ChALS för hundra år sedan

Att begrunda tilltal och ton i en text är alltid nyttigt, vare sig du skickar mejl till kollegan, pressmeddelanden, skriver korta puffar på webben eller inlägg på intranätet. Under Team Webb & Kommunikations presentation på ChALS fick besökarna öva på just detta. Resultat blev en tidsresa. Nedan följer ett urval.

chalsblogg

”Solen skiner på K-gatan och löven från Vasaparkens träd virvlar gula och bruna runt fötterna. Det är tyst och en cykel passerar. I parken bakom landsarkivet rastar en äldre man sin hund. Det luktar höst.
Från Hvitfeldtska hörs musik från musikklasserna. I parken utanför Vasa sjukhus sitter patienter i stolar med hjul. Dom ser ut att njuta av solen, men får mig att fundera lite över livets förgänglighet. Kommer upp mot det stora grå huset som är det första jag ser av Chalmers. På andra sidan ringer klockorna i Johannebergskyrkan.”

”När jag stängde dörren morgonen 21 september hade jag ingen aning om att den dagen skulle förändra min syn på bibliotek. De fuktiga rödlätta löven låg dränkta i dagg när hästdroskan stannat vid Orrebacksgatan. ”Graham Brothers, Stockholm” stod det i sliten målarfärg på droskan. Den hade nog kört många soldater under krigsåren till LVG på Kviberg i Östra Göteborg. Soldathemmet såg överfullt ut när jag tittade ut. Mitt under brinnande krig skulle alltså jag ta mig till Chalmers bibliotek. En smått märklig tanke att behöva bedriva högre studier när jag inte ens visste om min far skulle komma hem igen. Hade jag inte haft mitt handikapp så hade jag ju inte suttit här. Istället fick jag förmånen att sitta i kunskapens finaste rum. Utan att behöva tänka på krig, ensamhet. Sjökapten, ett drömyrke – kände jag. Måtte kriget vara slut när jag avslutat mina studier.”

”Höstmorgon, 1916. Frukost, svart beskt kaffe som min make bränt vid på väg till hamnen. Nerför trappan, Anderssonskans pojk skriker nåt om att Chalmers bibbla kommer stänga innan jag klapprat ned för trappen. Slyngeln syftar nog på mina höga klackar. Ingen uppfostran, slyngeln. Ut i regnet, förbi Styrbjörns Tobak. I Somme fortgår striderna, tyskarna har tydligen vunnit terräng. Ska väl göra Hubert, min pyssling, glad. Han har ju alltid gillat tysk disciplin.
Nåja, klapprar vidare i regnet. Uppför Aschebergsgatan, doften från Else Johnsons charkuteri får mig att reflexmässigt hålla för näsan. Vad gör de med sitt restavfall? Mogen som franska ostar?
Nåja, Landala nästa – vädret bittert. Solen tittar fram, snart katalogisera med Maja. Ljuvliga Maja, bibliotekets siare. I går pratade hon om att biblioteket skulle vara helt webbifierat om 100 år. Vad nu det ska betyda?! Stolla, hon pratar som hon har förstånd till. Fast det förstås, hon siade ju också om mordet på Franz Ferdinand 1914.”

”Tog den tidiga spårvagnen, denna krispiga och ljumma höstmorgon mot universitetet. Jag möttes av cyklar, promenerande herrar och damer, alla glada och vackra. Jag hittade ett äpple på marken som jag satte tänderna i.”

”Jag svettas. Klänningen klibbar runt låren & jag känner svetten rinna längs ryggraden. Tågvisslan tjuter när tåget bromsar in på stationen. Jag möts av ett myller av människor då jag kliver av. En familj med koffertar i händerna håller nästan på att springa omkull mig på sin väg till en annan perrong. Jag har förstått att Chalmers ska ligga i vad som närmast liknar ödemarken & för att hinna måste jag få tag på en droska. Jag hastar ut genom stationsdörrarna för att försöka få tag på en.
Det är varmt. Onaturligt varmt för att vara den 21 september. Jag torkar pannan med en näsduk & försöker få ögonkontakt med droskföraren. Han kommer mig till mötes & hjälper mig med min väska & mig upp i vagnen. Det fläktar skönt när vi skumpar iväg & jag sitter i skuggan & försöker få ordning på mitt anlete med hjälp av handspelen & pudret. Jag ska träffa bibliotekschefen & vill se anständig ut.”

”Jag kliver på tåget i Kristianstad på morgonen, hittar min kupé. Tåget tjuter och ångan visslar när vi lämnar stationen. Jag har sällskap av ett par på väg till en syster i Borås. Vi konverserar artigt.
Som tidsfördriv stickar jag på en tröja till min äldsta son – en gul. Tåget kränger fram och ibland måste jag hålla blicken på horisonten för att dämpa illamåendet. Utanför fönstret svischar landskapet förbi – skog, hagar, smutsiga bakgårdar.
Göteborg central – ljudet slog emot mig, jag fick svårt att orientera mig – ovan vid att se så mycket folk på samma plats. Här fanns alla sorters människor, avsked och glada återseenden. Skrikande barn, skrikande försäljare. Jag bad om hjälp att hitta gästhuset där jag skulle spendera natten. Promenaden till Chalmers på morgonen gav mig så många intryck. Höga byggnader och märkliga sätt att ta sig fram. Staden luktade fisk, hav och häst.”

/ Team WoK

Forskning för ögonen på Vetenskapsfestivalen

PATRICLjung trafikolycka2

Forskning i färg, form och bild. Det stod i centrum på Visual Arena Lindholmen under Vetenskapsfestivalen. Chalmers bibliotek medarrangerade utställningen Places & Spaces: Mapping Science. 

För tio år sedan började forskare samla in visualiseringar av data från runtom i världen. Det resulterade så småningom i en utställning, som nådde Göteborg under årets Vetenskapsfestival.

För tre och ett halvt år sedan började Stina Johansson på Chalmers bibliotek. Hon fick syn på utställningen och sökte stipendium för att åka till Indiana. För ett år sedan gick det igenom.

I dag är hon, tillsammans med bibliotekets Jan Magnusson, medarrangör och har valt ut favoriter från de tio år som utställningsprojektet hittills har pågått.

– Utställningen visar en bredd och behandlar olika ämnen. Metoden används av allt från konstnärer till vetenskapsmän till politiker, säger Stina Johansson och pratar om visualiseringar som ett bra sätt för att upptäcka historier, mönster och samband.

– Utveckling av tid och Hans Roslings Gapminder är ett bra exempel. Det finns ett starkt samband mellan pengar och livslängd i länder, som inte hade varit lika tydlig i text och tabeller, säger hon och sveper med handen över teckningen på väggen, där datat sitter uppklistrat.

STINAgapminder

Utställningen är en del av serien Visualizing Life and Death, som är ett samarbete mellan Chalmers bibliotek, Lindholmen Science Park, Sahlgrenska akademin och Explainartist.

Tidigare under dagen pratade Patric Ljung, universitetslektor i Linköping, om världens första virtuella obduktionsbord och i andra änden av lokalen ställer Ajibola Omokanye ut tavlor, där han låtit barn illustrera smittor och bakterier med färg. Vad arrangörerna har gemensamt är, enligt Stina, kärleken till bilder.

– Vi bara uttrycker det på olika sätt. Ajibolas sätt att jobba är exempelvis lekfullt, explosionsartat. Spännvidden mellan pennor, papper, färg och det tekniska är jättekul. Jag vill kalla det dynamiskt, även om det är ett utslitet ord.

mingel8

I rummet intill visas kortfilmen Humanexus. Det är en tolv minuter lång berättelse om mänsklig kommunikation. Den startar i skriftspråket och siktar mot var människan befinner sig i dag: framför datorn, i mejlkorgen, med en telefon i handen.

– Filmen är dystopisk när det kommer till dagens samhälle, då vi får information från alla håll, säger Stina Johansson.

Hur ser framtidens visualiseringar inom forskning ut?

– Det kommer växa och kanske utvecklas genom nya tekniker, till exempel 3D-visualiseringar. Vi är tvungna att använda oss av visualiseringar.

Varför då?

– När man jobbar med stora mängder data är bilderna ett verktyg för att hitta samband. Det är en effektiv metod för att analysera datan och sedan presentera den för andra, säger hon och pratar vidare om sitt stora intresse för bildspråk.

– Vi rör oss mer till att kommunicera genom bilder. Det kan handla om allt från att skicka en emoji i stället för ett sms, till att göra en visualisering i stället för att skriva tre sidor text. Man behöver inte fastna, säger Stina Johansson.

/Sofia Andersson

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sju frågor till Fredrik Hedenus – om korna, marken och klimatet

Fredrik Hedenus, Fysisk resursteoriHar du funderat på varför vintern 2015 gick så obemärkt förbi? Kanske har du hejat på eller höjt näven åt idén om köttfria dagar på skolor och restauranger, eller ställt köp av elcykel och bil mot varandra. Kanske har följande tanke slagit dig: vad har mina val för påverkan och gör de verkligen skillnad?

På fredag den 10 april klockan 9.30 föreläser Fredrik Hedenus, forskare på fysisk resursteori, om korna, marken och klimatet. Platsen är Chalmers huvudbibliotek.

Vilken tecken ser vi på att klimatet förändras?

– Temperaturen stiger sakta och halten av växthusgaser ökar i atmosfären. Det tickar på uppåt. Kolanvändningen är den största boven. Inom matkonsumtion är det köttätandet. Det är viktigt att hålla isär det.

Vad händer om vi inte börjar ta ansvar?

– Av ett varmare klimat blir det en mängd konsekvenser. Torka riskerar att bli allvarlig på en del ställen, havsnivån kommer stiga och drabba kustnära områden och spridningen av sjukdomar kommer öka. Det kommer att drabba människor som redan i dag är utsatta. I rika länder är det lättare att skydda sig mot klimatförändringar, bygga upp vallar och så vidare, men människor som är fattiga har mindre möjligheter och kommer därför att drabbas hårdast.

Vad kan man göra som privatperson?

– Klimatfrågan är en politisk fråga. Så det första svaret är att agera politiskt. Om man sedan vill ändra sin livsstil så är matområdet ett av de viktigaste områdena. Det enskilt viktigaste är att dra ned på nötköttkonsumtionen. Växthusgasutsläppen per kilo nötkött är tio gånger högre jämfört med kycklingkött och hundra gånger högre än för baljväxter.

Vad är tvågradersmålet?

– Det är den politiska målsättning som satts upp av världens ledare om att den globala medeltemperaturen i genomsnitt inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med 1880. Hittills har temperaturen ökat med i genomsnitt 0,8 grader. För att nå tvågradersmålet krävs kraftiga minskningar av världens utsläpp av växthusgaser.

En del skolor har infört en vegetarisk dag. Hur stor betydelse har en sådant initiativ?

– För att vara säker på att nå de politiska mål som finns, behöver vi se över matkonsumtionen. Det finns i grunden tre sätt man kan göra det på. Det första är att betala för utsläppen, det vill säga göra nötkött dyrare. Det andra är att ändra matkulturen, genom exempelvis köttfri måndag, och det tredje är att odla kött i labb, om man skulle lyckas med det.

Hur lever du själv?

– Jag har inte ätit kött på länge, delvis av andra skäl. Jag säger inte att man ur klimatsynpunkt inte ska äta kött eller använda mejeriprodukter, men man kan se det som att varje person har ett klimatutrymme. Om du flyger och vill köra SUV, även om den är med biobränsle, då får du äta vegankost. Om du cyklar och bor litet är det okej att äta nötkött. Sen hur jag valt att optimera mitt liv är en helt annan fråga.

Vilka tankar önskar du att besökaren går från din föreläsning med?

– Jag vill att de ska förstå att maten har betydelse i klimatfrågan, varför den är det och vad vi kan göra åt det, säger Fredrik Hedenus.

/Sofia Andersson

Den informationsstressade hjärnan

Fredagen 28/11 bjöd Chalmers bibliotek in till en inspirationsföreläsning på temat ”Den informationsstressade hjärnan”. Föreläsare var Arto Nordlund, legitimerad psykolog, medicine doktor och verksam vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nordlunds forskning fokuserar på att särskilja de tidigaste kognitiva avvikelserna som föregår olika demenssjukdomar från mera godartad kognitiv svikt. Han har publicerat ett flertal artiklar som berör Alzheimers sjukdom och demens.

Föreläsningens utgångspunkt var frågorna: Vad är informationsstress? Klarar hjärnan dagens informationsflöde? Vad händer med oss och vår hjärna vid långvarig stress? Hur kan vi värna om vår hjärna?

Stress definieras generellt enligt Arto som en uråldrig ”fight or flight” – reaktion på fysisk eller psykologisk påfrestning. Denna primitiva reaktion, som tidigare i vår historia fyllde en funktion, ställer nu till problem för oss eftersom den även aktiveras i lägen då vi inte behöver den.

Vad är då informationsstress? Enligt Arto handlar det om en upplevd press att ta in och hantera alltför stora mängder information. Att ständigt bli avbruten i sitt arbete genom olika informationskanaler kan vara en källa till stress. Orsaker till stress, s.k. stressorer, kan vara telefon, mail, sociala medier eller (alltför) pratglada kollegor. Informationsstress påverkar vår uppmärksamhet, vårt arbetsminne och i hög grad våra exekutiva funktioner, d.v.s. praktiskt utförande av olika sysslor. När vi blir stressade så ökar också hjärtfrekvensen, vårt omdöme blir sämre, pannloberna fungerar ej som de ska, kort sagt, vi blir ”dummare”. Stressade människor har ständigt en hög nivå av kortisol, ett ämne som är nödvändigt i situationer då vi behöver vara pigga och aktiva, men som i normala fall bör avta runt 9-10 -tiden på kvällen. Höga nivåer av kortisol kan under lång tid fräta på hjärnan. Skadorna som kan uppstå av långvarig stress kan bli allvarliga och i vissa fall oåterkalleliga.

ArtoNordlund

Så hur vet man vad som är en rimlig mängd information? Det finns inget exakt svar på detta, och känsligheten för stress är också individuell. Men för att ge en bild av vilka ofantliga mängder information vår hjärna processar idag så gör Arto en jämförelse med stenåldersmänniskan, som under hela sitt liv processade ungefär lika mycket information som vi i dag gör under en veckas tid. I samband med internets genomslag under 90-talet har mängden information vi har tillgång till varit ständigt ökande. Med alla de möjligheter detta innebär så följer också ett ständigt ökande antal personer som drabbas av utmattnings- och utbrändhetssymptom. Värst drabbade är kvinnor.

Vad kan vi då göra för att på bästa sätt hantera detta enorma informationsflöde? Eftersom kärnan i all stress är att vi inte är här och nu, så underlättar det om vi försöker göra en sak i taget. Att planera sin arbetsdag i förväg och försöka att följa denna plan, samt att inte arbeta efter klockan 9 på kvällen, är andra råd Arto ger. Ett stort problem är att man ofta får positiv feedback när man är effektiv och snabb och gör många saker samtidigt, och att detta kan göra det svårt att säga nej. Utöver individens egna ansvar så är det också en norm i samhället i stort som bör ifrågasättas.

 

Text: Sara Nässén

Foto: Malin Rydenhag

Jan Jörnmark och Krisen

Den 25/4 anordnade biblioteket den sista av vårens ”inspirationsföreläsningar”, en rad föreläsningar som under en tid anordnats av bibliotekets personal. Föreläsningarna äger rum ungefär tre ggr/termin och är öppna för Chalmers personal och studenter. Denna fredag fick vi besök av Jan Jörnmark. Jan, som tidigare varit anställd på Chalmers, är idag docent i ekonomisk historia, rutinerad föreläsare och prisbelönt författare till ett flertal böcker, bl.a. Övergivna platser (2007), Övergivna platser 2 (2008), Avgrunden (2011) och nu senast Krisen (2013), vilken var utgångspunkten för dagens föreläsning. Alla Jans böcker innehåller ett rikt bildmaterial, med foton tagna av honom och fotografen Annika von Hausswolff. Med en bakgrund inom både ekonomi och bygglagstiftning så intresserar sig Jan för frågor som hur arkitektur manifesterar den politik och ekonomi som råder i samhället. Medan Övergivna platser-böckerna berättar om Sverige i efterkrigstidens konsumtionssamhälle, storstädernas tillväxt och industrilandsbygdernas borttynande, så handlar Avgrunden i hög grad om globalisering och effekterna av finanskrisen 2008, bland annat i USA och Östasien.
Jornmark1
I Krisen tar Jan med oss på en resa genom det moderna Europas framväxt och beskriver avindustrialisering, avfolkning och Europas integrationsproblem. Jan beskriver Krisen som den bok han alltid velat skriva, ända sedan han i sin doktorsavhandling forskade i omstruktureringen av Europa genom kol- och stålunionen. I boken besöker Jan regioner som under efterkrigstiden varit avgörande för Europas industriella utveckling, men som nu är bortglömda av de flesta. Föreläsningen följde bokens ordning och startade under de tre stora europeiska decennierna, 50-60- och början av 70-talen, med den smått osannolika historien om oljemagnaten Enrico Mattei, mannen som i Times Magazine blivit kallad “den mest inflytelserika italienaren sedan kejsar Augustus”. I andra delen av boken och föreläsningen tar Jan med oss till Sverige och Bergslagen, med berättelsen om Jan Stenbecks kommunikationsimperium. Därefter hamnar vi Andalusien efter fastighetsbubblan för att avsluta i kvarlämningarna av textilstäderna i det forna Östtyskland.
Jornmark2

Jan föreläser med glöd, energi och stor kunskap. Fotona, som talar om alla de drömmar och besvikelser som inhysts på dessa platser, är fantastiska historie- och samtidsdokument. Vi ser hur platser, till synes över en natt, lämnats åt sitt öde: matbespisningen med tallrikar täckta med duvspillning och raderna med rostiga symaskiner från textilfabriken i Gagliano, spökstäderna och de tomma lägenheterna i San Juan de los Terreros. Det är både overkligt och olustigt. Visst finns där sorg och melankoli, men samtidigt så är det hoppingivande att det finns människor som tar sig tid att söka upp dessa platser och berätta dessa historier, som ju i så hög grad format det Europa vi idag lever i. Och, de ödesmättade boktitlarna till trots, så beskriver Jan sig som en framtidsoptimist.

För foton och mer information om Jan besök hans hemsida

Text: Sara Nässén
Foto: Malin Rydenhag

Looks Like Candy – ChALS13

Årets Chals-konferens är fulltecknad – 100 personer! Här är programmet.

Konferencier: Daniel Forsman – Bibliotekschef Chalmers

9.30 – 10.00 Registrering, kaffe

10.00 – 10.05 Välkomna. Linnéa Sjögren

DrPO10.05 – 10.30 En forskares biblioteksdröm. Per-Olof Arnäs, universitetslektor i logistik på Chalmers.

Per Olof Arnäs kommer att ge sin drömvision om hur en biblioteksfunktion som är förberedd för framtidens forskare (som inte känner till en värld utan iPads) skulle kunna se ut. Per Olof är universitetslektor i logistik från Chalmers. Han har arbetat i och med transportbranschen i olika former sedan slutet av 1980-talet, men även som utvecklare (både applikationer och webb). De senaste 13 åren har han fokuserat mycket på digitalisering och ny teknologi och deras effekter och potential. Han är är mycket aktiv i sociala medier och driver bland annat den crowdsourcade bloggen Logistikfokus. Han älskar 2000-talet och tycker att det är dags att sluta använda döda träd som informationsbärare.

SVT110.30 – 11.15  Människa före process : erfarenheter från att lansera innovation. Johan Hallberg & Lars Samuelsson. Keynote speakers.

Lanseringen av SVT Play ritade om mediekartan och satte igång en förändring av den breda massans TV-vanor. Samtidigt började hela webben förändras när IPhonen kom ut på marknaden. Vi kommer att berätta vad SVT lärt sig när vi skapat enkla, attraktiva, responsiva tjänster på den ständigt föränderliga webben. Johan Hallberg har jobbat med att designa och bygga webbplatser sedan 1999 och är front-end utvecklare och interaktionsdesigner på SVT Interaktiv. Lars Samuelsson har arbetat med att bygga spel, kampanjer och webbplaster sedan 1999 och har de 10 senaste åren arbetat som front-end utvecklare på SVT Interaktiv.

LoK11.15 – 11.40 It looks like candy – metoder & research. Kristin Olofsson och Linnéa Sjögren från Chalmers bibliotek.

Kristin Olofsson och Linnéa Sjögren ger en resumé av arbetet med Chalmers biblioteks nya webb som lanserades i våras.De kommer att prata om metoder och arbetssätt, hur man tänkte och hur det gick. Kristin var projektledare för arbetet och var den som höll i kontakten med webbyrån Dear Friends. Linnéa jobbade med innehåll, workshops, information och marknadsföring.

Oday-o-Daniel11.40 – 12.10 Designa webb för bibliotek. Odaj Mashalla & Daniel Sköld, webbyrån Dear Friends.

Odaj är den art director som ligger bakom designen på Chalmers biblioteks nya webb. Daniel är UX-designer. De kommer att ge historien bakom den nya formen på sajten, sin research, och inte minst hur de jobbade med interaktionsdesignen.
Dear Friends deltar i tävlingen Svenska Designerpriset med lib.chalmers.sehttp://dearfriends.se/ http://www.designpriset.se/

12.10 – 13.20 LUNCH

ITstud13.20 – 14.00 En students önskan. Madeleine Karlsson, Johanna Jansson och Sandra Berg, Systemvetare från Göteborgs universitet.

Tre nyutexaminerade systemvetare från Göteborgs universitet som under våren har skrivit en kandidatuppsats om hur användarupplevelse kan förbättras med responsiv webbdesign. De kommer att tala om hur studenter upplever universitetsbibliotek på webben och hur de tänker kring informationsökning i allmänhet. Madeleine Karlsson, Johanna Jansson, Sandra Berg. Systemvetare från Göteborgs universitet

RolfoPeter113.20 – 14.40 SCRUM Parallell workshop i Kanalrummet. Peter Hansson och Rolf Johansson, Chalmers bibliotek.

Vill du arbeta på ett nytt och kanske lite annorlunda sätt? Peter Hansson och Rolf Johansson från Chalmers bibliotek berättar om sina erfarenheter med att införa och arbeta med den agila metodiken Scrum. Teori varvas med enkla praktiska övningar. Efter avslutad workshop har du grundläggande kunskaper om Scrum.
Peter är chef för IT-utvecking och förvaltning och Rolf är IT-utvecklare.

UXlina14.00 – 14.40 UX som strategi. Lina Westerling, UX-designer på Libris.

Lina Westerling om hur man kan arbeta med UX (user experience) som strategi vid produkt- och tjänsteutveckling. Tips utlovas på användbara metoder för att hitta sin nisch och för att skapa ett långvarigt förtroende hos kunderna/användarna. Lina är UX-designer på Libris, Kungl. biblioteket och jobbar med att säkerställa användarupplevelse, vilket innebär allt från att göra behovskartläggningar till interaktionsdesign. Lina är utbildad kognitionsvetare samt interaktionsdesigner och har också jobbat som konsult inom enterprise search – en nära släkting till biblioteksvärldens discovery system.

14.40 – 15.20 Kaffe samt livepressade juicer från Juicekällan i Göteborg.

Daniel15.20 – 15.55 Med hitta i fokus. Daniel Forsman, bibliotekschef på Chalmers bibliotek.

Biblioteken erbjuder idag tillgång till mängder och åter mängder av informationresurser. Att hitta rätt bland dessa kan vara utmanande för såväl bibliotekarie, forskare och student. Nya förväntningar och användarnas beteenden styr utformningen av våra söktjänster. I centrum av Chalmers biblioteks webbplats står sökfunktionen. Den här presentationen fokuserar på det bakomliggande konceptet för Sök-funktionen inklusive avgränsningen till tidskrifter och databaser samt den integrerade länkservermenyn. Daniel Forsman, Bibliotekschef på Chalmers, arbetade i webbprojektet med den övergripande sökfunktionaliteten. Han har tidigare varit avdelningschef för Informationsresurser & tillgängliggörande vid Chalmers bibliotek.

Tillgänglighet15.55 – 16.30 Tillgänglighet – mindre krångel, mer kvalitet. Andreas Cederbom, analysansvarig på Funka.
Målgrupper som berörs av tillgänglighet och hur du kan jobba målinriktat med kvaliteten på din webbplats för alla användare. Det är inte svårt att göra rätt, bara du ställer rätt krav från början. Under föredraget får du några enkla och praktiska tips och exempel från verkligheten.
Andreas Cederbom, analysansvarig på Funka.

VÄLKOMNA!

Chalmers e-boksseminarium 2013

Universitets och högskolebiblioteken har de senaste åren arbetat strategiskt och utforskande med förvärv av e-böcker. Idag utgör e-böcker merparten av bokförvärven på många bibliotek. I takt med att e-boksförvärvet vuxit och erfarenheterna blivit fler har utmaningarna att förstå och hantera e-böcker blivit större. För de som arbetar med e-böcker på de svenska universitets- och högskolebiblioteken finns det ett uttalat behov av att dela erfarenheter. I det dagliga arbetet ställs biblioteken inför frågor som rör arbetsflöden och att nå ut med e-böckerna, att ta ställning till nya affärsmodeller och former av användardrivet förvärv.

Chalmers bibliotek bjuder in till ett seminarium med e-boken på forskningsbiblioteken i fokus. Tanken är att samla personer som arbetar aktivt med e-boksfrågor. Ambitionen är att skapa förutsättningar för aktivt utbyte och nätverk, att lyfta svåra frågor men framförallt att fokusera på goda exempel och att komma vidare.

Seminariet äger rum den 21 mars, 09.30 — 16.30.

Platsen är Chalmersska huset, plan 1 i centrala Göteborg (Södra hamngatan 11).

Kostnad för seminariet är 700 kr och inkluderar lunch, för- och eftermiddagsfika.

Upplägg

Dagen är uppdelad i tre block. Blocken inleds med en presentation/orientering med praktiska exempel och frågeställningar. Därefter delas deltagarna in i mindre samtalsgrupper. Deltagarna har inför seminariet tagit del av diskussionsfrågor och förberett med egna exempel. Efter gruppdiskussionerna återsamlas grupperna för återkoppling där moderator sammanfattar gruppdiskussionen.

Det finns många frågeställningar kring e-böcker och vi kommer inte hinna med att täcka in alla. Utifrån de intresseanmälningar som kommit in har vi valt att fokusera på följande tre block:

PDA : Projektet Patron-driven acquisition (PDA) som förvärvsmetod på universitets- och högskolebiblioten redovisas. Projektet har drivits av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med Malmö högskolebibliotek och Södertörns högskolebibliotek.

Affärsmodeller : Vilka affärsmodeller är hållbara och används på biblioteken? Vilka villkor ställer vi på leverantörerna?

Arbetsflöden & att nå ut till användaren : med fokus på dataflöden och konsekvenser i gränssnitten av olika val som görs. Ligger fokus rätt på inladdning och bearbetning av MARC-poster, hur tillförlitliga är leverantörernas knowledgebaser?

Inför seminariet kommer deltagarna via Facebookgruppen E-böcker på akademiska bibliotek kunna förbereda sig och tipsa om aktuell litteratur, artiklar, bloggar och annan inspiration.

Anmälan sker till marie.wenander@chalmers.se senast den 6:e mars. Inkludera ev. matrestriktioner i din anmälan.

No more posts.