Rapport från ProQuests användarmöte om bibliotekssystem

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mötet hölls i den fascinerande staden Chicago, 7-9 oktober 2016

Vi har varit i Chicago och deltagit i det första internationella användarmötet för Summon och 360/Intota, de system som vi använder för att administrera och tillgängliggöra böcker, artiklar och annat material.

Programmet var indelat i två spår – management och discovery. De flesta föredragen kom från användare men kunde också bestå av produktinfo från ProQuest. Vi från Chalmers var de enda bibliotekarierna från Europa, annars kom nästan alla från Nordamerika.

Det var givande att träffa ProQuests chefer och få tillfälle att både mingla och föra fram frågor och synpunkter. Tyvärr saknades utvecklare och lokala representanter. Vi saknade även forum för användare eller användargrupper för att diskutera och föra fram förslag. Det var inga gemensamma måltider, inte ens lunch, utan man fick organisera sig spontant och gå ut på stan.

ProQuests köp av ExLibris

Två dagar före mötet annonserades den omtumlande nyheten om ProQuests förvärv av ExLibris, något som kom som en överraskning även för många i företaget.

Kurt Sanford, Proquest CEO

Kurt Sanford (Proquest CEO) sa att vi gör det här för att kunna utveckla nya tjänster till världens bibliotek, vi gör det här för att samlat kunna innovera för bibliotekens framtid.

De tänker sig att mediedelen av företaget kommer att hanteras av ProQuest och systemdelen av ”ExLibris – A ProQuest Company”. ProQuests systemprodukter (utom RefWorks) kommer alltså hamna under ExLibris, under Matti Shem Tov. På kort sikt blir det business as usual, kunderna kommer kunna fortsätta använda och välja de olika produkterna från de två företagen. ProQuest ser köpet som något som läggs till. Man ser en möjighet till bättre lösningar, t.ex att låta Primo använda Summon-indexet, och på andra sätt utnyttja det som respektive produkt är bra på.

På lång sikt kommer nästa generations systemlösningar utvecklas, ett nytt discovery, skämtsamt kallat ”Suprimo”. Kurt jämförde med förvärven av Ebrary och EBL. Båda har fortsatt leva kvar och underhållits, samtidigt som de utvecklat det nya ProQuest Ebook Central. På frågan om de tänkt fortsätta med agila utvecklingsmetoder, svarade Kurt lite svävande att de försöker bevara det som kunder uppskattar.

Vad är på gång?

Det märktes att de inte kunde visa på tydliga långsiktiga roadmaps för systemen i och med sammanslagningen. Kurt uttryckte en besvikelse över att Intota v2 är försenat, men trodde att det kommer gå snabbare nu. De behöver titta på varandras koder – vilket de inte får göra förrän köpet är formellt avslutat –  för att se hur de skall ta det vidare.

Den nya knowledgebasen framstod som den nya stora grejen man var stolt över. Till skillnad mot den nuvarande skall nya knowledgebasen vara molnbaserad och skalbar, berättade Yvette Diven (Product Manager lead). Det är anpassad även för tryckt material, filmer och ljud och kommer innehålla rikare metadata. Den har relationer mellan titlar och format, historik för ändringar i paket och tappade titlar samt efterlängtad överlappsanalys även för e-bokspaket. De poängterade att den nya knowledgebasen faktiskt existerar nu och att det är en tidsfråga när den kan rullas ut till de olika produkterna (troligen till Intota v2 under Q1 2016) och att ingen migrering behövs.

Om några veckor kommer vi få veta mer om hur den nyförvärvade teknologin för att tillgängliggöra kurslitteratur, SIPX, kommer integreras med ProQuests övriga produkter.

Användarstudier om discovery och länkning

Caroline Muglia, University of Southern Califrnia

Caroline Muglia och Elizabeth Namei (ej i bild) från University of Southern California pratade om hur Summon fungerar för de mer avancerade användarna.

Ett par intressanta presentationer handlade om användarstudier. University of Southern California pratade om ”No Advanced Users Left Behind – Discovery for All”. De menar att Summon tillgodoser basbehoven för grundstudenter, men är problematisk för mer avancerade användare. De är också en viktig målgrupp, det är de som rapporterar problem till biblioteket, influerar nybörjare och påverkar beslutsfattare.

Att söka efter kända titlar är viktigt för avancerade användare, något som inte alltid fungerar så bra i discoverysystemen. I en rapport från mars 2015 analyseras hur Summon, Google och Google Scholar klarar known item search. Utfallet var att Google fungerar något bättre än de andra två vad gäller precisa träffar (definierat som 1:a eller 2:a i träfflistan) och möjlighet att hitta vidare till fulltext, även om ingen var riktigt dålig. De kunde konstatera att Summons ändring av relevansrankningen i somras har förbättrat known item search. En orsak till misslyckade sökningar är att för lite information skrivs in, eller för mycket (t. ex hela referensen). Andra problem (”pain points”) i Summon är länkningsproblem och att stavningsförslag – ”did you mean” – visas för sällan och inte alltid är relevanta.

Penn State University har gjort flera usability-studier med studenter. I jakten på fulltext är varje sekund avgörande innan man ger upp. En tredjedel ser inte bibliotekets länkar i databaserna. Av de som gick vidare gav en fjärdedel upp på länkserversidan. Om de hamnade på tidskriftens startsida gick de tillbaka. Även om de hamnade på artikelsidan men inte hittade fulltext direkt, så gav de också upp – och nöjde sig med abstract. En intressant iaktagelse är att studenter klickar inte på format-ikoner, utan på den längsta länken.

Perspektiv på bibliotekssystem

Som helhet var det det en mycket bra kombination att först få diskutera stora perspektiv på NISOs konferens om discoverysystemens framtid, för att sedan få nyheter och direktkontakt med den egna systemleverantören.

Flera av presentationerna ska läggas ut på webbsidan för ProQuest Annual User Summit. Kontakta oss gärna om det är något ni vill att vi berättar mer om.

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

BLOGGSERIE PLUGGTEKNIK: Del 1 – Prestationsångest – ”Vara medelmåttig i skolan eller bli inlagd på psyket?”

shutterstock_225404101

När toppstudenten Louise Johansson började på Chalmers fick hon en chock. Hjälpen fann hon i att 1, kugga en tenta och 2, kunna fly till stallet.

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera stress är en process, säger Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering på Akademihälsan.

I ett blogginlägg skriver Chalmersstudenten Louise Johansson, 23, allt hon behöver göra under en helt vanlig dag. Inlägget är taggat med orden ångest, överarbeta, betyg, krav, prestera, viktigt och Chalmers. Rubriken lyder ”Vara medelmåttig i skolan eller bli inlagd på psyket?”.

– Om jag hade velat ha högsta betyg i allt hade jag behövt lägga all min tid på plugget. Jag hade inte haft kvar mina vänner eller min häst och inte kunnat vara med på fester. Jag hade tagit bort all livskvalitet. Är det värt det? Nej. Jag vill hellre ha ett liv, säger Louise Johansson.

 

Bibliotekscaféet fylls på med lunchhungriga studenter. De köar för prisvärda matlådor med famnarna fulla av bärbara datorer och kurslitteratur.

Louise Johansson sitter vid ett av borden och minns sin tid i grundskolan, då hon aldrig behövde anstränga sig särskilt mycket för att nå de högsta resultaten. Att börja på Chalmers var en smärre chock.

– Det var första gången jag var tvungen att plugga på riktigt. Jag blev osäker på om jag hade valt rätt för att det var så mycket svårare, säger hon och minns den påfrestande terminen i tvåan.

– Vi läste två tuffa kurser på varandra och jag pluggade som en idiot för att klara tentan. Vi var flera i klassen som tyckte att man inte återhämtade sig på länge efter det. Då insåg jag att det inte går att satsa på högre betyg.

 

Louise Johansson fick panikkänslor av tanken på att kugga en tenta, trots lugnande röster om hur ovanligt det är att gå ut Chalmers med alla tentor godkända. När hennes häst sedan skadade sig och besöken på djursjukhuset duggade tätt, bestämde hon sig för att bara plugga till en av de två tentorna hon hade framför sig.

– Om man har hög prestationsångest kan det vara bra att kugga för att inse att det inte är hela världen. Det värsta som händer är att du får göra om den, att du får skippa påsklovet eller får ett kortare sommarlov. Ingen ser ner på dig, ingen tycker att du är dålig och företaget som du vill jobba för kommer inte att ha med det i beräkningen när de anställer dig. Alla vet att Chalmers är en tuff utbildning.

 

FAKTA: LOUISE JOHANSSON

Pluggar: Femte terminen och därmed sista året på Väg och Vatten.
Född: 1992.
Bästa pluggstället: Nedervåningen på Huvudbiblioteket eller Bulten. Jag tycker om att sitta vid ett fönster.
Bästa pluggmusiken: Någonting jag hört innan, så jag slipper fokusera på vad de sjunger.
Bästa snackset: Lösgodis.
Gör för att stressa ned: Går till stallet, åker hem till föräldrarna på middag, springer eller går till gymet.

louise1

SNART EXAMEN. Louise Johansson, 23, pluggar sitt sista år på Väg och Vatten.

louise2

ANDRA KVALITETER. ”Ibland hör man att få arbetsgivare kollar på betygen och att de kan se toppbetyg som en nackdel, för då har personen kanske inte den sociala biten” säger Louise Johansson.

 

Akademihälsan är studenthälsovård och ett stöd för den som läser vid Chalmers och Göteborgs Universitet. De arbetar för att studenter ska få en så bra studiemiljö som möjligt och erbjuder vägledning samt kurser. Emma Ekdala, psykolog och kursledare i Stresshantering, möter varje dag studenter som upplever ohanterbar press.

– Många känner att de måste ligga på topp hela tiden. Man har en orealistisk bild av sin förmåga att klara av saker, målar upp ett katastrofscenario och går händelser i förväg. De tänker ”om jag misslyckas på tentan kommer jag inte få mina poäng, då får jag ingen examen, inget jobb, blir av med lägenheten”, säger Emma Ekdala.

Vad ska man göra då?

– Det finns inga snabba knep. Att lära sig hantera sin stress är en process. Ett första steg är att bli medveten om sina egna tankar och föreställningar. Det är svårt att ta bort känslor. Det som är lättare är att påverka vad vi gör. Fråga sig själv: när blir jag stressad och vad får jag lust att göra då?

 

Ett exempel är studenten X som fick god kritik efter sina prestationer och som varje gång försökte bräcka sig själv. Hen fick öva på att gå hem i tid. Det väckte inledningsvis ångest men så småningom försvann den. Samma person fick prova att bjuda hem folk på middag utan att städa lägenheten.

– Ingen kan göra allt perfekt. Det är bra att ha med sig detta från studierna, så att man inte fortsätter ett destruktivt beteende, säger Emma Ekdala.

I kursen Stresshantering möts deltagarna tre gånger under en termin. De kombinerar föreläsningar med diskussioner, där studenterna får dela med sig av personliga erfarenheter och hitta stöd i varandra. Under kursens gång får de reflektera kring sin egen situation under en vecka och kartlägga faktorer, tankar och händelser.

Föreläsningarna handlar bland annat om vad som egentligen händer biologiskt i pressade situationer. Emma Ekdala pratar om hjärnans känslocentrum amygdala, som kickar i gång när vi upplever stress.

– Kroppen förbereder sig för flykt och vi reagerar instinktivt och känslostyrt. Stressen stjälper snarare än hjälper, säger hon och pratar vidare om hjärnans två olika lägen, som måste vara i balans:

– Ett är det aktiva läget, som uppstår när vi engagerar oss. Sen har vi viloläget, då vi slappar, chillar och reparerar hjärnan. Vi behöver båda för att må bra och vi behöver skifta ofta. Belasta, vila, belasta, vila.

Hur ofta då?

– Ta kontinuerliga pauser under dagen. Vi kan inte fokusera mer än 45 minuter, en timme. Dagsvila och byte av aktivitet är också viktigt, säger Emma Ekdala.

 

Louise Johansson kommer direkt från en handledarträff, då hon är mitt uppe i skrivandet av sitt ex-jobb. Trots de många ”måstena” i sin kalender, poängterar hon det viktiga med att skaffa sig en frizon – ett sätt att komma bort från böckerna och bryta mönstret.

– Ibland när jag känner mig omotiverad hjälper det inte bara att kolla på tv. Man måste gå ut, vara någonstans där man inte ser böckerna i ögonvrån. Folk brukar fråga hur jag hinner med allt men jag svarar att jag aldrig hade kunnat plugga utan häst, säger Louise Johansson.

/Sofia Andersson

Vägledd botanisering bland databaser

Vi har byggt ett nytt databassök och tänkte dela med oss av våra erfarenheter och tankar. Välkommen att testa det nya databassöket (beta) det nya databassöket (live 20150922).


Lars och Lari sprintplanerarVarför ett nytt databassök?

Vi gjorde användarintervjuer under våren med masterstudenter och doktorander. Gemensamt var att de inte använt sökverktyget och att de önskade att de hade träffat på det tidigare. Databaser var ju bra resurser att söka information i!

Vårt allra tydligaste och viktigaste resultat var att våra användare vill ha mer och tydligare hjälp att välja! När sökningen är gjord och man sitter där med sin träfflista, vad gör man då? En del försökte läsa beskrivningar men blev inte så mycket klokare av det. Alla (!) efterfrågade någon slags indikator om vilken som var ”störst” eller ”bäst”. När det inte fanns tenderade de att välja välbekanta databaser, eller ingen alls. Ett exempel var en användare som var ute efter en tidskriftsartikel, klickade på sitt ämne och fick fram en lång träfflista. Där gick hen vidare till den tidigare använda e-boksplattformen Books24x7, väl medveten om att den endast innehåller böcker.

När testerna gjordes hade vi en mängd ämnesövergripande databaser som var uppmärkta med ”Multidisciplinary”, vilket låg som ett av många ämnen att klicka på. Våra farhågor om att det var ett svårförstått begrepp och ointressant att välja, besannades. Alla ville välja sitt eget ämnesområde. Såklart. Helst så smalt avgränsat som möjligt. Vi kunde dock se att de ”smala” ämnesorden, som härrör från Libris bibliografiska post, ställde till det. När användaren klickade på ett sådant missade de en hel del relevanta databaser eftersom alla inte tilldelats just detta ämnesord. T.ex leddes de att tro att det bara fanns enstaka databaser som innehöll ämnet ”Biotechnology” när det i själva verket var många. Särskilt missades de breda databaserna, det går ju inte att sätta hela världens alla ämnesord på t.ex Web of Science…

För att bilda sig en uppfattning om databasen ville de ha en kort, koncis och neutral beskrivning, helst där det framgår vilka ämnen som den omfattar och vilken typ av material som finns där. I dagens databassök måste man klicka på en flik för att se vilken typ av innehåll databasen har. Det borde framgå tydligare, tyckte våra testpersoner.

Våra tips om inloggningar och annan nyttig information, som vi lagt under under en flik,  var det ingen som såg. Vi noterade även motsägelsen att våra testpersoner tyckte att ämnesingången var viktigast, medan statistiken visar att A-Ö används mest.

Med det nya databassöket vill vi fokusera på:

  • Hjälp att snabbt hitta ”det bästa”, för de som inte vet var de ska börja
  • Ett mer lättanvänt gränssnitt
  • Att tydligare visa databasernas typ av innehåll
  • Att kunna kombinera ämnen, typer och fritt tillgängliga databaser
  • Att synliggöra breda databaser utan att ”skräpa ner” träfflistan
  • Relevant ordning av träfflistan
  • Att ge kontextuell information om olika innehållstyper
  • Att ge användarna rätt länk till våra databaser när de söker upp dem via Google och andra sökmotorer

Dataflöde från LibrisVårt nuvarande databassök

Det nuvarande databassöket kom till strax efter att vi lanserade en ny bibliotekswebb våren 2013. Vi ville kunna söka databaser via den vanliga sökrutan, både som en egen tjänst och genom discoveryverktyget. Vi ville administrera posterna på ett ställe (i Libris), och återvinna dem i databassöket, discoveryverktyget (Summon), bibliotekskatalogen (Chans), och som permanenta länkar i ämnesguider (LibGuides), på andra webbsidor och i Summons rekommenderade länkar (sk. Best bets). För att göra detta valde vi att katalogisera i Libris med fokus på beståndspostena, och använda dess API.

Om arbetet med det nuvarande databassöket kan du läsa i en artikel vi skrev till Charlestonkonferensen 2014, i samband med en poster-presentation. Trots att detta innebär vissa begränsningar och är lite krångligare att katalogisera, har vi valt att behålla detta flöde eftersom vinsterna med poståteranvändning är många. All viktig info, förutom titeluppgifter, finns i beståndsposten eftersom vi kan ha full kontroll över den.

Vad är en databas, och vilka skall man ta med?

Vad menar vi med databas? Det har vi nog inte riktigt klart för oss fortfarande, har ingen exakt princip eller definition. Man skulle kunna säga att listan har kommit att bestå av olika e-resurser som varken är böcker eller tidskrifter, men inte heller det stämmer riktigt. Antagligen känner många bibliotekarier igen sig i detta. Det är också lätt hänt att fria resurser som är ”bra att ha” blir liggande i listan, men sådana kan med tid bli inaktuella eller mindre användbara.

Bibliografiska databaser känns självklart att ta med. Databaser över patent och standarder är med. Bild-databaser, affärsdatabaser, juridisk information, statistik, kartor… Vi har diskuterat encyklopedier och handböcker en del. Dessa är ju ”egentligen” böcker och finns att hitta i Summon. Samtidigt finns det några riktigt viktiga och stora som vi inte vill att användarna skall missa, så dem har vi tagit med. Det blir naturligtvis subjektivt.

Vi vill gärna visa fram OA-resurser, och vi har därför med många preprint-arkiv, men där är utmaningen att selektera och försöka undvika alltför mycket överlappning.

Typer, ämne och ordningen i träfflistan

Benämningar för olika typer av databaser har vi brottats en del med. Termerna måste säga någonting för slutanvändaren. Vi har utgått från innehåll, vad för typ av material man kan hitta i databasen, snarare än vilken typ av databas det är. Vi säger ”Articles”, inte ”Bibliografic database”. Vi hoppas detta är lättare att förstå. Ett undantag som vi inte vet hur vi skall hantera är ”Publishers”. Detta är ju ingen typ av material. Vi sätter denna typ på förlagsportaler, som vi har med i listan för att visa användarna var man kan teckna upp sig för alerts.

Vi har förkastat och lagt till typer allt eftersom. En vi gjort oss av med är ”Facts”. Den använde vi för databaser där man kunde hitta just… fakta…snarare än forskning. Vi slängde in smått och gott där, sinsemellan helt olika databaser, och det blev en konstig blandning i träfflistan. En tumregel kan vara att om man absolut inte kan förklara vad man menar med en benämning, så skall kan man nog inte använda den.

Vi har använt breda ämnesområden, delvis återspeglande Chalmers forskningsfält. Eftersom mängden databaser är relativt liten, och många av databaserna är breda så kan vi inte ha en finfördelad ämnesindelning. Vi skulle i så fall bli tvungna att sätta massor av ämnesord på flertalet databaser, och det blir lite poänglöst. I många fall har vi slagit ihop flera områden till ett.

Ämnesorden från Libris bibliografiska poster syns inte längre i det nya databassöket eftersom har visat sig vara mer till förvirring än till nytta. Vi har inte heller tid att ge alla databaser alla ämnesor de borde ha. Däremot finns fortfarande med i sökindexet.

Vi har hela tiden brottats med dilemmat om hur vi ska tilldela ämnen och haft många och långa diskussioner om det i utvecklingsgruppen. Ska alla som innehåller något som helst material inom ämnet, märkas med det? Eller ska det visa att det är en databas som är vettig att söka information inom ämnet? T.ex en generell ordbok, ska den få alla ämnen? Eller inget? Ska Statistiska Centralbyrån komma med i alla sökningar på ett ämne? Eller bara om man väljer typen statistik? Vi har tagit bort benämningen Multidisciplinary som vi tidigare använde för databaser som innhåller många ämnen, men valt att fortsätta med tanken att inte sätta ämnen på ”ämnesospecifika” databaser som t.ex ordböcker. På så sätt tänker vi att ämnessökningar inte skräpas ner av allför många databaser som inte är direkt ämnesrelevanta. Samtidigt leds kanske en person som väljer t.ex Mathematics att tro, att det inte finns några ordböcker inom ämnet, andra än Brittanica och NE som visas pga av att de fått ämne inom typen uppslagsverk. Vi är fortfarande inte helt i hamn här.

De definitioner som vi nu använder är att databasen för en Chalmersanvändare ska vara:

  • Relevant för att söka information inom ett visst ämne. (Om den inte är det tilldelas den inget ämne.)
  • Relevant för att söka material av en viss innehållstyp. (Alla ska ha minst en innehållstyp.)

Vi har haft en del huvudbry under utvecklingsarbetet med att få ihop en bra lösning för ordningen i träfflistan, nu när vi skall ge möjlighet att kombinera ämne och typ. Det bottnar i att vi velat åstadkomma olika saker samtidigt, dels måste ju användaren få styra själv över träfflistan genom sina val, men dels vill vi ju lyfta fram ”de bästa”. Som det såg ut blev inte alla kombinationer bra, ”fel” databaser lyftes fram och andra riskerades att inte hittas.

Särskilt innehållstypen ”Patent” gav upphov till långa diskussioner. De hörde till de databaser som från början inte hade något ämne alls. Om då ändå användaren skulle kombinera ett ämne med ”Patent” så skulle inte de databaser som verkligen är bra på patent komma högt i träfflistan. Istället skulle någon annan databas som främst innehåller annat material, men även innehåller patent, komma högre. En lösning vi tänkte var att omöjliggöra kombination av vissa typer med ämne, men när vi vred och vände på det så blev det annat som inte var bra. Vi har micklat med speciallösningar, ha olika logik för olika typer, att låta de generella databaserna alltid följa med oavsett vilket ämne man valt, osv.

TräfflistaRekommenderade databaser – en hjärtesak

Vi har valt ut ”de bästa” databaserna inom varje typ och ämne, dvs de som är bra att börja söka information i, för såväl grundstudenter som forskare. Vi rekommenderar cirka tre till fem databaser inom varje ämne och typ. Vissa databaser, som Scopus och Web of Science, har fått massor av rekommendationer pga av att vi vill framhålla dem inom alla ämnen.

Vi har använt ikoner i form av hjärtan i två olika färger, samma som för de utskrivna ämnena och typerna i träfflistan. Vissa farhågor finns att de skall uppfattas som favoriter som man själv kan lägga till, eller något ”socialt”, att många har ”gillat” dessa databaser. Men vi är väldigt förtjusta i våra hjärtan så nu testar vi det!

Tekniskt sett är träfflistans ranking logisk och objektiv: Först visas de med rekommendationer på både ämne och typ, sedan de med rekommendation inom typ, sedan rekommendationer inom ämne och sist de som inte är rekommenderade.

I själva verket är databassöket och ordningen av träfflistan subjektiv från början till slut, det är lika bra att erkänna det. För det första väljer vi vilka databaser vi ska ta med över huvud taget. För det andra väljer vi vilka som ska tilldelas särskilda ämnen och typer av innehåll (det finns alltid gränsfall) vilket styr om de ska komma med vid filtreringar eller inte. För det tredje väljer vi vilka som ska få rekommendationer. Dessutom tipsar vi om några utvalda, i hjälptexten vid filterrutan, för de som inte alls vet var de ska börja.

Beskrivande texter

Det är lätt att ta den enkla vägen och kopiera någon text från leverantörens egen beskrivning. Följden blir att stilen på beskrivningarna får olika karaktär mellan de olika databaserna, ingen rak linje. Leverantörens egen beskrivning är ofta ”säljande” och detta vill vi undvika. Det är också lätt att rabbla upp siffror, såsom ”databasen indexerar x antal tidskrifter” och så vidare. Detta kräver ständig uppdatering, och säger kanske inte så mycket för slutanvändaren, så vi har tagit bort allt sådant.

För träfflistan har vi försökt göra korta, neutrala texter som kompletterar ämne- och typindelningen. När man klickar sig vidare till nästa nivå (”Mer info”) har vi däremot tillåtit oss att skriva mer subjektivt och utförligt och t.ex ge tips om inloggningar när vi tycker att det behövs. Här kan vi även länka till t.ex tutorials. Här har vi också tänkt förklara varför vi har valt att rekommendera just denna databas. Vi använder beståndspostens 500-fält och har lagt in html där, trots att det ser lite tokigt ut i Libris detaljerade vy.

Mer info-sidanGooglingsbara Mer info-sidor om varje databas

Förutom utökade beskrivningar ligger här permanenta länkar direkt till databasen för den som vill bokmärka. Vi har gjort dessa i form av re-directlänkar, som hämtar urlen från katalagposten i vår primärkälla Libris. För en rekommenderad databas syns här exakt vilka ämnen och typer den är rekommenderad inom. Här ligger också en länk till användningsvillkor från electronic resource management systemet.

För att så många sökmotorer som möjligt ska hitta sidorna har vi skapat en skript-fri sida som de kan indexera. Varje Mer info-sida har sin egen URL. Vi hoppas att sökmotorerna ska känna igen en användare som ofta använder Chalmers så att när hen googlar på t.ex Scopus så ska hen hamna på vår Scopus-sida.

Mervärde med kontextuell information

Många användare är obekanta med de olika typerna av e-resurser. Vad menas med en artikel i ett akademiskt sammanhang? Hur hittar jag egentligen e-böcker, och går det beställa en titel om jag inte hittar? Vad är en standard, och kan jag få tag i fulltext? Det finns mycket vi vill tala om, inte för vår egen skull utan för att hjälpa användaren.

När ett filter är valt dyker det upp en möjlighet att läsa mer om just denna typ av innehåll eller det valda ämnet. För ämnen tipsar vi om relaterade ämnesguider (LibGuides) som därmed får ökad exponering. Det ska bli spännande att se om våra användare fäller ut den extra informationen.

Som en sommargåva lägger vi nu ut det nya databassöket som en beta, bakom det befintliga. Exakt vilka databaser som ska rekommenderas är inte spikat och det saknas en hel del utökade beskrivningar. Vi hoppas få in mycket synpunkter och ersätta det nuvarande databassöket så snart det känns moget. Men allra viktigast är nog, som kloka medarbetare påpekat, att se till att användarna hittar våra databaser. De är ju bra resurser att söka information i!

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Scrum-teamet har bestått av systemutvecklare Lars Andersson, Lari Kovanen och ovan nämnda bibliotekarier

 

Nytt! Chalmers bibliotek och ‘Get It Now’

Forskningsbibliotek i Sverige har nu möjlighet att använda Get It Now som är en service för dokumentleveranser från Copyright Clearance Center i USA. Verksamheten har varit begränsad till Nord Amerika men nu kan alltså även akademiska institutioner i Sverige använda tjänsten.

Förra året erbjöds Chalmers bibliotek tillfälle att delta i ett pilotprogram för Get It Now, vilket föll väl ut och nu har vi tillgång till hela tjänsten med miljoner av artiklar från samtliga 130 förlag som deltar i tjänsten.

Get It Now är en s.k. unmediated service där beställning och leverans av dokument sköts utan att bibliotekspersonal är inblandad överhuvudtaget.  När våra användare hittar något de vill ha i t.ex en av våra databaser kan de via en länk till Get It Now i länkservern beställa önskad artikel och tämligen omgående får de den elektroniska varianten av artikeln levererad direkt till sin dator. Finns materialet tillgängligt på biblioteket syns inte länken till Get It Now.

Tjänsten i sig kostar inget men vi betalar copyrightavgift för varje artikel, och den avgiften varierar en del, och det blir ju kostsammare än traditionella beställningar, men den snabba leveransen av artiklar i original kan ses som ett tillfälle att i förlängningen se över prenumerationer på tidskrifter med låg användning.  Det är vad många av de 300 amerikanska bibliotek som använder Get It Now har gjort.

Chalmers bibliotek har alltså under ett års tid använt denna service och är mycket nöjda men ser den mer som ett komplement till än en fullständig ersättning för det vanliga sättet att beställa artikelkopior på.

Ylva Lindgren

Chalmers bibliotek, Mediaförsörjning

Chalmers bibliotek gillar open source

I flera års tid har Chalmers bibliotek sysslat med utveckling av egna system. Allt från små program för att konvertera data mellan olika format, till utveckling av vår egna webb. Det första riktigt stora projektet var publiceringssystemet CPL som är ett samarbete med Göteborgs universitet och deras GUP. Det var också det första projektet som gjordes tillgängligt open source under namnet scigloo.

I och med att antalet system som utvecklas på biblioteket ökar så har vi som utvecklar här på biblioteket bestämt oss för att försöka göra det vi skapar öppet för alla. Även om det vi skapar kanske inte är designat för att vem som helst ska kunna ploppa ner det i sin egen verksamhet med minimal ansträngning så ser vi många fördelar med att dela med oss av det vi gör. Andra kan inspireras av hur vi har löst olika saker vilket kan leda till intressanta diskussioner, andra kan hitta brister i våra lösningar vilket kan leda till att vi kan förbättra våra produkter, vår produkt kan bli en grund i någon ny skapelse, och mycket annat. Ni hittar oss på GitHub som ChalmersLibrary.

Vintern 2013 påbörjades arbetet med Chalmers biblioteks nya fjärrlånesystem, som i efterhand har fått namnet Chillin. Systemet har använts internt sedan våren 2014 med gott resultat.
Skärmdump på fjärrlånesystemet Chillin.

Skärmdump av Chillin.

Efter flera sprintar av vidareutveckling så har vi nu beslutat oss för att släppa också detta system open source via GitHub. Vi hoppas att detta projekt skall kunna inspirera och ge upphov till intressanta diskussioner.
Har ni kommentarer, synpunkter eller frågor om Chillin får ni gärna ställa dem i GitHub som en issue.

Chalmers bibliotek testar Get It Now

Forskare och studenter på Chalmers erbjuds nu att beställa artiklar på ett nytt sätt. Get It Now är en service för dokumentleveranser från Copyright Clearance Center i USA. Verksamheten har varit begränsad till Nord Amerika men förra året erbjöds Chalmers bibliotek tillfälle att delta i ett pilotprogram och vi hoppade på vagnen.  Efter många turer är nu tjänsten igång och rullar på för fullt.

Get It Now är en s.k. unmediated service där beställning och leverans av dokument sköts utan att bibliotekspersonal är inblandad överhuvudtaget.  När våra användare hittar något de vill ha i t.ex en av våra databaser kan de via en länk till Get It Now i länkservern beställa önskad artikel och inom ca två timmar får de den elektroniska varianten av artikeln levererad direkt till sin dator.

Tjänsten i sig kostar inget utan vi betalar copyrightavgift för varje artikel och den snabba  leveransen av artiklar i original kan i förlängningen kanske leda till översyn av prenumerationer på tidskrifter med låg användning. För närvarande har vi inte tillgång till alla de förlag som finns i Get It Now utan det rör sig om ca tvåtusen titlar.

Vi vet inte vart detta bär hän men det är kul att testa något nytt och vi ser det i nuläget mest som ett komplement till det vanliga sättet att beställa kopior av artiklar som vi inte har på biblioteket.

Ylva Lindgren

Most popular journals at Chalmers 2013

Here is a list of all journals with more than 1000 downloaded articles during last year.
In total, 1 049 357 full text articles (from subscribed e-journals and conference proceedings)
were downloaded in 2013.

TITLE DOWNLOADS
1 Nature 17324
2 Science 13980
3 Journal of the American Chemical Society 8329
4 Physical Review B 7265
5 Physical Review Letters 7105
6 PNAS 6310
7 Journal of Power Sources 5615
8 Bioresource Technology 5508
9 Applied Catalysis B: Environmental 5417
10 Applied Physics Letters 5116
11 Energy Policy 5020
12 Nano Letters 4548
13 Environmental Science & Technology 4056
14 Biomass and Bioenergy 4047
15 Langmuir 3823
16 Angewandte Chemie International Edition 3789
17 Applied Energy 3700
18 Journal of Cleaner Production 3660
19 Nature Materials 3638
20 Fuel 3600
21 Journal of Biological Chemistry 3517
22 Chemical Engineering Science 3508
23 Analytical Chemistry 3497
24 IEEE Transactions on Microwave Theory and Techniques 3404
25 The Journal of Chemical Physics 3346
26 Energy 3315
27 The Journal of Physical Chemistry B 3294
28 Electrochimica Acta 3167
29 The Journal of Physical Chemistry C 3088
30 Journal of Applied Physics 3087
31 Nature Nanotechnology 2940
32 Optics Express 2913
33 Nature Physics 2858
34 Physical Chemistry Chemical Physics 2792
35 Annals of Nuclear Energy 2787
36 Renewable and Sustainable Energy Reviews 2756
37 Harvard Business Review 2736
38 The Astrophysical Journal 2722
39 Applied Thermal Engineering 2703
40 Chemical Communications 2672
41 Corrosion Science 2633
42 International Journal of Project Management 2595
43 Accident Analysis & Prevention 2581
44 Catalysis Today 2579
45 Biomaterials 2564
46 Atmospheric Environment 2514
47 Journal of Operations Management 2480
48 Acta Materialia 2466
49 The Journal of Organic Chemistry 2464
50 Materials Science and Engineering: A 2438
51 Applied Catalysis A: General 2426
52 International Journal of Production Economics 2416
53 Applied Surface Science 2311
54 Journal of Colloid and Interface Science 2303
55 Chemical Engineering Journal 2298
56 Carbon 2279
57 Advanced Materials 2276
58 Journal of Catalysis 2208
59 ACS Nano 2200
60 Nature Biotechnology 2176
61 Macromolecules 2174
62 Biophysical Journal 2171
63 Energy & Fuels 2157
64 International Journal of Hydrogen Energy 2135
65 Chemical Physics Letters 2122
66 International Journal of Operations & Production Management 2119
67 Nature Photonics 2118
68 Applied and Environmental Microbiology 2114
69 Astronomy & Astrophysics 2081
70 Tetrahedron Letters 2033
71 Metabolic Engineering 2003
72 Solid State Ionics 1979
73 Chemical Society Reviews 1929
74 Nature Communications 1901
75 Carbohydrate Polymers 1891
76 European Journal of Operational Research 1858
77 Renewable Energy 1833
78 Computer Methods in Applied Mechanics and Engineering 1813
79 Industrial & Engineering Chemistry Research 1801
80 Chemical Reviews 1796
81 Cement and Concrete Research 1736
82 Water Research 1706
83 Journal of The Electrochemical Society 1705
84 Automatica 1699
85 Applied Microbiology and Biotechnology 1690
86 Industrial Marketing Management 1673
87 Colloids and Surfaces A: Physicochemical and Engineering Aspects 1621
88 Biosensors and Bioelectronics 1617
89 Tetrahedron 1607
90 Energy and Buildings 1598
91 Journal of Materials Processing Technology 1595
92 Journal of Materials Chemistry 1591
93 Journal of Applied Polymer Science 1585
94 Surface Science 1585
95 The International Journal of Life Cycle Assessment 1569
96 Current Opinion in Biotechnology 1568
97 Polymer 1565
98 Chemistry of Materials 1561
99 Organic Letters 1549
100 IEEE Transactions on Antennas and Propagation 1541
101 The Journal of Physical Chemistry A 1532
102 Nature Climate Change 1512
103 Automation in Construction 1512
104 Wear 1510
105 Fuel Processing Technology 1496
106 Building and Environment 1484
107 Biotechnology and Bioengineering 1479
108 Physical Review A 1477
109 Science of The Total Environment 1475
110 Powder Technology 1473
111 Research Policy 1468
112 Waste Management 1467
113 Biotechnology Advances 1462
114 Journal of Medicinal Chemistry 1447
115 The Academy of Management Review 1434
116 Energy & Environmental Science 1425
117 Biotechnology for Biofuels 1420
118 Soft Matter 1401
119 Combustion and Flame 1397
120 Food Chemistry 1376
121 IEEE Transactions on Communications 1357
122 Journal of Materials Science 1357
123 Analytical Biochemistry 1348
124 Optics Letters 1331
125 Physics Today 1321
126 Journal of Biotechnology 1321
127 Biochemical and Biophysical Research Communications 1316
128 Lab on a Chip 1310
129 Chemistry – A European Journal 1307
130 Nucleic Acids Research 1298
131 Energy Conversion and Management 1298
132 Ecological Economics 1295
133 International Journal of Physical Distribution & Logistics Management 1289
134 Design Studies 1267
135 Acta Biomaterialia 1263
136 Journal of Alloys and Compounds 1262
137 Cell 1259
138 Physical Review E 1250
139 Surface and Coatings Technology 1243
140 Journal of Geophysical Research: Atmospheres 1238
141 Journal of Sound and Vibration 1233
142 Journal of Hazardous Materials 1220
143 Journal of Physics: Condensed Matter 1215
144 Applied Ergonomics 1202
145 Journal of Chromatography A 1196
146 Journal of Molecular Biology 1192
147 IEEE Transactions on Information Theory 1177
148 Inorganic Chemistry 1170
149 Construction and Building Materials 1160
150 Nature Chemistry 1154
151 Nanotechnology 1132
152 Microbial Cell Factories 1118
153 Construction Management and Economics 1118
154 Journal of Nuclear Materials 1093
155 Analytica Chimica Acta 1089
156 International Journal of Heat and Mass Transfer 1083
157 Journal of Physics D: Applied Physics 1069
158 The Journal of Physical Chemistry 1068
159 Proceedings of the IEEE 1057
160 Geophysical Research Letters 1048
161 International Journal of Fatigue 1048
162 Chemosphere 1043
163 Solar Energy Materials and Solar Cells 1043
164 AIChE Journal 1041
165 Nature Methods 1023
166 BMC Systems Biology 1014
167 Microporous and Mesoporous Materials 1014
168 FEBS Letters 1011
169 IEEE Photonics Technology Letters 1010
170 International Journal of Greenhouse Gas Control 1009
171 Carbohydrate Research 1008
172 Thin Solid Films 1003

/Lars-Håkan Herbertsson

Inga fler inlägg.