CERN Workshop on Innovations in Scholarly Communication

(OAI9) –Genève, 17:e-19:e juni, 2015

CERN Workshop har hållits nio gånger sedan 2001, med början på CERN, men sedan i samarbete med universitet i Geneve. Hålls numera vartannat år.

Första dagen inleddes med mycket tekniska seminarier – tutorials. Ett av dem handlade om hur man kommer åt olika dokument som inte finns omedelbart tillgängliga.

Memento är ett protokoll, utvecklat bland annat av Herbert van der Sompel, för att kunna komma åt tidiga versioner av ett dokument. Det finns olika versioner av webbresurser arkiverade i webbarkiv, innehållshanteringssystem (CMS) med mera. Memento ser hela webben som ett Content Management System. Mementoprotokollet integrerar den nuvarande och den gamla webben. Det skapar ingen ny databas utan gör existerande material sökbart. För att kunna komma åt olika versioner, inför Memento ett datumsystem i dokumentets header för direkt sökbarhet. Tidsmarkeringen blir den globala sökvägen för länkade data. Det finns olika versioner av ett och samma dokument på webben. För att länka mellan dess olika versioner skapar Memento broar mellan det ursprungliga dokumentet och senare versioner. Det finns en mementoextension till Chrome för att söka efter äldre versioner av olika dokument. Det plockar fram dokumentet där det bäst är representerat, närmast i tid till det datum man söker efter. Memento drivs som ett utvecklings-/forskningsprojekt och det är svårt att bedöma i vilken mån framtida webbarkiv kommer att stödja protokollet.

Efter denna tutorial (det fanns 6 stycken att välja bland) var det dags för det inledande öppningsanförandet. Michael Nielsen talade inspirerat om vad som kommer efter Open Access och fokuserade på vetenskapliga publikationer som går långt utanför en kopia av den tryckta tidskriftsartikeln. Ett väsentligt drag i denna, nya publikationstyp är dess sammansatthet (Complex Scientific Objects). Många olika format – video, program som manipulerar givna data, möjligheter att skriva egen kod för att göra undersökningar på det dataset som hör till artikeln – med mycket mera. Ett exempel som Nielsen lyfte fram var IPython Notebook, som är en mjukvara där man i ett textflöde kan inkludera beräkningar och algoritmer som läsaren direkt kan göra simuleringar på.

Det blev en fascinerande inblick i hur den framtida vetenskapliga artikeln kommer att se ut. Som en pendang till detta anförande handlade konferensens sista plenarsession om hur man skall bevara dessa sammansatta data för framtiden – ett problem som visade sig mer svårlöst än man intuitivt föreställer sig.

Michael Nielsen talar om ”läsare” som finner nya forskningsdata i en publicerad ”artikel”.

Den inledande, tekniska plenarsession som följde, handlade mycket om att återskapa länkar till olika dokument.

SPARQL är ett språk och ett protokoll, som kan ställa frågor till en databaskälla och få tillbaka resultat utan att man behöver känna till den speciella gränssnittsstrukturen hos databasen. Ruben Verborgh talade varmt om detta. Martin Klein fortsatte med referenser som saknar de ursprungliga dokumenten. (Reference Rot and Link Decoration). Det visar sig att en stor procentandel av de artiklar som skall finnas i många mycket välrenommerade arkiv, som till exempel arXiv, inte går att direkt återfinna. Högsta Domstolen i USA har en länkröta på 29% och hälften (49%) av alla referenser som domarna hänvisar till fungerar inte längre. Tobias Kuhn spann vidare om nanopublikationer och hur man skall använda dessa i stället för vanliga publikationer till att skapa ett decentraliserat nätverk för att publicera sig. Det kommer 1,5 miljoner nya publikationer varje år.

Efter lite kaffe var det dags för plenarsession två – Barriärer och sätt att ta sig förbi dem

Open Button är ett sätt att komma åt material som befinner sig bakom paywalls. När man kommer till en paywall trycker man bara på knappen Open Button, som man installerat tidigare, så letar programmet fram andra versioner, som ligger fritt tillgängliga, av den artikel man vill ha. Finns inte detta, så återkommer programmet till dig och ber om mer information. Det fungerar riktigt bra enligt några av användarna. Programidén hade utvecklats av två studenter. Joseph MacArthur ville se detta sprida sig bland forskare.

Erin McKiernan fortsatte i samma spår och talade mer om hur man finner open access-material utan att ha tillgång till betalversionen av artikeln. Efter att ha fått ett stort antal mejl från studenter hon undervisat, vilka bett henne ladda ned dokument man måste betala för, förstod hon att detta var ett verkligt problem för många forskare. Hon tog ett beslut att bara publicera sig Open Access i framtiden och uppmanar alla andra att göra likadant, även om det innebär att man inte blir publicerad i de tidskrifter som har högst impact factor. Det gäller att se förbi citeringar och impact factor av traditionell modell och använda andra mått för tidskriftsartiklars inverkan på forskning. DORA – San Francisco declaration on research assessment (dec. 2012) betyder att man förpliktigar sig att inte ta hänsyn till JIF (Journal Impact Factor) när man anställer medarbetare eller att bry sig om JIF för den tidskrift man publicerar sig i. Det viktiga är att forskningsresultatet kommer ut till forskarna för att användas i vidare forskning. Det verkar bli ett tufft arbete att kämpa mot de stora förlagen, men Erin var verkligen besjälad. Howard Ratner fortsatte med bättre sätt att komma åt Open Access-material. Han presenterade CHORUS – som gör det lättare för alla att finna den bästa versionen av OA-material, forskningsartiklar som finansierats med skattemedel. Bianca Kramer och Jeroen Bosman gick vidare på den inslagna vägen och presenterade ännu ett sätt att gå vidare med Open Access till Open Science, som bland annat inskränker de stora förlagens tidskrifters påverkansradie. Mer forskning publicerad direkt på nätet minskar behovet av att publicera sig i högstatustidskrifter. Fokus skiftar från ”tidskrifter” till individuella, ”publicerbara enheter”. Tyler Walters fortsatte med open science och behovet/nödvändigheten av att dokumentera sina arbeten, tala om att de finns och dela resultatet med andra. Walters är ledare för SHARE, som skapar ett öppet dataset om forskningsaktiviteter över dess livscykel. Denna omfattande inventering av forskning kommer att bli allmänt tillgänglig, möjligt att söka i och återanvändbar. Man bygger just nu upp en notification service i samarbete med Center for open science. Härifrån kan man utveckla sökbara forskningsdata för resten av världen.

Dagen avslutades med att deltagarna delade dryckjom med varandra. Inom kort blev alla hungriga och drog vidare mot lämplig restaurang.

Andra dagens första tema – Open peer reviewing – kvalitetssäkring

Det stora problemet med peer review är att de flesta granskare tar lång tid på sig och kvaliteten är inte så hög som man kan kräva. Det fanns flera sätt att lösa detta.

Ett program kallat Publons skulle ge credit åt den som utför recenserandet. En review skulle kunna ingå i CV:t och bedömas i sig som bra eller dåligt. Från PLOS talade Damian Pattinson om hur en öppen reviewprocedur ökar läsbarheten hos ett dokument. Jämförelser gjordes med Tripadvisor till exempel, där användare skriver recensioner av hotell och sevärdheter i en stad. Janne Thomas-Seppänen från Finland beskrev en modell som ger credit åt den som gör en peer review av en vetenskaplig artikel. Själva arbetet är ju också en vetenskaplig ansträngning. Han anbefallde https://www.peerageofscience.org där man kan anmäla sig som peer reviewer och sedan recensera de artiklar man önskar. Janne Thomas-Seppänen har startat Peerage of Science och driver nu ett företag för att sälja in tjänsten hos olika förlag.

Sex breakout sessions avslutade arbetet den andra dagen. Jan gick och lyssnade på en intensiv diskussion om hur man skall hantera APC – Article Process Charges. Det blev mycket detaljerat om hur man betalar fakturor, om de ibland höga kostnaderna för att publicera en forskningsartikel OA ($ 5.000 eller mer), om ett tyskt initiativ att publicera OA-kostnaderna på en egen sajt OpenAPC Initiative – https://github.com/OpenAPC/openapc-de – och mycket mer. Det märktes att hela konferensen besöktes av hårt specialiserade bibliotekarier, som hade fackkunskap inom just sitt område.

Andra dagens kväll avslutades på Musée Ariana med champagne och vackert utställda föremål.

Plenarsession fem – Akademia i centrum för publiceringen i stället för de renommerade förlagen

Humaniora har en långsammare forskningsprocess, förlitar sig mer på monografier och finns oftast inte representerat i Web of Science, särskilt när det gäller andra språk än engelska, vilket gör det svårt att plocka fram bibliometriska data och jämföra forskning mellan olika institutioner. Det finns emellertid ett rikhaltigt OA-landskap runt det humanistiska elfenbenstornet. Viktoria Tsoukala beskrev humanioras plats i forskningsprocessen. Hon inledde med en lång litania om den besvärliga situationen för grekisk ekonomi och forskningspengar som inte kommer att finnas i framtiden. Genom att producera publikationer på lokal basis och publicera i National Documentation Centre, kan man undkomma de dyra OA-kostnaderna för statustidskrifter och samtidigt sprida forskningen till alla intresserade parter. http://epublishing.ekt.gr är ett sådant initiativ där det finns 19 tidskrifter, böcker och peer-reviewade konferensbidrag. Initiativet är småskaligt, men ger ändå en bra tillgång till viktig forskning. Ett annat initiativ är GRISSH – Greek Reference Index in the Humanities. Institutionell samordning på Europanivå är önskvärd och det behövs internationella, gemensamma standarder för att lätt kunna arbeta med databaser.

Catriona McCallum betonade vikten av publicering på institutionsnivå. I stället för att betala dyra pengar till stora förlag kan man skapa lokala repositorier och lokala tidskriftsvarianter där man kan publicera lika kvalitativt högtstående artiklar som i förlagstidskrifter med hög impact factor. McCallum kom från PLOS och beskrev kortfattat de sju megatidskrifter man distribuerar och den mängd artiklar de innehåller. 33.000 artiklar publicerades år 2013. Koncentrationen bland de kommersiella förlagen har ökat starkt under de senaste fyrtio åren. År 1973 hade de fem största förlagen 20% av publikationerna i naturvetenskap och medicin. 2013 hade den procentandelen ökat till 53% för de fem – Elsevier, Taylor&Francis, Wiley-Blackwell, Springer och Sage. Publiceringscykeln handlar inte längre enbart om artiklar och böcker och den är inte längre en cykel utan ett nätverk! Nätverkens interkonnektivitet är ett viktigt fenomen, som i sig självt leder till förändringar. Vi bör tänka oss en forskningsinstitution som tillhandahållare av service. Det finns omfattande maskinläsbar information, DOI-nummer, ORCID-nummer med mera, som är lätt att använda. Institutionella databaser blir mer och mer utnyttjade. Vi bör sätta akademin själv i centrum för den vetenskapliga publiceringen i stället för de kommersiella förlagen.

Rupert Gatti talade om samma ämne – hur akademin i sig självt bör komma i centrum för publiceringen. En talande bild visade hur den exklusiva publiceringen i högt rankade tidskrifter hos statusförlag bör ersättas med en direkt kommunikation från den enskilda forskningsinstitutionen (Research Center) till dess tänkta publik. Problem finns. Forskningscentra brukar inte ha den typ av expertis som behövs för att publicera sig, men oftast finns det hjälp på nära håll att konsultera – IT-service, arkiv, PR-team, marknadsföringsgrupper med mera. Här kan institutionerna finna hjälp till dessa nya publiceringsfunktioner, som av tradition inte legat på de enskilda institutionerna. Ett annat, och större, problem är forskningscentras begränsade livslängd. En grupp finns kanske bara i ett par år – det vill säga så länge fondmedlen räcker. Här krävs en koordinering med existerande arkiv. University of Cambridge Conservation Research Institute är exempel på ett sådant arkiv där man koncentrerar sig på bevarandet av den biologiska mångfalden och hur det påverkar oss.

Till sist det mest framtidsinriktade av de sex plenarsessionerna – Complex Scientific Objects

Andreas Rauber beskrev svårigheten i att bevara sammansatta digitala objekt (Complex Scientific Objects). Först en definition. Ett sammansatt digitalt objekt är mer av en process än ett färdigt och statiskt dokument. Ett statiskt dokument är en typ av artiklar som efterliknar de tryckta varianterna. Processinriktade artiklar innehåller ofta flera olika typer av material. Att presentera forskningsdata – rådata – och sedan låta ”läsarna” utföra sina egna experiment på rådatat genom att skriva en kodsnutt som exekverar en egen undersökning, med utgångspunkt från beskrivningen av vad rådatat skall användas till, är exempel på ett typiskt, sammansatt vetenskapligt dokument. Det bör bevaras så att forskningsdata och resultat behålls konstant över tid.

Att detta bevarande inte är så lätt visades av en artikel i PLOS, som hade skapats i ett operativsystem, men användes i ett annat OS av en läsare. Då visade sig resultatet av undersökningen/artikeln bli annorlunda. Även när undersökningen upprepades med en annan version av samma operativsystem, blev undersökningsresultatet avvikande från det ursprungliga resultatet. Det började kännas lite skrämmande när till och med en annorlunda, uppdaterad version av ett OS kunde ge ett resultat som divergerade märkbart från den ursprungliga undersökningens. Uppdateringar sker ju regelbundet. När rådata skall bevaras måste man alltså också notera och bevara mjukvarans variant noggrant för att kunna genomföra kontrollexperiment i framtiden. Särskilt alarmerande var detta eftersom denna undersökning gällde en medicinsk artikel om hjärnans funktioner. Medicinska experiment vill vi ju gärna att de skall ge så lika resultat som möjligt över tid, för att inte äventyra vår hälsa. Rauber och hans grupp föreslog att man skulle skapa en Process Management Plan för att säkerställa att rådatat var detsamma som det ursprungliga, att forskningsprocessen var densamma och att resultatet säkerställdes. Genom en Automatic Model Generation skulle den miljö där forskningen genomfördes kunna säkerställas och återskapas. Man måste också kunna identifiera dynamiska (förändringsbara) data och kunna säkerställa att man kan återskapa data precis som det såg ut vid en viss punkt i tiden – viktigt för att kunna citera dessa dynamiska (förändringsbara) data. 14 rekommendationer grupperade i 4 olika grupper presenterades i föredraget.

P.-Y. Burgi presenterade ett projekt för universiteten i Schweiz – The DLCM Project. Projektet har inte startat ännu, men har presenterat en första studie som kan användas för en mer omfattande projektplan. Även han funderade över vad sammansatta data egentligen var för något. Sammansatt data (Complex data) karakteriserades av 1) många olika format i samma ”dokument”, 2) flera olika strukturer, 3) många källor, 4) flera modi och 5) att det finns i många olika versioner. Olika verktyg för att behandla, bevara och bearbeta dessa data presenterades.

CERN Open Data Portal är en sajt där man kan gå in och göra egna experiment (tillämpa egenskapade algoritmer) på det rådata CERN producerar. Det finns på http://opendata.cern.ch/ Det går också att ladda ned förvalda experiment till den egna datorn för att genom en visualisering kunna se hur olika typer av partiklar skapas vid partikelkollisioner. Patricia Herterich och Tibor Simko gick igenom detta och presenterade dessutom Invenio – mjukvara i öppen källkod för öppna institutionsdatabaser, Inspire – ett databassök som produceras på CERN, Zenoob och Labor Doc. Liksom de övriga presentatörerna i denna plenarsession var forskningsdatapresentationen interaktiv och kunde modifieras av användaren/”läsaren”. Här skapas möjligheter att upptäcka nya saker vid ”läsningen” av ett dokument eller en datafil, något som inte är möjligt i den traditionella vetenskapliga artikeln publicerad på papper.

Vi hann också med ett kort besök på CERN och deras bibliotek.

Jonas Gilbert

Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

SFIS Vårkonferens 2015

Ann-Christin Karlén Gramming, som blivit omvald ordförande, hälsade oss välkomna. Arbetets museum i Norrköping är en utmärkt lokalitet att hålla konferens på. Jag var här 2013 på teknikdagarna. Nu var det 2015-03-25 och SFIS Vårkonferens.

Årets informationsspecialist blev Ingrid Johansson, mångårig medarbetare på Chalmers bibliotek, men sedan ett och ett halvt decennium tillbaka universitetsadjunkt på BHS i Borås. Mycket välförtjänt. LM Award 2015 gick till Malin Ekstrand vid Medicinska biblioteket, Danderyds Sjukhus för att hon skall kunna delta i konferensen ALT Annual Conference i Manchester, som arrangeras av brittiska Association for learning technology.

Kognitiv beteendeterapi kan bedrivas på många olika sätt – även via nätet. Gerhard Andersson, professor vid Linköpings universitet, berättade om olika angreppssätt för terapi på webben. Det var rätt underhållande och Professor Andersson själv var mycket road av att prata om sina olika projekt. Han skydde tråkiga möten, men piggnade till när det gällde att söka projektpengar – för övrigt var han en pionjär inom KBT på nätet. Allt kan inte behandlas som kronisk smärta till exempel. En åhörare undrade om prokrastinering verkligen kunde behandlas framgångsrikt på webben. Det borde leda till att man sköt upp och sköt upp… 🙂 Man finner mer om detta på www.internetpsykiatri.se En gemensam portal finns på: http://www.kbt.info/behandling/

lm presenterade en app för bibliotek – Readly. Det verkade inte vara något för universitetsbibliotek, men vi kunde glädja oss åt 14 dagars gratis tillgång till 900 tidskrifter och vissa dagstidningar samt en hel del böcker.

Sara Lerén från InUse var helhjärtat besjälad av att inkludera alla i olika webbmiljöer och andra sammanhang. ”Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla.” Det finns en ny lagparagraf vilken trädde i kraft den 1 januari 2015, som klassar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Viktigt att komma ihåg!

Från ett inkluderande internet till tingens internet tog oss Shaofang Gong från WIOTECH. Han beskrev ingående hur man kan applicera olika mätapparater runt om i en stad och sedan koppla samman alltsammans i ett trådlöst nätverk av mätbar information. Offentliga miljöer som kyrkor, muséer och sjukhus hade Wiotech arbetat med i Norrköping. Mer finns på www.wiotech.se

Martin Blomquist gjorde reklam för ProQuest och en kommande plattform som skall göra hela sökupplevelsen ny! Appar har skrotats och responsiv design har utvecklats. Böcker kan köpas efter flera modeller som DDA – demand driven aquisition, eller quick purchase – med ett musklick. Gränssnittet för böckerna var lättöverskådligt och intuitivt. Alltsammans kommer att introduceras sommaren 2015.

Carolina Olsson rapporterade från datormuséet i Linköping. Ett mycket litet museum. Det enda i Sverige. Målgruppen är barn och unga – knappast de som var närvarande på konferensen. Vi var betydligt äldre. Hon slog ett slag för nördarna. Bland dem finns de riktiga entusiasterna. Hon satsade också en del på tjejer, teknik och internet i projektet Amiga där tio tjejer träffas en gång i veckan.

Leif Nixon, IT-säkerhetsspecialist, tycker att nätsäkerheten har för stora brister i dagsläget. Det går visserligen inte att gardera sig mot intrång om någon verkligen skulle vilja hacka sig igenom säkerhetsspärrarna vid olika myndigheter, men man kan skaffa sig ett betydligt bättre skydd än i dag. Nixon tog upp ett antal fall som belysts av massmedia; Toys’R’Us, Telia, Kronofogdemyndigheten med flera. Hos Kronofogdemyndigheten hade hela registrets med gäldenärer stulits, men händelsen tonades ändå ned. Det var inte rätt sätt att behandla denna typ av intrång tyckte Nixon.

Måns Jonasson från stiftelsen .se avslutade dagen med en ingående redogörelse för vad .se sysslar med. Han började med en historisk exposé för att anknyta till vårkonferensens tema – internets och webbens historia. Avlyssning och registrering är dagligt gods på nätet; allt från Google som håller reda på dina sökningar för att kunna slänga upp relevant reklam i ansiktet på dig (individualiserad marknadsföring) till det faktum att om något går att lagra så kommer det att lagras och om något går att avlyssna, kommer det att avlyssnas. Det går heller inte att ”stänga av internet” – ett önskemål från flera diktaturstater. MESH networking kan snabbt upprätta ett informationsnätverk bland mobiler som befinner sig inom räckhåll för varandra när en stat stängt av internet. Inga fasta noder behövs. Kommunikationen fungerar bra mellan mobilerna. Om någon i kedjan dessutom har kontakt med webben utanför landet så kan de övriga mobilerna också komma ut på denna. Framtidsscenariot beskrevs med många robotexempel. Ingen kan veta hur framtiden kommer att bli, så förutsägelserna var inte spikade. Allt kan snabbt ändras. Det visar inte minst introduktionen av smarta mobiler för några år sedan. De har redan ändrat hela vårt förhållande till varandra, vår tradition och utbildning.

Flera av talarna ville skynda vidare för att hämta barn på dagis. HBTQ-medvetenheten var också hög då talarna tydligt markerade vilket pronomen de föredrog eller påpekade vikten av att ha ett tredje alternativ förutom kvinna och man i olika formulär.

Dagen kändes som en summering av många års utveckling med internet som infrastruktur. Detta blev också min sista konferens med SFIS.

/Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana – www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

/Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

PhD on Track – en konferense om bibliotekenes veiledning av ph. d. kandidater, Oslo, 2013-05-23

De glada deltagarna i projektet PhD on Track avtackas med en ros när webbsidan framgångsrikt sjösatts!
______________

Konferenslokalen låg i Radisson Blue-hotellet alldeles i anknytning till Gardermoens flygplats. Mest norska bibliotekarier förstås, men även några svenska och danska – Hanna-Kari och jag från Chalmers och någon från GUB. Växjö, Lund och Luleå var också närvarande – 117 personer hade anmält sig. Vi hälsades välkomna av Maria Carme Torras som lett styrgruppen i detta omfattande projekt. Norska Nationalbiblioteket hade bistått med pengar.

Berit Hyllseth beskrev rapporten Akademisk, attraktiv, allsidig – En enhetlig plattform for ph.d.-utdanning ved Universitetet i Oslo. Hon betonade de generella färdigheter (transferable skills) – eller som hon föredrog att kalla det, professionella färdigheter – en disputerad bör besitta. ”Transferable skills are skills learned in one context and useful in other contexts.” Det brittiska ramverket Vitae Researcher Development Framework, presenterades som en föredömlig modell för utveckling av doktorandutbildningen, prövad i sex europeiska länder. Globaliseringen ställer större och fler generella krav på de norska doktoranderna. 13.261 personer har doktorsgrad i Norge i dag. 74% av dem är anställda i offentlig sektor, 26% i privat. Det som oftast efterfrågas av avnämarna är god kommunikativ förmåga. Man bör inrätta fler tvärfackliga team och standardisera doktorandutbildningen. De färdigexaminerade har goda möjligheter att få jobb. Kompetensen uppfattas som relevant både inom och utom akademien.

Enligt Strategi 2020 för Universitet i Oslo skall forskarutbildningen vidareutvecklas, vara internationellt attraktiv och framtidsinriktad. Medicin, matematik och naturvetenskap står för cirka tre fjärdedelar av forskarutbildningen. De flesta är nöjda med den, men den bör knytas till lärosäten med en viss kritisk kvalitet och storlek!

Hyllseths utredning presenterade ett förslag till centrumbildning för forskarutbildningen. Det har gått ett år sedan utredningen blev klar och efter remissomgång lades ett mycket försiktigt reformförslag fram i april 2013.

Curt Rice, professor vid Universitetet i Tromsö, hade en vision för bibliotekarier och bibliotek: ”Libraries and librarians should be resource makers / policy makers – peek into the future to see the changes coming”. Han beskrev också hur Universitetet i Tromsö utarbetat en modell för Article Processing Charges, som kommit att bli en modell för hela Norge. Han övergick sedan till att kritisera impact factors som väsentliga akademiska mätinstrument. Vetenskap mäts med ett instrument som i sig självt inte är vetenskapligt!

För Open Access gäller andra mätinstrument och fria refereegranskningar till fritt tillgängligt material publicerat i anslutning till artiklarna, är viktigt för framtiden. Det är också viktigt att bygga en digital närvaro på internet. En institutionsblogg är definitivt en väg att gå. Sociala medier blir viktigare för utvecklingen av kontakter och impact. Det norska utbildningsministeriet tycker att allt offentligt finansierat material också skall vara allmänt tillgängligt – utom när det konfliktar med den akademiska friheten. Curt Rice blev något ställd inför denna formulering och undrade hur ministeriet tänkte.

Inom vetenskaplig publicering letar tidskrifterna efter ”potential impact” och detta har utvecklats till ett problem. Rice tog ett exempel med könsskillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Om ett forskningsresultat skulle visa på en eventuell skillnad blir det ”cutting edge”-forskning och publiceras omedelbart eftersom det kan bidra till att stärka tidskriftens renommé. Men att 95% av alla forskningsresultat visar ett negativt resultat, det vill säga hjärnorna är tämligen lika, försvinner då till förmån för uppmärksamheten de fem procent får som publiceras. Uppfattningen om forskningen blir biased.

Rice pekade också på Retraction watch blog, som ett instrument att hålla reda på artiklar som dragits tillbaka från publicering.

Därefter presenterades PhD on Track – ett projekt som pågått i tre år och nu avslutades med att webbsidan sjösattes.

Vi fick en presentation av en välgenomtänkt och gedigen sajt med mycket material som kan användas i doktorandundervisningen. Tre moduler 1) Review and Discover 2) Share and Publish 3) Evaluation and Ranking – innehåller det mesta en doktorand bör vara medveten om inom informationssökning och utvärdering.

Utförandet i responsiv design gör det lätt att använda sajten på mobiler, plattor och i datorn. Användarna aktiverades också i form av fokusgrupper, personas och expertevaluering bland annat innan sajten skapades. Man har testat navigation, innehåll och användarvänlighet. Den kommer dessutom att underhållas så att den inte blir inaktuell. Funktionen Ask us kan användas till att påpeka egendomligheter, som bör utvecklas eller förändras. Poängteras bör att detta inte är en kurs utan ett kursmaterial. Det kan fritt användas av den som så önskar.

Man har lagt nivån högt och anser att en thesaurus, systematisk sökning och att materialet presenteras på engelska för självklarheter. Likaså beskrivningar av h-index, impact factor och vetenskapliga sociala medier.

Efter en kort tågresa till Oslo centralstation blev det buss hem i strålande solsken. En väl använd dag.

Två andra, likartade sajter av intresse:
http://startpublicering.nu/
http://guides-formadoct.ueb.eu/

/Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

Överlever högskolan globala nätkurser? (2013-05-22)

Föreläsningssalen tar 250 personer och det var väl drygt 200 närvarande. Seminariet inleddes av Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Ett bra initiativ. Online learning är i snabb utveckling. Sommarmatte är ett exempel på en online learning-kurs från KTH. I det strategiska dokumentet för KTH – Vision 2027 – säger man att ”det virtuella campus är lika viktigt som det fysiska”. Bland sju övergripande mål finns e-lärande som en självklar del av undervisningen. Onlineinformation kombinerad med undervisning av studenter i sal är det spår KTH kommer att följa.

Stefan Östlund, skolchef KTHs skola för elektro- och systemteknik, välkomnade alla till seminariet. Han kände sig bryskt inkastad i detta nya utbildningssystem och berättade om en student han träffat som studerat vid en bra högskola. På frågan hur det är på campus, svarade studenten – Vet inte. Jag har aldrig varit där! Man kan läsa en hel utbildning utan att besöka ett lärosäte. Det betyder emellertid inte att det blir billigare. Vissa amerikanska universitet tar mer betalt för onlinekurser än för att befinna sig på campus. Detta leder till att de stora universiteten kommer att segra till slut! Men stämmer det verkligen? Östlund tar ett exempel från bryggerinäringen där det vuxit upp en rad välmående mikrobryggerier som komplement till de världsomspännande bryggerijättarna.

Per Ödling, professor vid Lunds Tekniska Högskola talar hotfullt om konsekvenserna för ekonomi och samhälle när det digitala lärandet tar över. Han menar att slutet är nära, vi kan lika gärna gå hem, men att vi alla sitter kvar och lyssnar betyder att vi inte tror på honom. Ny teknik gör att gammal teknik försvinner. På samma sätt kommer onlinekurser att göra klassrumsundervisningen obsolet. Universiteten i Sverige har funnits i mer än 500 år och vi kommer att finnas i 500 år till heter det. Ödling menar att detta är fel – högst 15 år till blir hans svar. Staten gav varvsstöd till varven men det kommer inte att bli några stödpengar till universiteten. Ödling har plockat fram sina barn till podiet – Alma och August. När de skall välja utbildning kommer de att gå efter starka varumärken. De är vana vid marknadstänkande. Svenska universitet har regleringsbrev och fungerar som ett oligopol. När Google, CocaCola och MacDonalds startar universitet kommer de tusen bästa att få jobb inom företaget. Då går det åt fanders för oss andra. På en fråga hur labbar kommer att funka online svarar Ödling att labba i köket fungerar ovanligt långt. EU är en tänkbar plattform, men det stora antalet språk gör det meckigt och trögrörligt.
Powerpoint till Vilka av oss blir kvar, vilka försvinner?

David Black-Schaffer, universitetslektor, Uppsala universitet beskriver hur man skall tillämpa Flipping the Classroom i Sverige. Han tror på den traditionella klassrumsundervisningen i samverkan med de nya onlinepresentationerna. I den traditionella utbildningen lyssnar eleverna på en föreläsare och det blir ytterst lite tid över till frågor och svar. Flipping the classroom innebär att eleverna går igenom ett antal onlinepresentationer innan de kommer till klassrummet. Sedan ställer de frågor och löser problem under klassrumstiden. Det ger en helt annan inlärningspotential. Med interaktiva lektioner på nätet kör man 10 minuter onlinepresentation och sedan ett antal frågor (quizzar) som kontrollerar att studenten förstått. Detta sker hemma. Det svåra med den här undervisningsformen är att hitta rätt slags frågor. Webbmaterialet får heller inte innehålla långa presentationer. 10 minuter är ett maximum. Lärarna kan logga precis hur eleverna använt materialet och får god inblick i vad som är svårt. Kan också se om kursen behöver förbättras i något avseende. Diskussionen, som skapar inlärning och förståelse, kommer sedan i klassrummet.

Sanna Wolk, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet drog en presentation av upphovsrätt vid digital utbildning. Oavsett vad man använder för material måste man alltid skaffa samtycke för att använda materialet. Wolk tar ett exempel från tidningsartikeln man skrivit i SvD inför dagens seminarum. Hon har tagit ett foto av artikeln och frågat skribenterna om lov. Den som har tagit fotot har upphovsrätt till detta. Den som har skrivit artikeln har upphovsrätt till artikeln. Det finns också en bildillustration. Den som tagit den illustrerande bilden har upphovsrätt till denna. Wolk har bara upphovsrätt till sitt eget foto av artikeln i tidningen. Man bör alltid ingå ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Upphovsrätten är alltid nationell. Creative commons innebär just ett avtal – och bygger på upphovsrättslagen. Man måste alltid ange källan. Får man använda YouTubeclips?? Självklart inte! Självklart gör man det! Men i en undervisningssituation bör man länka till materialet, inte bädda in det – länkning är okej. Universitet och högskolor anser att de har rätt till inspelade föreläsningar. Det kommer att uppstå tvister om detta. Man tycker och anser helt olika saker.

Dagen avrundades med en paneldiskussion och frågor från publiken. Christer Norström, diskussionsledare, frågade auditoriet hur många som trodde att universiteten skulle leva vidare. En betryggande majoritet, drygt 80 procent, var fast övertygade om detta.

Därmed avslutades en intressant och synnerligen välbesökt dag på KTH.

Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

Patentsökning – öppna källor och kommersiella databaser

SFIS arrangerade en dag med matnyttig information om patent och de databaser man kan söka i för att leta efter patenterade uppfinningar. Dels presenterade olika aktörer sina kommersiella alternativ och dels presenterade jag de fria databaser som är gratis tillgängliga. Vi var hos Thomson Reuters på Kungsgatan i Stockholm.

Efter att Helena Danielsson (Albihns.Zacco) gett oss en skicklig presentation av grunderna pratade Ron Kaminecki om kinesiska patent. Det var intressant att höra att kineserna köpt tillbaka de patent man hade själva i gratisform, men översatta till engelska. De ville även ha den engelska språkformen trots att det kostade att köpa tillbaka dem.

Innography verkar vara en intressant, grafisk utveckling av databasers sifferuppgifter. Innography bubble chart kopplat till Dialog databas visades och Ron beskrev hur de olika bubblorna presenterade ett företags patentinnehav och dess relativa styrka samt företagens omfång i form av omsättning, storlek och vilja att försvara sina patent. Allt lättfattligt visuellt framställt med hjälp av Innography online Intellectual Property Business Intelligence (IPBI)-applikationen.

Ron visade också ProQuests nya gränssnitt för Dialogdatabasen. Det kändes som om det fortfarande var intressant att ha kvar Dialog och alla de baser som finns i den, i undervisningssyfte. Och han avrundade hela dagen med att gå igenom de senaste ”buzz words” från IPI-konferensen i Sevilla, som just avslutats. Triplestore var ett sådant, som syftade på en databas där man lagrar metadata i ett Resource Description Framework (RDF). Lagringen sker i form av triples. Grundformen är subjekt-predikat-objekt typ ”Bob är trettiofem”. Den semantiska webben utvecklas fortfarande. Text clusters är ett hett område. Det japanska indexsystemet för patent med F-terms är viktigt att ta del av.

Jag visade de fria patentdatabaser, som alla har tillgång till: espacenet, Svensk Patentdatabas, USPTO, Google patents samt PAJ (Patent Abstracts of Japan). Dessa kan vara av intresse för personer ute på industrierna, som ofta skall arbeta kostnadseffektivt. De är också rätt lätta att söka i om man bara förstår lite av IPC (International Patent Classification) och dess europeiska motsvarighet ECLA

Roger Bishop, enhetschef på KTH:s bibliotek, drog igenom patentdatabaser i STN – Scientific and Technical Information Network. Rätt naturligt eftersom han är STN-representant för Sverige, Norge och Danmark. På KTH har man många disputerade fackmänniskor som arbetar med undervisning i biblioteksämnen. STN fungerade bra för patentsökningar.

Benno Jensen visade ännu ett flashigt grafiskt redskap – Themescape Topographical Mapping. En produkt som utvecklats hos Thompson Reuters – det vill säga våra värdar för mötet. Benno kunde visa hur man analyserat ett företagsuppköp av BASF (Badische Anilin und Soda Fabriken). Genom den topografiska karta som skapats kunde man se var BASFs patent låg och sedan kompletterade man med det uppköpta företagets patenttopografi. Det syntes mycket tydligt hur de båda företagen kompletterade varandra. Det gick att förstå att det var fördelaktigt ur BASFs synvinkel med detta uppköp. Thompson Innovation hade startats för tre år sedan och var i full utveckling. Målet var att skapa en ny intressant produktlinje.

Som helhet blev det en intressant och givande dag, där det gällde att vara påläst och inläst eftersom majoriteten av deltagarna var fackfolk från företags- och näringslivsområdet.

Publicerat av janmagnusson2014

Open Educational Resources

Fritt tillgängliga resurser för utbildning på olika nivåer finns i överflöd på webben. Kan man använda dessa och i så fall hur? Detta var frågeställningen för ett seminarium med bas i Växjö, Kalmar, Karlskrona och Ronneby och webben. Vi som deltog kunde lyssna på föredrag och ställa frågor via webben genom direkt tal och chatt.

Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet inledde med att tala om hur man kan använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial. Creelman beskrev olika platser på nätet där man kan komma åt fria resurser som Wikibooks, Flickr och Wikimedia Commons. Andra länder har kommit längre än vi i Sverige. Vi har en svag delningskultur.

Alma Taawo på Skolverket arbetar med att tillgängliggöra digitala resurser. Hon fortsatte på den inslagna linjen med Creative Commons. Hon beskrev de sex olika licenser som finns inom creative commons och de fyra villkor som varje licens har i olika kombinationer. Man finner en beskrivning av licenstyperna här: http://www.creativecommons.se/?page_id=193

Om man utnyttjar och justerar ett material med en viss licens för eget behov, skall man ha kvar samma licenstyp som ursprunget hade.

Det som skiljer copyrightskyddat material från creative commons är att copyrightskyddat material ger man tillstånd att använda i efterhand, medan creative commons sätter upp användargränser redan innan materialet utnyttjats. Ett problem är att svenska upphovsrättsorganisationer inte erkänner creative commons – så till exempel STIM.

Här finns en guide till CC http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons

Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag och goda resurser knutna till att utveckla OER.

Satish Patel från Linnéuniversitetet / Umeå universitet gav exempel på vad det finns för olika möjligheter när man vill utveckla fria lärresurser på nätet. I Quizlet kan man skapa lätta frågesporter http://quizlet.com I Flashcards kan man presentera olika begrepp inom till exempel Vårdvetenskap och i Timeline kan man skapa utvecklingslinjer över tid. http://www.xtimeline.com/index.aspx

Super Teacher Tools (http://www.superteachertools.com), Teacher on Demand (http://www.teacherondemand.se) och Rubistart var andra hjälpmedel som presenterades.

Lärarens närvaro är oundgänglig för analys och genomgång av ett givet material, men OER passar utmärkt när det gäller repetition och inövning av sakuppgifter. Elevernas egen aktivitet är viktig för det interaktiva lärandet.

Linnéuniversitetet önskar skapa en webbaserad verktygslåda med fakultetens samtliga föreläsningar i vetenskaplig metod (grundnivå och avancerad nivå) som omfattar även vetenskapsteori och filosofi. Denna Vetenskaplig metod (VetMet) Online gavs en lägesrapport av Peter Diedrichs.

Man hade inte stött på några problem vad gäller lärarnas deltagande. De ville verkligen föreläsa och läggas ut på nätet. Linnéuniversitetet har redan spelat in en stor del av föreläsningarna. Likaså var finansieringen inget problem. Avtalsfrågor och copyright var ibland svåra att reda ut, men det verkliga problemet låg på tidssidan. Det måste finnas resurser att redigera och ställa samman materialet. Lärarna måste få avsatt tid till de webbaserade undervisningstillfällena. Så måste också inaktuellt material rensas vid ett senare tillfälle. Det måste byggas upp en apparat kring detta!

Linnéuniversitetet såg webbpublicering som en viktig marknadsföring av universitetet.

Eva Norling och Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola arbetar med de öppna lärresurserna på world wide web och med Public Knowledge Project. Wikiversity var en variant av Wikipedia (http://en.wikiversity.org). Einztein var en annan resursplats (http://www.einztein.com) liksom OER Commons (http://www.oercommons.org). Vad biblioteket bör syssla med i de här sammanhangen kunde listas på följande sätt: Omvärldsbevakning; Elektronisk arkivering; Kopplingar till andra arkiv; Metadatataggar; Katalogisera och klassificera; Lista; Undervisa; Tillgängliggöra; Bygga söktjänster. Man bör också informera om hur man arbetar med lärresurser. Public Knowledge Project (PKP) var ett samlingsnamn för Open Journal System (OJS), Open Conference system (OCS) och Open Monograph Press (OMP). De arbetade från samma plattform och återfinns här: http://pkp.sfu.ca

/Mauritza och Jan

Publicerat av janmagnusson2014

Inga fler inlägg.