BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS VOUTES

Dag tre och fyra.

Dagen inleddes med att Eleftheria 1 och 2 berättade om deras fjärrlåneverksamhet. Biblioteket tar betalt för fjärrlån även om man är anställd forskare. Fjärrlån till studenter existerar mycket sällan. Däremot får varje student gratis en kursbok till varje kurs av staten. De har ett system som heter Eudoxus där kursledaren lägger in den kurslitteratur som är aktuell för kursen och från varje kurslista får studenten välja en bok som biblioteket förmedlar. På så sätt får också biblioteket vetskap om vilken kurslitteratur som är aktuell.

De tar artikel kopior från Subito och böcker från andra bibliotek i Grekland, i enstaka fall från BL. Artiklarna sänds direkt till beställaren som PDF-filer. När de vill låna en bok från ett annat utländskt bibliotek så sker det via mail och de tycker att det fungerar bra. Bibliotekarier är hjälpsamma av naturen, det är en av anledningarna till att vi valde detta yrke menar de, så därför fungerar det bra att skicka beställningarna via mail. Pga att det kostar pengar att beställa fjärrlån så har de inte så många per år men de trodde ca 150 kopiebeställningar. Efter en gedigen grekisk fika så var det dags för mig och min presentation om Chalmers och bibliotekets verksamhet för de grekiska kollegorna. Trots strul med ett USB som vägrade att fungera så gick det vägen eftersom jag hade med mig min dator och hade sparat presentationen på den men även skickat den via min g-mail så jag kunde plocka upp presentationen den vägen ifall min dator och uppkopplingen skulle strula men tack vare Eduroam så funkade min dator och allt gick vägen. Hurra! Presentationen var mycket lyckad och de hade många frågor om Kuggen, varför vi inte har några böcker där när vi har studenter och utbildningar där, ACE biblioteket ser ut som en dröm och som ett bibliotek ska se ut, vår media budget måste vara enorm, varför gör vi så få timmar i infodisken, om det inte finns böcker på Kuggen vad gör personalen där då…. Frågorna var många och jag försökte förklara vårt sätt att jobba och vi hade en livlig och intressant diskussion om vår profession och vårt sätt att jobba. På kvällen blev jag bjuden på en riktig kretensisk brakmiddag på en lokal restaurang med alla dess tillbehör både fast och flytande! Det var oerhört generöst av dem eftersom deras lön inte är så hög, ca 10 000kr/månaden. Men som grekerna säger: Vad gör det? Vi lever och har hälsan låt oss njuta av det! Det blev många glada skratt den kvällen!

Nästa dag visade mig Maria deras lokala system Aleph och hur de katalogiserar i det. Det är ett israeliskt system som de haft i många år och som de tyvärr betalar mycket pengar för. Men eftersom de inte har någon nationell biblioteksstrategi, alla universitet gör som de tycker är bäst, så sitter de fast i det. Marina har pratat med andra bibliotek som har Koha och även kikat lite på det och hon tycker det verkar bra och tycker det skulle vara bra om de fick testa det. Det blåser lite positiva vindar och det har börjat pratas om att försöka gå samman och utveckla en nationell strategi och det är bra, tycket Maria, för det behövs om vi ska kunna hävda oss som bibliotek och bistå universitetet med de resurser som de behöver för sin forskning. Universiteten måste bli bättre på att samarbeta anser hon. Sedan var det dags för….. Coffebreak!!!!!

Sigrid (en dam från Tyskland!) visade mig deras barnhörna med böcker som besökarnas barn kan låna och läsa på plats. Det hela började med att de fick en donation av barnböcker av en anställd professor som ofta hade sin dotter med sig när han besökte biblioteket. Dotter satt gärna och läste så professorn kunde botanisera i biblioteket i lugn och ro. På så sätt så bildades deras barnhörna som har växt med åren så där även finns en rithörna. Böckerna finns i den lokala katalogen med enkel kattning så de är faktiskt sökbara. Sigrid berättade också om alla deras donationer särskilt av medicinsk litteratur som de införlivar i katalogen.

Manolis är deras alltiallo, vaktmästare, it-tekniker och allmän fixare. Han visade mig deras printersystem som är ett hemmasnickrat system där studenterna köper ”utskriftsquota” i infodisken genom att bibliotekarierna loggar in och lägger till utskriftsmöjligheter på deras datorkonto. När studenten sedan loggar in på sitt konto så kommer deras saldo upp på skärmen så att de genast ser hur mycket de har och när de skriver ut så kan de se hur det räknar ner. Smart och enkelt förutom att de endast kan lägga på utskrifter hos bibliotekarien i infodisken så att de måste hantera kontanter.

Dagen avslutades med bussen in till Heraklion och ett besök på det arkeologiska museet som samarbetar med universitetets del i Rethymnon där den historiska och arkeologiska institutionen ligger.

Anki Årman

 

FikapausUtekväll

Besök på University of Crete, Campus Voutes

Dag 2.

Eftersom det blivit lite omkastningar i det digra schemat de gjort för mig så började dagen med att Marina visade mig hur de katalogiserar examensarbeten och dissar. Alla universitetsbibliotek har samma bibliotekssystem men inget nationellt gemensamt där alla katalogiserar. Vilket innebär att alla sitter på sina egna campus och gör sina egna kattningar av samma bok vilket kan tyckas vara slöseri men det finns inget samarbete mellan biblioteken. Det är synd tycker Marina för vi sitter och gör samma jobb om och om igen. Det finns ingen nationell bibliotekstrategi. Hon avundades vår nationella Libris! När de katalogiserar examensarbeten och dissar så lägger de in ett datum i ett av marcfälten där arbetet blir tillgängligt i deras opac. Vilket de kattar som vanligt men det blir inte tillgängligt förrän det datum har passerat som de angett i kattningen. Intressant! Eleftheria 2 hade gjort en jättefin presentation om universitetet och biblioteket som hon höll för mig och sina kollegor. Samtidigt meddelade de mig att de hade tagit kontakt med en kollega, Erini, på ett av universiteten i Aten som jobbar med tillgänglighet för studenter och som är en av de få som gör det i Grekland. Trots inga medel alls så har hon lyckats att få vissa böcker inlästa som ljudböcker. Cretakollegorna berättade att jag var på besök och vad jag jobbade med. Hon ville då gärna utbyta erfarenheter och sagt och gjort så ringde vi upp henne på Skype och hade en liten oförberedd telefonkonferens och utbytte erfarenheter och jämförde alla våra svårigheter. Väldigt roligt och intressant! Givetvis så bjöd jag henne att komma och besöka oss på Chalmers för att se hur vi jobbar med tillgänglighet till våra studenter.

Efter fikapausen där det vankades nya goda grekiska bakverk som de snälla kollegorna skämmer bort mig med, var det dags för ett besök på den Medicinska institutionen och deras medicinska museum som vårdas av den fantastiskt entusiastiska Vaso. Hon visade mig runt bland gamla instrument och berättade fantastiska medicinska historier ända från minoisk tid och fram till dags dato. Mycket intressant och roligt att bli guidad av en så kunnig och entusiasmerande person!

Sedan var det dags att ta bussen tillbaka till Heraklion och ett besök på Natural History Museum of Crete, som tillhör universitet. De har fokus på floran och faunan på Kreta och dess utrotningshotade arter och har som uppgift att förevisa och upplysa, särskilt barn och skolklasser, om vikten om att ha en levande natur och att vårda den för eftervärlden. Deras barnverksamhet var verkligen något för våra museum och institutioner att ta efter.

Anki Årman

Vaso joch Anki

museumMedicinska museet

Besök på University of Crete, Campus Voutes

Ingång

Dag 1. Bussturen från Heraklion centrum till University of Crete, campus Voutes tog 20 minuter. Universitetet ligger utanför Heraklion i lantliga omgivningar uppe på en sluttning med utsikt mor havet. Eleftheria Tzanakis som är något av ställföreträdande chef på plats tog emot mig tillsammans med Manolis och Eleftheria 2. Genast fann vi varandra och började fråga ut och jämföra våra arbetsplatser. Väldigt roligt! Efter en rundvandring i biblioteket och samlingarna bjöds på hemlagad grekisk tiropita (smördegsinbakad fetaot, mums!), chokladkaka och en kaka som var som en kringla med sesamför och choklad. Det var mat- och fikarapporten! Under fikat fortsatte utfrågningen och jämförandet av våra arbetsplatser och sättet vi jobbar på vilket inte skiljer sig så mycket. Förutom att vi har bättre ekonomi till media än vad de har. Vicky berättade om mottagandet av nya studenter där alla måste gå en entimmas kurs/föreläsning om hur biblioteket är uppbyggt och hur man lånar böcker. Har de inte gått denna kurs får de inte ansöka om lånekort. Lånetiden  är 30 dagar med möjlighet till förlängning och studenter får låna max 8 böcker åt gången. Anställda får låna mer. Externa användare kan få tillgång till biblioteket men de kan ej låna böcker. Alla böcker och tidskrifter är disponerade på öppna hyllor eftersom tanken är att studenter och anställda ska komma åt böckerna/tidskrifterna. Varför ha de i slutna magasin??? De ska ju användas!! Var deras resonemang. Gallring förekommer inte. Varför slänga när vi en gång investerat i det? Alla inköp bildar en helhet och en röd tråd genom hela samlingen. Om man gallrar och slänger hur vet man att man slänger rätt saker? Hur kan man veta att det inte kommer till användning i framtiden? Hur kan vi avgöra nu vad som kommer att användas i kommande kurser? Det var deras frågor till mig och jag hade faktiskt inget bra svar.

Imorgon ska vi ha en genomgång av Journal acquisitions och bokinköp samt besök på deras Medicinska institution (som är stor) och det Medicinska museet på campus.

Anki Årman

Elefheria

VickyUtsikt

Påskquiz för CLS

DSC_9884

Sedan våren 2017 är Chalmers bibliotek en del av institutionen CLS, Communication and Learning in Science, på Chalmers. Organisationen delas sedan 1 januari 2018 in i åtta avdelningar med ansvar för verksamheten. På institutionen etableras även två vice-prefekter för att arbeta med utbildnings- och forskningsprocessen. Ledningsgruppen utgörs av avdelningschefer och viceprefeketer. Verksamheten växer och vi närmar oss 100 personer. För att skapa bättre förutsättningar för utveckling av verksamheten inrättas avdelningar i storleken om 10-20 personer där avdelningschefsskapet är operativt och integrerat i det löpande arbetet.

För att att skapa förståelse för varandras verksamheter genomförde avdelningen för Användarservice en påskquiz för personalen. Avdelningen för användarservice ansvarar främst för bibliotekets publika verksamhet och servicepunkter. Vi följde med ledningsgruppen för CLS i jakten på vinst i påskquizet.

Påskquizen visade sig vara ett lyckat försök att öka förståelsen för bibliotekets lokaler och publika verksamhet och vi hoppas kunna fortsätta med detta framöver genom ögonen på andra delar av verksamheten.

Munin-konferensen i Tromsö

Munin_konferensI slutet av november tog vi flyget, längre norrut än någon av oss tidigare varit, till Tromsö och The Munin Conference on Scholarly Publishing.

En mötesplats för främst forskare och bibliotekarier men också förlag. Redan på Oslo flygplats träffade vi på de första konferensdeltagarna och de trevliga och stimulerande samtal som präglade hela konferensen började. Bland annat fick vi nya vänner från Kuopio, University of Eastern Finland.

Programmet var i sin helhet mycket intressant med genomgående bra föreläsare och kanske då speciellt de tre keynoteföreläsarna. Nu har videoinspelningarna från konferensen publicerats och vi vill rekommendera att vid tillfälle tar del av presentationerna som du hittar här.

Nedan har vi valt ut några favoriter.

Timothy Gowers som tilldelades Fieldsmedaljen 1998 och som i ett blogginlägg 2012 startade bojkott Elsevier rörelsen. Han har en dröm om att få ”knowledge on tap” precis när han behöver den. Eftersom det irriterande nog inte fungerar så idag föreslår han radikala förändringar för vetenskaplig publicering där peer-review avskaffas och forskning publiceras som manuskript (pre-prints) i fritt tillgängliga databaser. Enligt Gowers är ArXiv.org ett exempel på en sådan modell.

Sven Vlaeminck och Ralf Toepfer från Leibniz Information Centre for Economics (ZBW) i Hamburg talade om “the replication crisis” inom den ekonomiska forskningen. Att det krävs en datalagringspolicy som tvingar forskarna att bifoga sin data för att det ska vara möjligt att reproducera forskningen. En frivillig policy fungerar inte.

Det diskuterades också nya Open Access modeller för att minimera kostnaderna för enskilda universitet och maximera spridningen. Martin Paul Eve från Birkbeck College, University of London förespråkar en ny modell där universitet, istället för att betala article processing charge till kommersiella förlag, ingår i ett nätverk av ”publicerande” universitet och delar kostnader för självständig OA publicering; se Open Library of Humanities och OPERAS.

Avslutningsvis vill vi nämna Sarah de Rijcke, CWTS Leiden University och hennes intressanta föreläsning om det behov som hon menar finns av kvalitativ forskning om publicering och citeringens praktiker. För att få fram nya indikatorer anpassade för olika kontexter.

Marco & Mona

TRE SNABBA TILL ROLF OM ATT SÄGA HEJDÅ TILL CPL

Efter fyra år av hårt slit kommer CPL, Chalmers Publication Library, och allt som rör forskningspublikationer att ersättas av research.chalmers.se. Rolf Johansson, systemutvecklare vid Chalmers bibliotek, ser tillbaka på den största projektsatsningen i bibliotekets historia.

Vilken har varit den största utmaningen med att utveckla en databas från scratch?
Det allra svåraste har varit det inre arbetet, att få hela teamet på 8-10 personer att enas kring en och samma bild av saker och ting. Det har vi lagt ner mycket tid och tankekraft på. Den knepigaste uppgiften har, som man skulle kunna tro, alltså inte varit den tekniska biten.

Vad är det bästa med den nya tjänsten?
Jag tycker det bästa är att man kan se publikationer och projekt i ett och samma gränssnitt. Sedan är jag även stolt över den automatiska ämnesordstilldelningen. Den är visserligen utvecklad vid Linköpings universitetsbibliotek, men istället för att forskarna ska hitta lämpliga ämnesord själva kan vi nu ge forskarna förslag direkt.

Den här typen av arbete kräver stort fokus och engagemang och det behövs säkerligen en del återhämtning innan man kan hitta motivationen igen. Vad händer härnäst?
Research.chalmers.se håller ju fortfarande på att utvecklas, men projektet går nu in i en lugnare fas. Bibliotekarierna kommer att fokusera på att hitta nya rutiner och utvärdera det nya systemet och systemutvecklarna går vidare till andra projekt. Sedan bör vi väl fira lite också. Fast personligen kommer jag nog att låsa in mig i ett mörkt rum och spela tv-spel i en vecka, skrattar Rolf och tillåter sig att se en gnutta trött ut.

/Karin Ljungklint

 

Chalmers biblioteks nya mediaplan

Mediaplan

Fem år har gått sedan vår förra mediaplan skrevs och vi hade kommit långt i skiftet från tryckt till elektronisk, men mediaplanen ägnade sig mycket åt processerna runt hanteringen av det tryckta materialet. Det var många skrivningar om vilken avdelning på biblioteket som ansvarar för vad. Men organisationen förändras ständigt, och vi har strävat efter att minimera texterna runt hur arbetet skall organiseras. Inspiration hittade vi i Stockholms universitetsbiblioteks nya mediaplan.

Vi vill fokusera på vad samlingarna ska innehålla, snarare än formatet. Elektroniskt material prioriteras eftersom det är mer tillgängligt, är lättare att uppdatera och sprida, och inte tar fysisk plats. Det är dock användarens behov och önskan som i första hand skall styra format. Användarvänligheten är viktig, för e-böcker försöker vi hitta DRM-fria möjligheter så långt det går och vi undviker enanvändarlicenser.

De tidigare separerade processerna för fjärrlån och inköp är sedan 2014 integrerade i ett gemensamt system för att hantera beställningar. (Läs mer om vårt open source system Chillin här). Ett gemensamt beställningsformulär förenklar för användaren att beställa material, sedan avgör biblioteket från fall till fall hur behovet bäst tillgodoses – inlån eller inköp, tryckt eller elektroniskt.

Långtidsbevarande av e-resurser påverkar synen på gallring

Vad innebär perpetual access? Vi har de senaste åren arbetat en hel del med att lära oss om långtidsbevarande av e-resurser, vilket resulterat i två interna rapporter, en om e-tidskrifter och sedan en kompletterande om e-böcker. Vi valde efter det att fortsätta vårt stöd till Portico, och utöka det till att även inkludera e-böcker.

Vi har funderat lite extra runt de tryckta tidskrifterna. Med SLU’s artikel om ”radikal gallring” i bakhuvudet hade vi en workshop/diskussion där personal från olika avdelningar deltog. Från den tog vi med oss en försiktig hållning till att göra sig av med tryckta tidskrifter, som vi ville få in i mediaplanen.

Vi säger nu: ”För att gallring ska övervägas skall tidskriften antingen finnas tillgänglig i arkiv som har köpts från förlagen och ägs av biblioteket eller bevarad i Portico eller motsvarande digitala arkiv för långtidsbevarande som biblioteket är medlem i.”

Utöver detta måste vi ta hänsyn till våra åtaganden genom den så kallade TGV-planen, den nationella bevarandeplanen för de tekniska biblioteken.

Samlingarnas plats

Samlingar

De fysiska samlingarna kan vara en svår fråga för biblioteken.

Vilka tryckta samlingar som behöver sparas enligt tankegångarna ovan påverkar också diskussionen om hur ytan i biblioteket ska användas.

Vilken plats ska samlingarna få i huset? Mediaplanen säger inte exakt var samlingarna ska placeras, men den innehåller riktlinjer för hur vi vill att vår samling ska se ut. Ordval har betydelse och genom att prata om beståndsplan istället för gallringsplan vill vi fokusera på det material som känns värdefullt och ska vara kvar, inte på det som kan gallras. Hur kopplat är bibliotekets identitet till de tryckta samlingarna (”Keeper of the books”)?

Vi behöver också ta hänsyn till förändringar i inriktning. Lindholmenbiblioteket har blivit Chalmers Lärandetorg (Kuggen) och Arkitekturbiblioteket har breddat sig till att bli Arkitektur- och samhällsbyggnadsbiblioteket. Två förändringar där funderingar på hur våra samlingar ska placeras och se ut ingår.

Mycket händer hela tiden!

Framtiden har många intressanta frågor att fortsätta tänka kring. Vi kommer få fler anledningar att fortsätta uppdatera vår mediaplan.

En sådan är fjärrlån av artikelkopior – kanske på väg bort? Användarna förväntar sig snabb service. De vill inte vänta på tryckta artikelkopior genom internposten. De vill ju ha PDF direkt i sin mailbox! Även vi själva har sedan länge tröttnat på detta manuella tidskrävande arbete.

Vi testar nya leverantörer för PDF-leverans direkt till användaren. Sedan några år använder vi GetItNow. Om vi saknar egen prenumeration dyker GetItNow upp i länkservermenyn och användaren kan lätt beställa själv. Alldeles nyss började vi med Reprints Desk, där biblioteket beställer men leveransen sker direkt.

Dessa tjänster kostar mer än de traditionella leverantörernas men i gengäld är copyrighten inkluderad, och som sagt, leveransen sker direkt till användaren. Av kostnadsskäl kan vi inte släppa på det för studenterna, endast till högskolans personal.

De här nya tjänsterna påverkar synen på samlingarna, vi måste inte äga allting själva.

Nyfiken på att läsa mediaplanen?

Kontakta media.lib@chalmers.se

/Martina Karlsson & Lars-Håkan Herbetsson

No more posts.