Chalmers biblioteks nya mediaplan

Mediaplan

Fem år har gått sedan vår förra mediaplan skrevs och vi hade kommit långt i skiftet från tryckt till elektronisk, men mediaplanen ägnade sig mycket åt processerna runt hanteringen av det tryckta materialet. Det var många skrivningar om vilken avdelning på biblioteket som ansvarar för vad. Men organisationen förändras ständigt, och vi har strävat efter att minimera texterna runt hur arbetet skall organiseras. Inspiration hittade vi i Stockholms universitetsbiblioteks nya mediaplan.

Vi vill fokusera på vad samlingarna ska innehålla, snarare än formatet. Elektroniskt material prioriteras eftersom det är mer tillgängligt, är lättare att uppdatera och sprida, och inte tar fysisk plats. Det är dock användarens behov och önskan som i första hand skall styra format. Användarvänligheten är viktig, för e-böcker försöker vi hitta DRM-fria möjligheter så långt det går och vi undviker enanvändarlicenser.

De tidigare separerade processerna för fjärrlån och inköp är sedan 2014 integrerade i ett gemensamt system för att hantera beställningar. (Läs mer om vårt open source system Chillin här). Ett gemensamt beställningsformulär förenklar för användaren att beställa material, sedan avgör biblioteket från fall till fall hur behovet bäst tillgodoses – inlån eller inköp, tryckt eller elektroniskt.

Långtidsbevarande av e-resurser påverkar synen på gallring

Vad innebär perpetual access? Vi har de senaste åren arbetat en hel del med att lära oss om långtidsbevarande av e-resurser, vilket resulterat i två interna rapporter, en om e-tidskrifter och sedan en kompletterande om e-böcker. Vi valde efter det att fortsätta vårt stöd till Portico, och utöka det till att även inkludera e-böcker.

Vi har funderat lite extra runt de tryckta tidskrifterna. Med SLU’s artikel om ”radikal gallring” i bakhuvudet hade vi en workshop/diskussion där personal från olika avdelningar deltog. Från den tog vi med oss en försiktig hållning till att göra sig av med tryckta tidskrifter, som vi ville få in i mediaplanen.

Vi säger nu: ”För att gallring ska övervägas skall tidskriften antingen finnas tillgänglig i arkiv som har köpts från förlagen och ägs av biblioteket eller bevarad i Portico eller motsvarande digitala arkiv för långtidsbevarande som biblioteket är medlem i.”

Utöver detta måste vi ta hänsyn till våra åtaganden genom den så kallade TGV-planen, den nationella bevarandeplanen för de tekniska biblioteken.

Samlingarnas plats

Samlingar

De fysiska samlingarna kan vara en svår fråga för biblioteken.

Vilka tryckta samlingar som behöver sparas enligt tankegångarna ovan påverkar också diskussionen om hur ytan i biblioteket ska användas.

Vilken plats ska samlingarna få i huset? Mediaplanen säger inte exakt var samlingarna ska placeras, men den innehåller riktlinjer för hur vi vill att vår samling ska se ut. Ordval har betydelse och genom att prata om beståndsplan istället för gallringsplan vill vi fokusera på det material som känns värdefullt och ska vara kvar, inte på det som kan gallras. Hur kopplat är bibliotekets identitet till de tryckta samlingarna (”Keeper of the books”)?

Vi behöver också ta hänsyn till förändringar i inriktning. Lindholmenbiblioteket har blivit Chalmers Lärandetorg (Kuggen) och Arkitekturbiblioteket har breddat sig till att bli Arkitektur- och samhällsbyggnadsbiblioteket. Två förändringar där funderingar på hur våra samlingar ska placeras och se ut ingår.

Mycket händer hela tiden!

Framtiden har många intressanta frågor att fortsätta tänka kring. Vi kommer få fler anledningar att fortsätta uppdatera vår mediaplan.

En sådan är fjärrlån av artikelkopior – kanske på väg bort? Användarna förväntar sig snabb service. De vill inte vänta på tryckta artikelkopior genom internposten. De vill ju ha PDF direkt i sin mailbox! Även vi själva har sedan länge tröttnat på detta manuella tidskrävande arbete.

Vi testar nya leverantörer för PDF-leverans direkt till användaren. Sedan några år använder vi GetItNow. Om vi saknar egen prenumeration dyker GetItNow upp i länkservermenyn och användaren kan lätt beställa själv. Alldeles nyss började vi med Reprints Desk, där biblioteket beställer men leveransen sker direkt.

Dessa tjänster kostar mer än de traditionella leverantörernas men i gengäld är copyrighten inkluderad, och som sagt, leveransen sker direkt till användaren. Av kostnadsskäl kan vi inte släppa på det för studenterna, endast till högskolans personal.

De här nya tjänsterna påverkar synen på samlingarna, vi måste inte äga allting själva.

Nyfiken på att läsa mediaplanen?

Kontakta media.lib@chalmers.se

/Martina Karlsson & Lars-Håkan Herbetsson

Rapport från Libris användardag 2017

stilleben-e1511780138845.jpg

Häromveckan hade jag, tillsammans med Jane och Kristin från CLS, nöjet att besöka Libris årliga användardag i Stockholm. Just i år rörde det sig om en något större händelse än vanligt, bildligt och bokstavligt talat. I en konferenslokal på Stora Essingen samlades inte mindre än ett 400-tal personer från olika delar av biblioteksbranschen för att få lära sig mer om och känna på Libris XL – den nya, länkad data-baserade systemarkitekturen med tillhörande BIBFRAME- och RDA-anpassat katalogiseringsverktyg som i januari kommer ersätta befintliga Libris och Voyager.

Som dagen var upplagd, med en informativ gemensam förmiddag med föredrag och en mer interaktiv eftermiddag med workshops och mingel med representanter från Libris och KB, fanns plats för alla typer av frågor. Själv var jag extra nyfiken på hur export och import från nya Libris till lokala system kommer fungera, och – jag vet, det är litet nördigt! – varför entitetstyper som “Instans” och mediaformat som “Videoinspelning”  i katalogiseringsgränssnittet ser ut att vara facetter av samma prisma. De korta svaren är att import- och exportmöjligheterna verkar lovande, och att förvirrande Typ-facetter kan uppstå när man kombinerar BIBFRAME med MARC/AACR2-metadata.

Work(/instance/item) in progress

Ett helt nytt gränssnitt för alla som katalogiserar att arbeta i, en obligatorisk övergång till RDA för dem som – liksom vi – inte redan gjort det, ett nytt system och format att integrera med lokala system, glimtarna av nya möjligheter som öppnar sig då bibliotekens metadata görs tillgänglig, begriplig och återbrukbar för maskiner såväl som människor… Inte är det konstigt att nyfikenheten är stor och frågorna många, liksom skepsisen och oron över att bibliotekens personal och data snart kommer vara utlämnade till ett obekant och inte helt färdigt system. Det kommer bli rörigt ett tag och därmed, som KB:s informationssystemchef Ingemar Thun påpekade, en stor utmaning för en profession där noggrannhet och perfektion värderas högt och utgör en källa till yrkesstolthet.

Om man ska tro talare (vars presentationer finns här) kommer det nya systemet, med de förbättringar och nya möjligheter det innebär, emellertid vara mödan och omaket värt.  Peter Krantz underströk att den information som biblioteken förvaltar inte kan existera som en isolerad ö i dagens distribuerade, digitala informationssammanhang, och för att undvika det måste vi kanske, som  Lars Svensson från Deutsche Nationalbibliothek föreslog, gå från “cataloging” till “catalinking”: från att  att skapa beständiga MARC-poster för varje enskild resurs till att med BIBFRAME identifiera entiteter synliggöra de många och föränderliga relationerna entiteterna emellan. Jessica Parland von Essen från IT Center for Science i Espoo menade rentav att Kungliga biblioteket i och med övergången till ett RDF-baserade system “tar det stora steget”. Nu är det upp till framtiden att utlysa vart steget faktiskt leder, och om det var genialiskt, dumdristigt eller litet mittemellan.

Att arbeta i nya Libris

I praktiken kommer hursomhelst övergången till Libris XL bli påtaglig för den som katalogiserar, beståndsregistrerar eller på något vis arbetar i den nationella samkatalogen. Den testmiljö som det hittills varit möjligt att prova på systemet i, och som ska ge en försmak av hur det färdiga gränssnittet kommer se ut, befinner sig långt från den nuvarande katalogiseringsklienten Voyager. Visuellt är det mer likt Facebook än MS Röj, MARC-fälten har ersatts av mer eller mindre klart språk, och bland nya funktioner finner bland annat möjligheter att begränsa sökningar med hjälp av facetter, att navigera direkt mellan länkade entiteter, och – i dagsläget kanske litet mindre handfast – att visa entiteter i några av de syntaxer som används för att uttrycka RDF. Det allra bästa sättet att få en känsla för gränssnittet är just nu att titta på de demo- och instruktionsvideor som KB publicerat.

En annan spännande nyhet som utlovas med Libris XL är ett exportprogram byggt på OAI-PMH som möjliggör kontinuerlig och automatisk import av poster. Med detta ska man både kunna slippa manuell (och batch-)import av de Librisposter man själv skapat eller uppdaterat, och vila tryggt i vetskapen att alla uppdateringar som andra Libris-bibliotek gör i bibliografiska poster man själv har bestånd på automatiskt hämtas till den lokala katalogen. Automatisk gallring av Libris-bestånd är en annan fiffig och efterlängtad feature som så småningom ska finnas på Libris XL-menyn.

Framtida förändringar i RDA

Libris-gänget är förstås inte de enda som jobbar på. RDA Steering Committee (RSC) arbetar just nu med att ta fram en  helt ny version av RDA Toolkit. Denna ska publiceras under sommaren 2018, och kommer ha en struktur och uppbyggnad som än den nuvarande utnyttjar webbens möjligheter. RSC är även i färd att anpassa RDA tilI den nyligen antagna IFLA-LRM (Library Reference Model), en konceptuell modell på hög nivå som ersätter FRBR och FRAD. I praktiken kommer denna anpassning bland annat innebära att vi får ett par nya entiteter att laborera med, som till exempel – min favorit!  – res, vilken utgör modellens högsta nivå och avser inget mindre än “any entity in the universe of discourse”.

2018 lovar att bli ett minst sagt händelserikt år i den svenska biblioteksvärlden. Själv ser jag med skräckblandad förtjusning fram emot att i januari äntligen få börja arbeta i nya Libris. Jag misstänker att det är först då, när vi faktiskt sitter där och ska kunna utföra vårt dagliga arbete, som de brokiga bitarna – RDA, BIBFRAME och Libris XL – kan falla på plats, och först då som de verkliga utmaningarna, stora eller små, kommer visa sig.

/Lisa Sjögren

Människor, robotar och en och annan hustomte

Research.chalmers.se, Chalmers nya tjänst för forskningsinformation, fortsätter att expandera. Med fokus på bibliometrikerna och deras behov av kvalitetssäkrad data, håller en spännande del av systemet på att växa fram. – Ja det vi bygger är komplext men det innebär samtidigt en möjlighet att få lära sig och testa något nytt, säger systemutvecklaren Lars Andersson.

humansrobotsresearchinfrastructureincolor_posterireland

Illustration: Rolf Johansson

Bibliometrigruppen vid Chalmers bibliotek arbetar med att analysera vetenskapliga publikationer. Analysresultaten används bl. a. för uppföljning och utvärdering av Chalmers institutioner och styrkeområden. För att kunna visa på mönster och göra korrekta utvärderingar är kvalitetssäkrad data A och O.

I den nya infrastrukturen kommer granskningen att skötas av både förprogrammerade s.k. webbjobb och bibliotekarier eller om man så vill, av både robotar och människor. Förhoppningen är att kunna minska på manuell hantering och undvika parallellarbete.
– Vår gamla publikationsdatabas, CPL, byggdes som en monolit, en sammanhängande enhet, medans vi har valt att skapa ett system med tydligt avdelade tjänster, s.k. micro services. Det ökar komplexiteten avsevärt, fortsätter Lars.

En skiss över det nya systemet, eller den nya infrastrukturen (DNI) som utvecklingsteamet kallar det, breder ut sig över pappret. En salig blandning av domäner, kopplingar och beroenden bildar en färgglad karta, nästan som en planritning över en stad med olika stadsdelar, vägar, stigar, busslinjer, torg och hållplatser. Staden ”befolkas” av robotar och människor vars huvudsakliga uppgifter är att automatisera, kontrollera och förbättra data.

Mycket förenklat kan man säga att robotarna sköter importen och den inledande matchningen av publikationsdata från citeringsdatabaserna Scopus och Web of Science. Bibliotekarierna kopplas in när det är något som systemet inte klarar eller när det är en ny artikel på ingång och som inte redan finns i research.chalmers.se.

För enkelhetens skull har alla robotar fått ett namn. Aurora sköter persondatabasen, Åslög hanterar matchningsjobben och Azkebel hämtar in forskarnas anställningshistorik från Chalmers persondatabas.
– Vi använder ordet robot för att sätta lite guldkant, men det handlar egentligen om ett program som på eget initiativ ska kunna titta på data. Roboten kan exempelvis vakna till om natten, när det inte är så mycket saker som händer, och börjar sköta sina sysslor som en liten hustomte ungefär.

Höstterminen börjar gå mot sitt slut och research-teamet fortsätter arbetet med att förbättra datakvalitén. Målsättningen är att kunna stänga ner CPL så snart som möjligt och på så sätt låta research.chalmers.se sköta leveransen av all det data, som bibliometrigruppen behöver för sina analyser.
– För mig är det viktigt att få skapa saker som ger värde och bibliometrikerna värdesätter korrekt och automatiskt hanterad data. Jag är säker på att de olika funktioner, som vi utvecklat under hösten, kommer kunna förse dem med det, avslutar Lars.

/Karin Ljungklint

fullsizerender

Lars Andersson, systemutvecklare vid Chalmers bibliotek, brinner för att påverka och göra saker som leder till nytta för samhället. 

No more posts.