Fem år har gått sedan vår förra mediaplan skrevs och vi hade kommit långt i skiftet från tryckt till elektronisk, men mediaplanen ägnade sig mycket åt processerna runt hanteringen av det tryckta materialet. Det var många skrivningar om vilken avdelning på biblioteket som ansvarar för vad. Men organisationen förändras ständigt, och vi har strävat efter att minimera texterna runt hur arbetet skall organiseras. Inspiration hittade vi i Stockholms universitetsbiblioteks nya mediaplan.

Vi vill fokusera på vad samlingarna ska innehålla, snarare än formatet. Elektroniskt material prioriteras eftersom det är mer tillgängligt, är lättare att uppdatera och sprida, och inte tar fysisk plats. Det är dock användarens behov och önskan som i första hand skall styra format. Användarvänligheten är viktig, för e-böcker försöker vi hitta DRM-fria möjligheter så långt det går och vi undviker enanvändarlicenser.

De tidigare separerade processerna för fjärrlån och inköp är sedan 2014 integrerade i ett gemensamt system för att hantera beställningar. (Läs mer om vårt open source system Chillin här). Ett gemensamt beställningsformulär förenklar för användaren att beställa material, sedan avgör biblioteket från fall till fall hur behovet bäst tillgodoses – inlån eller inköp, tryckt eller elektroniskt.

Långtidsbevarande av e-resurser påverkar synen på gallring

Vad innebär perpetual access? Vi har de senaste åren arbetat en hel del med att lära oss om långtidsbevarande av e-resurser, vilket resulterat i två interna rapporter, en om e-tidskrifter och sedan en kompletterande om e-böcker. Vi valde efter det att fortsätta vårt stöd till Portico, och utöka det till att även inkludera e-böcker.

Vi har funderat lite extra runt de tryckta tidskrifterna. Med SLU’s artikel om ”radikal gallring” i bakhuvudet hade vi en workshop/diskussion där personal från olika avdelningar deltog. Från den tog vi med oss en försiktig hållning till att göra sig av med tryckta tidskrifter, som vi ville få in i mediaplanen.

Vi säger nu: ”För att gallring ska övervägas skall tidskriften antingen finnas tillgänglig i arkiv som har köpts från förlagen och ägs av biblioteket eller bevarad i Portico eller motsvarande digitala arkiv för långtidsbevarande som biblioteket är medlem i.”

Utöver detta måste vi ta hänsyn till våra åtaganden genom den så kallade TGV-planen, den nationella bevarandeplanen för de tekniska biblioteken.

Samlingarnas plats

De fysiska samlingarna kan vara en svår fråga för biblioteken.

Vilka tryckta samlingar som behöver sparas enligt tankegångarna ovan påverkar också diskussionen om hur ytan i biblioteket ska användas.

Vilken plats ska samlingarna få i huset? Mediaplanen säger inte exakt var samlingarna ska placeras, men den innehåller riktlinjer för hur vi vill att vår samling ska se ut. Ordval har betydelse och genom att prata om beståndsplan istället för gallringsplan vill vi fokusera på det material som känns värdefullt och ska vara kvar, inte på det som kan gallras. Hur kopplat är bibliotekets identitet till de tryckta samlingarna (”Keeper of the books”)?

Vi behöver också ta hänsyn till förändringar i inriktning. Lindholmenbiblioteket har blivit Chalmers Lärandetorg (Kuggen) och Arkitekturbiblioteket har breddat sig till att bli Arkitektur- och samhällsbyggnadsbiblioteket. Två förändringar där funderingar på hur våra samlingar ska placeras och se ut ingår.

Mycket händer hela tiden!

Framtiden har många intressanta frågor att fortsätta tänka kring. Vi kommer få fler anledningar att fortsätta uppdatera vår mediaplan.

En sådan är fjärrlån av artikelkopior – kanske på väg bort? Användarna förväntar sig snabb service. De vill inte vänta på tryckta artikelkopior genom internposten. De vill ju ha PDF direkt i sin mailbox! Även vi själva har sedan länge tröttnat på detta manuella tidskrävande arbete.

Vi testar nya leverantörer för PDF-leverans direkt till användaren. Sedan några år använder vi GetItNow. Om vi saknar egen prenumeration dyker GetItNow upp i länkservermenyn och användaren kan lätt beställa själv. Alldeles nyss började vi med Reprints Desk, där biblioteket beställer men leveransen sker direkt.

Dessa tjänster kostar mer än de traditionella leverantörernas men i gengäld är copyrighten inkluderad, och som sagt, leveransen sker direkt till användaren. Av kostnadsskäl kan vi inte släppa på det för studenterna, endast till högskolans personal.

De här nya tjänsterna påverkar synen på samlingarna, vi måste inte äga allting själva.

Nyfiken på att läsa mediaplanen?

Kontakta media.lib@chalmers.se

/Martina Karlsson & Lars-Håkan Herbetsson