided by LIBRIS to the FOLIO Inventory format. We found that the hackathon format has suited us especially well in this project.  First of all, the developers get direct real-time input on what the tool they’re building needs to do from the end-users (librarians, in this case). Secondly, it’s a great opportunity for systems librarians who do not have a background in programming to pick up some of the knowledge, practical experience, vocabulary and confidence needed to understand, talk about and work with our systems and data on a deeper level.

hackaton1

Systems librarians, electronic resource librarians and developers hard at work at our first hackathon, held in spring, where we built an interim solution for displaying Terms of use (as we we lost that service going from Summon to EDS).

What we (need FOLIO to) do

We have also spent countless hours trying to figure out what it actually is that we need from FOLIO: which functionality is necessary, which workflows have to be supported, what makes an interface easy to work with. As the library set to implement FOLIO first, we have a great opportunity to make our voice heard and contribute with our knowledge and vision. In this, we’ve had assistance from several people from EBSCO and the FOLIO community, who’ve walked us through existing and planned FOLIO functionality in order to help us understand how it supports our current and desired workflows. In November, we welcomed three product owners from FOLIO with whom we had great discussions about circulation, acquisitions and ERM.

Our feedback, both to the FOLIO community when reviewing planned features and to ourselves when looking at our own current workflows, has often boiled down to one thing: make it simpler. This owes in part to the modest size of our library, in part to philosophy.

A few weeks later, we had a visit from one of the American EBSCO implementation consultants who helped us get started writing manual tests based on our own workflows. That is something we look forward to sinking our teeth further into this coming spring. Writing and carrying out these tests will, besides letting us find bugs and gaps for the FOLIO developers to fix, provide an opportunity for us at Chalmers to try out our workflows in FOLIO and to get acquainted with the system before we go live.20181219_141722So there we are. From that first workshop in January where we were just starting to figure out our part in the FOLIO project and the potential FOLIO holds for us, through a fairly harmonious implementation of EDS, great encounters and conversations with the FOLIO community, countless discussions of our feature requirements, and some interesting discoveries made while cleaning our catalog data, we have had an intense, challenging and exciting year.

Wishing you all a happy holiday season!

/Lisa Sjögren & the FOLIO team at Chalmers

 

Consequences for you as a researcher, after the ended Elsevier deal

See Swedish version.

On July 1st, the Swedish Research Libraries’ agreement with Elsevier ends since the parties could not agree. Ongoing negotiations are likely to happen later this year. You can read about the background on Insidan (in Swedish).

In the following text, we focus on you who use or publish in Elsevier journals. We try to answer questions about access to Scopus and SciVal, alternative ways to read articles in Elsevier journals, and to discuss different approaches to publishing with Elsevier.

If you have any questions, you may always contact the library.  

Decorative image of a researcher

Can I use still SciVal or Scopus after July 1st?

The broken agreement concerns access to journals, not access to Elsevier’s other services, such as Scopus or SciVal.

How do I reach the articles I need?

Access to newly published articles from Elsevier’s journals may look different to you in the future. The library works to get the research you need for your work as easy as possible. Below we list various methods that may be helpful to you.

1. Use the library

For some material, everything will be as usual. Articles published from 1995 until June 30, 2018, the library will be able to provide direct access to. In many cases the library also has access to articles published before 1995. You may always contact the library for further help.

2. Search for Open Access articles

The easiest way to find open access articles is to search in Google Scholar.

The majority of the world’s university has web repositories for the researchers’ open access material, such as the Chalmers’ research.chalmers.se. Have you previously had an open access article from Elsevier deposited in research.chalmers.se, it will now come to use for other researchers. You may also look into more general open archives, such as in BASE (direct link Elseviers OA articles ), CORE , arXiv (preprints in physics, mathematics and data), and bioRxiv (biology preprints).

There are useful social platforms for researchers, such as ResearchGate and Academia.edu, where researchers share their publications within the platforms. In both cases, you need to register to use the services. 

Nb. There are also services such as Scihub, which puts copyright material illegally online. Do not use these services at work. 

3. USE A BROWSER plugin

Another way to access open access-material is to use a plugin in your web browser (Safari or Chrome).

Unpaywall makes finding OA-articles easy for the individual user by installing a plug-in on Chrome or Firefox. Content from Unpaywall is also integrated into other services such as databases and link-resolvers.

Other plugins

  • Open Access Button is a plugin to find open access versions of articles. In the plugin you can also send a request to aythors to make their locked-in articles avaliable in an open access repository. 
  • Google Scholar Button is an addon to make it more easy to find articles from Google Scholar. 
  • Lazy Scholar is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. 
  • Kopernio  is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. The service is free, but you need to register in order to use the extension. 

4. Contact THE AUTHOR directly

If the article contains an email address to one of the authors, you can ask for access directly. It is usually allowed to send your article to another person, so-called scholarly sharing . See Sherpa / Romeo for terms that apply to different magazines.

5. DOCUMENT DELIVERY THROUGH THE LIBRARY

If you still can not get access to the article, you can contact the library and request a document delivery or an inter-library loan, ie Chalmers Library will investigate if there is any service or other libraries that can access the item for you (the library is responsible for the cost). You may also choose to start by asking the library if none of the above options suits you.

CAN I NOT PUBLISH OR DO Editorial WORK IN Elsevier JOURNALS anymore?

As a researcher, you have the right to choose the publishing channel which best suits your needs. In connection to the removal of access to Elsevier journals, it may be good to consider some new aspects in the choice of publishing channel.

  • Does your funder require open access? Most of the Swedish and European research funders demand that you make your results freely available. In the negotiations Elsevier has not been able to meet the Swedish demands for open access.
  • Who is the target audience of your research? As long as the parties try to reach a working agreement, neither you nor your (Swedish) colleagues will have direct access to Elsevier’s newly published articles.

Some researchers choose to take a stand against Elsevier’s business practices, such as in the call The Cost of Knowledge , where 17,000 researchers (including a dozen from Chalmers) actively chose not to publish, work editorially or make a peer review for Elsevier. Other researchers choose to publish in Elsevier’s journals, especially since the publisher stands for a review tradition that benefits feedback on your own research, and there are several journals with high impact in the scientific community.

Within many fields there are options. If you want to look for other journals with similar impact in your subject, you use Journal Citation reports . The Swedish research libraries have made several agreements with other publishers, which includes open access to research output. This includes Springer, Taylor & Francis, the Institute of Physics (IOP) and the Gruyter. More information about this is available on the library web .

Do you have questions or comments, please feel free to contact us!

Further READING AND LISTENING

Unpaywall is a new tool for finding free versions of articles 
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers . Nature toolbox 04 April 2017.

In June, Chalmers researcher Richard Johansson spoke about open access in P1 
Vetenskapsradion,  June 12, 2018, Thousands of researchers boycott journal, https://sverigesradio.se/page/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973 

THIS TEXT HAS BEEN INSPIRED BY

Linköping University Library, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open Access Blog, Alternative Access Points for Publicly Available Articles,http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangligaartiklar/

Det här innebär det avslutade avtalet med Elsevier för dig som forskar

See English version.

Den 1 juli avslutas de svenska forskningsbibliotekens avtal med Elsevier eftersom parterna inte kunnat komma överens. Fortsatta förhandlingar kommer sannolikt att ske längre fram i år. Du kan läsa om bakgrunden till det avslutade avtalet i en artikel på Insidan.

I följande text riktar vi oss till dig som använder eller publicerar dig i elseviertidskrifter. Vi försöker besvara frågor om åtkomst till Scopus och SciVal, alternativa vägar till att läsa artiklar i elseviertidskrifter, samt resonera om olika förhållningssätt till att publicera sig hos Elsevier.

Har du frågor går det alltid bra att vända dig till biblioteket.  Decorative image of a researcher

Kan jag använda Scopus och SciVal efter 1 juli?

Avtalet berör bara åtkomsten till tidskrifterna, inte tillgången till Elseviers andra tjänster, som t.ex. Scopus eller SciVal.  

Hur når jag de artiklar jag behöver?

Åtkomsten till nypublicerade artiklar från Elseviers tidskrifter kan komma att se annorlunda ut för dig framöver. Biblioteket arbetar för att du så enkelt som möjligt ska få tag på den forskning du behöver för ditt arbete. Här nedan listar vi olika metoder som kan vara till hjälp för dig.

1. Använd Chalmers bibliotek

För äldre publicerat material kommer allt att vara som vanligt. Artiklar publicerade från 1995 och fram till 30 juni 2018 kommer biblioteket kunna ge fortsatt direkt tillgång till, och i många fall även till artiklar från före 1995. Du kan alltid kontakta biblioteket för hjälp.

2. Sök efter öppet tillgängliga artiklar

Enklaste sättet att hitta open access-artiklar är att söka i Google Scholar.

Majoriteten av världens universitet har webbtjänster för sina forskares open access-material, likt Chalmers öppna arkiv research.chalmers.se. Har du sedan tidigare en open access-artikel från Elsevier i research.chalmers.se kommer den till nytta för andra forskare.

Du kan även söka direkt i mer generella öppna arkiv, till exempel i BASE (direktlänk Elseviers oa-artiklar), CORE, arXiv (preprints inom fysik, matematik och data), och bioRxiv (preprints inom biologi).

Det finns användbara sociala plattformar för forskare, som ResearchGate  och Academia.edu, där olika forskare delar med sig av sina publikationer inom en sluten krets. I dessa båda fall behöver du registrera dig för att använda tjänsterna.

Obs! Det finns även tjänster som t.ex. Scihub som lägger ut upphovsrättsskyddat material olagligt. Dessa bör du undvika att använda i tjänsten.

3. Använd en plugin

Ytterligare ett sätt är att ladda ned och använda dig av en plugin i webbläsarna Chrome eller Firefox. Här är ett sådant exempel:

Unpaywall är en plugin för att hitta öppna artiklar.

Andra plugins är till exempel:

  • Open Access Button är ett tillägg för att både hitta öppna versioner av artiklar och förmedla en förfrågan till artikelförfattaren om att göra en låst artikel öppet tillgänglig via ett öppet arkiv.
  • Google Scholar Button är ett tillägg som gör det enklare att använda Google Scholar för att hitta fulltextartiklar.
  • Lazy Scholar är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga artiklar och de artiklar som användare har tillgång till via abonnemang.
  • Kopernio är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga versioner av en artikel och artiklar användaren har tillgång till via abonnemang. Kräver registrering.

4. Kontakta artikelns författare direkt

Om artikeln innehåller en e-postadress till någon av författarna kan du nå denne direkt. Det är oftast tillåtet att skicka din artikel till en annan person, så kallad scholarly sharing. Se Sherpa/Romeo för de villkor som gäller för olika tidskrifter.

5. Dokumentleverans genom biblioteket

I de fall du ändå inte kan få tag på artikeln kan du kontakta biblioteket och göra en förfrågan om dokumentleverans eller fjärrlån, d.v.s. att Chalmers bibliotek undersöker om det finns någon betaltjänst eller annat bibliotek som kan förmedla artikeln till dig (biblioteket står för kostnaden). Du kan också välja att börja med att fråga biblioteket, om inget av de ovanstående alternativen passar dig.

Får jag inte publicera mig eller arbeta redaktionellt i elseviertidskrifter?

Som forskare har du rätt att välja den publiceringskanal som bäst passar det sätt på vilket du vill nå ut med din forskning. I samband med att tillgången tas bort för elseviertidskrifter kan det att vara bra att väga in några nya frågeställningar i valet av publiceringskanal.

  • Har du krav på open access från din finansiär? Merparten av de svenska och europeiska forskningsfinansiärerna kräver att du ska göra dina resultat fritt tillgängliga och här har Elsevier inte kunnat möta de svenska kraven.
  • Når du målgruppen för din forskning? Under tiden parterna försöker nå ett fungerande avtal kommer varken du eller dina (svenska) kollegor ha direkt tillgång till Elseviers nypublicerade artiklar.

En del forskare väljer att ta ställning mot Elseviers affärsmetoder, t.ex. i uppropet The Cost of Knowledge, där 17 000 forskarna (även ett tiotal från Chalmers) aktivt valt att inte publicera sig, arbeta redaktionellt eller göra peer review för Elsevier. Andra forskare väljer att publicera sig i Elseviers tidskrifter, framförallt för att förlaget har en reviewtradition som gagnar återkopplingen på egen forskning, samt att det finns ett flertal tidskrifter med hög impact i det vetenskapliga samhället.

Inom många fält finns det alternativ. Om du vill kika på andra tidskrifter med motsvarande impact inom ditt ämne kan du göra det i Journal Citation reports. De svenska forskningsbiblioteken har ingått avtal med andra förlag där även open access ingår. Det gäller bl.a. Springer, Taylor & Francis, Institute of Physics (IOP) och de Gruyter. Mer information om detta finns på bibliotekets webb.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig!

Vidareläsning och -lyssning

Unpaywall är ett nytt verktyg för att hitta gratisversioner av artiklar
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers. Nature toolbox 04 April 2017.

I juni talade Chalmersforskaren Richard Johansson om open access i P1
Vetenskapsradion 12 juni 2018, Tusentals forskare bojkottar tidskrift, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973

Denna text har inspirerats av

Linköpings universitetsbibliotek, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open access blog, Alternativa accessvägar för öppet tillgängliga artiklar, http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangliga-artiklar/  

Inga fler inlägg.