Människor, robotar och en och annan hustomte

Research.chalmers.se, Chalmers nya tjänst för forskningsinformation, fortsätter att expandera. Med fokus på bibliometrikerna och deras behov av kvalitetssäkrad data, håller en spännande del av systemet på att växa fram. – Ja det vi bygger är komplext men det innebär samtidigt en möjlighet att få lära sig och testa något nytt, säger systemutvecklaren Lars Andersson.

humansrobotsresearchinfrastructureincolor_posterireland

Illustration: Rolf Johansson

Bibliometrigruppen vid Chalmers bibliotek arbetar med att analysera vetenskapliga publikationer. Analysresultaten används bl. a. för uppföljning och utvärdering av Chalmers institutioner och styrkeområden. För att kunna visa på mönster och göra korrekta utvärderingar är kvalitetssäkrad data A och O.

I den nya infrastrukturen kommer granskningen att skötas av både förprogrammerade s.k. webbjobb och bibliotekarier eller om man så vill, av både robotar och människor. Förhoppningen är att kunna minska på manuell hantering och undvika parallellarbete.
– Vår gamla publikationsdatabas, CPL, byggdes som en monolit, en sammanhängande enhet, medans vi har valt att skapa ett system med tydligt avdelade tjänster, s.k. micro services. Det ökar komplexiteten avsevärt, fortsätter Lars.

En skiss över det nya systemet, eller den nya infrastrukturen (DNI) som utvecklingsteamet kallar det, breder ut sig över pappret. En salig blandning av domäner, kopplingar och beroenden bildar en färgglad karta, nästan som en planritning över en stad med olika stadsdelar, vägar, stigar, busslinjer, torg och hållplatser. Staden ”befolkas” av robotar och människor vars huvudsakliga uppgifter är att automatisera, kontrollera och förbättra data.

Mycket förenklat kan man säga att robotarna sköter importen och den inledande matchningen av publikationsdata från citeringsdatabaserna Scopus och Web of Science. Bibliotekarierna kopplas in när det är något som systemet inte klarar eller när det är en ny artikel på ingång och som inte redan finns i research.chalmers.se.

För enkelhetens skull har alla robotar fått ett namn. Aurora sköter persondatabasen, Åslög hanterar matchningsjobben och Azkebel hämtar in forskarnas anställningshistorik från Chalmers persondatabas.
– Vi använder ordet robot för att sätta lite guldkant, men det handlar egentligen om ett program som på eget initiativ ska kunna titta på data. Roboten kan exempelvis vakna till om natten, när det inte är så mycket saker som händer, och börjar sköta sina sysslor som en liten hustomte ungefär.

Höstterminen börjar gå mot sitt slut och research-teamet fortsätter arbetet med att förbättra datakvalitén. Målsättningen är att kunna stänga ner CPL så snart som möjligt och på så sätt låta research.chalmers.se sköta leveransen av all det data, som bibliometrigruppen behöver för sina analyser.
– För mig är det viktigt att få skapa saker som ger värde och bibliometrikerna värdesätter korrekt och automatiskt hanterad data. Jag är säker på att de olika funktioner, som vi utvecklat under hösten, kommer kunna förse dem med det, avslutar Lars.

/Karin Ljungklint

fullsizerender

Lars Andersson, systemutvecklare vid Chalmers bibliotek, brinner för att påverka och göra saker som leder till nytta för samhället. 

”Research är framtiden”

Ute strosar sommarklädda studenter i augustisolen, men inne på huvudbiblioteket råder febril aktivitet. Här fortsätter utvecklingen av research.chalmers.se, Chalmers nya nod för forskningsinformation. Efter forskningsprojekten har turen kommit till publikationerna.

– Det är många som jobbar med att få fram effektiva system för att hantera och kommunicera forskningsinformation, men vi befinner oss faktiskt bland de främsta, säger Jessica Lindholm, bibliotekarie och tillika produktägare för research-projektet.

Jessica leder ett utvecklingsteam om åtta bibliotekarier och systemutvecklare. Hela teamet sitter i ett nyinrett rum på bottenvåningen i Chalmers bibliotek. Skrivbord, datorer, växter och läsfåtöljer samsas framför en stor, blå fondvägg översållad med stjärnor och galaxer.

– Tänk dig nuet som en våg och längst fram på den yttersta vågspetsen surfar vi. Research.chalmers.se är framtiden.

Research-projektet tog sin början redan 2012, då dåvarande rektor gav biblioteket i uppdrag att ta fram en kvalitetssäkrad databas över Chalmers forskningsprojekt. Syftet var att lättare kunna synliggöra Chalmers forskning utåt, men även för att kunna ta ut data och mäta och analysera pågående forskningsaktiviteter internt.

– Lärosätena har alltid försökt visa upp sin forskning, men det har inte alltid funnits system för att göra det. I och med att research görs på ett sätt och i system, som är gjorda för att informationen ska spridas så blir research en del av en värld där flera tjänster kommunicerar med varandra, fortsätter Jessica.

Research.chalmers.se erbjuder idag allmän information om Chalmers projekt såsom abstract, titel, start- och slutår, samarbetspartners och vidarelänkning till mera fakta. Databasen ersätter inte projektwebbplatser, nyheter eller populärvetenskapliga texter om ett projekt.

– Grundtanken är att kunna erbjuda en plats där informationen skapas och så ser vi till att den kan återanvändas i så många sammanhang vi bara kan.

Under 2016 startade även det omfattande arbetet med att bygga om Chalmers publikationsdatabas, CPL. Målet är att all registrering och lagring av Chalmers publikationer snart ska ske i research.chalmer.se och först ut att få testa det nya registreringsformuläret blir doktoranderna och licentianderna.

Mycket återstår emellertid att göra innan CPL kan stängas för gott. Kanske skulle man t.o.m. kunna likna research.chalmers.se vid en rymdfarkost på upptäcktsfärd. Likt besättningen på rymdskeppet Enterprise i TV-serien Star Trek, utforskar research-teamet informationssystemens utkanter. Bilden av universum på väggen i projektrummet sätter tonen; här händer det stora saker.

– Det är spännande att inte veta var vi är på väg eller var vi kommer att landa. Det är också unikt att vi valt att utveckla vårt system själva, nära våra användare och med nyttan som ledord. Det är inte många som väljer att göra så, avslutar Jessica.

 

jessica

Jessica Lindholm framför research-projektets vision

/Karin Ljungklint

Fokus på forskningsdata

Ute: en vanlig, gråmulen novembermorgon i Göteborg. Inne: varmt, ljust och nästan fullsatt i Scaniasalen på Chalmers kårhus där biblioteket bjudit in till seminarium kring forskningsdata.

I forskningsprocessen skapas mängder av värdefull data och nu tas initiativ, både på nationell och internationell nivå, för att bevara och tillgängligggöra offentligt finansierad forskningsdata. I väntan på regeringens beslut kring nationella riktlinjer om öppen tillgång till vetenskaplig information, växer intresset och frågorna.

Först ut under förmiddagens seminarium var Max Petzold och Elisabeth Strandhagen från Svensk Nationell Datatjänst (SND). Max Petzold kunde bland annat berätta att SND arbetar med att utveckla och förstärka sin roll, med syfte att assistera universiteten med att skapa tillgång till forskningsdata. Just nu söker man också piloter bland de svenska universitet/fakulteter som vill vara med och ta fram en fungerande modell kring datahantering.

Innovationsrådgivaren Jesper Vasell lyfte i sitt föredrag fram forskningsdata, som en intellektuell tillgång. Han påpekade att data ofta är ”den glömda tillgången” och att många felaktigt tror att en datamängd måste vara stor, för att vara värdefull.

Förmiddagen avslutades med en presentation av Kerstin Konitzer, Environment Climate Data Sweden (EDCS) och deras nylanserade forskningsdataportal. Hon konstaterade att ”Data loss is real and significant…and so is Data growth” och öppnade för möjligheten att SND och EDCS i framtiden skulle kunna slås samman i en gemensam nationell resurs.

Läs mer om forskningsdata

Filmer från seminariet:

Text och bild: Karin Ljungklint

No more posts.