Kommentar till Vetenskapsrådet angående förslag till nationella riktlinjer för open access

Vetenskapsrådet fick 2013 i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Bakomliggande är en rekommendation från EU-kommissionen till medlemsstaterna 2012, om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. Processen att utarbeta riktlinjer för hur forskningsresultat och –data ska göras öppet tillgängliga sker följaktligen i en internationell inramning.

VR har i oktober 2014 publicerat ett förslag till nationella riktlinjer på sin webbplats, och VR efterfrågar kommentarer till förslaget. Följande kommentarer är sammanställd efter diskussioner inom Chalmers tekniska högskola.

VR:s förslag till riktlinjer vad gäller publikationers tillgänglighet är avsedda att gälla från 2025 och innebär att sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter som utgår från forskning finansierad med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgänglighet samt med Creative Commons-licens. Samma villkor föreslås gälla även för böcker och för konstnärliga verk.

Riktlinjerna avseende forskningsdata innebär att sådan data som tagits fram med offentlig finansiering och som refererats i vetenskapliga publikationer ska göras öppet tillgänglig. Detta förutses ske stegvis och på lång sikt, men med delmålet att genomföra pilotprojekt under den kommande femårsperioden fram till 2020.

Målsättningen att åstadkomma öppen och fri tillgänglighet till vetenskapliga publikationer – open access – har under det senaste decenniet stått i fokus för debatten kring den vetenskapliga kommunikationen. Bakgrunden är att den traditionella modell där forskaren överför en exklusiv nyttjanderätt till en tredje part, de vetenskapliga förlagen, har blivit dysfunktionell i en nätbaserad kommunikationsmiljö. Tredje parts affärsmodell är att ta betalt av de personer som vill använda forskningsresultaten, vilket innebär att man måste begränsa tillgängligheten i stället för att utnyttja de spridningsmöjligheter som finns. Detta är inadekvat inte bara för den som vill nyttja informationen, utan även för forskaren som vill nå en så stor målgrupp som möjligt.

Det går att räkna upp ett mycket stort antal initiativ från olika aktörer med syftet att åtgärda dessa dysfunktioner i det vetenskapliga kommunikationssystemet. Till exempel gäller det forskningsfinansiärer som i avtalsvillkoren ställer krav på öppen tillgänglighet, lärosäten som byggt upp en infrastruktur för att möjliggöra öppen spridning samt initiativ inom forskarsamfundet där man skapat öppna arkiv och tidskrifter med öppen tillgänglighet. Det går att peka på många framgångsrika förebilder, samtidigt som skälen att man ännu inte uppnått universell öppen tillgänglighet är väl analyserade.

Chalmers har sedan 2010 ett rektorsbeslut på att den publicerade forskningen ska göras öppet tillgängligt i högskolans publikationsdatabas. Detta är ett exempel på så kallad ”grön open access”, och denna modell har anammats vid många universitet och högskolor, över hela världen. En betydande andel av den vetenskapliga litteraturen finns idag öppet tillgänglig via denna infrastruktur. Flera av de ämnesområden som är representerade inom Chalmers använder även arXiv.org, vilket är ett öppet arkiv som för de berörda forskargrupperna är av avgörande betydelse för att sprida forskningsresultat och för att följa forskningsfronten.

Det förslag till riktlinjer som VR har framfört bortser från denna etablerade och fungerande infrastruktur. I stället sätts en målbild, avsedd att gälla från 2025. Effekten av detta kan bli mycket problematisk eller rent av kontraproduktiv, givet det uppdrag VR har fått. I och med det långa tidsperspektivet är det också svårt att ta ställning till målbilden. En målbild som sätts på tio års sikt kan visa sig bli helt trivial eller överspelad av den tekniska eller juridiska utvecklingen. Mest bekymrande är dock att målbilden inte tar stöd i och anknyter till befintlig infrastruktur. I ett värsta scenario kan det inte ens uteslutas att riktlinjerna initialt medför en försämrad tillgänglighet.

Som jämförelse kan nämnas den nationella strategi för open access som antagits i Danmark. Uddannelse- og Forskningsministeriet publicerade i juni 2014 en strategi som innehåller dels en vision om att skapa fri tillgänglighet, dels konkretiserade delmål. 2017 ska 80% av de granskade, vetenskapliga artiklarna utgivna under föregående år finnas fritt tillgängliga i öppna arkiv. Från 2022 är målsättningen att 100% av de vetenskapliga artiklarna ska finnas fritt tillgängliga.

Det går av VR:s förslag inte att utläsa någon motivering varför Sverige bör ha en mer passiv ambition, eller på vilka sätt villkoren för att tillgängliggöra danska forskningsresultat skiljer sig från svenska förhållanden. Det finns inte heller någon analys av vilka effekterna kan bli för svensk forskning, om tillgängligheten till svenska forskningsresultat är sämre jämfört med andra forskningsnationer. Vi menar att detta är mycket oroväckande.

VR:s förslag till riktlinjer gällande publikationer bör omarbetas utifrån rådande kunskapsläge och en ny version bör remitteras till lärosätena och berörda parter.

Förutsättningarna för att skapa öppen tillgänglighet till forskningsdata är givetvis mycket annorlunda än villkoren vad gäller publikationer. VR:s förslag till riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata är väl anpassat till rådande situation, och förslaget innehåller konkreta delmål samtidigt som man undviker att tidsätta den slutliga målbilden.

En viktig aspekt som dock bör belysas ytterligare gäller frågor kring nyttiggörande och innovation. Som påpekas i rapporten Forskning och innovation – statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande (Lidhard & Petrusson) så finns en stor oklarhet vad gäller rättigheter och skyldigheter angående hantering av kunskapstillgångar genererade vid svenska lärosäten, inklusive data. Det finns dessutom redan idag en brist på resurser vad gäller både kompetens och finansiering på de svenska lärosätena för att säkerställa vägen från ny kunskap till nyttiggörande, även om satsningen på innovationskontor är ett steg på vägen. Vad gäller tillgängliggörande av data samt ibland även verktyg som opererar på dessa, finns flera fallgropar som framgår av rapporten Open Innovation – A Handbook for Researchers (Holmberg, Norrman & Theander). Även om vi välkomnar en satsning på öppen data för att på så sätt öka nyttiggörandet av forskning, vill vi därför också betona utmaningarna i detta. Exempelvis är det mycket svårt att avgöra den kommersiella potentialen i en datamängd på förhand, speciellt som det eventuella värdet ofta uppstår i kombination av data. Kommersialisering är i många fall en viktig källa till finansiering av nyttiggörande, där ett för tidigt brett tillgängliggörande kan omöjliggöra eller försvåra att nytta och effekter faktiskt uppstår i samhället. Vi har också erfarenhet av svårigheten med anonymisering av data, speciellt då flera datamängder kombineras. Det är också viktigt att uppmärksamma att data är en infrastruktur som kräver resurser för att tillgängliggöra i ett fortvarigt tillstånd, varför man bör se över i vilken mån andra parter som exempelvis myndigheter är mer lämpliga ägare. Vi välkomnar därför en fortsatt diskussion och de föreslagna piloterna, för att på så sätt bättre utforska konsekvenser i praktiken.

Daniel Forsman, bibliotekschef

Sammanställt av Lena Holmberg, Innovationskontor Väst & Jonas Gilbert, Chalmers bibliotek.

“It makes learning fun”

MOOCs på universitet

EdXdator

En MOOC kan påverka samhället och människors liv. Den kan också få till följd att metadata från studenter används på ett negativt sätt av kommersiella aktörer. Chalmers biblioteks konferens MOOCs och de svenska universiteten handlade i år om olika aspekter av de internationella online-kurserna MOOCs (Massive Open Online Courses) och högskolans roll.

Chalmers ska producera några MOOCs under tre år. Produktionen är redan igång och under 2015 kommer de två första kurserna att finnas på plattformen EdX: Graphene Science and Technology och Sustainability in Everyday Life.

Det finns flera orsaker till att göra MOOCs. De stärker lärosätets status och samverkan med samhället, utvecklar den högre utbildningen och stärker internationalisering och öppenhet. Att den pedagogiska utvecklingen påverkas kunde flera av konferensens talare intyga. Anne Berman från Karolinska Institutet poängterade hur mycket roligare inlärning har blivit med MOOCs. Som lärare tycker hon dessutom att det är både roligt och utvecklande att arbeta med de pedagogiska variationer som finns i kursplattformen. På Delft University of Technology provar man nya pedagogiska idéer i varje kurs, som att ha filmade labbövningar utomhus och i flygplan, eller som The Sofa Session där professorn reflekterar över kursveckan hemma i soffan.

Lars Haikola analyserar på uppdrag av Regeringen möjligheter och eventuella hinder med nätbaserad utbildning i den svenska högskolan. Han talade på konferensen om hur han ser på MOOCs på svenska lärosäten. Att ha kvalitet är viktigt. Haikolas lösning är att införa examination eftersom det garanterar kvalitet. Av den anledningen är det högskolan som bör ta ansvaret för produktion av MOOCs i Sverige. Det är högskolan som har monopol på examen och examensmål, något som vi bör utnyttja. Å andra sidan är det marknaden som styr, så om företagen anser att examen blir mindre intressant än andra faktorer vid anställning så faller den tanken.

Även Ebba Ossiannilsson från Lunds universitet tog upp kvalitetsfrågan. Pedagogik, kvalitet och etik diskuteras i dag mycket lite i Sverige när det gäller MOOCs. Förhoppningsvis är det något som MOOC-producerande svenska högskolor kommer att samarbeta kring.

Det finns idag inte någon bärande finansieringsprincip för MOOCs i Sverige, men även det kommer att utredas av Lars Haikola. Eftersom det idag inte finns någon antagning till MOOCs så finns det i juridisk mening inte heller några studenter. De juridiska problemen skulle även de lösas om MOOCs gjordes till den svenska högskolans ansvar.

Haikola anser inte att MOOCs är en konkurrent till den svenska högskolan. Det är inte heller en hype utan är här för att stanna och bli ett komplement till campusutbildning.

De etiska aspekterna togs upp av Paul-Olivier Dehaye från University of Zürich. Han ville göra oss medvetna om det faktum att kommersiella MOOC-plattformar som Coursera säljer sin metadata om det studenterna gör till företag. Å andra sidan kan en MOOC som ligger i rätta händer förändra människors liv. Willem van Valkenburg hade ett fint exempel från Delft, där en MOOC i Solar Energy gjort att en student i en indisk by kunde bygga ett solpanelsystem som gav hela byn elektricitet.

/Linnéa

Willem van Valkenburg – keynote speaker at ChALS 2014

Willem van Valkenburg

Willem van Valkenburg

Chalmers Library runs an annual conference. This years topic is about MOOCs (Massive Open Online Courses), and Willem van Valkenburg from Delft University of Technology, The Netherlands, is keynote speaker. He is the manager for production and delivery of TU Delft Extension School. Willem also manages a blog about e-learning.

– What is the most important thing about MOOCs?

The universities have focused on research for a long time. MOOCs bring back education as the main point. MOOCs also innovate the classroom education.

Welcome to listen to Willem and all the other speakers tomorrow at Chalmersska huset, Göteborg!

Conference program

Conference program

/Linnéa

Registrera ett unikt ID för forskare – ORCID

Vad är ORCID?
Open Researcher & Contributor ID – ORCID – är ett internationellt register för forskare. ORCID ger varje forskare ett unikt och permanent ID som används vid publicering och vid ansökningar. Genom ett unikt ID får man bättre möjlighet att knyta forskningsresultat till rätt upphovsperson. Systemet är under snabb uppbyggnad och i Sverige kommer Vetenskapsrådet att använda ORCID vid ansökningar från och med 2015.

  • ORCID samarbetar med äldre ID-system som t ex Researcher-ID, men till skillnad från dessa ägs inte ORCID av något enskilt företag utan är en öppen, non-profit organisation skapad av universitet, forskningsfinansiärer och vetenskapliga förlag.
  • ORCID är kostnadsfritt att skapa och använda för den enskilda forskaren.
  • ORCID är kopplat till forskaren och kan användas genom hela karriären.
  • ORCID innebär bättre datakvalitet i de internationella citeringsdatabaserna och blir därmed viktigt vid bibliometriska analyser och forskningsutvärderingar.
  • Det är enkelt och går snabbt att registrera ett ORCID.

Hur gör jag som forskare på Chalmers?
Här kan du registrera ett nytt ID eller koppla ett redan befintligt ORCID-ID till Chalmers tjänster. Ditt ORCID-ID visas i Chalmers Publication Library i anslutning till din publikationslista.
Frågor och synpunkter? Vänligen kontakta: cpl@chalmers.se

MOOCs & de svenska universiteten – pågående satsningar & strategiska sammanhang

Chalmers biblioteks årliga konferens (ChALS) kommer i år att handla om MOOCs – Massive Open Online Courses.

De öppna onlinekurserna har på kort tid blivit en av de tydligaste trenderna i den högre utbildningen, och många högt rankade universitet erbjuder idag avgiftsfria kurser som är öppna för alla som är intresserade. I Sverige pågår projekt för att lansera MOOCs bland annat vid Chalmers, Karolinska institutet och Lunds universitet.

På ChALS 2014 kommer vi att få en aktuell bild av dessa projekt och möjlighet att diskutera det strategiska sammanhanget.

– Erfarenheter från pågående projekt vid KI, LU och Chalmers.
– Learning analytics – hur vi kan förstå användarnas interaktion med öppna onlinekurser.
– Strategiska aspekter kring svenska universitets satsningar på MOOCs.

Vi kommer att publicera information fortlöpande på konferensens facebooksida.
Välkommen till Göteborg och Chalmers den 24 september.

/Jonas Gilbert

Vi blir fler

MWeissDet här är Mikael Weiss. Han är det senaste tillskottet på Chalmers bibliotek och ska jobba med bl a webb och sociala medier i teamet Bibliotekets e-möten. Under våren ägnar han en stor del av sin tid åt utveckling av en projektdatabas.

”Hur är det att jobba på Chalmers?”

Jättekul! Jag hade under en tid sneglat på ett vetenskapligt bibliotek eftersom jag jobbat på folkbibliotek i nästan 10 år och ville prova något nytt.

Eftersom jag på Uppsala stadsbibliotek redan jobbade med webb, e-media och sociala medier tyckte jag att det var en bra övergång. Jag sökte mig hit för att det kändes visionärt. Det verkade som om Chalmers bibliotek gjorde så mycket och att ni alltid hade projekt på gång. Jag har följt er på Twitter och Facebook. Man fick intrycket av att biblioteket i stället för att vänta på förändringar har  anammat förändringarna och därigenom legat steget före och tagit tag i saker. Projektdatabasen vi gör nu är ett exempel. Jag tror inte att det är så många andra universitetsbibliotek som bygger en projektdatabas för institutionerna.

Jobbet här känns inte lika fullt så stressigt. På folkbibliotek får man oftast ingen avlastning vad gäller yttre tjänst. Man hade mycket lite tid att lägga på projekt osv. Det är enklare här och mindre bundet, vilket också gör att det är lättare komma in i projekt och andra arbetsuppgifter. Det här med att jobba agilt och enligt SCRUM är helt nytt för mig. Det är intressant att sitta så nära olika yrkesgrupper och kompetenser. Det känns jättekul!

”Har du träffat nån go gubbe än?”

Igår träffade jag en gubbe på spårvagnen med en påse räkor från Feskarbröderna i näven. Han verkade glad och pratade med alla på vagnen.

Mikael driver matbloggen Glimten i grytan tillsammans med några kompisar och gillar att springa marathon. Även om han har bott i Uppsala hela sitt liv har han en fin anknytning till Göteborg. Det var hans mormor som kom på namnet ”Älvsnabben”! Mikaels påhittiga mormor vann en resa till Paris.

/Linnéa

 

 

 

No more posts.