CLEO – Chalmers Library Education Online

Upphovsrätt, referenssystem, Creative Commons, citering, plagiering, parafrasering, skillnaden mellan en konferensartikel och en vetenskaplig artikel… Det är mycket att hålla reda på när det är dags att skriva kandidatarbete. Moment som den vanlige Chalmersstudenten vanligtvis inte tycker är jättespännande men ack så viktiga i uppsatsskrivandet.

CLEO Logotyp Webb horisontell
Bibliotekets undervisning i informationskompetens har tidigare bestått av en obligatorisk föreläsning kring informationssökning och akademisk hederlighet tillsammans med en workshop i EndNote Online. Vi har tyvärr upplevt att många studenter inte förstått vikten av det vi försöker lära ut utan menar att de redan kan allt. I år ville vi därför testa något nytt och försöka nå ut till studenterna på flera olika sätt.

Årets upplägg för kandidatarbetarna är följande:

  • Frivillig storföreläsning om att hitta relevant information till kandidatarbetet
  • Drop-in för de som behöver individuell sökhjälp
  • Frivillig workshop i Mendeley eller EndNote
  • Obligatorisk onlinemodul om akademisk hederlighet
  • Obligatoriskt handledningstillfälle, gemensamt för varje kandidatarbetsgrupp

Det mest tidskrävande för oss med detta nya upplägg har varit arbetet med onlinemodulen.

Våren 2015 sökte Team lärandestöd kvalitetsmedel från Chalmers för ett blended learning- projekt. Pengarna vi fick har bidragit till att skapa utrymme för vårt arbete med onlinemodulen. I mitten av december startade projektet med deadline första mars. Så under viss tidspress och utan erfarenhet kastade vi oss ut i okänd terräng. Tillsammans med bibliotekets Blended learningteam fick vi lära oss mycket nytt om bland annat storyboards, designsworkshops, manusarbete och green screens.

Som plattform till onlinemodulen har vi använt edX Edge som Chalmers redan har tillgång till och använder för MOOC-kurser.

Vi spelade in korta filmer om källkritik, plagiering, upphovsrätt och referenser. Detta efter mycket arbete med manustexterna. Många är de utkast som hamnat i papperskorgen. Till varje film skapades också en övning i Adobe Captivate. De är tänkta att ge studenterna fördjupad kunskap. Till övningarna ges en återkoppling med ytterligare information.

Skärmavbild 2016-03-23 kl. 14.00.47

Efter en sammanfattning kommer ett kunskapstest som består av tio frågor som täcker de fyra momenten. För att studenterna ska bli godkända måste de svara rätt på minst åtta frågor, och de har tre försök på sig.

Med hjälp av bibliotekets webbteam döptes onlinemodulen till CLEO-Chalmers Library Education Online. Vår förhoppning är att kunna utveckla konceptet med fler kursmoment som CLEO-Patent, CLEO-research och så vidare.

I modulen har vi med en kort utvärdering för att fånga upp studenternas tankar om det vi åstadkommit. De är ju några stycken som ska gå kursen, närmare 500 studenter. Responsen till idag när cirka 180 studenter har svarat är övervägande positiv med endast några enstaka negativa kommentarer.

Om några veckor i samband med handledningstillfället kommer vi be studenterna att utvärdera hela upplägget. Ska bli mycket spännande.

Fortsättning följer…

/Team Lärandestöd, Chalmers bibliotek

University of Illinois at Chicago Library visit

Chicago, 13 och 14 oktober, 2014

Efter en trevlig helg med familj och vänner i Rock Island körde jag åter den raka vägen (I-88) tvärs över prärien till Chicago för att besöka University of Illinois at Chicago (UIC).

Min kontakt på UIC, Anne Armstrong, mötte upp som avtalat med tre kollegor och efter lunch på en italiensk restaurang, gick vi åter till IDEA Commons i biblioteket där jag skulle observera två Information Literacy klasser för 1:a års studenter. Efter att ha observerat fyra olika kurser de två dagar jag var där kan jag konstatera att skillnaden mellan innehållet i våra introduktioner och de på UIC inte är så stor, men upplägget och den fysiska miljön är olik vår.

Klassrummet de jobbar i är en datasal och varje student har tillgång till en dator så det är klart redan från början att det är en interaktiv workshop. En annan nämnvärd skillnad är att läraren för kursen är närvarande och deltar aktivt när studenterna söker och/eller har andra frågor. Att lärararna är närvararande är relativt nytt och enligt Anne en klar förbättring från tidigare modell som mer liknar vår. Mitt intryck var att workshopupplägget fungerade bra och att läraren var närvarande och delaktig var verkligen en bonus. En lärare inledde workshoppen med en kortare Yoga övning!

Anne och utbildningsteamet håller just på att göra en utvärdering (Assessment) av vad studenterna får ut av biblioteksintroduktionen och har i det syftet skapat libguides för introduktionskurserna de jobba med exempel: http://researchguides.uic.edu/content.php?pid=514641&sid=5157742

Det har använt sig av Google Forms för att samla in information. Och under Keywords och i Research Journals flikarna ligger obligatoriska frågor som studenterna svarar på under terminens gång. I slutet av terminen kommer svaren att analyseras och förhoppningen är att få en inblick i hur studenterna arbetar med information och hur biblioteket kan förbättra och förändra sin undervisning.

Många studenter (helt beroende på program och studieinriktning) kommer tillbaks till biblioket för en mer ingående och ämnesspecifik workshop i samband med ett större research projekt (inte nödvändigtvis senior thesis/kandidatarbete). Bibliotekets personal ger också Graduate students (både MA och Ph.d) ämnesrelaterade workshops utifrån behov.

Andra spännande intryck UIC: Biblioteket har öppet dygnet runt måndag till fredag och stänger vid midnatt på helgerna. IDEA Commons är en stor öppen arbetsyta och där finns både referensdisken och en IT disk. Möblerna är enkla och flexibla och alla väggar pryds med stora whiteboards. En mycket aktiv och “buzzing” lärandemiljö. Efter ett par givande dagar på UIC går resan vidare nordvest till Madison, Wisconsin. Foton kommer i senare inlägg.

 

“It makes learning fun”

MOOCs på universitet

EdXdator

En MOOC kan påverka samhället och människors liv. Den kan också få till följd att metadata från studenter används på ett negativt sätt av kommersiella aktörer. Chalmers biblioteks konferens MOOCs och de svenska universiteten handlade i år om olika aspekter av de internationella online-kurserna MOOCs (Massive Open Online Courses) och högskolans roll.

Chalmers ska producera några MOOCs under tre år. Produktionen är redan igång och under 2015 kommer de två första kurserna att finnas på plattformen EdX: Graphene Science and Technology och Sustainability in Everyday Life.

Det finns flera orsaker till att göra MOOCs. De stärker lärosätets status och samverkan med samhället, utvecklar den högre utbildningen och stärker internationalisering och öppenhet. Att den pedagogiska utvecklingen påverkas kunde flera av konferensens talare intyga. Anne Berman från Karolinska Institutet poängterade hur mycket roligare inlärning har blivit med MOOCs. Som lärare tycker hon dessutom att det är både roligt och utvecklande att arbeta med de pedagogiska variationer som finns i kursplattformen. På Delft University of Technology provar man nya pedagogiska idéer i varje kurs, som att ha filmade labbövningar utomhus och i flygplan, eller som The Sofa Session där professorn reflekterar över kursveckan hemma i soffan.

Lars Haikola analyserar på uppdrag av Regeringen möjligheter och eventuella hinder med nätbaserad utbildning i den svenska högskolan. Han talade på konferensen om hur han ser på MOOCs på svenska lärosäten. Att ha kvalitet är viktigt. Haikolas lösning är att införa examination eftersom det garanterar kvalitet. Av den anledningen är det högskolan som bör ta ansvaret för produktion av MOOCs i Sverige. Det är högskolan som har monopol på examen och examensmål, något som vi bör utnyttja. Å andra sidan är det marknaden som styr, så om företagen anser att examen blir mindre intressant än andra faktorer vid anställning så faller den tanken.

Även Ebba Ossiannilsson från Lunds universitet tog upp kvalitetsfrågan. Pedagogik, kvalitet och etik diskuteras i dag mycket lite i Sverige när det gäller MOOCs. Förhoppningsvis är det något som MOOC-producerande svenska högskolor kommer att samarbeta kring.

Det finns idag inte någon bärande finansieringsprincip för MOOCs i Sverige, men även det kommer att utredas av Lars Haikola. Eftersom det idag inte finns någon antagning till MOOCs så finns det i juridisk mening inte heller några studenter. De juridiska problemen skulle även de lösas om MOOCs gjordes till den svenska högskolans ansvar.

Haikola anser inte att MOOCs är en konkurrent till den svenska högskolan. Det är inte heller en hype utan är här för att stanna och bli ett komplement till campusutbildning.

De etiska aspekterna togs upp av Paul-Olivier Dehaye från University of Zürich. Han ville göra oss medvetna om det faktum att kommersiella MOOC-plattformar som Coursera säljer sin metadata om det studenterna gör till företag. Å andra sidan kan en MOOC som ligger i rätta händer förändra människors liv. Willem van Valkenburg hade ett fint exempel från Delft, där en MOOC i Solar Energy gjort att en student i en indisk by kunde bygga ett solpanelsystem som gav hela byn elektricitet.

/Linnéa

Willem van Valkenburg – keynote speaker at ChALS 2014

Willem van Valkenburg

Willem van Valkenburg

Chalmers Library runs an annual conference. This years topic is about MOOCs (Massive Open Online Courses), and Willem van Valkenburg from Delft University of Technology, The Netherlands, is keynote speaker. He is the manager for production and delivery of TU Delft Extension School. Willem also manages a blog about e-learning.

– What is the most important thing about MOOCs?

The universities have focused on research for a long time. MOOCs bring back education as the main point. MOOCs also innovate the classroom education.

Welcome to listen to Willem and all the other speakers tomorrow at Chalmersska huset, Göteborg!

Conference program

Conference program

/Linnéa

Whiteboard Animation

Efter att ha gjort en film med whiteboard-animationer, till ett moment i en distanskurs som jag läser, var det en del som var intresserade av hur jag hade gått tillväga när jag skapade den. Vad kan då vara bättre än att teckna ned processen med ett litet blogginlägg.

Filmen som jag gjorde kan ses här http://youtu.be/9Pa_Y_XiBzg och jag producerade den till kursen Människa, samhälle och digitala medier: kunskaper och kompetenser i förändring inom ramen för programmet Lärande, kommunikation och informationsteknologi på Göteborgs Universitet.

Grundidéen för en whiteboard-animation är helt enkelt att måla på en whiteboard, spela in det med en videokamera och sedan spela upp det snabbspolat. Då alla kanske inte har tillgång till whiteboard, videkoamera, inte vill att ens hand skall synas i filmen eller bara tycker upplägget känns allmänt krångligt så kan man också göra processen helt digitalt. Man målar då i valfritt ritprogram och spelar in det med ett annat program som kan spela in det som händer på skärmen.

Jag själv valde att måla i Gimp och att spela in med Krut. Utöver detta spelade jag in talet med QuickTime och redigerade den slutliga filmen med iMovie då jag för tillfället satt på Mac OS X, båda kommer så vitt jag vet som standard med Mac OS X.

Då jag ej kände att min skicklighet för att måla med en vanlig datormus var tillräcklig så valde jag att istället måla med en Wacom ritplatta, den fungerar i princip som en jättelik touchpad med en penna till.

wacom

Min process följer här nedan

  1. Skriv ett manus för vad som skall talas och vad som skall ritas.
  2. Ställ in i Krut vilket område på skärmen som skall spelas in.
  3. Välj ut ett kort stycke ur manus.
  4. Spela in talet till stycket och spara undan filen.
  5. Starta inspelning med krut, måla det som skall målas och spara undan filen.
  6. Importera ljud- och videofilen in i iMovie och placera klippen där de skall vara i filmen. Snabba upp det importerade videoklippet till önskad snabbhet så att det passar bra med längden på ljudfilen och hastigheten på övriga klipp.
  7. Upprepa punkt 3-6 för alla stycken som skall vara med i filmen.

I Krut finns en möjlighet för att inte spela in musen och i Gimp finns också en inställning för att dölja den lilla ring som i vanliga fall syns där man målar utöver själva muspekaren. Gör man detta får man bilder som målas upp från ingenstans, vilket jag tycker ser ganska häftigt ut.

iMovie-project

Hoppas att detta kan hjälpa någon.

Lars Andersson

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

/Jan Magnusson

No more posts.