SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

/Jan Magnusson

Respond to SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s