Reflektioner från ChALS 2019

chals2

Chalmersska huset i Göteborg. Foto: Saga Nylund

Årets ChALS-konferens gick av stapeln 25 september, som vanligt dagen innan bokmässan. Temat för i år var ”artificiell intelligens och bibliotek”. Ett ämne som många var nyfikna på, vilket den fullsatta salen vittnade om. Programmet var fyllt med spännande talare från olika branscher med olika perspektiv på artificiell intelligens.

Inledning av Dag Wedelin

Först ut var Dag Wedelin från Chalmers som introducerade ämnet för dagen. Artificiell intelligens ingår i det övergripande ämnet computer science. Machine Learning innebär att datorer får lära sig genom att tolka stora mängder med data, exempelvis lära sig att känna igen en katt genom att matas med många bilder på katter. Dag berättade om hur man genom statistisk AI kan skapa en oändlig Bach-lik pianokomposition, och lät deltagarna få lyssna till en del av stycket.

Konsekvenser av AI för biblioteken och samhället

Jutta Haider från Lunds universitet tog upp en del konsekvenser som uppkommit med AI:s framväxt, bland annat Deep Fake, där AI används till att förfalska bilder eller videoklipp. Ett exempel är ”This Person Does Not Exist” som skapar ansiktsbilder på människor som inte är riktiga. Dessa tjänster gör det svårare att veta bilders ursprung. Andra tjänster (exempelvis ”ImageNet Roulette”) visar farorna med dålig AI, och hur mänskliga fördomar kan följa med till tekniken. Jutta talade även om Google som maktfaktor i våra liv, och hur det styr våra handlingar, hur vi får svar på våra frågor – där vi snart kommer att få lära oss att ställa frågan på rätt sätt så att vi får svar. Martin Törnros från Interaktiva rum visade exempel på hur en enkel fråga på Google kan ge ledande svar. Vad händer exempelvis om en skeptisk grundskolelev ställer en fråga om klimatförändringarna och får sökresultat som är riktade, varav några källor är tvivelaktiga? Martin visade även hur biblioteken kan använda sig av olika AI-verktyg såsom ”Talk to Books”, där man kan ställa frågor som besvaras av textutdrag från böcker, men menade att när man använder intelligenta system så behöver man förstå sina egna data, den data som har använts för att träna systemen, samt lite vad som händer under huven. Jutta påpekade att biblioteken måste ta tag i utmaningarna som AI för med sig och jobba mycket med källkritik, och vi som människor måste vara medvetna om olika infrastrukturer i vårt samhälle och inte bara skapa tekniska lösningar på tekniska problem utan att förstå dem.

chals1

Hur kan datorer tolka text?

Det finns många olika appliceringar av AI på text, bland andra textklassning, översättningar, skapande av abstract och svar på frågor, något som Johan Eklund från Högskolan i Borås berättade om. Inom biblioteksvärlden har det länge funnits möjlighet att extrahera ord från texter för att skapa nyckelord, men dessa har då tagits ur sitt sammanhang. Man kan numera skapa semantiska kartor över relaterade termer, och genom att använda Topic Modeling ge orden en kontext. Man kan även genom att använda Deep Learning lära system att känna igen mönster i texter och minnas tillbaka till andra texter. Hur kan då detta hjälpa forskare? Mer än 3000 forskningspublikationer publiceras varje dag (varav hälften bara läses av en handfull personer), och det försvårar för forskare att hitta relevant litteratur. Karita Kasurinen och Victor Botev visade Iris.ai, ett nytt verktyg som gör systematiska litteraturöversikter inom ett forskningsområde. Iris skapar ett ”fingerprint” av den problembeskrivningen som forskaren har fyllt i, och matchar den med relevanta publikationer i samlingen, som relevansrankas. Iris testades i samarbete med Chalmers tekniska högskola i ett projekt, där man lyckades minska antalet forskningsartiklar i ämnet självkörande fordon betydligt.

”Framtida kommer ikke, vi lager den” – AI-exempel från verkligheten

Sedan Norges Nasjonalbibliotek beslutat att digitalisera alla samlingar i biblioteket inrättade man även ett AI-labb, vilket Svein-Arne Brygfeld berättade om. Med tillgång till stora samlingar av böcker, tidskrifter, tv, radio, dokumentärer, och fotografier har man haft stora testmöjligheter. Man skapade systemet Nancy, som med hjälp av Supervised Machine Learning kan klassificera digitaliserat material med stor träffsäkerhet. Med hjälp av Nancy och andra tjänster har man skapat metadata till ett helt digitalt bibliotek, fritt tillgängligt för vem som helst. Svein-Arne menade att synen på metadata kommer att förändras betydligt i framtiden, men att domänkunskap kommer fortsätta vara viktigt. Ett annat exempel på hur man jobbar med AI idag berättade Lars Andersson om. På Universeum har man skapat olika aktiviteter och utställningar både för skolklasser och för allmänheten, för att göra ämnet AI mer lättillgängligt. Den som besöker Universeum kan exempelvis via en dator få testa på att tävla mot en tränad modell, som ska gissa vad det är man ritar. Lars hade med sig flera datorer som stod framme under dagen, och det testades flitigt på lunchen och under eftermiddagsfikat av konferensens deltagare. Men det var svårare än vad man kunde tro att få datorn att gissa att det var en basketboll man hade försökt rita, inte en mustasch …

Bild chals 6 2019-10-14_10-18-18-334

Deltagare som testar AI-utmaningen från Universeum. Foto: Kristin Olofsson

Diskussion och sammanfattning av dagen

Dagens sista programpunkt var ett samtal mellan Ann-Sofie Axelsson, bibliotekschef på Chalmers, och Olle Häggström, professor på Chalmers. De sammanfattade dagen och ställde samtidigt frågor kring vad AI kommer innebära för biblioteken och samhället i stort. En rädsla var bibliotekariens roll, och Ann-Sofie menade att biblioteken behöver uppmärksamma att arbetsuppgifterna kommer att förändras inom branschen i framtiden. Olle nämnde enabling technologies istället för replacing technologies, och att människan har anpassat sig till nya arbetsformer tidigare i historien. Även de andra talarna gjorde inlägg i diskussionen, och frågan om vem som äger makten i framtidens informationssamhälle kom upp, och om AI tjänar oss eller tvärtom. Efter att frågan om etik lyftes av publiken bytte samtalet riktning till vilket ansvar som ligger hos oss, och hur vi ska kunna behålla kontrollen när den tekniska utvecklingen rusar fram. Dag nämnde att människan är en anpassningsbar till naturen, och att i framtiden kommer vi kanske ha vant oss vid AI. Kan detta innebära att vi vänjer oss mer vid övervakning och delar våra personliga data på rutin? Kontroll och regleringar av ny teknik brukar komma i efterhand, men det är svårt att definiera vad ’kontroll’ i det här fallet innebär, och för vem. Det är viktigt att vi axlar ansvaret för den tekniska utvecklingen och inte bara ser den som en ostoppbar flod, menade Jutta. Moderator Jan Nolin avslutade med att reflektera över att bibliotekariernas kompetenser är fortsatt viktiga i framtiden, och att biblioteken bör testa nya tekniker med en kritisk blick.

Efter en lång och intensiv dag bjöds det på mingel i Chalmersska husets bankvalv. Planeringsgruppen samlade in en stor mängd med förslag från gästerna på teman för nästa års ChALS, och man kan med säkerhet säga att det inte saknas spännande ämnen att utforska på framtida konferenser.

Påskquiz för CLS

DSC_9884

Sedan våren 2017 är Chalmers bibliotek en del av institutionen CLS, Communication and Learning in Science, på Chalmers. Organisationen delas sedan 1 januari 2018 in i åtta avdelningar med ansvar för verksamheten. På institutionen etableras även två vice-prefekter för att arbeta med utbildnings- och forskningsprocessen. Ledningsgruppen utgörs av avdelningschefer och viceprefeketer. Verksamheten växer och vi närmar oss 100 personer. För att skapa bättre förutsättningar för utveckling av verksamheten inrättas avdelningar i storleken om 10-20 personer där avdelningschefsskapet är operativt och integrerat i det löpande arbetet.

För att att skapa förståelse för varandras verksamheter genomförde avdelningen för Användarservice en påskquiz för personalen. Avdelningen för användarservice ansvarar främst för bibliotekets publika verksamhet och servicepunkter. Vi följde med ledningsgruppen för CLS i jakten på vinst i påskquizet.

Påskquizen visade sig vara ett lyckat försök att öka förståelsen för bibliotekets lokaler och publika verksamhet och vi hoppas kunna fortsätta med detta framöver genom ögonen på andra delar av verksamheten.

Munin-konferensen i Tromsö

Munin_konferensI slutet av november tog vi flyget, längre norrut än någon av oss tidigare varit, till Tromsö och The Munin Conference on Scholarly Publishing.

En mötesplats för främst forskare och bibliotekarier men också förlag. Redan på Oslo flygplats träffade vi på de första konferensdeltagarna och de trevliga och stimulerande samtal som präglade hela konferensen började. Bland annat fick vi nya vänner från Kuopio, University of Eastern Finland.

Programmet var i sin helhet mycket intressant med genomgående bra föreläsare och kanske då speciellt de tre keynoteföreläsarna. Nu har videoinspelningarna från konferensen publicerats och vi vill rekommendera att vid tillfälle tar del av presentationerna som du hittar här.

Nedan har vi valt ut några favoriter.

Timothy Gowers som tilldelades Fieldsmedaljen 1998 och som i ett blogginlägg 2012 startade bojkott Elsevier rörelsen. Han har en dröm om att få ”knowledge on tap” precis när han behöver den. Eftersom det irriterande nog inte fungerar så idag föreslår han radikala förändringar för vetenskaplig publicering där peer-review avskaffas och forskning publiceras som manuskript (pre-prints) i fritt tillgängliga databaser. Enligt Gowers är ArXiv.org ett exempel på en sådan modell.

Sven Vlaeminck och Ralf Toepfer från Leibniz Information Centre for Economics (ZBW) i Hamburg talade om “the replication crisis” inom den ekonomiska forskningen. Att det krävs en datalagringspolicy som tvingar forskarna att bifoga sin data för att det ska vara möjligt att reproducera forskningen. En frivillig policy fungerar inte.

Det diskuterades också nya Open Access modeller för att minimera kostnaderna för enskilda universitet och maximera spridningen. Martin Paul Eve från Birkbeck College, University of London förespråkar en ny modell där universitet, istället för att betala article processing charge till kommersiella förlag, ingår i ett nätverk av ”publicerande” universitet och delar kostnader för självständig OA publicering; se Open Library of Humanities och OPERAS.

Avslutningsvis vill vi nämna Sarah de Rijcke, CWTS Leiden University och hennes intressanta föreläsning om det behov som hon menar finns av kvalitativ forskning om publicering och citeringens praktiker. För att få fram nya indikatorer anpassade för olika kontexter.

Marco & Mona

Chalmers biblioteks nya mediaplan

Mediaplan

Fem år har gått sedan vår förra mediaplan skrevs och vi hade kommit långt i skiftet från tryckt till elektronisk, men mediaplanen ägnade sig mycket åt processerna runt hanteringen av det tryckta materialet. Det var många skrivningar om vilken avdelning på biblioteket som ansvarar för vad. Men organisationen förändras ständigt, och vi har strävat efter att minimera texterna runt hur arbetet skall organiseras. Inspiration hittade vi i Stockholms universitetsbiblioteks nya mediaplan.

Vi vill fokusera på vad samlingarna ska innehålla, snarare än formatet. Elektroniskt material prioriteras eftersom det är mer tillgängligt, är lättare att uppdatera och sprida, och inte tar fysisk plats. Det är dock användarens behov och önskan som i första hand skall styra format. Användarvänligheten är viktig, för e-böcker försöker vi hitta DRM-fria möjligheter så långt det går och vi undviker enanvändarlicenser.

De tidigare separerade processerna för fjärrlån och inköp är sedan 2014 integrerade i ett gemensamt system för att hantera beställningar. (Läs mer om vårt open source system Chillin här). Ett gemensamt beställningsformulär förenklar för användaren att beställa material, sedan avgör biblioteket från fall till fall hur behovet bäst tillgodoses – inlån eller inköp, tryckt eller elektroniskt.

Långtidsbevarande av e-resurser påverkar synen på gallring

Vad innebär perpetual access? Vi har de senaste åren arbetat en hel del med att lära oss om långtidsbevarande av e-resurser, vilket resulterat i två interna rapporter, en om e-tidskrifter och sedan en kompletterande om e-böcker. Vi valde efter det att fortsätta vårt stöd till Portico, och utöka det till att även inkludera e-böcker.

Vi har funderat lite extra runt de tryckta tidskrifterna. Med SLU’s artikel om ”radikal gallring” i bakhuvudet hade vi en workshop/diskussion där personal från olika avdelningar deltog. Från den tog vi med oss en försiktig hållning till att göra sig av med tryckta tidskrifter, som vi ville få in i mediaplanen.

Vi säger nu: ”För att gallring ska övervägas skall tidskriften antingen finnas tillgänglig i arkiv som har köpts från förlagen och ägs av biblioteket eller bevarad i Portico eller motsvarande digitala arkiv för långtidsbevarande som biblioteket är medlem i.”

Utöver detta måste vi ta hänsyn till våra åtaganden genom den så kallade TGV-planen, den nationella bevarandeplanen för de tekniska biblioteken.

Samlingarnas plats

Samlingar

De fysiska samlingarna kan vara en svår fråga för biblioteken.

Vilka tryckta samlingar som behöver sparas enligt tankegångarna ovan påverkar också diskussionen om hur ytan i biblioteket ska användas.

Vilken plats ska samlingarna få i huset? Mediaplanen säger inte exakt var samlingarna ska placeras, men den innehåller riktlinjer för hur vi vill att vår samling ska se ut. Ordval har betydelse och genom att prata om beståndsplan istället för gallringsplan vill vi fokusera på det material som känns värdefullt och ska vara kvar, inte på det som kan gallras. Hur kopplat är bibliotekets identitet till de tryckta samlingarna (”Keeper of the books”)?

Vi behöver också ta hänsyn till förändringar i inriktning. Lindholmenbiblioteket har blivit Chalmers Lärandetorg (Kuggen) och Arkitekturbiblioteket har breddat sig till att bli Arkitektur- och samhällsbyggnadsbiblioteket. Två förändringar där funderingar på hur våra samlingar ska placeras och se ut ingår.

Mycket händer hela tiden!

Framtiden har många intressanta frågor att fortsätta tänka kring. Vi kommer få fler anledningar att fortsätta uppdatera vår mediaplan.

En sådan är fjärrlån av artikelkopior – kanske på väg bort? Användarna förväntar sig snabb service. De vill inte vänta på tryckta artikelkopior genom internposten. De vill ju ha PDF direkt i sin mailbox! Även vi själva har sedan länge tröttnat på detta manuella tidskrävande arbete.

Vi testar nya leverantörer för PDF-leverans direkt till användaren. Sedan några år använder vi GetItNow. Om vi saknar egen prenumeration dyker GetItNow upp i länkservermenyn och användaren kan lätt beställa själv. Alldeles nyss började vi med Reprints Desk, där biblioteket beställer men leveransen sker direkt.

Dessa tjänster kostar mer än de traditionella leverantörernas men i gengäld är copyrighten inkluderad, och som sagt, leveransen sker direkt till användaren. Av kostnadsskäl kan vi inte släppa på det för studenterna, endast till högskolans personal.

De här nya tjänsterna påverkar synen på samlingarna, vi måste inte äga allting själva.

Nyfiken på att läsa mediaplanen?

Kontakta media.lib@chalmers.se

/Martina Karlsson & Lars-Håkan Herbetsson

ECIL 2017

ECIL is one of the most significant international conferences for both researchers and practitioners in the field of information literacy (IL). This years’ conference was held in St. Malo and the main theme was IL in the workplace (Sep. 18-22). Christina and Marco presented an interview-based study on the information literacy needs of PhD students, whilst Mona’s and Liza’s contribution was based on the development, implementation and assessment of CLEO, the online course for the BSc thesis.

Amongst the most important topics presented at the conference were the relationships between employability and IL in the current post-industrial work market, and the challenge of “fake news” as indeed tragic consequences of poor IL. Relatively new areas for both library instructions practice and IL theory—namely copyright literacy and research data literacy—were also extensively discussed. In particular on this latest topic, many presentations from different countries were based on the initial findings from a large-scale survey on the research data literacy of both junior and senior researchers. The survey has been designed by a research group led by Gobinda Chowdhury (Northumbria University) and Serap Kurbanoğlu (Hacettepe University), it is still open and all its findings are merely preliminary. The results until now seem to differ little across countries: researchers – in particular junior ones – tend to upload research data mainly when formally requested, and they share data to an even lesser extent, often with suspicion. As Sweden was missing amongst the countries already contributing to the study, we were invited to collaborate with the study providing data from Chalmers, which was an offer we could hardly refuse.

Mona and Christina attended also an interesting workshop titled Before You Teach! Assessment Basics: Why, What, & How, led by Esther Grassian (UCLA).  This former literacy librarian advocates rubric based assessment as a way to help the instructor develop and improve his or her teaching and to demonstrate what students have learned in a typical one-shot IL session.

Finally, for those who like the Star Trek series (and remember the old one with captain Kirk and Mr. Spock), it could be interesting to know that the Borg Cube was crucial in the keynote speech by Andrew Withworth (University of Manchester). The Cube was presented as a metaphor for the role of the identity and the authority in the discourse of IL in the workplace. The Borgs are in fact creatures who cross the universe, trying to annihilate all the technological and social differences existing between the many citizens of the Federation. Withworth’s thought-provoking speech reminded all of us involved in IL about the importance of including difference and democracy in the discourses on scholarly publishing (as for instance in the Open Access discourse), on copyright (as in the case of other alternative licences such as the Creative Commons ones) and on research data (as in the idea of Open Data).

As customary for ECIL the proceedings will be soon published by Springer. In the meantime, the book of abstracts can be found here.

/ Marco, Mona, Christina and Liza

Möt Sara

Sara Barkman Wreder är Chalmers biblioteks nya vaktmästare. Hjärtligt välkommen!

saravaktmastare

Vilket var ditt senaste jobb? 
Mitt senaste jobb var vid passerkort och salsbokningen vid Chalmers. Jag var med när verksamheten sedan flyttade till biblioteket.

Varför sökte du till Chalmers bibliotek?
Det var så länge sedan nu, men jag sökte inte utan jag blev tillfrågad…

Vad ska du jobba med på biblioteket?
Utöver traditionella vaktmästaruppgifter så ska jag jobba med fakturering och systematisk brandskyddskontroll. Det ska bli roligt med nya uppgifter, fakturering har jag till exempel inte jobbat med tidigare. Det ska bli utmanande att vara själv ansvarig, men också mer sårbart när jag är borta.

Beskriv dig själv med tre ord!
Serviceminded, ärlig, hjälpsam och omtänksam var tre ord som mina kollegor hade. (De kan inte räkna). Känner dock inte att jag bara kan säga positivta saker om mig själv. Jag har förmodligen en och annan riktigt dålig sida också. Fast den kommer jag inte på…

Om du fick ta med dig en sak till en öde ö, vad skulle det vara?
Jag har väldigt svårt att leva utan knäckebröd.

Vem skulle spela huvudrollen i filmen om ditt liv?
Jag fick höra att Jodie Foster skulle spela mig.

Vad skulle boken om dig heta?
”Det här är jag” eller ”Familjen någorlunda”. Den senare är ju inte bara om mig i och för sig.

Vad gör dig arg?
Folk som kliver på andra. Jag kanske har ett ansikte framför mig. Kedjan blir inte starkare än svagaste länken. Man måste samarbeta för att få det att fungera.

Vad får dig att skratta?
Jag skulle vilja säga att jag skrattar åt det mesta. Det som blir fel och det som blir rätt.

Har du en favoritplats i Göteborg?
Det vår väl bli Johanneberg där jag jobbar i så fall. Jag bor utanför stan så jag är i princip bara på jobbet. Men, jag säger Slottsskogen också, där är jag ibland.

/Mikael Weiss

Bloggserie Bibliotekets framtid: Del 2 – Öppnandet av Kuggen Learning Commons

Har du märkt att det spikas och hamras i våra lokaler? Chalmers bibliotek rustar upp inför framtiden – vilket betyder en hel del ombyggnationer. I denna bloggserie får du följa med bakom kulisserna av omvandlingen. Här får du veta mer om Kuggen-projektet. 

Varje storslaget byggprojekt kommer förr eller senare till den punkt då man diskuterar eluttag: hur många ska det finnas och ska de sitta i golvet eller hänga ner från taket? I samband med detta kan även andra mycket prosaiska frågor dyka upp, som handlar om smutsbeständiga möbeltyger och avlastningshyllor på toaletterna.

När vi i projektgruppen som skapade konceptet för Kuggen Learning Commons inledde vårt arbete, handlade diskussionerna oftast om Chalmers biblioteks uppdrag och värdegrund. Målet var att skapa ett attraktivt skyltfönster för Chalmers verksamhet, där användarna skulle erbjudas en inspirerande studiemiljö med de senaste tekniska lösningarna. Samtidigt var det viktigt att skapa en tillåtande mötesplats och en fysisk miljö där besökarna skulle känna sig välkomna. Mot den bakgrunden kan diskussioner om toaletternas och eluttagens utformning framstå som en smula triviala. Men i själva verket markerar de någonting fantastiskt, nämligen att ett koncept håller på att övergå i verklighet.

När Kuggen i mars 2011 stod färdig på Campus Lindholmen, var en av visionerna för byggnaden att den skulle bli en plats för gränsöverskridande möten mellan akademi, näringsliv och allmänhet. Möten skulle uppstå genom evenemang, utställningar eller spontant, då människor från olika sammanhang befann sig på samma plats. Chalmers bibliotek var tidigt i processen aktuellt som en tänkbar samarbetspartner och våren 2014 bildades en projektgrupp från biblioteket som skulle ta fram ett koncept för en ny typ av lärmiljö i Kuggen. Efter många möten växte våra planer fram om en speciell typ av miljö, där biblioteket skulle få möjlighet att testa idéer som skulle kunna användas i framtidens biblioteksverksamhet. En lärmiljö där samarbeten och nätverkande stod i fokus och där biblioteket fungerade som en facilitator för olika typer av programverksamhet. Eftersom en så hög andel av bibliotekets informationsresurser är i elektronisk form, ville vi även att personalen skulle vara specialiserad på förmedling av e-resurser.

Kuggen Learning Commons 2016-03-10 FHK_Sida_1

I december 2015 fattades beslutet om att Kuggen Learning Commons skulle bli verklighet och nu började arbetet med att översätta konceptet till en fysisk miljö som stödde verksamheten som vi planerade i den. Under våren har vi arbetat tätt tillsammans med arkitekter för att med utgångspunkt i användarnas behov skapa en inkluderande lärmiljö. Och det är där, i användarnas behov, som nyckeln finns till hur vi har valt att utforma vår nya lärmiljö. För en student med bärbar dator måste ha tillgång till eluttag om hen ska kunna tillbringa flera timmar i lokalerna. Och för att inte riskera att få datorn stulen vid ett toalettbesök måste det vara möjligt att ta med den och ställa den på en avlastningshylla. När man utgår från användarnas perspektiv inser man snart att de praktiska frågorna inte är det minsta triviala.

Och på samma sätt som vi under våren har arbetat med att skapa en fysisk miljö som är anpassad till användarnas behov, arbetar vi nu med att skapa en verksamhet som erbjuder användarna den service och det stöd de behöver. För att göra det måste vi våga testa nya idéer och i samarbete med användarna utveckla och utvärdera verksamheten. Ibland kommer vi att inse att vi har tänkt fel. Då får vi testa en annan lösning. Detta arbete är också en viktig del i processen.

Till hösten 2016 kommer Kuggen Learning Commons att invigas. På invigningsdagen kommer besökarna att möta en spännande fysisk miljö. Men verksamheten kommer långt ifrån att vara färdig vid öppningsdags, den kommer vi hela tiden att fortsätta utveckla, tillsammans med våra användare.

Kuggen Learning Commons 2016-03-10 FHK_Sida_2

/Jenny Kihlberg

Inga fler inlägg.