Consequences for you as a researcher, after the ended Elsevier deal

See Swedish version.

On July 1st, the Swedish Research Libraries’ agreement with Elsevier ends since the parties could not agree. Ongoing negotiations are likely to happen later this year. You can read about the background on Insidan (in Swedish).

In the following text, we focus on you who use or publish in Elsevier journals. We try to answer questions about access to Scopus and SciVal, alternative ways to read articles in Elsevier journals, and to discuss different approaches to publishing with Elsevier.

If you have any questions, you may always contact the library.  

Decorative image of a researcher

Can I use still SciVal or Scopus after July 1st?

The broken agreement concerns access to journals, not access to Elsevier’s other services, such as Scopus or SciVal.

How do I reach the articles I need?

Access to newly published articles from Elsevier’s journals may look different to you in the future. The library works to get the research you need for your work as easy as possible. Below we list various methods that may be helpful to you.

1. Use the library

For some material, everything will be as usual. Articles published from 1995 until June 30, 2018, the library will be able to provide direct access to. In many cases the library also has access to articles published before 1995. You may always contact the library for further help.

2. Search for Open Access articles

The easiest way to find open access articles is to search in Google Scholar.

The majority of the world’s university has web repositories for the researchers’ open access material, such as the Chalmers’ research.chalmers.se. Have you previously had an open access article from Elsevier deposited in research.chalmers.se, it will now come to use for other researchers. You may also look into more general open archives, such as in BASE (direct link Elseviers OA articles ), CORE , arXiv (preprints in physics, mathematics and data), and bioRxiv (biology preprints).

There are useful social platforms for researchers, such as ResearchGate and Academia.edu, where researchers share their publications within the platforms. In both cases, you need to register to use the services. 

Nb. There are also services such as Scihub, which puts copyright material illegally online. Do not use these services at work. 

3. USE A BROWSER plugin

Another way to access open access-material is to use a plugin in your web browser (Safari or Chrome).

Unpaywall makes finding OA-articles easy for the individual user by installing a plug-in on Chrome or Firefox. Content from Unpaywall is also integrated into other services such as databases and link-resolvers.

Other plugins

  • Open Access Button is a plugin to find open access versions of articles. In the plugin you can also send a request to aythors to make their locked-in articles avaliable in an open access repository. 
  • Google Scholar Button is an addon to make it more easy to find articles from Google Scholar. 
  • Lazy Scholar is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. 
  • Kopernio  is an addon which both helps you find open access articles, as well as articles which the library has paid for. The service is free, but you need to register in order to use the extension. 

4. Contact THE AUTHOR directly

If the article contains an email address to one of the authors, you can ask for access directly. It is usually allowed to send your article to another person, so-called scholarly sharing . See Sherpa / Romeo for terms that apply to different magazines.

5. DOCUMENT DELIVERY THROUGH THE LIBRARY

If you still can not get access to the article, you can contact the library and request a document delivery or an inter-library loan, ie Chalmers Library will investigate if there is any service or other libraries that can access the item for you (the library is responsible for the cost). You may also choose to start by asking the library if none of the above options suits you.

CAN I NOT PUBLISH OR DO Editorial WORK IN Elsevier JOURNALS anymore?

As a researcher, you have the right to choose the publishing channel which best suits your needs. In connection to the removal of access to Elsevier journals, it may be good to consider some new aspects in the choice of publishing channel.

  • Does your funder require open access? Most of the Swedish and European research funders demand that you make your results freely available. In the negotiations Elsevier has not been able to meet the Swedish demands for open access.
  • Who is the target audience of your research? As long as the parties try to reach a working agreement, neither you nor your (Swedish) colleagues will have direct access to Elsevier’s newly published articles.

Some researchers choose to take a stand against Elsevier’s business practices, such as in the call The Cost of Knowledge , where 17,000 researchers (including a dozen from Chalmers) actively chose not to publish, work editorially or make a peer review for Elsevier. Other researchers choose to publish in Elsevier’s journals, especially since the publisher stands for a review tradition that benefits feedback on your own research, and there are several journals with high impact in the scientific community.

Within many fields there are options. If you want to look for other journals with similar impact in your subject, you use Journal Citation reports . The Swedish research libraries have made several agreements with other publishers, which includes open access to research output. This includes Springer, Taylor & Francis, the Institute of Physics (IOP) and the Gruyter. More information about this is available on the library web .

Do you have questions or comments, please feel free to contact us!

Further READING AND LISTENING

Unpaywall is a new tool for finding free versions of articles 
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers . Nature toolbox 04 April 2017.

In June, Chalmers researcher Richard Johansson spoke about open access in P1 
Vetenskapsradion,  June 12, 2018, Thousands of researchers boycott journal, https://sverigesradio.se/page/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973 

THIS TEXT HAS BEEN INSPIRED BY

Linköping University Library, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open Access Blog, Alternative Access Points for Publicly Available Articles,http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangligaartiklar/

Det här innebär det avslutade avtalet med Elsevier för dig som forskar

See English version.

Den 1 juli avslutas de svenska forskningsbibliotekens avtal med Elsevier eftersom parterna inte kunnat komma överens. Fortsatta förhandlingar kommer sannolikt att ske längre fram i år. Du kan läsa om bakgrunden till det avslutade avtalet i en artikel på Insidan.

I följande text riktar vi oss till dig som använder eller publicerar dig i elseviertidskrifter. Vi försöker besvara frågor om åtkomst till Scopus och SciVal, alternativa vägar till att läsa artiklar i elseviertidskrifter, samt resonera om olika förhållningssätt till att publicera sig hos Elsevier.

Har du frågor går det alltid bra att vända dig till biblioteket.  Decorative image of a researcher

Kan jag använda Scopus och SciVal efter 1 juli?

Avtalet berör bara åtkomsten till tidskrifterna, inte tillgången till Elseviers andra tjänster, som t.ex. Scopus eller SciVal.  

Hur når jag de artiklar jag behöver?

Åtkomsten till nypublicerade artiklar från Elseviers tidskrifter kan komma att se annorlunda ut för dig framöver. Biblioteket arbetar för att du så enkelt som möjligt ska få tag på den forskning du behöver för ditt arbete. Här nedan listar vi olika metoder som kan vara till hjälp för dig.

1. Använd Chalmers bibliotek

För äldre publicerat material kommer allt att vara som vanligt. Artiklar publicerade från 1995 och fram till 30 juni 2018 kommer biblioteket kunna ge fortsatt direkt tillgång till, och i många fall även till artiklar från före 1995. Du kan alltid kontakta biblioteket för hjälp.

2. Sök efter öppet tillgängliga artiklar

Enklaste sättet att hitta open access-artiklar är att söka i Google Scholar.

Majoriteten av världens universitet har webbtjänster för sina forskares open access-material, likt Chalmers öppna arkiv research.chalmers.se. Har du sedan tidigare en open access-artikel från Elsevier i research.chalmers.se kommer den till nytta för andra forskare.

Du kan även söka direkt i mer generella öppna arkiv, till exempel i BASE (direktlänk Elseviers oa-artiklar), CORE, arXiv (preprints inom fysik, matematik och data), och bioRxiv (preprints inom biologi).

Det finns användbara sociala plattformar för forskare, som ResearchGate  och Academia.edu, där olika forskare delar med sig av sina publikationer inom en sluten krets. I dessa båda fall behöver du registrera dig för att använda tjänsterna.

Obs! Det finns även tjänster som t.ex. Scihub som lägger ut upphovsrättsskyddat material olagligt. Dessa bör du undvika att använda i tjänsten.

3. Använd en plugin

Ytterligare ett sätt är att ladda ned och använda dig av en plugin i webbläsarna Chrome eller Firefox. Här är ett sådant exempel:

Unpaywall är en plugin för att hitta öppna artiklar.

Andra plugins är till exempel:

  • Open Access Button är ett tillägg för att både hitta öppna versioner av artiklar och förmedla en förfrågan till artikelförfattaren om att göra en låst artikel öppet tillgänglig via ett öppet arkiv.
  • Google Scholar Button är ett tillägg som gör det enklare att använda Google Scholar för att hitta fulltextartiklar.
  • Lazy Scholar är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga artiklar och de artiklar som användare har tillgång till via abonnemang.
  • Kopernio är ett tillägg som hittar både öppet tillgängliga versioner av en artikel och artiklar användaren har tillgång till via abonnemang. Kräver registrering.

4. Kontakta artikelns författare direkt

Om artikeln innehåller en e-postadress till någon av författarna kan du nå denne direkt. Det är oftast tillåtet att skicka din artikel till en annan person, så kallad scholarly sharing. Se Sherpa/Romeo för de villkor som gäller för olika tidskrifter.

5. Dokumentleverans genom biblioteket

I de fall du ändå inte kan få tag på artikeln kan du kontakta biblioteket och göra en förfrågan om dokumentleverans eller fjärrlån, d.v.s. att Chalmers bibliotek undersöker om det finns någon betaltjänst eller annat bibliotek som kan förmedla artikeln till dig (biblioteket står för kostnaden). Du kan också välja att börja med att fråga biblioteket, om inget av de ovanstående alternativen passar dig.

Får jag inte publicera mig eller arbeta redaktionellt i elseviertidskrifter?

Som forskare har du rätt att välja den publiceringskanal som bäst passar det sätt på vilket du vill nå ut med din forskning. I samband med att tillgången tas bort för elseviertidskrifter kan det att vara bra att väga in några nya frågeställningar i valet av publiceringskanal.

  • Har du krav på open access från din finansiär? Merparten av de svenska och europeiska forskningsfinansiärerna kräver att du ska göra dina resultat fritt tillgängliga och här har Elsevier inte kunnat möta de svenska kraven.
  • Når du målgruppen för din forskning? Under tiden parterna försöker nå ett fungerande avtal kommer varken du eller dina (svenska) kollegor ha direkt tillgång till Elseviers nypublicerade artiklar.

En del forskare väljer att ta ställning mot Elseviers affärsmetoder, t.ex. i uppropet The Cost of Knowledge, där 17 000 forskarna (även ett tiotal från Chalmers) aktivt valt att inte publicera sig, arbeta redaktionellt eller göra peer review för Elsevier. Andra forskare väljer att publicera sig i Elseviers tidskrifter, framförallt för att förlaget har en reviewtradition som gagnar återkopplingen på egen forskning, samt att det finns ett flertal tidskrifter med hög impact i det vetenskapliga samhället.

Inom många fält finns det alternativ. Om du vill kika på andra tidskrifter med motsvarande impact inom ditt ämne kan du göra det i Journal Citation reports. De svenska forskningsbiblioteken har ingått avtal med andra förlag där även open access ingår. Det gäller bl.a. Springer, Taylor & Francis, Institute of Physics (IOP) och de Gruyter. Mer information om detta finns på bibliotekets webb.

Har du frågor eller kommentarer, hör gärna av dig!

Vidareläsning och -lyssning

Unpaywall är ett nytt verktyg för att hitta gratisversioner av artiklar
Singh Chawla, D. (2017) Unpaywall finds free versions of paywalled papers. Nature toolbox 04 April 2017.

I juni talade Chalmersforskaren Richard Johansson om open access i P1
Vetenskapsradion 12 juni 2018, Tusentals forskare bojkottar tidskrift, https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6973973

Denna text har inspirerats av

Linköpings universitetsbibliotek, Survival Guide, http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1145122/FULLTEXT01.pdf

Open access blog, Alternativa accessvägar för öppet tillgängliga artiklar, http://openaccess.blogg.kb.se/bibsamkonsortiet/alternativa-accessvagar-for-oppet-tillgangliga-artiklar/  

Chalmers bibliotek börjar använda Reprints Desk som dokumentleverantör.

Chalmers bibliotek var ett av de första biblioteken i Europa med att börja använda Get It Now som en service för dokumentleveranser av material som inte finns elektroniskt tillgängligt på Chalmers bibliotek, och vi valde då att låta både beställning och leverans av dokument skötas utan att bibliotekspersonal var inblandad överhuvudtaget. Ännu en gång ligger Chalmers bibliotek i framkant som ett av de första biblioteken i Sverige som börjar använda Reprints Desk som artikelleverantör. Vi kommer bl.a att använda denna leverantör för många av de artiklar som användarna inte kommer åt via Get It Now.

Av olika anledningar låter vi tills vidare fjärrlånepersonal beställa artiklarna och sedan skickas dessa direkt till slutanvändaren från Reprints Desk. Liksom Get It Now är själva tjänsten kostnadsfri men en copyrightavgift utgår för varje artikel och vi använder båda tjänsterna enbart för artikelleveranser till forskare och anställda. Vi tar inte betalt av våra användare.I förlängningen kommer förhoppningsvis det stora flertalet av artikelbeställningarna att gå denna vägen, och förmodligen är det främst tidskriftsartiklar det blir fråga om.Vi tycker att det är kul att pröva ännu en leverantör som tämligen omedelbart tillgodoser våra användares önskemål och vi ser det hela som ett led i att komma ifrån leveranser av dokument i pappersformat till våra forskare och anställda, som kommer att uppskatta denna nya service eftersom det främst är den elektroniska versionen av dokument som efterfrågas av dem.

 

Ylva Lindgren

Chalmers Writing Guide

Just in time for the new term, we have made some improvements to the Chalmers writing guide to help with your upcoming assignments.

Looking for some examples of how to write an introduction or discussion section in a report or thesis? Check out those sections under “thesis and report writing”. Wondering about whether you can use “we” in your text? Check out “FAQs”.  And don’t forget you can use the same link to book a time at the Chalmers Writing Centre for a tutoring session if you need some extra assistance with writing or any other written or oral assignment. The tutors are happy to help!

Our goal is that the Chalmers writing guide should meet your writing needs in your courses. If you have any suggestions for sections, get in touch at writingguide@chalmers.se.

And if you’re interested in a language and communication course, check out FSP046 English for Engineers. There are still some spaces on the course for the autumn.

/Becky Bergman

BLOGGSERIE PLUGGTEKNIK: DEL 3 – ATT PLUGGA OCH LEVA – ”Vi måste tillåta oss att njuta”

shutterstock_214858906mindre

Skola, jobb, fritid. Vänner och familj. Träna, chilla, ha kul, ha tråkigt. Att lösa livspusslet är en utmaning för många under studietiden. Hur gör man? Lösningarna är lika många som antalet studenter på Chalmers. Kårordföranden Veronika Aspvalls teknik är att fylla schemat till bredden.

Veronika Aspvall, 24, öppnar dörrarna till Huvudbiblioteket på exakt utsatt tid. I ena handen har hon telefonen, i andra väskan. Hon säger hejdå till sin vän i luren, tar mig i hand och av sig jackan. På den gråmelerade hoodtröjan står AVANCEZ i versaler.

Tills förra året pluggade Veronika Aspvall Maskinteknik. Det kombinerade hon med extrajobb i en skola, distansrelationen med sin pojkvän samt engagemanget i Kåren, som tog upp ett par luncher och arrangemang i veckan. Tio Kåren-timmar i veckan är ett ”normalt engagemang”, enligt Veronika.

Har engagemanget gått ut över studierna?

– Nej, det har inte avgjort om jag klarat kurserna eller inte. Självklart har det tagit tid men jag har lärt mig saker jag tycker är viktigare än till exempel tillverkningsteknik, säger hon.

Vadå?

– Om projektledning, till exempel budgetering. Det är både roligt och lärorikt. Jag har också fått träffa många nya människor och kompisar. Jag tycker om att arrangera saker och se hur glada andra blir.

Veronika Aspvall har lärt sig vara effektiv när hon väl pluggar. Det gör att hon med gott samvete kan lägga resterande tid på annat.

– Jag har hittat de sätten jag pluggar bäst på. Generellt är man nog lite låst, tänker att det är betyget som räknas, men det många företag lockas av är att jag är driven och gjort saker på min fritid, säger hon och resonerar kring sina prioriteringar i bollandet av livets alla pusselbitar:

– Jag skulle aldrig låta någonting gå ut över min relation. Det visste jag från början. Sedan träffar jag ofta kompisarna i engagemangen. Min familj bor inte här. Att träna har jag lärt mig att prioritera. Det blev lättare när Fysiken öppnade på Lindholmen. Och matlagningen… min pojkvän är bra på det där.

 

Veronika1

”Det är tråkigt att sitta hemma och kolla på tv varje kväll. Jag får energi av att göra saker, inte av att sitta hemma och dega. Sen är jag väldigt effektiv när jag väl pluggar” säger Veronika Aspvall, ordförande i Chalmers studentkår.

FAKTA: Veronika Aspvall
Född: 1991
Bor: Masthugget, Göteborg
Gör: Kårordförande på heltid. Har pluggat Maskinteknik på Chalmers i tre år.
Det ångrar jag med min studietid: Att till exempel skriva anteckningar i början, som alla andra gjorde, gav mig ingenting utan jag ville egentligen bara lyssna. Ett tips är att hitta din egen teknik och inte göra som alla andra.
Det är jag glad över med min studietid: Det jag fått från Kåren. Att ha någonting du gillar vid sidan av ger mycket energi. Man får perspektiv på saker. Om man bara studerar och studerar, lyfter man aldrig blicken och funderar på ”varför ska jag kunna det här?”. En av styrkorna med Chalmers utbildningar, som jag känt av, är också att man blir duktig på problemlösning.

 

Det viktiga med att koppla bort plugget emellanåt är ett återkommande tema i handböcker om studieteknik. Att fylla fritiden till bredden med aktiviteter funkar för Veronika Aspvall, men hur hittar du din egen balans? Eva Lindhult, företagssköterska, håller föreläsningar under tema ”Livsstil” vid Akademihälsan. Där får du tips om hur du formar hälsosamma vanor.

– Studietiden är en period med mycket fest. Man är ung och har kul, innan allvaret börjar så att säga. Det är en tid då man både ska ha kul och tänka på sin hälsa, så att det inte går för långt. Vissa lyckas ju aldrig komma ur feststämningen, säger Eva Lindhult och ser tillbaka på sin egen studietid för en massa år sedan:

– Dagens värld är annorlunda med datorer, mejl och telefon som plingar hela tiden. Det är en otrolig skillnad. Förr hade man mer lugn och ro mellan varven, säger hon.

 

Veronika2

Veronika3

 

 

På Akademihälsan får hon ta emot samtal och kontaktformulär från mer eller mindre förtvivlade studenter. Någon kommer från gymnasiet, har nyss flyttat hemifrån och försöker bolla studierna med allt hen nu förväntas fixa själv; laga mat, tvätta, städa. Några andra kombinerar familjelivet med studierna och märker att det krävs så mycket mer än vad de trodde. Föreläsningarna har lockat allt från ”datanördar” som knappt ser dagsljus till högpresterande studenter, ofta tjejer, som äter för lite och tränar för mycket.

– Fokus får inte hamna fel. Vissa lever för hälsosamt och det är inte heller bra. Vi måste både kunna njuta och leva. Om man upplever press får man hemskt gärna ringa oss och be om råd, säger Eva Lindhult och fortsätter:

– Vi når tyvärr inte alla vi vill nå. Vissa är i en ond cirkel och vet inte var de ska börja. De orkar inte med ytterligare ett krav. Men om man kan komma på en enda sak som skulle göra livet mer hälsosamt är man en bit på vägen. Det kan handla om att äta rätt, lägga sig i tid eller röra på sig.

 

Att veta när gränsen är nådd för vad man klarar av kan vara svårt att avgöra. Veronika Aspvall pratar om de små tendenserna.

– Man kanske blir tröttare eller slutar att höra av sig till familjen. Jag är en sån som kör på, säger hon.

– Är man som jag, är det bra att ha en kompis som vågar säga ”Är det inte lite mycket nu? Du har känts stressad”. Vi är generellt rädda för att säga till. Det är svårt att säga ”hallå, nu har du inte tid för mig” men det kan vara nyttigt.

 

Fotnot: Akademihälsan erbjuder föreläsningar på olika teman, som anställda på Chalmers eller Göteborgs universitet kan beställa. På livsstilsföreläsningen får studenterna tips om hur de kan förändra sina vanor så att de orkar både plugga och leva. Föreläsningen är en till två timmar lång och hålls av Akademihälsans sjuksköterska och psykolog. Innehåll är fysisk aktivitet/kost/alkohol/tobak/sömn/stress.

/Sofia Andersson

BLOGGSERIE PLUGGTEKNIK: DEL 2 – STRUKTUR OCH UPPLÄGG – ”Att plugga är som att gå på gym”

shutterstock_272358746

Att plugga och att gå till gymet fungerar på samma sätt. Det menar före detta chalmeristen och Mensa-ordföranden Björn Liljeqvist. Nu lär han dig att plugga smart.

Björn Liljeqvist ställer sig på stolen framför tavlan. Har har en slumpmässigt vald kursbok uppslagen på handflatan framför sig. ”Översikt” artikulerar han och går vidare, pekar på sina prydligt ritade boxar på griffeltavlan. ”Struktur”. Han plockar upp tavelsudden och låter den balansera på kanten ovanför tavlan. ”Porositet”. Och så fortsätter han, går vidare upp för trappstegen i den biosalongs-liknande lokalen. Längs med väggarna blåser Björn Liljeqvist liv i kursbokens alla kapitel. Värme, Fukt, Hållfasthet. Han rotar i papperskorgen, plockar upp en kaffekopp. ”Koppar”. Keramik, Trä, Gummi.

– När ni går härifrån ska ni kunna rabbla alla kapitel i den här boken, säger han.

 

Studieteknik är temat för föreläsningen. Den utgår delvis från föreläsarens bok ”Plugga smart och lär dig mer!”. Björn Liljeqvists verksamhet BrainGain drogs igång då han jobbade som lärare på Chalmers, där han själv hade pluggat tidigare.

– Jag var en av de som hade haft det lätt för mig på gymnasiet och inte visste hur man pluggade på riktigt, säger han i pausen.

När studenterna satt sig vid bänkarna pratar Björn Liljeqvist om de tre viktiga faserna; före, under och efter. Han betonar det viktiga i att skaffa sig en överblick av jobbet innan det påbörjas och plockar citat ur kinesisk filosofi: ”Gör det stora medan det är litet. Ty allt svårt i världen är i sin begynnelse lätt och allt stort i världen är i sin begynnelse litet.”

Under pluggandet bör du plantera cliffhangers, det vill säga sluta när det fortfarande är roligt, vilket därmed gör det lättare att plocka upp bollen nästa gång. Björn Liljeqvist tipsar om att ställa frågor, vara aktiv under tiden, om att associera och använda fantasin. Ett konkret tips är en så enkel sak som att följa texten du läser med en penna.

– Våra ögon är gjorda för att stå på savannen, vara i naturen, titta omkring oss. När vi slappnar av hamnar blicken i horisonten. Dra därför pennan under orden du läser, säger han.

 

FAKTA Björn Liljeqvist
Gör: Driver firman BrainGain, som han jobbar heltid med sedan 2012. I den erbjuds kurser och föredrag på hur vi förstår, tillvaratar och effektiviserar den mänskliga kapaciteten när det kommer till lärandesituationer, idéskapande och problemlösning.
Bakgrund: Var mellan 2007 och 2011 ordförande för Mensa Sverige och sitter numera i Mensa Internationals verkställande utskott. Björn är civilingenjör och kombinerade under flera år föreläsandet med konsultuppdrag. Hans bok ”Plugga smart och lär dig mer!” har sålts i 18 000 exemplar.

BjornLiljeqvist1

GÖR ABSTRAKT KONKRET. ”Platsminnet är ett av de starkaste vi har” säger Björn Liljeqvist.

JohannesKjellberg1

STUDERA KONCENTRERAT. ”Jag försöker alltid skilja mellan plugg och fritid. När jag väl kommer hem är jag fri” säger Johannes Kjellberg.

Det viktiga med återhämtning och repetition blir tydligt i Björn Liljeqvists återkommande jämförelser med gymet. Träning, mat och vila är en procedur som även bör appliceras på pluggandet.

– Vad händer om jag tränar två timmar men sen går hem och lägger mig utan att äta? Jag får inga muskler, säger han.

– Att plugga är som att gå på gym. När du känner motstånd gör övningen nytta. Men gå inte direkt på djupläsning. Man måste smickra in sig innan man pratar allvar.

Måste man offra sitt privatliv för att kunna ”plugga smart”?

– Bra studieresultat kräver inte att man blir en ensam stackare som inte har några vänner. Om man tittar på vilka som är de bästa studenterna när det kommer till resultat, så är det de som även lever ett socialt liv och har en balans i sin tillvaro.

JohannesKjellberg2

LETAR NYA STÄLLEN. ”Att ha ett nytt pluggställe varje läsperiod är ett knep jag har. Jag tror på det här med olika miljöer, det får en att tänka på ett nytt sätt. Jag laddar varje ställe med energier. Det kan sätta sig saker i väggarna som inte alltid är positivt. När jag börjar en ny kurs behöver jag ny energi” säger Johannes Kjellberg.

FAKTA Johannes Kjellberg
Född: 1993.
Pluggar: Teknisk Design.
Bästa pluggstället: Just nu är det biblioteket.
Bästa pluggmusiken: Något instrumentalt. Poddar på väg från skolan för att varva ner. Värvet är en mysig pod.
Bästa snackset: Turkisk peppar och en kopp kaffe.

 

Teknisk Design-studenten Johannes Kjellberg, 22, har satt sig längst in i biblioteket. Ovanför hänger en av huvudbibliotekets karakteristiska klotformade lampor. Han minns Björn Liljeqvists föreläsning från förra året.

– Han hade en idé om förberedelser, att kolla genom kursboken innan och vänja sig vid de nya uttrycken. Tänka ”jag behöver inte kunna detta nu, men kommer att kunna det sen”. När man väl hör uttrycken senare är det inte en chock på samma sätt. Man angriper kunskapen ur en annan vinkel, säger Johannes Kjellberg som gjort före-arbetet till en rutin.

I den ingår att kolla upp vilka böcker som behövs, se till att block och pennor finns och läsa genom informationen på kurshemsidan.

– Det är lite sjukt att det hjälper så mycket. Hjärnan reagerar på ett speciellt sätt när man har sett saker innan, säger han.

 

Björn Liljeqvist har vandrat klart genom föreläsningssalen, blåst liv i alla kapitel genom att plantera titlarna på platser. Nu står han framför det 50-tal studenter som törstar efter hans studieknep. Han pekar på ett ställe i taget och likt en ramsa, som vi kunnat sedan födseln, rabblar vi i kör: översikt, struktur, porositet, värme, fukt, hållfasthet, beständighet, volym, egenskaper, betong, lättbetong, metallurgi, stål, aluminium, koppar, keramik, trä, gummi, plast, murbruk, ytbehandling, lim, fog.

/Sofia Andersson

 

Fotnot: Chalmers erbjuder workshops i just studieteknik, för den som går år 1 och 2 på grundprogrammen eller tekniskt basår. Där arbetar du aktivt med olika tekniker, diskuterar med andra och reflekterar över vad som fungerar för dig. Workshopen är uppdelad i två pass och utgår bland annat från Björn Liljeqvists föreläsningar. Del 1 äger rum måndagen den 23 november klockan 16.15 till 18.15 och del 2 den 7 december samma tid. Anmälan sker senast torsdagen den 19 november på studieteknik.aos@chalmers.se.

Rapport från ProQuests användarmöte om bibliotekssystem

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mötet hölls i den fascinerande staden Chicago, 7-9 oktober 2016

Vi har varit i Chicago och deltagit i det första internationella användarmötet för Summon och 360/Intota, de system som vi använder för att administrera och tillgängliggöra böcker, artiklar och annat material.

Programmet var indelat i två spår – management och discovery. De flesta föredragen kom från användare men kunde också bestå av produktinfo från ProQuest. Vi från Chalmers var de enda bibliotekarierna från Europa, annars kom nästan alla från Nordamerika.

Det var givande att träffa ProQuests chefer och få tillfälle att både mingla och föra fram frågor och synpunkter. Tyvärr saknades utvecklare och lokala representanter. Vi saknade även forum för användare eller användargrupper för att diskutera och föra fram förslag. Det var inga gemensamma måltider, inte ens lunch, utan man fick organisera sig spontant och gå ut på stan.

ProQuests köp av ExLibris

Två dagar före mötet annonserades den omtumlande nyheten om ProQuests förvärv av ExLibris, något som kom som en överraskning även för många i företaget.

Kurt Sanford, Proquest CEO

Kurt Sanford (Proquest CEO) sa att vi gör det här för att kunna utveckla nya tjänster till världens bibliotek, vi gör det här för att samlat kunna innovera för bibliotekens framtid.

De tänker sig att mediedelen av företaget kommer att hanteras av ProQuest och systemdelen av ”ExLibris – A ProQuest Company”. ProQuests systemprodukter (utom RefWorks) kommer alltså hamna under ExLibris, under Matti Shem Tov. På kort sikt blir det business as usual, kunderna kommer kunna fortsätta använda och välja de olika produkterna från de två företagen. ProQuest ser köpet som något som läggs till. Man ser en möjighet till bättre lösningar, t.ex att låta Primo använda Summon-indexet, och på andra sätt utnyttja det som respektive produkt är bra på.

På lång sikt kommer nästa generations systemlösningar utvecklas, ett nytt discovery, skämtsamt kallat ”Suprimo”. Kurt jämförde med förvärven av Ebrary och EBL. Båda har fortsatt leva kvar och underhållits, samtidigt som de utvecklat det nya ProQuest Ebook Central. På frågan om de tänkt fortsätta med agila utvecklingsmetoder, svarade Kurt lite svävande att de försöker bevara det som kunder uppskattar.

Vad är på gång?

Det märktes att de inte kunde visa på tydliga långsiktiga roadmaps för systemen i och med sammanslagningen. Kurt uttryckte en besvikelse över att Intota v2 är försenat, men trodde att det kommer gå snabbare nu. De behöver titta på varandras koder – vilket de inte får göra förrän köpet är formellt avslutat –  för att se hur de skall ta det vidare.

Den nya knowledgebasen framstod som den nya stora grejen man var stolt över. Till skillnad mot den nuvarande skall nya knowledgebasen vara molnbaserad och skalbar, berättade Yvette Diven (Product Manager lead). Det är anpassad även för tryckt material, filmer och ljud och kommer innehålla rikare metadata. Den har relationer mellan titlar och format, historik för ändringar i paket och tappade titlar samt efterlängtad överlappsanalys även för e-bokspaket. De poängterade att den nya knowledgebasen faktiskt existerar nu och att det är en tidsfråga när den kan rullas ut till de olika produkterna (troligen till Intota v2 under Q1 2016) och att ingen migrering behövs.

Om några veckor kommer vi få veta mer om hur den nyförvärvade teknologin för att tillgängliggöra kurslitteratur, SIPX, kommer integreras med ProQuests övriga produkter.

Användarstudier om discovery och länkning

Caroline Muglia, University of Southern Califrnia

Caroline Muglia och Elizabeth Namei (ej i bild) från University of Southern California pratade om hur Summon fungerar för de mer avancerade användarna.

Ett par intressanta presentationer handlade om användarstudier. University of Southern California pratade om ”No Advanced Users Left Behind – Discovery for All”. De menar att Summon tillgodoser basbehoven för grundstudenter, men är problematisk för mer avancerade användare. De är också en viktig målgrupp, det är de som rapporterar problem till biblioteket, influerar nybörjare och påverkar beslutsfattare.

Att söka efter kända titlar är viktigt för avancerade användare, något som inte alltid fungerar så bra i discoverysystemen. I en rapport från mars 2015 analyseras hur Summon, Google och Google Scholar klarar known item search. Utfallet var att Google fungerar något bättre än de andra två vad gäller precisa träffar (definierat som 1:a eller 2:a i träfflistan) och möjlighet att hitta vidare till fulltext, även om ingen var riktigt dålig. De kunde konstatera att Summons ändring av relevansrankningen i somras har förbättrat known item search. En orsak till misslyckade sökningar är att för lite information skrivs in, eller för mycket (t. ex hela referensen). Andra problem (”pain points”) i Summon är länkningsproblem och att stavningsförslag – ”did you mean” – visas för sällan och inte alltid är relevanta.

Penn State University har gjort flera usability-studier med studenter. I jakten på fulltext är varje sekund avgörande innan man ger upp. En tredjedel ser inte bibliotekets länkar i databaserna. Av de som gick vidare gav en fjärdedel upp på länkserversidan. Om de hamnade på tidskriftens startsida gick de tillbaka. Även om de hamnade på artikelsidan men inte hittade fulltext direkt, så gav de också upp – och nöjde sig med abstract. En intressant iaktagelse är att studenter klickar inte på format-ikoner, utan på den längsta länken.

Perspektiv på bibliotekssystem

Som helhet var det det en mycket bra kombination att först få diskutera stora perspektiv på NISOs konferens om discoverysystemens framtid, för att sedan få nyheter och direktkontakt med den egna systemleverantören.

Flera av presentationerna ska läggas ut på webbsidan för ProQuest Annual User Summit. Kontakta oss gärna om det är något ni vill att vi berättar mer om.

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Inga fler inlägg.