Fritt tillgängliga resurser för utbildning på olika nivåer finns i överflöd på webben. Kan man använda dessa och i så fall hur? Detta var frågeställningen för ett seminarium med bas i Växjö, Kalmar, Karlskrona och Ronneby och webben. Vi som deltog kunde lyssna på föredrag och ställa frågor via webben genom direkt tal och chatt.

Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet inledde med att tala om hur man kan använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial. Creelman beskrev olika platser på nätet där man kan komma åt fria resurser som Wikibooks, Flickr och Wikimedia Commons. Andra länder har kommit längre än vi i Sverige. Vi har en svag delningskultur.

Alma Taawo på Skolverket arbetar med att tillgängliggöra digitala resurser. Hon fortsatte på den inslagna linjen med Creative Commons. Hon beskrev de sex olika licenser som finns inom creative commons och de fyra villkor som varje licens har i olika kombinationer. Man finner en beskrivning av licenstyperna här: http://www.creativecommons.se/?page_id=193

Om man utnyttjar och justerar ett material med en viss licens för eget behov, skall man ha kvar samma licenstyp som ursprunget hade.

Det som skiljer copyrightskyddat material från creative commons är att copyrightskyddat material ger man tillstånd att använda i efterhand, medan creative commons sätter upp användargränser redan innan materialet utnyttjats. Ett problem är att svenska upphovsrättsorganisationer inte erkänner creative commons – så till exempel STIM.

Här finns en guide till CC http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons

Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag och goda resurser knutna till att utveckla OER.

Satish Patel från Linnéuniversitetet / Umeå universitet gav exempel på vad det finns för olika möjligheter när man vill utveckla fria lärresurser på nätet. I Quizlet kan man skapa lätta frågesporter http://quizlet.com I Flashcards kan man presentera olika begrepp inom till exempel Vårdvetenskap och i Timeline kan man skapa utvecklingslinjer över tid. http://www.xtimeline.com/index.aspx

Super Teacher Tools (http://www.superteachertools.com), Teacher on Demand (http://www.teacherondemand.se) och Rubistart var andra hjälpmedel som presenterades.

Lärarens närvaro är oundgänglig för analys och genomgång av ett givet material, men OER passar utmärkt när det gäller repetition och inövning av sakuppgifter. Elevernas egen aktivitet är viktig för det interaktiva lärandet.

Linnéuniversitetet önskar skapa en webbaserad verktygslåda med fakultetens samtliga föreläsningar i vetenskaplig metod (grundnivå och avancerad nivå) som omfattar även vetenskapsteori och filosofi. Denna Vetenskaplig metod (VetMet) Online gavs en lägesrapport av Peter Diedrichs.

Man hade inte stött på några problem vad gäller lärarnas deltagande. De ville verkligen föreläsa och läggas ut på nätet. Linnéuniversitetet har redan spelat in en stor del av föreläsningarna. Likaså var finansieringen inget problem. Avtalsfrågor och copyright var ibland svåra att reda ut, men det verkliga problemet låg på tidssidan. Det måste finnas resurser att redigera och ställa samman materialet. Lärarna måste få avsatt tid till de webbaserade undervisningstillfällena. Så måste också inaktuellt material rensas vid ett senare tillfälle. Det måste byggas upp en apparat kring detta!

Linnéuniversitetet såg webbpublicering som en viktig marknadsföring av universitetet.

Eva Norling och Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola arbetar med de öppna lärresurserna på world wide web och med Public Knowledge Project. Wikiversity var en variant av Wikipedia (http://en.wikiversity.org). Einztein var en annan resursplats (http://www.einztein.com) liksom OER Commons (http://www.oercommons.org). Vad biblioteket bör syssla med i de här sammanhangen kunde listas på följande sätt: Omvärldsbevakning; Elektronisk arkivering; Kopplingar till andra arkiv; Metadatataggar; Katalogisera och klassificera; Lista; Undervisa; Tillgängliggöra; Bygga söktjänster. Man bör också informera om hur man arbetar med lärresurser. Public Knowledge Project (PKP) var ett samlingsnamn för Open Journal System (OJS), Open Conference system (OCS) och Open Monograph Press (OMP). De arbetade från samma plattform och återfinns här: http://pkp.sfu.ca

/Mauritza och Jan