Årets Open Access week är här

Nu är det återigen dags för Open Access week – ett årligen återkommande, globalt initiativ för att uppmärksamma och öka kunskapen om fri tillgång till vetenskaplig publicering. På http://www.openaccessweek.org/ kan man få en överblick över vad som händer runt om i världen under den här veckan.

Här på Chalmers uppmärksammar vi veckan på lite olika sätt. Vi har delat ut ett pris för senaste årets mest nedladdade artikel i Chalmers Publication Library (CPL). Läs mer om detta i ett tidigare blogginlägg. Vi har även gjort en extra informationsinsats mot institutionerna med bl.a. en tryckt folder att ställa på fikaborden och en bild till de digitala info-skärmarna.

OA_foldrar

Chalmers har sedan några år tillbaka en OA-policy som, i likhet med många forskningsfinansiärer, ställer krav på att Chalmers forskningsresultat ska göras fritt tillgängliga. Detta ska ske genom att man laddar upp fulltextkopior av sina publikationer i CPL. I policyn finns även en rekommendation att välja en OA-tidskrift när man publicerar sin artikel, men detta är alltså inget krav från Chalmers sida. En snabb sökning i CPL visar att 31% av de refereegranskade artiklar och konferensbidrag som publicerades av Chalmers forskare förra året finns i fulltext i CPL. Vi har alltså fortfarande ett stort arbete att göra med att sprida information om OA och OA-policyn till våra forskare och hjälpa dem att uppfylla kraven på att göra sin forskning fritt tillgänglig.

Ett citat som jag tar med mig i det arbetet kommer från en av författarna till den prisbelönta artikeln ovan, Carl Lindberg: ”Jag publicerar bara i traditionella tidskrifter om jag inte vill att någon ska läsa det jag skrivit”

/Kristina Graner

Här är årets mest nedladdade artikel i CPL

oa4

Med 151 unika nedladdningar är Game Intelligence in Team Sports årets mest efterfrågade artikel i Chalmers Publication Library, CPL. – Vi valde en open access-tidskrift för att ge våra resultat största möjliga spridning, säger en av författarna Carl Lindberg.

Game Intelligence in Team Sports är skriven av Carl Lindberg, adjungerad professor vid matematiska vetenskaper, hans tidigare doktorand Jan Lennartsson samt den förre NHL-spelaren Nicklas Lidström. Artikeln handlar om spelintelligens inom ishockey och hur både enskilda spelare och lag kan effektivisera sitt spel med hjälp av matematisk statistik.
– Då vi visste att det vi skrivit hade ett allmänt intresse, ville vi inte ”gömma” resultaten på universitetet. PLOS ONE är den största vetenskapliga OA-tidskriften, så det kändes mest naturligt att publicera där, fortsätter Jan Lennartsson.

Förutom många nedladdningar i CPL har Game Intelligence in Team Sports även fått brett genomslag i sociala medier.
– Det klassiska sättet att publicera i vetenskapliga artiklar i de mest prestigefyllda tidskrifterna är hopplöst föråldrat. Det är ingen som söker på det sättet längre. Det enda som egentligen spelar någon roll, är om det är granskat och om det går att söka via Google Scholar, säger Carl Lindberg.

Se artikeln i CPL

Läs nyheten i samband med publiceringen av Game Intelligence in Team Sports i PLOS ONE

Läs mer om open access

oa2

Carl Lindberg vid prisutdelningen på Chalmers bibliotek

oa1

Jan Lennartsson berättar om innehållet i artikeln

OAlogo

Text: Karin Ljungklint
Foto: Sofia Andersson

Chalmers biblioteks fond för OA-publicering

Bibliotekets fond för OA-publicering har nu åter öppnats. Chalmers forskare har möjlighet att ansöka om pengar från fonden för att kunna publicera sig i Open Access-tidskrifter. Biblioteket startade fonden 2011 och sedan dess har ett 60-tal artiklar publicerats med hjälp av medel från fonden. Några få riktlinjer finns för att man ska beviljas bidrag från fonden:

  • Tidskriften ska vara en ren OA-tidskrift. Fonden stödjer inte publicering i s.k. hybridtidskrifter.
  • Artikelns korresponderande författare ska vara anställd på Chalmers.
  • Artikeln ska registreras och laddas upp i fulltext i Chalmers publikationsdatabas (CPL) senast vid tidpunkten för publicering.

Vi tar emot ansökningar löpande och tillämpar först till kvarn-principen.

All information om fonden samt ansökningsformulär finns på bibliotekets webbsidor: http://www.lib.chalmers.se/publicering/open-access/fond-foer-oa-publicering/

/Kristina Graner

Nytt på OA-fronten

Nyligen tog vi fram färska siffror på antalet artiklar som har en fritt tillgänglig fulltext deponerad i CPL (refereegranskade artiklar och konferensbidrag). De visar att andelen OA-publiceringar senaste åren legat ganska stadigt på ca 29 %. Det stora klivet togs mellan 2010 och 2011 då andelen steg från 16 % till 28 %, därefter har det stått relativt still. Att det skedde en stor ökning efter 2010 beror på att Chalmers OA-policy infördes 2010 samt att biblioteket i samband med detta satsade mer resurser på att sprida information om OA och genomförde olika satsningar kring detta.

Hur vi ska göra för att ta nästa kliv återstår att se, men det är ju tydligt att vi nu måste hitta nya strategier för att få våra forskare intresserade av att publicera Open Access. Notera dock att siffrorna inte visar andelen publikationer publicerade med så kallad Gold Open Access (publicering i rena OA-tidskrifter), även om många av dessa även är parallellpublicerade i CPL.

OA_diagram

Anmärkningsvärt när man tittar på OA-publiceringen per institution är Fundamental fysik som mellan 2013 och 2014 ökade från 33 % till 75 %. En viktig anledning till det är projektet SCOAP3 som startade i januari förra året. Genom detta har ett antal ledande tidskrifter inom högenergifysik omvandlats till OA-tidskrifter som forskare kan publicera sig i utan kostnad. Artiklarna publiceras med Creative Commons licens och kan därmed enkelt laddas upp i CPL.

Den höga stapeln för Signaler och system 2012 beror sannolikt på det projekt biblioteket drev tillsammans med institutionen under 2013.

Likväl närmar vi oss nu med stormsteg en milstolpe för OA-publiceringen i CPL. När som helst kommer vi passera 5000 deponerade fulltexter:

OA_050213

Inom kort kommer vi åter att öppna vår fond för OA-publicering. Fonden har funnits sedan 2011 och hittills har ett 60-tal artiklar publicerats med hjälp av medel från fonden. Mer information kommer inom närmsta veckan.

/Kristina Graner

Kommentar till Vetenskapsrådet angående förslag till nationella riktlinjer för open access

Vetenskapsrådet fick 2013 i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Bakomliggande är en rekommendation från EU-kommissionen till medlemsstaterna 2012, om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. Processen att utarbeta riktlinjer för hur forskningsresultat och –data ska göras öppet tillgängliga sker följaktligen i en internationell inramning.

VR har i oktober 2014 publicerat ett förslag till nationella riktlinjer på sin webbplats, och VR efterfrågar kommentarer till förslaget. Följande kommentarer är sammanställd efter diskussioner inom Chalmers tekniska högskola.

VR:s förslag till riktlinjer vad gäller publikationers tillgänglighet är avsedda att gälla från 2025 och innebär att sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter som utgår från forskning finansierad med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgänglighet samt med Creative Commons-licens. Samma villkor föreslås gälla även för böcker och för konstnärliga verk.

Riktlinjerna avseende forskningsdata innebär att sådan data som tagits fram med offentlig finansiering och som refererats i vetenskapliga publikationer ska göras öppet tillgänglig. Detta förutses ske stegvis och på lång sikt, men med delmålet att genomföra pilotprojekt under den kommande femårsperioden fram till 2020.

Målsättningen att åstadkomma öppen och fri tillgänglighet till vetenskapliga publikationer – open access – har under det senaste decenniet stått i fokus för debatten kring den vetenskapliga kommunikationen. Bakgrunden är att den traditionella modell där forskaren överför en exklusiv nyttjanderätt till en tredje part, de vetenskapliga förlagen, har blivit dysfunktionell i en nätbaserad kommunikationsmiljö. Tredje parts affärsmodell är att ta betalt av de personer som vill använda forskningsresultaten, vilket innebär att man måste begränsa tillgängligheten i stället för att utnyttja de spridningsmöjligheter som finns. Detta är inadekvat inte bara för den som vill nyttja informationen, utan även för forskaren som vill nå en så stor målgrupp som möjligt.

Det går att räkna upp ett mycket stort antal initiativ från olika aktörer med syftet att åtgärda dessa dysfunktioner i det vetenskapliga kommunikationssystemet. Till exempel gäller det forskningsfinansiärer som i avtalsvillkoren ställer krav på öppen tillgänglighet, lärosäten som byggt upp en infrastruktur för att möjliggöra öppen spridning samt initiativ inom forskarsamfundet där man skapat öppna arkiv och tidskrifter med öppen tillgänglighet. Det går att peka på många framgångsrika förebilder, samtidigt som skälen att man ännu inte uppnått universell öppen tillgänglighet är väl analyserade.

Chalmers har sedan 2010 ett rektorsbeslut på att den publicerade forskningen ska göras öppet tillgängligt i högskolans publikationsdatabas. Detta är ett exempel på så kallad ”grön open access”, och denna modell har anammats vid många universitet och högskolor, över hela världen. En betydande andel av den vetenskapliga litteraturen finns idag öppet tillgänglig via denna infrastruktur. Flera av de ämnesområden som är representerade inom Chalmers använder även arXiv.org, vilket är ett öppet arkiv som för de berörda forskargrupperna är av avgörande betydelse för att sprida forskningsresultat och för att följa forskningsfronten.

Det förslag till riktlinjer som VR har framfört bortser från denna etablerade och fungerande infrastruktur. I stället sätts en målbild, avsedd att gälla från 2025. Effekten av detta kan bli mycket problematisk eller rent av kontraproduktiv, givet det uppdrag VR har fått. I och med det långa tidsperspektivet är det också svårt att ta ställning till målbilden. En målbild som sätts på tio års sikt kan visa sig bli helt trivial eller överspelad av den tekniska eller juridiska utvecklingen. Mest bekymrande är dock att målbilden inte tar stöd i och anknyter till befintlig infrastruktur. I ett värsta scenario kan det inte ens uteslutas att riktlinjerna initialt medför en försämrad tillgänglighet.

Som jämförelse kan nämnas den nationella strategi för open access som antagits i Danmark. Uddannelse- og Forskningsministeriet publicerade i juni 2014 en strategi som innehåller dels en vision om att skapa fri tillgänglighet, dels konkretiserade delmål. 2017 ska 80% av de granskade, vetenskapliga artiklarna utgivna under föregående år finnas fritt tillgängliga i öppna arkiv. Från 2022 är målsättningen att 100% av de vetenskapliga artiklarna ska finnas fritt tillgängliga.

Det går av VR:s förslag inte att utläsa någon motivering varför Sverige bör ha en mer passiv ambition, eller på vilka sätt villkoren för att tillgängliggöra danska forskningsresultat skiljer sig från svenska förhållanden. Det finns inte heller någon analys av vilka effekterna kan bli för svensk forskning, om tillgängligheten till svenska forskningsresultat är sämre jämfört med andra forskningsnationer. Vi menar att detta är mycket oroväckande.

VR:s förslag till riktlinjer gällande publikationer bör omarbetas utifrån rådande kunskapsläge och en ny version bör remitteras till lärosätena och berörda parter.

Förutsättningarna för att skapa öppen tillgänglighet till forskningsdata är givetvis mycket annorlunda än villkoren vad gäller publikationer. VR:s förslag till riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata är väl anpassat till rådande situation, och förslaget innehåller konkreta delmål samtidigt som man undviker att tidsätta den slutliga målbilden.

En viktig aspekt som dock bör belysas ytterligare gäller frågor kring nyttiggörande och innovation. Som påpekas i rapporten Forskning och innovation – statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande (Lidhard & Petrusson) så finns en stor oklarhet vad gäller rättigheter och skyldigheter angående hantering av kunskapstillgångar genererade vid svenska lärosäten, inklusive data. Det finns dessutom redan idag en brist på resurser vad gäller både kompetens och finansiering på de svenska lärosätena för att säkerställa vägen från ny kunskap till nyttiggörande, även om satsningen på innovationskontor är ett steg på vägen. Vad gäller tillgängliggörande av data samt ibland även verktyg som opererar på dessa, finns flera fallgropar som framgår av rapporten Open Innovation – A Handbook for Researchers (Holmberg, Norrman & Theander). Även om vi välkomnar en satsning på öppen data för att på så sätt öka nyttiggörandet av forskning, vill vi därför också betona utmaningarna i detta. Exempelvis är det mycket svårt att avgöra den kommersiella potentialen i en datamängd på förhand, speciellt som det eventuella värdet ofta uppstår i kombination av data. Kommersialisering är i många fall en viktig källa till finansiering av nyttiggörande, där ett för tidigt brett tillgängliggörande kan omöjliggöra eller försvåra att nytta och effekter faktiskt uppstår i samhället. Vi har också erfarenhet av svårigheten med anonymisering av data, speciellt då flera datamängder kombineras. Det är också viktigt att uppmärksamma att data är en infrastruktur som kräver resurser för att tillgängliggöra i ett fortvarigt tillstånd, varför man bör se över i vilken mån andra parter som exempelvis myndigheter är mer lämpliga ägare. Vi välkomnar därför en fortsatt diskussion och de föreslagna piloterna, för att på så sätt bättre utforska konsekvenser i praktiken.

Daniel Forsman, bibliotekschef

Sammanställt av Lena Holmberg, Innovationskontor Väst & Jonas Gilbert, Chalmers bibliotek.

Stöd för publiceringsavgifter

Chalmers stöd för publiceringsavgifter i Open Access-tidskrifter har startat på nytt. Efter att ha legat nere under en period så tar nu biblioteket emot ansökningar igen.

OA01

För vilka kostnader kan man ansöka om stöd?

Fonden täcker kostnader för publiceringsavgifter som tas ut vid publicering i OA-tidskrifter. Inget stöd ges för extra avgifter i form av exempelvis färgtryck och extra bilder. Tidskriften ska vara registrerad i Directory of Open Access Journals och stöd ges endast för publicering i rena OA-tidskrifter. Prenumerationsbaserade tidskrifter som mot en avgift kan göra en enskild artikel Open Access, hybridtidskrifter, får inte stöd ur fonden.

Vem kan ansöka om medel från fonden?

Artikelns korresponderande författare ska vara anställd på Chalmers och detta ska tydligt framgå i artikeln för att hela publiceringsavgiften ska betalas av fonden. Artikeln ska registreras och laddas upp i fulltext i Chalmers Publication Library (CPL) senast vid tidpunkten för publicering.

Hur gör man för att ansöka?

Ansökan bör göras innan manuskriptet skickas till tidskriften så att fakturahanteringen blir korrekt.

Vi tar emot ansökningar löpande och tilldelning sker efter först till kvarn-principen. Använd formuläret nedan. Vi återkommer med besked senast två veckor efter att vi tagit emot ansökan. Bibliotekets beslut kan inte överklagas.

Formulär för att ansöka

/Lars Kullman

Ny Open Access-tidskrift inom kemi

En ny Open Access-tidsskrift startar under 2014. Det hade i sig inte varit så stora nyheter, om det inte var The American Chemical Society som startar tidskriften. De har av flera länge setts på som väldigt konservativa , speciellt när det kommer till fri tillgänglighet, så det här är ett stort steg.

Tidskriften kommer heta ACS Central Science, och ska publicera tvärvetenskaplig forskning från ett brett spektrum av de kemiska vetenskaperna, med peer-review och en i övrigt noggrann urvalsprocess, enligt ett pressmeddelande från i dagarna.

Det finns även planer på att göra tidigare publikationer fritt tillgängliga, en i taget, så kallat Editor’s Choice. Många detaljer kring nya tidskriften är fortfarande inte offentliggjorda, bland annat får vi vänta till våren för att få reda på vem som kommer leda arbetet.

/Märta

Inga fler inlägg.