Ute: en vanlig, gråmulen novembermorgon i Göteborg. Inne: varmt, ljust och nästan fullsatt i Scaniasalen på Chalmers kårhus där biblioteket bjudit in till seminarium kring forskningsdata.

I forskningsprocessen skapas mängder av värdefull data och nu tas initiativ, både på nationell och internationell nivå, för att bevara och tillgängligggöra offentligt finansierad forskningsdata. I väntan på regeringens beslut kring nationella riktlinjer om öppen tillgång till vetenskaplig information, växer intresset och frågorna.

Först ut under förmiddagens seminarium var Max Petzold och Elisabeth Strandhagen från Svensk Nationell Datatjänst (SND). Max Petzold kunde bland annat berätta att SND arbetar med att utveckla och förstärka sin roll, med syfte att assistera universiteten med att skapa tillgång till forskningsdata. Just nu söker man också piloter bland de svenska universitet/fakulteter som vill vara med och ta fram en fungerande modell kring datahantering.

Innovationsrådgivaren Jesper Vasell lyfte i sitt föredrag fram forskningsdata, som en intellektuell tillgång. Han påpekade att data ofta är ”den glömda tillgången” och att många felaktigt tror att en datamängd måste vara stor, för att vara värdefull.

Förmiddagen avslutades med en presentation av Kerstin Konitzer, Environment Climate Data Sweden (EDCS) och deras nylanserade forskningsdataportal. Hon konstaterade att ”Data loss is real and significant…and so is Data growth” och öppnade för möjligheten att SND och EDCS i framtiden skulle kunna slås samman i en gemensam nationell resurs.

Läs mer om forskningsdata

Filmer från seminariet:

Text och bild: Karin Ljungklint