Curious about FOLIO?

Chalmers Library is planning to migrate to a brand new, actually not yet existing, library services platform called FOLIO. Partnering with EBSCO, we will be the earliest adopter, going live with the first version in 2019. Here I will try to outline the foundations of FOLIO, no previous knowledge required.

A new library system built from scratch

Photo of thinking woman with FOLIO pen behind the ear.
We want a potent library system that meets our requirements today and can adapt to future needs.

The philosophy behind FOLIO is to build what libraries need, with a modern and flexible infrastructure and a well-thought-out design for a good user experience. Well, of course, that is what every library system company would say, but in this case librarians are involved from start to end. And there is no company who owns the system.

One basic idea is the concept of ”apps”, i.e. pieces of functionality. None of these apps should be too large and each could easily be replaced by another app if needed. The technique behind this is called micro services and the intention is that selected apps will serve as one system.

FOLIO will be handling both print and electronic resources and related library tasks. In the core setup, there will be apps for knowledgebase(s) including link resolver activation, licenses and other workflows for e-resources, as well as metadata management and circulation of print books.

Screenshot of FOLIO apps

Later on, anyone who wishes can extend their installation of FOLIO with additional functionality or replace parts of the system with apps they would rather use. For example, a consortium may prefer a more extensive app to handle finances than a small library who prefers simplicity. Or you may feel the need to build an app to integrate with your home grown inter library loan system or institutional repository.

The user interface is a for librarians only. There will be no OPAC among the core apps, instead the user has to find the material in a discovery system who will call FOLIO to display loan status, make requests etc. EBSCO discovery system (EDS) as well as some open source discovery systems are currently working with FOLIO integration.


Who is developing FOLIO?

FOLIO is an acronym for The Future of Libraries is Open. It may sound a bit fishy, but the basic idea is that the source code is open for anyone to use and to build upon. Also, anyone can install FOLIO locally, free of charge.

FOLIO is being developed as a collaboration within the non-profit open source promoting organization Open Library Foundation (OLF). In OLF, The Open Library Environment (OLE) coordinates the work together with EBSCO information services, the Danish software development company Index Data and several other teams.

Computer screen showing web meeting text
Librarians work together with product owners at online meetings. There are Special Interest Groups (SIGs) for metadata management, accessibility, reporting, and many more.

As a community driven project, engaged librarians are working in together with product owners to determine which functionality the apps should encompass, how the workflows should behave and to test the user experience. The work is completely transparent and anyone can join.

However, the tempo would not be this high without the involvement of commercial companies who are investing heavily with dedicated teams of developers. EBSCO, ByWater, SirsiDynix, Index Data and others are planning to sell hosted environments and support services as well as endeavouring to integrate with existing library systems components. To make FOLIO a success is of course vital for these companies.

Further on, the idea is that a flora of libraries and companies will make and offer new apps with extended functionality. It’s up to the developer to decide weather the app should be free of charge or not.

Is any library using FOLIO?

No, not yet. But Chalmers Library is intending to go live with FOLIO as the very first library, soon, really soon.

So why on earth are we planning to leave established library systems to embark on this project? Well, that’s another blog post…

Want to learn more?

Folio.org – the starting point.

The FOLIO wiki – The node for the special interest groups and, well, essentially everything. For example, have a look at some app ideas or The Codex vision which is currently being discussed within the community. Go to the bottom of the page to learn how to join a SIG.

FOLIO UX – demos of the design work and vision.

FOLIO demo site – the latest stable version. Login with diku_admin / admin

At Open Library Forum on You Tube you will find several presentations. For example, this recent roadmap update which also covers the basics about FOLIO and shows how features are prioritized.

Previous blog posts about FOLIO

/Marie Widigson & the FOLIO team at Chalmers

A year closer to FOLIO

As the winter holidays draw close, so does the end of Chalmers’ first year of working hands-on as EBSCO’s beta partner within the FOLIO project. We started off 2018 with a workshop where my colleagues at Chalmers and I, together with Theodor, our FOLIO implementation consultant from EBSCO, first started discussing our hopes and goals for FOLIO and the future. While the spring that followed was primarily dedicated to going from Summon to EDS and to exploring and setting up our FOLIO alpha environment, and summer introduced us (and other “early implementers” of FOLIO) to the wonderful world of feature ranking for development, the autumn semester saw us focusing more intensely on future data flows between systems, circulation functionality in FOLIO, and e-resource management.

Sharing bibliographic metadata

For the past months, we’ve put a lot of work into planning and preparing the flow of bibliographic metadata between Swedish union catalog LIBRIS, FOLIO, other metadata sources, and EDS. One thing that we knew early on is that, from now on, we want to do all our print cataloging in LIBRIS. Using LIBRIS to its fullest lets us take advantage of other libraries’ cataloging and subject expertise, while sharing our own expertise with the rest of the LIBRIS community and to the world – and we are of course looking forward to exploring the possibilities created by LIBRIS’ transition to linked data together with the fact FOLIO is not based on the MARC format. We also knew that we do not want to duplicate data, that we want to automate the data flows between the systems as much as possible, and that we need to differentiate between data used for circulation and data used for discovery.

IMG_20180907_102148_771-e1545162958540.jpg

Looking at a patron record in Chalmers’ FOLIO environment before a meeting with LIBRIS. The hat behind the coffee cup was purchased in Durham, NC, where I attended a FOLIO conference in May. Read more about the conference in this blog post.

One of the exciting activities that was born from this was a hackathon where some of our own developers, our FOLIO implementation consultant, my systems librarian colleague Siska, and I, worked together to create an OAI-PMH client that would automate the flow of metadata between LIBRIS and FOLIO, and convert the incoming data from the format provided by LIBRIS to the FOLIO Inventory format. We found that the hackathon format has suited us especially well in this project.  First of all, the developers get direct real-time input on what the tool they’re building needs to do from the end-users (librarians, in this case). Secondly, it’s a great opportunity for systems librarians who do not have a background in programming to pick up some of the knowledge, practical experience, vocabulary and confidence needed to understand, talk about and work with our systems and data on a deeper level.

hackaton1

Systems librarians, electronic resource librarians and developers hard at work at our first hackathon, held in spring, where we built an interim solution for displaying Terms of use (as we we lost that service going from Summon to EDS).

What we (need FOLIO to) do

We have also spent countless hours trying to figure out what it actually is that we need from FOLIO: which functionality is necessary, which workflows have to be supported, what makes an interface easy to work with. As the library set to implement FOLIO first, we have a great opportunity to make our voice heard and contribute with our knowledge and vision. In this, we’ve had assistance from several people from EBSCO and the FOLIO community, who’ve walked us through existing and planned FOLIO functionality in order to help us understand how it supports our current and desired workflows. In November, we welcomed three product owners from FOLIO with whom we had great discussions about circulation, acquisitions and ERM.

Our feedback, both to the FOLIO community when reviewing planned features and to ourselves when looking at our own current workflows, has often boiled down to one thing: make it simpler. This owes in part to the modest size of our library, in part to philosophy.

A few weeks later, we had a visit from one of the American EBSCO implementation consultants who helped us get started writing manual tests based on our own workflows. That is something we look forward to sinking our teeth further into this coming spring. Writing and carrying out these tests will, besides letting us find bugs and gaps for the FOLIO developers to fix, provide an opportunity for us at Chalmers to try out our workflows in FOLIO and to get acquainted with the system before we go live.20181219_141722So there we are. From that first workshop in January where we were just starting to figure out our part in the FOLIO project and the potential FOLIO holds for us, through a fairly harmonious implementation of EDS, great encounters and conversations with the FOLIO community, countless discussions of our feature requirements, and some interesting discoveries made while cleaning our catalog data, we have had an intense, challenging and exciting year.

Wishing you all a happy holiday season!

/Lisa Sjögren & the FOLIO team at Chalmers

 

Consequences for you as a researcher, after the ended Elsevier deal

See Swedish version.

On July 1st, the Swedish Research Libraries’ agreement with Elsevier ends since the parties could not agree. Ongoing negotiations are likely to happen later this year. You can read about the background on Insidan (in Swedish).

In the following text, we focus on you who use or publish in Elsevier journals. We try to answer questions about access to Scopus and SciVal, alternative ways to read articles in Elsevier journals, and to discuss different approaches to publishing with Elsevier.

If you have any questions, you may always contact the library.  

Decorative image of a researcher

Can I use still SciVal or Scopus after July 1st?

The broken agreement concerns access to journals, not access to Elsevier’s other services, such as Scopus or SciVal.

How do I reach the articles I need?

Access to newly published articles from Elsevier’s journals may look different to you in the future. The library works to get the research you need for your work as easy as possible. Below we list various methods that may be helpful to you.

1. Use the library

For some material, everything will be as usual. Articles published from 1995 until June 30, 2018, the library will be able to provide direct access to. In many cases the library also has access to articles published before 1995. You may always contact the library for further help.

2. Search for Open Access articles

The easiest way to find open access articles is to search in Google Scholar.

The majority of the world’s university has web repositories for the researchers’ open access material, such as the Chalmers’ research.chalmers.se. Have you previously had an open access article from Elsevier deposited in research.chalmers.se, it will now come to use for other researchers. You may also look into more general open archives, such as in BASE (direct link Elseviers OA articles ), CORE , arXiv (preprints in physics, mathematics and data), and bioRxiv (biology preprints).

There are useful social platforms for researchers, such as ResearchGate and Academia.edu, where researchers share their publications within the platforms. In both cases, you need to register to use the services. 

Nb. There are also services such as Scihub, which puts copyright material illegally online. Do not use these services at work. 

3. USE A BROWSER plugin

Another way to access open access-material is to use a plugin in your web browser (Safari or Chrome).

Unpaywall makes finding OA-articles easy for the individual user by installing a plug-in on Chrome or Firefox. Content from Unpaywall is also integrated into other services such as databases and link-resolvers.

Other plugins

  • Open Access Button is a plugin to find open access versions of articles. In the plugin you can also send a request to aythors to make their locked-in articles avaliable in an open access repository. 
  • Google Scholar Button is an addon to make it more easy to find articles from Google Scholar. 
  • Lazy Scholar is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. 
  • Kopernio  is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. The service is free, but you need to register in order to use the extension. 

4. Contact THE AUTHOR directly

If the article contains an email address to one of the authors, you can ask for access directly. It is usually allowed to send your article to another person, so-called scholarly sharing . See Sherpa / Romeo for terms that apply to different magazines.

5. DOCUMENT DELIVERY THROUGH THE LIBRARY

If you still can not get access to the article, you can contact the library and request a document delivery or an inter-library loan, ie Chalmers Library will investigate if there is any service or other libraries that can access the item for you (the library is responsible for the cost). You may also choose to start by asking the library if none of the above options suits you.

CAN I NOT PUBLISH OR DO Editorial WORK IN Elsevier JOURNALS anymore?

As a researcher, you have the right to choose the publishing channel which best suits your needs. In connection to the removal of access to Elsevier journals, it may be good to consider some new aspects in the choice of publishing channel.

  • Does your funder require open access? Most of the Swedish and European research funders demand that you make your results freely available. In the negotiations Elsevier has not been able to meet the Swedish demands for open access.
  • Who is the target audience of your research? As long as the parties try to reach a working agreement, neither you nor your (Swedish) colleagues will have direct access to Elsevier’s newly published articles.

Some researchers choose to take a stand against Elsevier’s business practices, such as in the call The Cost of Knowledge , where 17,000 researchers (including a dozen from Chalmers) actively chose not to publish, work editorially or make a peer review for Elsevier. Other researchers choose to publish in Elsevier’s journals, especially since the publisher stands for a review tradition that benefits feedback on your own research, and there are several journals with high impact in the scientific community.

Within many fields there are options. If you want to look for other journals with similar impact in your subject, you use Journal Citation reports . The Swedish research libraries have made several agreements with other publishers, which includes open access to research output. This includes Springer, Taylor & Francis, the Institute of Physics (IOP) and the Gruyter. More information about this is available on the library web .

Do you have questions or comments, please feel free to contact us!

Further READING AND LISTENING

Unpaywall is a new tool for finding free versions of articles 
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers . Nature toolbox 04 April 2017.

In June, Chalmers researcher Richard Johansson spoke about open access in P1 
Vetenskapsradion,  June 12, 2018, Thousands of researchers boycott journal, https://sverigesradio.se/page/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973 

THIS TEXT HAS BEEN INSPIRED BY

Linköping University Library, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open Access Blog, Alternative Access Points for Publicly Available Articles,http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangligaartiklar/

Det här innebär det avslutade avtalet med Elsevier för dig som forskar

See English version.

Den 1 juli avslutas de svenska forskningsbibliotekens avtal med Elsevier eftersom parterna inte kunnat komma överens. Fortsatta förhandlingar kommer sannolikt att ske längre fram i år. Du kan läsa om bakgrunden till det avslutade avtalet i en artikel på Insidan.

I följande text riktar vi oss till dig som använder eller publicerar dig i elseviertidskrifter. Vi försöker besvara frågor om åtkomst till Scopus och SciVal, alternativa vägar till att läsa artiklar i elseviertidskrifter, samt resonera om olika förhållningssätt till att publicera sig hos Elsevier.

Har du frågor går det alltid bra att vända dig till biblioteket.  Decorative image of a researcher

Kan jag använda Scopus och SciVal efter 1 juli?

Avtalet berör bara åtkomsten till tidskrifterna, inte tillgången till Elseviers andra tjänster, som t.ex. Scopus eller SciVal.  

Hur når jag de artiklar jag behöver?

Åtkomsten till nypublicerade artiklar från Elseviers tidskrifter kan komma att se annorlunda ut för dig framöver. Biblioteket arbetar för att du så enkelt som möjligt ska få tag på den forskning du behöver för ditt arbete. Här nedan listar vi olika metoder som kan vara till hjälp för dig.

1. Använd Chalmers bibliotek

För äldre publicerat material kommer allt att vara som vanligt. Artiklar publicerade från 1995 och fram till 30 juni 2018 kommer biblioteket kunna ge fortsatt direkt tillgång till, och i många fall även till artiklar från före 1995. Du kan alltid kontakta biblioteket för hjälp.

2. Sök efter öppet tillgängliga artiklar

Enklaste sättet att hitta open access-artiklar är att söka i Google Scholar.

Majoriteten av världens universitet har webbtjänster för sina forskares open access-material, likt Chalmers öppna arkiv research.chalmers.se. Har du sedan tidigare en open access-artikel från Elsevier i research.chalmers.se kommer den till nytta för andra forskare.

Du kan även söka direkt i mer generella öppna arkiv, till exempel i BASE (direktlänk Elseviers oa-artiklar), CORE, arXiv (preprints inom fysik, matematik och data), och bioRxiv (preprints inom biologi).

Det finns användbara sociala plattformar för forskare, som ResearchGate  och Academia.edu, där olika forskare delar med sig av sina publikationer inom en sluten krets. I dessa båda fall behöver du registrera dig för att använda tjänsterna.

Obs! Det finns även tjänster som t.ex. Scihub som lägger ut upphovsrättsskyddat material olagligt. Dessa bör du undvika att använda i tjänsten.

3. Använd en plugin

Ytterligare ett sätt är att ladda ned och använda dig av en plugin i webbläsarna Chrome eller Firefox. Här är ett sådant exempel:

Unpaywall är en plugin för att hitta öppna artiklar.

Andra plugins är till exempel:

  • Open Access Button är ett tillägg för att både hitta öppna versioner av artiklar och förmedla en förfrågan till artikelförfattaren om att göra en låst artikel öppet tillgänglig via ett öppet arkiv.
  • Google Scholar Button är ett tillägg som gör det enklare att använda Google Scholar för att hitta fulltextartiklar.
  • Lazy Scholar är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga artiklar och de artiklar som användare har tillgång till via abonnemang.
  • Kopernio är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga versioner av en artikel och artiklar användaren har tillgång till via abonnemang. Kräver registrering.

4. Kontakta artikelns författare direkt

Om artikeln innehåller en e-postadress till någon av författarna kan du nå denne direkt. Det är oftast tillåtet att skicka din artikel till en annan person, så kallad scholarly sharing. Se Sherpa/Romeo för de villkor som gäller för olika tidskrifter.

5. Dokumentleverans genom biblioteket

I de fall du ändå inte kan få tag på artikeln kan du kontakta biblioteket och göra en förfrågan om dokumentleverans eller fjärrlån, d.v.s. att Chalmers bibliotek undersöker om det finns någon betaltjänst eller annat bibliotek som kan förmedla artikeln till dig (biblioteket står för kostnaden). Du kan också välja att börja med att fråga biblioteket, om inget av de ovanstående alternativen passar dig.

Får jag inte publicera mig eller arbeta redaktionellt i elseviertidskrifter?

Som forskare har du rätt att välja den publiceringskanal som bäst passar det sätt på vilket du vill nå ut med din forskning. I samband med att tillgången tas bort för elseviertidskrifter kan det att vara bra att väga in några nya frågeställningar i valet av publiceringskanal.

  • Har du krav på open access från din finansiär? Merparten av de svenska och europeiska forskningsfinansiärerna kräver att du ska göra dina resultat fritt tillgängliga och här har Elsevier inte kunnat möta de svenska kraven.
  • Når du målgruppen för din forskning? Under tiden parterna försöker nå ett fungerande avtal kommer varken du eller dina (svenska) kollegor ha direkt tillgång till Elseviers nypublicerade artiklar.

En del forskare väljer att ta ställning mot Elseviers affärsmetoder, t.ex. i uppropet The Cost of Knowledge, där 17 000 forskarna (även ett tiotal från Chalmers) aktivt valt att inte publicera sig, arbeta redaktionellt eller göra peer review för Elsevier. Andra forskare väljer att publicera sig i Elseviers tidskrifter, framförallt för att förlaget har en reviewtradition som gagnar återkopplingen på egen forskning, samt att det finns ett flertal tidskrifter med hög impact i det vetenskapliga samhället.

Inom många fält finns det alternativ. Om du vill kika på andra tidskrifter med motsvarande impact inom ditt ämne kan du göra det i Journal Citation reports. De svenska forskningsbiblioteken har ingått avtal med andra förlag där även open access ingår. Det gäller bl.a. Springer, Taylor & Francis, Institute of Physics (IOP) och de Gruyter. Mer information om detta finns på bibliotekets webb.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig!

Vidareläsning och -lyssning

Unpaywall är ett nytt verktyg för att hitta gratisversioner av artiklar
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers. Nature toolbox 04 April 2017.

I juni talade Chalmersforskaren Richard Johansson om open access i P1
Vetenskapsradion 12 juni 2018, Tusentals forskare bojkottar tidskrift, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973

Denna text har inspirerats av

Linköpings universitetsbibliotek, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open access blog, Alternativa accessvägar för öppet tillgängliga artiklar, http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangliga-artiklar/  

BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS GALLOS, RETHYMNON

Dag tre och fyra

Bild 1

Sophia som arbetar som sekreterare för bibliotekschefen Manolis Kokourakis tog med mig på en promenad runt campus. Universitet ligger utanför Rethymnon uppe på kulle med utsikt överhavet och Rethymnon. Det är mycket vackert! Byborna från en närbelägen by skänkte marken för över 40 år sedan specifikt för att det skulle byggas ett universitet. De tycket att det var viktigt att Kreta hade sitt eget universitet där kretensarna kunde studera och på så sätt slippa lämna ön och förhoppningsvis även stanna kvar när de var färdiga med sin utbildning. Marken är ”K-märkt” eftersom det växer en hel del skog och speciellt ekar. Skog är värdefullt i Grekland eftersom det inte finns så mycket kvar och att där växer ekar är ovanligt. En stor ek vi passerade hade sågats ner på grund av att det hade dött men för att göra det så måste de be om tillstånd av ”skogsmyndigheten” i Grekland eftersom ekar är fridlysta. Eftersom studenterna har sommarlov nu så var där tyst och öde vilket nästan gav en övergiven känsla.

Bild 8

Utsikten utanför biblioteket!

Men man kan inte gå på promenad hela dagen så vi vände tillbaka för att träffa Ereni som är den person som är förste katalogisatör, eller vad man ska kalla det. Hierarkin är fortfarande viktig här. Ingen gör något på eget initiativ eller utan ha först ha fått klartecken från den som bestämmer i teamet. Den personen i sin tur måste få förändringarna konfirmerade från bibliotekschefen. Det är därför arbetet går så långsamt och att de sitter fast i gamla rutiner men de se det inte så själva. Varför ändra på något som fungerar, frågar de?

Ereni började med att visa den trycka! versionen av LC subject hedings! Hon gick också igenom hur alla LC klassningar är uppbyggda. Jag berättade försiktigt att vi använder LC men hon ville gärna berätta hur de kattar och klassar. Ingen av de fyra personer som katalogiserar är utbildade bibliotekarier utan har expertkunskaper i ett eller par ämnen och kattar utifrån det. Enligt Ereni och de andra så måste man vara ämneskunnig för att katalogisera. När jag berättade att ingen direkt på Chalmers bibliotek har några specifika ämneskunskaper i våra ämnen såg hon och de andra lite förskräckta ut! Det var mycket intressant att försöka förstå hur de tänker!

Bild 5

Erenis skrivbord! Jag tycker jag har det rörigt men detta….

Jag hade ett långt och intressant samtal med bibliotekschefen om bibliotekssystem. I början på 90-talet började biblioteket på Kreta att utveckla ett webbsystem som hette Potolomaus som de använde men det behövde utvecklas efter ett tag eftersom det var mycket enkelt och de hade inte resurser för det. De började då titta på Aleph som är israeliskt och bestämde sig för det. Tillsaken hör att Aleph, vad jag förstod det, bygger på deras tidigare system Potolomeus men Israel hade byggt på och utvecklat det. De har även tittat på Sierra men avslog det trots att Greklands nationalbibliotek förespråka det, eftersom det i Grekland endast en person är anställd för att sköta systemet för alla de bibliotek i landet som har det vilket Manolis tyckte var vansinnigt och därför avslog det och behöll Aleph. De har även tittat på Koha men tycker inte att det skulle fungera fullt ut för deras behov. Däremot var han insatt i Folio och mycket nyfiken på hur det går för oss och vad vi tyckte om det. Han tror att det är framtidens system men vill avvakta tills det har varit i drift ett tag så att det finns erfarenhet har ta del av så inte de själva begår dem eftersom de måste ha ett stabilt system och inte har råd att göra några misstag.

Bild 10

Bibliotekschef Manolis Kokourakis och hans sekreterare Sophia.

Anki Årman

Besök på University of Crete, Campus Gallos, Rethymnon

Bokhyllor

 

Idag fick jag gå en rundtur i biblioteket tillsammans med Sofia och Eleni. Vi började i bottenvåningen där de har alla tidskrifter och arbetade oss uppåt i våningarna där böckerna är placerade. Alla tidskrifter skickades förr iväg för bindning men tyvärr har de inte pengar till det längre. Några enstaka skickas idag iväg för bindning.  Alla böcker är uppställda efter LC. Varje bibliotekarie ansvarar för ”sitt” ämne i bokhyllorna. Sofia har studerat litteratur och är litteraturvetare (inte bibliotekarie) och ansvarar därför för hyllorna med litteraturvetenskap. Hon sätter upp böckerna och håller ordning på dessa hyllor. Det innebär att vid varje ämne så står det en eller flera vagnar med böcker som ska sättas upp. Jag frågade om när det kommer till framplockning om det bara är respektive ”ämnesbibliotekarie” som plockade fram sina böcker men det var det inte. Jag undrade om inte det vore bättre om alla satte upp överallt tex efter sitt infodiskpass som vi gör,  men det skulle inte gå an att någon annan satte upp på en ämneshylla som den personen inte hade någon kunskap om. Återigen, där visade sig att de tycker ämnet i sig är viktigare än själva biblioteks- och informationskunskapen. Eftersom de har sådan tunga ämnen, tycker de, så är det viktigt att ha personer anställda som är ämneskunniga. Intressant hur olika vi ser på våra professioner. Sofia och Eleni visade mig också ett litet museum om boktryckarkonsten och typografi som de har.

Infodisk

Sofia-Eleni

Niki som arbetar som papperskonservator visade mig sitt arbete vilket var fantastiskt. Hon är utbildad i Paris och Oxford och har även arbetat på Nationalbiblioteket i Paris. Niki visade mig hur on tvättar och gör rent gamla boksidor, pergament, fotografier och affischer! för att sedan konservera dem med tunt, tunt specialpapper gjort i Japan. Först så borstar hon pappret med specialpenslar med hår från ett djur som jag faktiskt inte förstod vilket det var eftersom hon endast kunde det grekiska och franska ordet för det, men håren på penslarna är lite elektriska och det gör att de ”suger” upp smuts. Därefter så ”test” tvättar hon lite på en del av pappret för att se hur mycket som faller bort om inte det hjälper så gör hon en ny tvätt av en annan kombination av kemikalier för att se om det tvättar bättre. Så håller hon på tills hon har det rätta ”tvättmedlet”. Ett fantastiskt och tålamodsprövande arbete och mycket kunnig!

Gammalt papper

Ett gammalt pergament som insekter har ätit på. Till höger har Niki tvättat rent men inte den vänstra.

Panorama

En mycket gammal panoramabild över Izmir i Turkiet där den högra sidan är rengjord men inte den vänstra.

Anki Årman

Besök på University of Crete, Campus Gallos, Rethymnon

 

Rethymnon

Ingången till biblioteket. Den kommer att fräscha upp och flyttas i ombyggnationen.

Första dagen på Campus Gallos I Rethymnon inleddes med ett långt samtal med bibliotekschefen Manolis Kokourakis. Han var mycket vänlig och glad över att jag var där och intresserad av deras verksamhet. Biblioteket är inte så gammalt, det byggdes för ca 20 år sedan och ansågs då vara exceptionell i sin arkitektur då det byggdes med tanke på samlingarnas placering och att där var många studentplatser. Det byggdes med tanke på framtiden och samlingarna skulle kunna växa. Nu är de redan trångbodda och de har fått pengar ca 70 milj. Kronor (en enorm summa för dem) att bygga ut det med ytterligare ett våningsplan nedåt, under den nuvarande byggnaden. Manolis Kokourakis har skickat mig ritningarna på det nya bygget och de ser väldigt bra ut. Jag kommer att lägga ut dem senare.

Där ska bli plats för mer böcker, seminarierum och mötesrum. Samlingarna växer hela tiden då de tar emot många donationer och katalogiserar alla. De håller ihop donationerna och placerar dem mitt i samlingen där de passar bäst i bokstavsordning. Även om de redan har 5 ex av en bok så kattar de den ändå. Detta verkar något överarbetat och tokigt i våra öron men det är så de gör. De reflekterar inte ens att de redan har 5 ex av boken. Pga. det står det kartonger med böcker som donerats överallt och de hinner naturligtvis inte med och har inte heller plats. Som ni kan se på en av bilderna så utnyttjar de all plats de har och bygger compactushyller runt ventilationsrören till och med.

Store

Hyllor över allt som är byggda anpassade efter ventilationsrören.

På biblioteket i Rethymnon är de som jobbar där inte utbildade bibliotekarier, i motsats till biblioteket i Heraklion där nästan alla är bibliotekarier, utan de är ämneskunniga och detta anses viktigt då där även finns en stor samling av rara böcker och inkunabler. De har börjat arbeta i biblioteket för att de hade något projekt eller forskade i ett speciellt ämne och så blev de kvar. De ifrågasätter inte direkt varför de gör som de gör (vilket de gjorde i Heraklion) utan tycker att ämnet i sig är viktigare än bibliotekskunskapen. På campus Gallos har de alla utbildningar i humaniora, historia, arkeologi, språk och pedagogik bland annat. De har erasmusstudeneter som jobbar i biblioteket och som har kommit till universitetet för att studera ett speciellt ämne. Studenterna jobbar tex med att digitalisera de rara böckerna vilket de har många av. När de väl är digitaliserade läggs filerna i en digital katalog, Anemi, ämnesvis. De länkar inte filerna i deras lokala katalog Aleph eftersom det inte går. Jag vet inte men jag tror att de går utmärkt men de har tyvärr inte kunskapen. De har en gammal scanner de använder och sparar filerna på en extern server som de sedan tar och bär till sin egna dator för att behandla filerna. De kan inte göra detta i det rum där scannern står för den datorn har inte internet uppkoppling. Inget konstigt alls tycker de. Det är enkelt att skanna och lägga upp filerna på en extern server som man bär med sig. Det är där bla bristen på bibliotekskunskap kommer in…. Detta arbete tar en enorm tid och är ständigt pågående och kommer aldrig ta slut i den takt de har. Ta en titt på bilden längst ner. Det är servern för hela biblioteket!

Bok

Denna bok är den första bok som trycktes och är från 1499. Det är ett lexikon.

Skanning

Skanning pågår. Den lilla svarta lådan bredvid är den externa server där de sparar allt skannat och bär med till sin arbetplats och dator med internet uppkoppling.

Server

Biblioteksservern!

Anki Årman

 

Inga fler inlägg.