Vägledd botanisering bland databaser

Vi har byggt ett nytt databassök och tänkte dela med oss av våra erfarenheter och tankar. Välkommen att testa det nya databassöket (beta) det nya databassöket (live 20150922).


Lars och Lari sprintplanerarVarför ett nytt databassök?

Vi gjorde användarintervjuer under våren med masterstudenter och doktorander. Gemensamt var att de inte använt sökverktyget och att de önskade att de hade träffat på det tidigare. Databaser var ju bra resurser att söka information i!

Vårt allra tydligaste och viktigaste resultat var att våra användare vill ha mer och tydligare hjälp att välja! När sökningen är gjord och man sitter där med sin träfflista, vad gör man då? En del försökte läsa beskrivningar men blev inte så mycket klokare av det. Alla (!) efterfrågade någon slags indikator om vilken som var ”störst” eller ”bäst”. När det inte fanns tenderade de att välja välbekanta databaser, eller ingen alls. Ett exempel var en användare som var ute efter en tidskriftsartikel, klickade på sitt ämne och fick fram en lång träfflista. Där gick hen vidare till den tidigare använda e-boksplattformen Books24x7, väl medveten om att den endast innehåller böcker.

När testerna gjordes hade vi en mängd ämnesövergripande databaser som var uppmärkta med ”Multidisciplinary”, vilket låg som ett av många ämnen att klicka på. Våra farhågor om att det var ett svårförstått begrepp och ointressant att välja, besannades. Alla ville välja sitt eget ämnesområde. Såklart. Helst så smalt avgränsat som möjligt. Vi kunde dock se att de ”smala” ämnesorden, som härrör från Libris bibliografiska post, ställde till det. När användaren klickade på ett sådant missade de en hel del relevanta databaser eftersom alla inte tilldelats just detta ämnesord. T.ex leddes de att tro att det bara fanns enstaka databaser som innehöll ämnet ”Biotechnology” när det i själva verket var många. Särskilt missades de breda databaserna, det går ju inte att sätta hela världens alla ämnesord på t.ex Web of Science…

För att bilda sig en uppfattning om databasen ville de ha en kort, koncis och neutral beskrivning, helst där det framgår vilka ämnen som den omfattar och vilken typ av material som finns där. I dagens databassök måste man klicka på en flik för att se vilken typ av innehåll databasen har. Det borde framgå tydligare, tyckte våra testpersoner.

Våra tips om inloggningar och annan nyttig information, som vi lagt under under en flik,  var det ingen som såg. Vi noterade även motsägelsen att våra testpersoner tyckte att ämnesingången var viktigast, medan statistiken visar att A-Ö används mest.

Med det nya databassöket vill vi fokusera på:

  • Hjälp att snabbt hitta ”det bästa”, för de som inte vet var de ska börja
  • Ett mer lättanvänt gränssnitt
  • Att tydligare visa databasernas typ av innehåll
  • Att kunna kombinera ämnen, typer och fritt tillgängliga databaser
  • Att synliggöra breda databaser utan att ”skräpa ner” träfflistan
  • Relevant ordning av träfflistan
  • Att ge kontextuell information om olika innehållstyper
  • Att ge användarna rätt länk till våra databaser när de söker upp dem via Google och andra sökmotorer

Dataflöde från LibrisVårt nuvarande databassök

Det nuvarande databassöket kom till strax efter att vi lanserade en ny bibliotekswebb våren 2013. Vi ville kunna söka databaser via den vanliga sökrutan, både som en egen tjänst och genom discoveryverktyget. Vi ville administrera posterna på ett ställe (i Libris), och återvinna dem i databassöket, discoveryverktyget (Summon), bibliotekskatalogen (Chans), och som permanenta länkar i ämnesguider (LibGuides), på andra webbsidor och i Summons rekommenderade länkar (sk. Best bets). För att göra detta valde vi att katalogisera i Libris med fokus på beståndspostena, och använda dess API.

Om arbetet med det nuvarande databassöket kan du läsa i en artikel vi skrev till Charlestonkonferensen 2014, i samband med en poster-presentation. Trots att detta innebär vissa begränsningar och är lite krångligare att katalogisera, har vi valt att behålla detta flöde eftersom vinsterna med poståteranvändning är många. All viktig info, förutom titeluppgifter, finns i beståndsposten eftersom vi kan ha full kontroll över den.

Vad är en databas, och vilka skall man ta med?

Vad menar vi med databas? Det har vi nog inte riktigt klart för oss fortfarande, har ingen exakt princip eller definition. Man skulle kunna säga att listan har kommit att bestå av olika e-resurser som varken är böcker eller tidskrifter, men inte heller det stämmer riktigt. Antagligen känner många bibliotekarier igen sig i detta. Det är också lätt hänt att fria resurser som är ”bra att ha” blir liggande i listan, men sådana kan med tid bli inaktuella eller mindre användbara.

Bibliografiska databaser känns självklart att ta med. Databaser över patent och standarder är med. Bild-databaser, affärsdatabaser, juridisk information, statistik, kartor… Vi har diskuterat encyklopedier och handböcker en del. Dessa är ju ”egentligen” böcker och finns att hitta i Summon. Samtidigt finns det några riktigt viktiga och stora som vi inte vill att användarna skall missa, så dem har vi tagit med. Det blir naturligtvis subjektivt.

Vi vill gärna visa fram OA-resurser, och vi har därför med många preprint-arkiv, men där är utmaningen att selektera och försöka undvika alltför mycket överlappning.

Typer, ämne och ordningen i träfflistan

Benämningar för olika typer av databaser har vi brottats en del med. Termerna måste säga någonting för slutanvändaren. Vi har utgått från innehåll, vad för typ av material man kan hitta i databasen, snarare än vilken typ av databas det är. Vi säger ”Articles”, inte ”Bibliografic database”. Vi hoppas detta är lättare att förstå. Ett undantag som vi inte vet hur vi skall hantera är ”Publishers”. Detta är ju ingen typ av material. Vi sätter denna typ på förlagsportaler, som vi har med i listan för att visa användarna var man kan teckna upp sig för alerts.

Vi har förkastat och lagt till typer allt eftersom. En vi gjort oss av med är ”Facts”. Den använde vi för databaser där man kunde hitta just… fakta…snarare än forskning. Vi slängde in smått och gott där, sinsemellan helt olika databaser, och det blev en konstig blandning i träfflistan. En tumregel kan vara att om man absolut inte kan förklara vad man menar med en benämning, så skall kan man nog inte använda den.

Vi har använt breda ämnesområden, delvis återspeglande Chalmers forskningsfält. Eftersom mängden databaser är relativt liten, och många av databaserna är breda så kan vi inte ha en finfördelad ämnesindelning. Vi skulle i så fall bli tvungna att sätta massor av ämnesord på flertalet databaser, och det blir lite poänglöst. I många fall har vi slagit ihop flera områden till ett.

Ämnesorden från Libris bibliografiska poster syns inte längre i det nya databassöket eftersom har visat sig vara mer till förvirring än till nytta. Vi har inte heller tid att ge alla databaser alla ämnesor de borde ha. Däremot finns fortfarande med i sökindexet.

Vi har hela tiden brottats med dilemmat om hur vi ska tilldela ämnen och haft många och långa diskussioner om det i utvecklingsgruppen. Ska alla som innehåller något som helst material inom ämnet, märkas med det? Eller ska det visa att det är en databas som är vettig att söka information inom ämnet? T.ex en generell ordbok, ska den få alla ämnen? Eller inget? Ska Statistiska Centralbyrån komma med i alla sökningar på ett ämne? Eller bara om man väljer typen statistik? Vi har tagit bort benämningen Multidisciplinary som vi tidigare använde för databaser som innhåller många ämnen, men valt att fortsätta med tanken att inte sätta ämnen på ”ämnesospecifika” databaser som t.ex ordböcker. På så sätt tänker vi att ämnessökningar inte skräpas ner av allför många databaser som inte är direkt ämnesrelevanta. Samtidigt leds kanske en person som väljer t.ex Mathematics att tro, att det inte finns några ordböcker inom ämnet, andra än Brittanica och NE som visas pga av att de fått ämne inom typen uppslagsverk. Vi är fortfarande inte helt i hamn här.

De definitioner som vi nu använder är att databasen för en Chalmersanvändare ska vara:

  • Relevant för att söka information inom ett visst ämne. (Om den inte är det tilldelas den inget ämne.)
  • Relevant för att söka material av en viss innehållstyp. (Alla ska ha minst en innehållstyp.)

Vi har haft en del huvudbry under utvecklingsarbetet med att få ihop en bra lösning för ordningen i träfflistan, nu när vi skall ge möjlighet att kombinera ämne och typ. Det bottnar i att vi velat åstadkomma olika saker samtidigt, dels måste ju användaren få styra själv över träfflistan genom sina val, men dels vill vi ju lyfta fram ”de bästa”. Som det såg ut blev inte alla kombinationer bra, ”fel” databaser lyftes fram och andra riskerades att inte hittas.

Särskilt innehållstypen ”Patent” gav upphov till långa diskussioner. De hörde till de databaser som från början inte hade något ämne alls. Om då ändå användaren skulle kombinera ett ämne med ”Patent” så skulle inte de databaser som verkligen är bra på patent komma högt i träfflistan. Istället skulle någon annan databas som främst innehåller annat material, men även innehåller patent, komma högre. En lösning vi tänkte var att omöjliggöra kombination av vissa typer med ämne, men när vi vred och vände på det så blev det annat som inte var bra. Vi har micklat med speciallösningar, ha olika logik för olika typer, att låta de generella databaserna alltid följa med oavsett vilket ämne man valt, osv.

TräfflistaRekommenderade databaser – en hjärtesak

Vi har valt ut ”de bästa” databaserna inom varje typ och ämne, dvs de som är bra att börja söka information i, för såväl grundstudenter som forskare. Vi rekommenderar cirka tre till fem databaser inom varje ämne och typ. Vissa databaser, som Scopus och Web of Science, har fått massor av rekommendationer pga av att vi vill framhålla dem inom alla ämnen.

Vi har använt ikoner i form av hjärtan i två olika färger, samma som för de utskrivna ämnena och typerna i träfflistan. Vissa farhågor finns att de skall uppfattas som favoriter som man själv kan lägga till, eller något ”socialt”, att många har ”gillat” dessa databaser. Men vi är väldigt förtjusta i våra hjärtan så nu testar vi det!

Tekniskt sett är träfflistans ranking logisk och objektiv: Först visas de med rekommendationer på både ämne och typ, sedan de med rekommendation inom typ, sedan rekommendationer inom ämne och sist de som inte är rekommenderade.

I själva verket är databassöket och ordningen av träfflistan subjektiv från början till slut, det är lika bra att erkänna det. För det första väljer vi vilka databaser vi ska ta med över huvud taget. För det andra väljer vi vilka som ska tilldelas särskilda ämnen och typer av innehåll (det finns alltid gränsfall) vilket styr om de ska komma med vid filtreringar eller inte. För det tredje väljer vi vilka som ska få rekommendationer. Dessutom tipsar vi om några utvalda, i hjälptexten vid filterrutan, för de som inte alls vet var de ska börja.

Beskrivande texter

Det är lätt att ta den enkla vägen och kopiera någon text från leverantörens egen beskrivning. Följden blir att stilen på beskrivningarna får olika karaktär mellan de olika databaserna, ingen rak linje. Leverantörens egen beskrivning är ofta ”säljande” och detta vill vi undvika. Det är också lätt att rabbla upp siffror, såsom ”databasen indexerar x antal tidskrifter” och så vidare. Detta kräver ständig uppdatering, och säger kanske inte så mycket för slutanvändaren, så vi har tagit bort allt sådant.

För träfflistan har vi försökt göra korta, neutrala texter som kompletterar ämne- och typindelningen. När man klickar sig vidare till nästa nivå (”Mer info”) har vi däremot tillåtit oss att skriva mer subjektivt och utförligt och t.ex ge tips om inloggningar när vi tycker att det behövs. Här kan vi även länka till t.ex tutorials. Här har vi också tänkt förklara varför vi har valt att rekommendera just denna databas. Vi använder beståndspostens 500-fält och har lagt in html där, trots att det ser lite tokigt ut i Libris detaljerade vy.

Mer info-sidanGooglingsbara Mer info-sidor om varje databas

Förutom utökade beskrivningar ligger här permanenta länkar direkt till databasen för den som vill bokmärka. Vi har gjort dessa i form av re-directlänkar, som hämtar urlen från katalagposten i vår primärkälla Libris. För en rekommenderad databas syns här exakt vilka ämnen och typer den är rekommenderad inom. Här ligger också en länk till användningsvillkor från electronic resource management systemet.

För att så många sökmotorer som möjligt ska hitta sidorna har vi skapat en skript-fri sida som de kan indexera. Varje Mer info-sida har sin egen URL. Vi hoppas att sökmotorerna ska känna igen en användare som ofta använder Chalmers så att när hen googlar på t.ex Scopus så ska hen hamna på vår Scopus-sida.

Mervärde med kontextuell information

Många användare är obekanta med de olika typerna av e-resurser. Vad menas med en artikel i ett akademiskt sammanhang? Hur hittar jag egentligen e-böcker, och går det beställa en titel om jag inte hittar? Vad är en standard, och kan jag få tag i fulltext? Det finns mycket vi vill tala om, inte för vår egen skull utan för att hjälpa användaren.

När ett filter är valt dyker det upp en möjlighet att läsa mer om just denna typ av innehåll eller det valda ämnet. För ämnen tipsar vi om relaterade ämnesguider (LibGuides) som därmed får ökad exponering. Det ska bli spännande att se om våra användare fäller ut den extra informationen.

Som en sommargåva lägger vi nu ut det nya databassöket som en beta, bakom det befintliga. Exakt vilka databaser som ska rekommenderas är inte spikat och det saknas en hel del utökade beskrivningar. Vi hoppas få in mycket synpunkter och ersätta det nuvarande databassöket så snart det känns moget. Men allra viktigast är nog, som kloka medarbetare påpekat, att se till att användarna hittar våra databaser. De är ju bra resurser att söka information i!

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Scrum-teamet har bestått av systemutvecklare Lars Andersson, Lari Kovanen och ovan nämnda bibliotekarier

 

Nytt! Chalmers bibliotek och ‘Get It Now’

Forskningsbibliotek i Sverige har nu möjlighet att använda Get It Now som är en service för dokumentleveranser från Copyright Clearance Center i USA. Verksamheten har varit begränsad till Nord Amerika men nu kan alltså även akademiska institutioner i Sverige använda tjänsten.

Förra året erbjöds Chalmers bibliotek tillfälle att delta i ett pilotprogram för Get It Now, vilket föll väl ut och nu har vi tillgång till hela tjänsten med miljoner av artiklar från samtliga 130 förlag som deltar i tjänsten.

Get It Now är en s.k. unmediated service där beställning och leverans av dokument sköts utan att bibliotekspersonal är inblandad överhuvudtaget.  När våra användare hittar något de vill ha i t.ex en av våra databaser kan de via en länk till Get It Now i länkservern beställa önskad artikel och tämligen omgående får de den elektroniska varianten av artikeln levererad direkt till sin dator. Finns materialet tillgängligt på biblioteket syns inte länken till Get It Now.

Tjänsten i sig kostar inget men vi betalar copyrightavgift för varje artikel, och den avgiften varierar en del, och det blir ju kostsammare än traditionella beställningar, men den snabba leveransen av artiklar i original kan ses som ett tillfälle att i förlängningen se över prenumerationer på tidskrifter med låg användning.  Det är vad många av de 300 amerikanska bibliotek som använder Get It Now har gjort.

Chalmers bibliotek har alltså under ett års tid använt denna service och är mycket nöjda men ser den mer som ett komplement till än en fullständig ersättning för det vanliga sättet att beställa artikelkopior på.

Ylva Lindgren

Chalmers bibliotek, Mediaförsörjning

Chalmers bibliotek gillar open source

I flera års tid har Chalmers bibliotek sysslat med utveckling av egna system. Allt från små program för att konvertera data mellan olika format, till utveckling av vår egna webb. Det första riktigt stora projektet var publiceringssystemet CPL som är ett samarbete med Göteborgs universitet och deras GUP. Det var också det första projektet som gjordes tillgängligt open source under namnet scigloo.

I och med att antalet system som utvecklas på biblioteket ökar så har vi som utvecklar här på biblioteket bestämt oss för att försöka göra det vi skapar öppet för alla. Även om det vi skapar kanske inte är designat för att vem som helst ska kunna ploppa ner det i sin egen verksamhet med minimal ansträngning så ser vi många fördelar med att dela med oss av det vi gör. Andra kan inspireras av hur vi har löst olika saker vilket kan leda till intressanta diskussioner, andra kan hitta brister i våra lösningar vilket kan leda till att vi kan förbättra våra produkter, vår produkt kan bli en grund i någon ny skapelse, och mycket annat. Ni hittar oss på GitHub som ChalmersLibrary.

Vintern 2013 påbörjades arbetet med Chalmers biblioteks nya fjärrlånesystem, som i efterhand har fått namnet Chillin. Systemet har använts internt sedan våren 2014 med gott resultat.
Skärmdump på fjärrlånesystemet Chillin.

Skärmdump av Chillin.

Efter flera sprintar av vidareutveckling så har vi nu beslutat oss för att släppa också detta system open source via GitHub. Vi hoppas att detta projekt skall kunna inspirera och ge upphov till intressanta diskussioner.
Har ni kommentarer, synpunkter eller frågor om Chillin får ni gärna ställa dem i GitHub som en issue.

Chalmers bibliotek testar Get It Now

Forskare och studenter på Chalmers erbjuds nu att beställa artiklar på ett nytt sätt. Get It Now är en service för dokumentleveranser från Copyright Clearance Center i USA. Verksamheten har varit begränsad till Nord Amerika men förra året erbjöds Chalmers bibliotek tillfälle att delta i ett pilotprogram och vi hoppade på vagnen.  Efter många turer är nu tjänsten igång och rullar på för fullt.

Get It Now är en s.k. unmediated service där beställning och leverans av dokument sköts utan att bibliotekspersonal är inblandad överhuvudtaget.  När våra användare hittar något de vill ha i t.ex en av våra databaser kan de via en länk till Get It Now i länkservern beställa önskad artikel och inom ca två timmar får de den elektroniska varianten av artikeln levererad direkt till sin dator.

Tjänsten i sig kostar inget utan vi betalar copyrightavgift för varje artikel och den snabba  leveransen av artiklar i original kan i förlängningen kanske leda till översyn av prenumerationer på tidskrifter med låg användning. För närvarande har vi inte tillgång till alla de förlag som finns i Get It Now utan det rör sig om ca tvåtusen titlar.

Vi vet inte vart detta bär hän men det är kul att testa något nytt och vi ser det i nuläget mest som ett komplement till det vanliga sättet att beställa kopior av artiklar som vi inte har på biblioteket.

Ylva Lindgren

Most popular journals at Chalmers 2013

Here is a list of all journals with more than 1000 downloaded articles during last year.
In total, 1 049 357 full text articles (from subscribed e-journals and conference proceedings)
were downloaded in 2013.

TITLE DOWNLOADS
1 Nature 17324
2 Science 13980
3 Journal of the American Chemical Society 8329
4 Physical Review B 7265
5 Physical Review Letters 7105
6 PNAS 6310
7 Journal of Power Sources 5615
8 Bioresource Technology 5508
9 Applied Catalysis B: Environmental 5417
10 Applied Physics Letters 5116
11 Energy Policy 5020
12 Nano Letters 4548
13 Environmental Science & Technology 4056
14 Biomass and Bioenergy 4047
15 Langmuir 3823
16 Angewandte Chemie International Edition 3789
17 Applied Energy 3700
18 Journal of Cleaner Production 3660
19 Nature Materials 3638
20 Fuel 3600
21 Journal of Biological Chemistry 3517
22 Chemical Engineering Science 3508
23 Analytical Chemistry 3497
24 IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques 3404
25 The Journal of Chemical Physics 3346
26 Energy 3315
27 The Journal of Physical Chemistry B 3294
28 Electrochimica Acta 3167
29 The Journal of Physical Chemistry C 3088
30 Journal of Applied Physics 3087
31 Nature Nanotechnology 2940
32 Optics Express 2913
33 Nature Physics 2858
34 Physical Chemistry Chemical Physics 2792
35 Annals of Nuclear Energy 2787
36 Renewable and Sustainable Energy Reviews 2756
37 Harvard Business Review 2736
38 The Astrophysical Journal 2722
39 Applied Thermal Engineering 2703
40 Chemical Communications 2672
41 Corrosion Science 2633
42 International Journal of Project Management 2595
43 Accident Analysis & Prevention 2581
44 Catalysis Today 2579
45 Biomaterials 2564
46 Atmospheric Environment 2514
47 Journal of Operations Management 2480
48 Acta Materialia 2466
49 The Journal of Organic Chemistry 2464
50 Materials Science and Engineering: A 2438
51 Applied Catalysis A: General 2426
52 International Journal of Production Economics 2416
53 Applied Surface Science 2311
54 Journal of Colloid and Interface Science 2303
55 Chemical Engineering Journal 2298
56 Carbon 2279
57 Advanced Materials 2276
58 Journal of Catalysis 2208
59 ACS Nano 2200
60 Nature Biotechnology 2176
61 Macromolecules 2174
62 Biophysical Journal 2171
63 Energy & Fuels 2157
64 International Journal of Hydrogen Energy 2135
65 Chemical Physics Letters 2122
66 International Journal of Operations & Production Management 2119
67 Nature Photonics 2118
68 Applied and Environmental Microbiology 2114
69 Astronomy & Astrophysics 2081
70 Tetrahedron Letters 2033
71 Metabolic Engineering 2003
72 Solid State Ionics 1979
73 Chemical Society Reviews 1929
74 Nature Communications 1901
75 Carbohydrate Polymers 1891
76 European Journal of Operational Research 1858
77 Renewable Energy 1833
78 Computer Methods in Applied Mechanics and Engineering 1813
79 Industrial & Engineering Chemistry Research 1801
80 Chemical Reviews 1796
81 Cement and Concrete Research 1736
82 Water Research 1706
83 Journal of The Electrochemical Society 1705
84 Automatica 1699
85 Applied Microbiology and Biotechnology 1690
86 Industrial Marketing Management 1673
87 Colloids and Surfaces A: Physicochemical and Engineering Aspects 1621
88 Biosensors and Bioelectronics 1617
89 Tetrahedron 1607
90 Energy and Buildings 1598
91 Journal of Materials Processing Technology 1595
92 Journal of Materials Chemistry 1591
93 Journal of Applied Polymer Science 1585
94 Surface Science 1585
95 The International Journal of Life Cycle Assessment 1569
96 Current Opinion in Biotechnology 1568
97 Polymer 1565
98 Chemistry of Materials 1561
99 Organic Letters 1549
100 IEEE Transactions on Antennas and Propagation 1541
101 The Journal of Physical Chemistry A 1532
102 Nature Climate Change 1512
103 Automation in Construction 1512
104 Wear 1510
105 Fuel Processing Technology 1496
106 Building and Environment 1484
107 Biotechnology and Bioengineering 1479
108 Physical Review A 1477
109 Science of The Total Environment 1475
110 Powder Technology 1473
111 Research Policy 1468
112 Waste Management 1467
113 Biotechnology Advances 1462
114 Journal of Medicinal Chemistry 1447
115 The Academy of Management Review 1434
116 Energy & Environmental Science 1425
117 Biotechnology for Biofuels 1420
118 Soft Matter 1401
119 Combustion and Flame 1397
120 Food Chemistry 1376
121 IEEE Transactions on Communications 1357
122 Journal of Materials Science 1357
123 Analytical Biochemistry 1348
124 Optics Letters 1331
125 Physics Today 1321
126 Journal of Biotechnology 1321
127 Biochemical and Biophysical Research Communications 1316
128 Lab on a Chip 1310
129 Chemistry – A European Journal 1307
130 Nucleic Acids Research 1298
131 Energy Conversion and Management 1298
132 Ecological Economics 1295
133 International Journal of Physical Distribution & Logistics Management 1289
134 Design Studies 1267
135 Acta Biomaterialia 1263
136 Journal of Alloys and Compounds 1262
137 Cell 1259
138 Physical Review E 1250
139 Surface and Coatings Technology 1243
140 Journal of Geophysical Research: Atmospheres 1238
141 Journal of Sound and Vibration 1233
142 Journal of Hazardous Materials 1220
143 Journal of Physics: Condensed Matter 1215
144 Applied Ergonomics 1202
145 Journal of Chromatography A 1196
146 Journal of Molecular Biology 1192
147 IEEE Transactions on Information Theory 1177
148 Inorganic Chemistry 1170
149 Construction and Building Materials 1160
150 Nature Chemistry 1154
151 Nanotechnology 1132
152 Microbial Cell Factories 1118
153 Construction Management and Economics 1118
154 Journal of Nuclear Materials 1093
155 Analytica Chimica Acta 1089
156 International Journal of Heat and Mass Transfer 1083
157 Journal of Physics D: Applied Physics 1069
158 The Journal of Physical Chemistry 1068
159 Proceedings of the IEEE 1057
160 Geophysical Research Letters 1048
161 International Journal of Fatigue 1048
162 Chemosphere 1043
163 Solar Energy Materials and Solar Cells 1043
164 AIChE Journal 1041
165 Nature Methods 1023
166 BMC Systems Biology 1014
167 Microporous and Mesoporous Materials 1014
168 FEBS Letters 1011
169 IEEE Photonics Technology Letters 1010
170 International Journal of Greenhouse Gas Control 1009
171 Carbohydrate Research 1008
172 Thin Solid Films 1003

/Lars-Håkan Herbertsson

Front 2014 – Slutkonferens 20/21 maj

Syftet med Front 2014 var att deltagande bibliotek utifrån lokala förutsättningar och perspektiv skulle titta på sin nuvarande bibliotekssystemsituation och blicka framåt. Vilka behov har vi och med vilka skall vi samarbeta i framtiden?

Projektet startades upp hösten/vintern 2011 och har koordinerats av Chalmers. Men tanken med projektet har alltid varit att den lokala processen och de lokala behoven skall stå i centrum. Uppemot 20 högskole- och universitetsbibliotek har deltagit i projektet där vi nu närmar oss slutet. På slutkonferensen som äger rum i Göteborg, Chalmersska huset, den 20-21 maj kommer biblioteken att rapportera sina viktigaste erfarenheter och syn på framtid för bibliotekssystemen.

Det kommer inte att sammanställas någon central rapport från projektet utan konferensen är det sista tillfället att inom ramen för det här samarbetet ta del av de ingående lärosätenas erfarenheter.

Utöver bibliotekens presentationer kommer Johanna Olander från Libris att prata om strategier/metoder för användardesign/undersökningar, Martin Malmsten från Libris kommer prata om den nationella infrastrukturens utveckling, Viktor Sarge, Region Halland, kommer prata om erfarenheterna att arbeta med Open Source system och Sara Lerén från Combitech kommer prata om Lean som metod och Lean UX i synnerhet.

Projektets deltagare har fått förtur till anmälan som från och med nu är öppen för alla intresserade. Antalet platser är begränsat till 90 så anmäl er snabbt om ni är intresserade av att vara med. Anmälan kommer att stängas 12:e maj.

Priset är 900 kr per person och inkluderar lokal, fika f.m, e.m samt lunch båda dagarna.

Frågor eller funderingar kan ställas till Daniel Forsman eller Kristin Olofsson (@chalmers.se)

Presentationerna har lagts ut under respektive programpunkt.

Program

20 maj
09.00 – 10.00 fika och registrering.
10.00 – 10.10 Välkommen / intro – Daniel Forsman
10.10 – 10.40 Designstrategi, Johanna Olander
10.40 – 11.20 Göteborgs universitet, Karolinska institutet
11.20 – 11.30 Bensträckare
11.30 – 12.30 Örebro universitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Jönköping
12.30 – 13.30 Lunch
13.30 – 14.00 Brainwalk
14.00 – 14.20 Stockholms universitet
14.20 – 14.50 Fika
14.50 – 15.40 Linköpings universitet, Södertörns högskola
15.40 – 15.50 Bensträckare
16.00 – 16.40 Chalmers, Malmö högskola
16.40 – 17.00 Avslut dag ett, tips på ät/ölställen m.m.

21 maj
09.30 – 10.00 Fika och registrering
10.00 – 10.30 Lean UX, Sara Lerén
10.30 – 11.10 Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet
11.10 – 11.30 Bensträckare
11.30 – 12.10 Umeå universitet, Uppsala universitet
12.10 – 13.10 Lunch
13.10 – 13.40 Nationell infrastruktur, Martin Malmsten, Libris
13.40 – 14.20 Högskolan i Borås, Högskolan Väst
14.20 – 14.40 Open Source, Viktor Sarge
14.40 – 15.10 Fika
15.10 – 16.00 Sammanfattning, avslutning

Välkomna!

Ny söktjänst för Chalmers studentarbeten

Idag lanserar vi den nya söktjänsten Studentarbeten, där du kan hitta examensarbeten och andra studentarbeten från Chalmers. Fulltextfiler finns fritt tillgängliga för många av arbetena, från 2010 och framåt är täckningen mycket god. En nyhet är bl.a. att man från och med nu kan koppla ett arbete till ett specifikt utbildningsprogram.

Lanseringen av Studentarbeten innebär även att examensarbeten inte längre är sökbara i Chalmers Publication Library (CPL), dock sker registrering och uppladdning av filer fortfarande i CPL. CPL kommer precis som förut tillgängliggöra avhandlingar och övriga forskningspublikationer skrivna av Chalmersforskare.

/Kristina Graner

 

Chalmers e-boksseminarium 2013

Universitets och högskolebiblioteken har de senaste åren arbetat strategiskt och utforskande med förvärv av e-böcker. Idag utgör e-böcker merparten av bokförvärven på många bibliotek. I takt med att e-boksförvärvet vuxit och erfarenheterna blivit fler har utmaningarna att förstå och hantera e-böcker blivit större. För de som arbetar med e-böcker på de svenska universitets- och högskolebiblioteken finns det ett uttalat behov av att dela erfarenheter. I det dagliga arbetet ställs biblioteken inför frågor som rör arbetsflöden och att nå ut med e-böckerna, att ta ställning till nya affärsmodeller och former av användardrivet förvärv.

Chalmers bibliotek bjuder in till ett seminarium med e-boken på forskningsbiblioteken i fokus. Tanken är att samla personer som arbetar aktivt med e-boksfrågor. Ambitionen är att skapa förutsättningar för aktivt utbyte och nätverk, att lyfta svåra frågor men framförallt att fokusera på goda exempel och att komma vidare.

Seminariet äger rum den 21 mars, 09.30 — 16.30.

Platsen är Chalmersska huset, plan 1 i centrala Göteborg (Södra hamngatan 11).

Kostnad för seminariet är 700 kr och inkluderar lunch, för- och eftermiddagsfika.

Upplägg

Dagen är uppdelad i tre block. Blocken inleds med en presentation/orientering med praktiska exempel och frågeställningar. Därefter delas deltagarna in i mindre samtalsgrupper. Deltagarna har inför seminariet tagit del av diskussionsfrågor och förberett med egna exempel. Efter gruppdiskussionerna återsamlas grupperna för återkoppling där moderator sammanfattar gruppdiskussionen.

Det finns många frågeställningar kring e-böcker och vi kommer inte hinna med att täcka in alla. Utifrån de intresseanmälningar som kommit in har vi valt att fokusera på följande tre block:

PDA : Projektet Patron-driven acquisition (PDA) som förvärvsmetod på universitets- och högskolebiblioten redovisas. Projektet har drivits av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med Malmö högskolebibliotek och Södertörns högskolebibliotek.

Affärsmodeller : Vilka affärsmodeller är hållbara och används på biblioteken? Vilka villkor ställer vi på leverantörerna?

Arbetsflöden & att nå ut till användaren : med fokus på dataflöden och konsekvenser i gränssnitten av olika val som görs. Ligger fokus rätt på inladdning och bearbetning av MARC-poster, hur tillförlitliga är leverantörernas knowledgebaser?

Inför seminariet kommer deltagarna via Facebookgruppen E-böcker på akademiska bibliotek kunna förbereda sig och tipsa om aktuell litteratur, artiklar, bloggar och annan inspiration.

Anmälan sker till marie.wenander@chalmers.se senast den 6:e mars. Inkludera ev. matrestriktioner i din anmälan.

Enjoyable reading – Connecting the digital and the physical library

Merry Christmas to you all!

Chalmers Library wants to give you an early Christmas present, something fun and inspiring to read for the Christmas holidays.

Amanda Cuello och Kaspar Raats, Master students at Interaction Design, Chalmers, have written a report, “Design Opportunities for Academic Libraries“, with a lot of creative ideas on how to connect the digital and the physical library.

Enjoy your reading!

Mini_report

/Kristin och Stina

Inga fler inlägg.