Consequences for you as a researcher, after the ended Elsevier deal

See Swedish version.

On July 1st, the Swedish Research Libraries’ agreement with Elsevier ends since the parties could not agree. Ongoing negotiations are likely to happen later this year. You can read about the background on Insidan (in Swedish).

In the following text, we focus on you who use or publish in Elsevier journals. We try to answer questions about access to Scopus and SciVal, alternative ways to read articles in Elsevier journals, and to discuss different approaches to publishing with Elsevier.

If you have any questions, you may always contact the library.  

Decorative image of a researcher

Can I use still SciVal or Scopus after July 1st?

The broken agreement concerns access to journals, not access to Elsevier’s other services, such as Scopus or SciVal.

How do I reach the articles I need?

Access to newly published articles from Elsevier’s journals may look different to you in the future. The library works to get the research you need for your work as easy as possible. Below we list various methods that may be helpful to you.

1. Use the library

For some material, everything will be as usual. Articles published from 1995 until June 30, 2018, the library will be able to provide direct access to. In many cases the library also has access to articles published before 1995. You may always contact the library for further help.

2. Search for Open Access articles

The easiest way to find open access articles is to search in Google Scholar.

The majority of the world’s university has web repositories for the researchers’ open access material, such as the Chalmers’ research.chalmers.se. Have you previously had an open access article from Elsevier deposited in research.chalmers.se, it will now come to use for other researchers. You may also look into more general open archives, such as in BASE (direct link Elseviers OA articles ), CORE , arXiv (preprints in physics, mathematics and data), and bioRxiv (biology preprints).

There are useful social platforms for researchers, such as ResearchGate and Academia.edu, where researchers share their publications within the platforms. In both cases, you need to register to use the services. 

Nb. There are also services such as Scihub, which puts copyright material illegally online. Do not use these services at work. 

3. USE A BROWSER plugin

Another way to access open access-material is to use a plugin in your web browser (Safari or Chrome).

Unpaywall makes finding OA-articles easy for the individual user by installing a plug-in on Chrome or Firefox. Content from Unpaywall is also integrated into other services such as databases and link-resolvers.

Other plugins

  • Open Access Button is a plugin to find open access versions of articles. In the plugin you can also send a request to aythors to make their locked-in articles avaliable in an open access repository. 
  • Google Scholar Button is an addon to make it more easy to find articles from Google Scholar. 
  • Lazy Scholar is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. 
  • Kopernio  is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. The service is free, but you need to register in order to use the extension. 

4. Contact THE AUTHOR directly

If the article contains an email address to one of the authors, you can ask for access directly. It is usually allowed to send your article to another person, so-called scholarly sharing . See Sherpa / Romeo for terms that apply to different magazines.

5. DOCUMENT DELIVERY THROUGH THE LIBRARY

If you still can not get access to the article, you can contact the library and request a document delivery or an inter-library loan, ie Chalmers Library will investigate if there is any service or other libraries that can access the item for you (the library is responsible for the cost). You may also choose to start by asking the library if none of the above options suits you.

CAN I NOT PUBLISH OR DO Editorial WORK IN Elsevier JOURNALS anymore?

As a researcher, you have the right to choose the publishing channel which best suits your needs. In connection to the removal of access to Elsevier journals, it may be good to consider some new aspects in the choice of publishing channel.

  • Does your funder require open access? Most of the Swedish and European research funders demand that you make your results freely available. In the negotiations Elsevier has not been able to meet the Swedish demands for open access.
  • Who is the target audience of your research? As long as the parties try to reach a working agreement, neither you nor your (Swedish) colleagues will have direct access to Elsevier’s newly published articles.

Some researchers choose to take a stand against Elsevier’s business practices, such as in the call The Cost of Knowledge , where 17,000 researchers (including a dozen from Chalmers) actively chose not to publish, work editorially or make a peer review for Elsevier. Other researchers choose to publish in Elsevier’s journals, especially since the publisher stands for a review tradition that benefits feedback on your own research, and there are several journals with high impact in the scientific community.

Within many fields there are options. If you want to look for other journals with similar impact in your subject, you use Journal Citation reports . The Swedish research libraries have made several agreements with other publishers, which includes open access to research output. This includes Springer, Taylor & Francis, the Institute of Physics (IOP) and the Gruyter. More information about this is available on the library web .

Do you have questions or comments, please feel free to contact us!

Further READING AND LISTENING

Unpaywall is a new tool for finding free versions of articles 
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers . Nature toolbox 04 April 2017.

In June, Chalmers researcher Richard Johansson spoke about open access in P1 
Vetenskapsradion,  June 12, 2018, Thousands of researchers boycott journal, https://sverigesradio.se/page/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973 

THIS TEXT HAS BEEN INSPIRED BY

Linköping University Library, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open Access Blog, Alternative Access Points for Publicly Available Articles,http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangligaartiklar/

Det här innebär det avslutade avtalet med Elsevier för dig som forskar

See English version.

Den 1 juli avslutas de svenska forskningsbibliotekens avtal med Elsevier eftersom parterna inte kunnat komma överens. Fortsatta förhandlingar kommer sannolikt att ske längre fram i år. Du kan läsa om bakgrunden till det avslutade avtalet i en artikel på Insidan.

I följande text riktar vi oss till dig som använder eller publicerar dig i elseviertidskrifter. Vi försöker besvara frågor om åtkomst till Scopus och SciVal, alternativa vägar till att läsa artiklar i elseviertidskrifter, samt resonera om olika förhållningssätt till att publicera sig hos Elsevier.

Har du frågor går det alltid bra att vända dig till biblioteket.  Decorative image of a researcher

Kan jag använda Scopus och SciVal efter 1 juli?

Avtalet berör bara åtkomsten till tidskrifterna, inte tillgången till Elseviers andra tjänster, som t.ex. Scopus eller SciVal.  

Hur når jag de artiklar jag behöver?

Åtkomsten till nypublicerade artiklar från Elseviers tidskrifter kan komma att se annorlunda ut för dig framöver. Biblioteket arbetar för att du så enkelt som möjligt ska få tag på den forskning du behöver för ditt arbete. Här nedan listar vi olika metoder som kan vara till hjälp för dig.

1. Använd Chalmers bibliotek

För äldre publicerat material kommer allt att vara som vanligt. Artiklar publicerade från 1995 och fram till 30 juni 2018 kommer biblioteket kunna ge fortsatt direkt tillgång till, och i många fall även till artiklar från före 1995. Du kan alltid kontakta biblioteket för hjälp.

2. Sök efter öppet tillgängliga artiklar

Enklaste sättet att hitta open access-artiklar är att söka i Google Scholar.

Majoriteten av världens universitet har webbtjänster för sina forskares open access-material, likt Chalmers öppna arkiv research.chalmers.se. Har du sedan tidigare en open access-artikel från Elsevier i research.chalmers.se kommer den till nytta för andra forskare.

Du kan även söka direkt i mer generella öppna arkiv, till exempel i BASE (direktlänk Elseviers oa-artiklar), CORE, arXiv (preprints inom fysik, matematik och data), och bioRxiv (preprints inom biologi).

Det finns användbara sociala plattformar för forskare, som ResearchGate  och Academia.edu, där olika forskare delar med sig av sina publikationer inom en sluten krets. I dessa båda fall behöver du registrera dig för att använda tjänsterna.

Obs! Det finns även tjänster som t.ex. Scihub som lägger ut upphovsrättsskyddat material olagligt. Dessa bör du undvika att använda i tjänsten.

3. Använd en plugin

Ytterligare ett sätt är att ladda ned och använda dig av en plugin i webbläsarna Chrome eller Firefox. Här är ett sådant exempel:

Unpaywall är en plugin för att hitta öppna artiklar.

Andra plugins är till exempel:

  • Open Access Button är ett tillägg för att både hitta öppna versioner av artiklar och förmedla en förfrågan till artikelförfattaren om att göra en låst artikel öppet tillgänglig via ett öppet arkiv.
  • Google Scholar Button är ett tillägg som gör det enklare att använda Google Scholar för att hitta fulltextartiklar.
  • Lazy Scholar är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga artiklar och de artiklar som användare har tillgång till via abonnemang.
  • Kopernio är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga versioner av en artikel och artiklar användaren har tillgång till via abonnemang. Kräver registrering.

4. Kontakta artikelns författare direkt

Om artikeln innehåller en e-postadress till någon av författarna kan du nå denne direkt. Det är oftast tillåtet att skicka din artikel till en annan person, så kallad scholarly sharing. Se Sherpa/Romeo för de villkor som gäller för olika tidskrifter.

5. Dokumentleverans genom biblioteket

I de fall du ändå inte kan få tag på artikeln kan du kontakta biblioteket och göra en förfrågan om dokumentleverans eller fjärrlån, d.v.s. att Chalmers bibliotek undersöker om det finns någon betaltjänst eller annat bibliotek som kan förmedla artikeln till dig (biblioteket står för kostnaden). Du kan också välja att börja med att fråga biblioteket, om inget av de ovanstående alternativen passar dig.

Får jag inte publicera mig eller arbeta redaktionellt i elseviertidskrifter?

Som forskare har du rätt att välja den publiceringskanal som bäst passar det sätt på vilket du vill nå ut med din forskning. I samband med att tillgången tas bort för elseviertidskrifter kan det att vara bra att väga in några nya frågeställningar i valet av publiceringskanal.

  • Har du krav på open access från din finansiär? Merparten av de svenska och europeiska forskningsfinansiärerna kräver att du ska göra dina resultat fritt tillgängliga och här har Elsevier inte kunnat möta de svenska kraven.
  • Når du målgruppen för din forskning? Under tiden parterna försöker nå ett fungerande avtal kommer varken du eller dina (svenska) kollegor ha direkt tillgång till Elseviers nypublicerade artiklar.

En del forskare väljer att ta ställning mot Elseviers affärsmetoder, t.ex. i uppropet The Cost of Knowledge, där 17 000 forskarna (även ett tiotal från Chalmers) aktivt valt att inte publicera sig, arbeta redaktionellt eller göra peer review för Elsevier. Andra forskare väljer att publicera sig i Elseviers tidskrifter, framförallt för att förlaget har en reviewtradition som gagnar återkopplingen på egen forskning, samt att det finns ett flertal tidskrifter med hög impact i det vetenskapliga samhället.

Inom många fält finns det alternativ. Om du vill kika på andra tidskrifter med motsvarande impact inom ditt ämne kan du göra det i Journal Citation reports. De svenska forskningsbiblioteken har ingått avtal med andra förlag där även open access ingår. Det gäller bl.a. Springer, Taylor & Francis, Institute of Physics (IOP) och de Gruyter. Mer information om detta finns på bibliotekets webb.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig!

Vidareläsning och -lyssning

Unpaywall är ett nytt verktyg för att hitta gratisversioner av artiklar
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers. Nature toolbox 04 April 2017.

I juni talade Chalmersforskaren Richard Johansson om open access i P1
Vetenskapsradion 12 juni 2018, Tusentals forskare bojkottar tidskrift, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973

Denna text har inspirerats av

Linköpings universitetsbibliotek, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open access blog, Alternativa accessvägar för öppet tillgängliga artiklar, http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangliga-artiklar/  

BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS GALLOS, RETHYMNON

Dag tre och fyra

Bild 1

Sophia som arbetar som sekreterare för bibliotekschefen Manolis Kokourakis tog med mig på en promenad runt campus. Universitet ligger utanför Rethymnon uppe på kulle med utsikt överhavet och Rethymnon. Det är mycket vackert! Byborna från en närbelägen by skänkte marken för över 40 år sedan specifikt för att det skulle byggas ett universitet. De tycket att det var viktigt att Kreta hade sitt eget universitet där kretensarna kunde studera och på så sätt slippa lämna ön och förhoppningsvis även stanna kvar när de var färdiga med sin utbildning. Marken är ”K-märkt” eftersom det växer en hel del skog och speciellt ekar. Skog är värdefullt i Grekland eftersom det inte finns så mycket kvar och att där växer ekar är ovanligt. En stor ek vi passerade hade sågats ner på grund av att det hade dött men för att göra det så måste de be om tillstånd av ”skogsmyndigheten” i Grekland eftersom ekar är fridlysta. Eftersom studenterna har sommarlov nu så var där tyst och öde vilket nästan gav en övergiven känsla.

Bild 8

Utsikten utanför biblioteket!

Men man kan inte gå på promenad hela dagen så vi vände tillbaka för att träffa Ereni som är den person som är förste katalogisatör, eller vad man ska kalla det. Hierarkin är fortfarande viktig här. Ingen gör något på eget initiativ eller utan ha först ha fått klartecken från den som bestämmer i teamet. Den personen i sin tur måste få förändringarna konfirmerade från bibliotekschefen. Det är därför arbetet går så långsamt och att de sitter fast i gamla rutiner men de se det inte så själva. Varför ändra på något som fungerar, frågar de?

Ereni började med att visa den trycka! versionen av LC subject hedings! Hon gick också igenom hur alla LC klassningar är uppbyggda. Jag berättade försiktigt att vi använder LC men hon ville gärna berätta hur de kattar och klassar. Ingen av de fyra personer som katalogiserar är utbildade bibliotekarier utan har expertkunskaper i ett eller par ämnen och kattar utifrån det. Enligt Ereni och de andra så måste man vara ämneskunnig för att katalogisera. När jag berättade att ingen direkt på Chalmers bibliotek har några specifika ämneskunskaper i våra ämnen såg hon och de andra lite förskräckta ut! Det var mycket intressant att försöka förstå hur de tänker!

Bild 5

Erenis skrivbord! Jag tycker jag har det rörigt men detta….

Jag hade ett långt och intressant samtal med bibliotekschefen om bibliotekssystem. I början på 90-talet började biblioteket på Kreta att utveckla ett webbsystem som hette Potolomaus som de använde men det behövde utvecklas efter ett tag eftersom det var mycket enkelt och de hade inte resurser för det. De började då titta på Aleph som är israeliskt och bestämde sig för det. Tillsaken hör att Aleph, vad jag förstod det, bygger på deras tidigare system Potolomeus men Israel hade byggt på och utvecklat det. De har även tittat på Sierra men avslog det trots att Greklands nationalbibliotek förespråka det, eftersom det i Grekland endast en person är anställd för att sköta systemet för alla de bibliotek i landet som har det vilket Manolis tyckte var vansinnigt och därför avslog det och behöll Aleph. De har även tittat på Koha men tycker inte att det skulle fungera fullt ut för deras behov. Däremot var han insatt i Folio och mycket nyfiken på hur det går för oss och vad vi tyckte om det. Han tror att det är framtidens system men vill avvakta tills det har varit i drift ett tag så att det finns erfarenhet har ta del av så inte de själva begår dem eftersom de måste ha ett stabilt system och inte har råd att göra några misstag.

Bild 10

Bibliotekschef Manolis Kokourakis och hans sekreterare Sophia.

Anki Årman

Besök på University of Crete, Campus Gallos, Rethymnon

Bokhyllor

 

Idag fick jag gå en rundtur i biblioteket tillsammans med Sofia och Eleni. Vi började i bottenvåningen där de har alla tidskrifter och arbetade oss uppåt i våningarna där böckerna är placerade. Alla tidskrifter skickades förr iväg för bindning men tyvärr har de inte pengar till det längre. Några enstaka skickas idag iväg för bindning.  Alla böcker är uppställda efter LC. Varje bibliotekarie ansvarar för ”sitt” ämne i bokhyllorna. Sofia har studerat litteratur och är litteraturvetare (inte bibliotekarie) och ansvarar därför för hyllorna med litteraturvetenskap. Hon sätter upp böckerna och håller ordning på dessa hyllor. Det innebär att vid varje ämne så står det en eller flera vagnar med böcker som ska sättas upp. Jag frågade om när det kommer till framplockning om det bara är respektive ”ämnesbibliotekarie” som plockade fram sina böcker men det var det inte. Jag undrade om inte det vore bättre om alla satte upp överallt tex efter sitt infodiskpass som vi gör,  men det skulle inte gå an att någon annan satte upp på en ämneshylla som den personen inte hade någon kunskap om. Återigen, där visade sig att de tycker ämnet i sig är viktigare än själva biblioteks- och informationskunskapen. Eftersom de har sådan tunga ämnen, tycker de, så är det viktigt att ha personer anställda som är ämneskunniga. Intressant hur olika vi ser på våra professioner. Sofia och Eleni visade mig också ett litet museum om boktryckarkonsten och typografi som de har.

Infodisk

Sofia-Eleni

Niki som arbetar som papperskonservator visade mig sitt arbete vilket var fantastiskt. Hon är utbildad i Paris och Oxford och har även arbetat på Nationalbiblioteket i Paris. Niki visade mig hur on tvättar och gör rent gamla boksidor, pergament, fotografier och affischer! för att sedan konservera dem med tunt, tunt specialpapper gjort i Japan. Först så borstar hon pappret med specialpenslar med hår från ett djur som jag faktiskt inte förstod vilket det var eftersom hon endast kunde det grekiska och franska ordet för det, men håren på penslarna är lite elektriska och det gör att de ”suger” upp smuts. Därefter så ”test” tvättar hon lite på en del av pappret för att se hur mycket som faller bort om inte det hjälper så gör hon en ny tvätt av en annan kombination av kemikalier för att se om det tvättar bättre. Så håller hon på tills hon har det rätta ”tvättmedlet”. Ett fantastiskt och tålamodsprövande arbete och mycket kunnig!

Gammalt papper

Ett gammalt pergament som insekter har ätit på. Till höger har Niki tvättat rent men inte den vänstra.

Panorama

En mycket gammal panoramabild över Izmir i Turkiet där den högra sidan är rengjord men inte den vänstra.

Anki Årman

Besök på University of Crete, Campus Gallos, Rethymnon

 

Rethymnon

Ingången till biblioteket. Den kommer att fräscha upp och flyttas i ombyggnationen.

Första dagen på Campus Gallos I Rethymnon inleddes med ett långt samtal med bibliotekschefen Manolis Kokourakis. Han var mycket vänlig och glad över att jag var där och intresserad av deras verksamhet. Biblioteket är inte så gammalt, det byggdes för ca 20 år sedan och ansågs då vara exceptionell i sin arkitektur då det byggdes med tanke på samlingarnas placering och att där var många studentplatser. Det byggdes med tanke på framtiden och samlingarna skulle kunna växa. Nu är de redan trångbodda och de har fått pengar ca 70 milj. Kronor (en enorm summa för dem) att bygga ut det med ytterligare ett våningsplan nedåt, under den nuvarande byggnaden. Manolis Kokourakis har skickat mig ritningarna på det nya bygget och de ser väldigt bra ut. Jag kommer att lägga ut dem senare.

Där ska bli plats för mer böcker, seminarierum och mötesrum. Samlingarna växer hela tiden då de tar emot många donationer och katalogiserar alla. De håller ihop donationerna och placerar dem mitt i samlingen där de passar bäst i bokstavsordning. Även om de redan har 5 ex av en bok så kattar de den ändå. Detta verkar något överarbetat och tokigt i våra öron men det är så de gör. De reflekterar inte ens att de redan har 5 ex av boken. Pga. det står det kartonger med böcker som donerats överallt och de hinner naturligtvis inte med och har inte heller plats. Som ni kan se på en av bilderna så utnyttjar de all plats de har och bygger compactushyller runt ventilationsrören till och med.

Store

Hyllor över allt som är byggda anpassade efter ventilationsrören.

På biblioteket i Rethymnon är de som jobbar där inte utbildade bibliotekarier, i motsats till biblioteket i Heraklion där nästan alla är bibliotekarier, utan de är ämneskunniga och detta anses viktigt då där även finns en stor samling av rara böcker och inkunabler. De har börjat arbeta i biblioteket för att de hade något projekt eller forskade i ett speciellt ämne och så blev de kvar. De ifrågasätter inte direkt varför de gör som de gör (vilket de gjorde i Heraklion) utan tycker att ämnet i sig är viktigare än bibliotekskunskapen. På campus Gallos har de alla utbildningar i humaniora, historia, arkeologi, språk och pedagogik bland annat. De har erasmusstudeneter som jobbar i biblioteket och som har kommit till universitetet för att studera ett speciellt ämne. Studenterna jobbar tex med att digitalisera de rara böckerna vilket de har många av. När de väl är digitaliserade läggs filerna i en digital katalog, Anemi, ämnesvis. De länkar inte filerna i deras lokala katalog Aleph eftersom det inte går. Jag vet inte men jag tror att de går utmärkt men de har tyvärr inte kunskapen. De har en gammal scanner de använder och sparar filerna på en extern server som de sedan tar och bär till sin egna dator för att behandla filerna. De kan inte göra detta i det rum där scannern står för den datorn har inte internet uppkoppling. Inget konstigt alls tycker de. Det är enkelt att skanna och lägga upp filerna på en extern server som man bär med sig. Det är där bla bristen på bibliotekskunskap kommer in…. Detta arbete tar en enorm tid och är ständigt pågående och kommer aldrig ta slut i den takt de har. Ta en titt på bilden längst ner. Det är servern för hela biblioteket!

Bok

Denna bok är den första bok som trycktes och är från 1499. Det är ett lexikon.

Skanning

Skanning pågår. Den lilla svarta lådan bredvid är den externa server där de sparar allt skannat och bär med till sin arbetplats och dator med internet uppkoppling.

Server

Biblioteksservern!

Anki Årman

 

BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS VOUTES

Dagen började med att Maria insisterade att ta med mig till hennes favorit strand för ett bad eftersom hon blev förfärad när hon hörde att jag ännu inte hunnit med att bada. Sagt och gjort! En tur till en underbar liten strand utan turister tidigt på morgonen var underbart! Tänk om vi kunde starta dagen så!!!!

ITE

Efter badet var det dags för ett besök på ITE som är ett tekniskt institut där de bedriver forskning knuten till universitetet. Vad jag förstod så  bestod det av groddföretag som härstammar från forskning gjord på universitet vilket innebär att de har ganska mycket pengar de får också bidrag från EU. De har ett litet bibliotek med två bibliotekarier som förser forskarna där med information. Deras böcker ligger i universitetsbibliotekets lokala katalog, Aleph, och är därför sökbara. Låntagarna kan välja ITE som hämtställe eller tvärtom, eftersom det är lite långt från ITE till universitetsbiblioteket. Spiridoula, jobbar på ITE, berättade att de har sagt upp alla tryckta tidskrifter och endast har de e-tidskrifter som som finns tillgängliga via biblioteket. De har många besökare och flitiga användare och när jag var där så var det full aktivitet. De har mycket generösa öppettider 8-18 och endast två anställa vilket innebär att en av dem sitter alltid sitter i informationsdisken. Det har sina nackdelar eftersom det inre arbetet hela tiden ligger efter. Eftersom de alla varit så generösa och omhändertagande så var det min tur att bjuda dem på en  festmåltid. Så alla som kunde följa med gjorde det till en trevlig restaurang vid stranden där vi än en gång åt och drack, skrattade och grät efersom det var min sista dag! Men för att jag inte skulle glömma dem (vilket jag aldrig kommer att göra!) så fick jag massor av presenter att ta med hem. Teckningar gjorda av deras barn, hemmagjord apelsinlikör, godis, ett vackert pennskrin, pennor, vackra block, kassar och mycket mer!

Imorgon blir det bussen till Rethymnon för en veckas besök på Capus Gallos. Hoppas det blir en lika spännande och fantastik tid som den jag haft i Heraklion!

 

Gänget


PresenterSpyridoula

BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS VOUTES

Dag tre och fyra.

Dagen inleddes med att Eleftheria 1 och 2 berättade om deras fjärrlåneverksamhet. Biblioteket tar betalt för fjärrlån även om man är anställd forskare. Fjärrlån till studenter existerar mycket sällan. Däremot får varje student gratis en kursbok till varje kurs av staten. De har ett system som heter Eudoxus där kursledaren lägger in den kurslitteratur som är aktuell för kursen och från varje kurslista får studenten välja en bok som biblioteket förmedlar. På så sätt får också biblioteket vetskap om vilken kurslitteratur som är aktuell.

De tar artikel kopior från Subito och böcker från andra bibliotek i Grekland, i enstaka fall från BL. Artiklarna sänds direkt till beställaren som PDF-filer. När de vill låna en bok från ett annat utländskt bibliotek så sker det via mail och de tycker att det fungerar bra. Bibliotekarier är hjälpsamma av naturen, det är en av anledningarna till att vi valde detta yrke menar de, så därför fungerar det bra att skicka beställningarna via mail. Pga att det kostar pengar att beställa fjärrlån så har de inte så många per år men de trodde ca 150 kopiebeställningar. Efter en gedigen grekisk fika så var det dags för mig och min presentation om Chalmers och bibliotekets verksamhet för de grekiska kollegorna. Trots strul med ett USB som vägrade att fungera så gick det vägen eftersom jag hade med mig min dator och hade sparat presentationen på den men även skickat den via min g-mail så jag kunde plocka upp presentationen den vägen ifall min dator och uppkopplingen skulle strula men tack vare Eduroam så funkade min dator och allt gick vägen. Hurra! Presentationen var mycket lyckad och de hade många frågor om Kuggen, varför vi inte har några böcker där när vi har studenter och utbildningar där, ACE biblioteket ser ut som en dröm och som ett bibliotek ska se ut, vår media budget måste vara enorm, varför gör vi så få timmar i infodisken, om det inte finns böcker på Kuggen vad gör personalen där då…. Frågorna var många och jag försökte förklara vårt sätt att jobba och vi hade en livlig och intressant diskussion om vår profession och vårt sätt att jobba. På kvällen blev jag bjuden på en riktig kretensisk brakmiddag på en lokal restaurang med alla dess tillbehör både fast och flytande! Det var oerhört generöst av dem eftersom deras lön inte är så hög, ca 10 000kr/månaden. Men som grekerna säger: Vad gör det? Vi lever och har hälsan låt oss njuta av det! Det blev många glada skratt den kvällen!

Nästa dag visade mig Maria deras lokala system Aleph och hur de katalogiserar i det. Det är ett israeliskt system som de haft i många år och som de tyvärr betalar mycket pengar för. Men eftersom de inte har någon nationell biblioteksstrategi, alla universitet gör som de tycker är bäst, så sitter de fast i det. Maria har pratat med andra bibliotek som har Koha och även kikat lite på det och hon tycker det verkar bra och tycker det skulle vara bra om de fick testa det. Det blåser lite positiva vindar och det har börjat pratas om att försöka gå samman och utveckla en nationell strategi och det är bra, tycket Maria, för det behövs om vi ska kunna hävda oss som bibliotek och bistå universitetet med de resurser som de behöver för sin forskning. Universiteten måste bli bättre på att samarbeta anser hon. Sedan var det dags för….. Coffebreak!!!!!

Sigrid (en dam från Tyskland!) visade mig deras barnhörna med böcker som besökarnas barn kan låna och läsa på plats. Det hela började med att de fick en donation av barnböcker av en anställd professor som ofta hade sin dotter med sig när han besökte biblioteket. Dotter satt gärna och läste så professorn kunde botanisera i biblioteket i lugn och ro. På så sätt så bildades deras barnhörna som har växt med åren så där även finns en rithörna. Böckerna finns i den lokala katalogen med enkel kattning så de är faktiskt sökbara. Sigrid berättade också om alla deras donationer särskilt av medicinsk litteratur som de införlivar i katalogen.

Manolis är deras alltiallo, vaktmästare, it-tekniker och allmän fixare. Han visade mig deras printersystem som är ett hemmasnickrat system där studenterna köper ”utskriftsquota” i infodisken genom att bibliotekarierna loggar in och lägger till utskriftsmöjligheter på deras datorkonto. När studenten sedan loggar in på sitt konto så kommer deras saldo upp på skärmen så att de genast ser hur mycket de har och när de skriver ut så kan de se hur det räknar ner. Smart och enkelt förutom att de endast kan lägga på utskrifter hos bibliotekarien i infodisken så att de måste hantera kontanter.

Dagen avslutades med bussen in till Heraklion och ett besök på det arkeologiska museet som samarbetar med universitetets del i Rethymnon där den historiska och arkeologiska institutionen ligger.

Anki Årman

 

FikapausUtekväll

Inga fler inlägg.