SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana – www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

/Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

Överlever högskolan globala nätkurser? (2013-05-22)

Föreläsningssalen tar 250 personer och det var väl drygt 200 närvarande. Seminariet inleddes av Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Ett bra initiativ. Online learning är i snabb utveckling. Sommarmatte är ett exempel på en online learning-kurs från KTH. I det strategiska dokumentet för KTH – Vision 2027 – säger man att ”det virtuella campus är lika viktigt som det fysiska”. Bland sju övergripande mål finns e-lärande som en självklar del av undervisningen. Onlineinformation kombinerad med undervisning av studenter i sal är det spår KTH kommer att följa.

Stefan Östlund, skolchef KTHs skola för elektro- och systemteknik, välkomnade alla till seminariet. Han kände sig bryskt inkastad i detta nya utbildningssystem och berättade om en student han träffat som studerat vid en bra högskola. På frågan hur det är på campus, svarade studenten – Vet inte. Jag har aldrig varit där! Man kan läsa en hel utbildning utan att besöka ett lärosäte. Det betyder emellertid inte att det blir billigare. Vissa amerikanska universitet tar mer betalt för onlinekurser än för att befinna sig på campus. Detta leder till att de stora universiteten kommer att segra till slut! Men stämmer det verkligen? Östlund tar ett exempel från bryggerinäringen där det vuxit upp en rad välmående mikrobryggerier som komplement till de världsomspännande bryggerijättarna.

Per Ödling, professor vid Lunds Tekniska Högskola talar hotfullt om konsekvenserna för ekonomi och samhälle när det digitala lärandet tar över. Han menar att slutet är nära, vi kan lika gärna gå hem, men att vi alla sitter kvar och lyssnar betyder att vi inte tror på honom. Ny teknik gör att gammal teknik försvinner. På samma sätt kommer onlinekurser att göra klassrumsundervisningen obsolet. Universiteten i Sverige har funnits i mer än 500 år och vi kommer att finnas i 500 år till heter det. Ödling menar att detta är fel – högst 15 år till blir hans svar. Staten gav varvsstöd till varven men det kommer inte att bli några stödpengar till universiteten. Ödling har plockat fram sina barn till podiet – Alma och August. När de skall välja utbildning kommer de att gå efter starka varumärken. De är vana vid marknadstänkande. Svenska universitet har regleringsbrev och fungerar som ett oligopol. När Google, CocaCola och MacDonalds startar universitet kommer de tusen bästa att få jobb inom företaget. Då går det åt fanders för oss andra. På en fråga hur labbar kommer att funka online svarar Ödling att labba i köket fungerar ovanligt långt. EU är en tänkbar plattform, men det stora antalet språk gör det meckigt och trögrörligt.
Powerpoint till Vilka av oss blir kvar, vilka försvinner?

David Black-Schaffer, universitetslektor, Uppsala universitet beskriver hur man skall tillämpa Flipping the Classroom i Sverige. Han tror på den traditionella klassrumsundervisningen i samverkan med de nya onlinepresentationerna. I den traditionella utbildningen lyssnar eleverna på en föreläsare och det blir ytterst lite tid över till frågor och svar. Flipping the classroom innebär att eleverna går igenom ett antal onlinepresentationer innan de kommer till klassrummet. Sedan ställer de frågor och löser problem under klassrumstiden. Det ger en helt annan inlärningspotential. Med interaktiva lektioner på nätet kör man 10 minuter onlinepresentation och sedan ett antal frågor (quizzar) som kontrollerar att studenten förstått. Detta sker hemma. Det svåra med den här undervisningsformen är att hitta rätt slags frågor. Webbmaterialet får heller inte innehålla långa presentationer. 10 minuter är ett maximum. Lärarna kan logga precis hur eleverna använt materialet och får god inblick i vad som är svårt. Kan också se om kursen behöver förbättras i något avseende. Diskussionen, som skapar inlärning och förståelse, kommer sedan i klassrummet.

Sanna Wolk, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet drog en presentation av upphovsrätt vid digital utbildning. Oavsett vad man använder för material måste man alltid skaffa samtycke för att använda materialet. Wolk tar ett exempel från tidningsartikeln man skrivit i SvD inför dagens seminarum. Hon har tagit ett foto av artikeln och frågat skribenterna om lov. Den som har tagit fotot har upphovsrätt till detta. Den som har skrivit artikeln har upphovsrätt till artikeln. Det finns också en bildillustration. Den som tagit den illustrerande bilden har upphovsrätt till denna. Wolk har bara upphovsrätt till sitt eget foto av artikeln i tidningen. Man bör alltid ingå ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Upphovsrätten är alltid nationell. Creative commons innebär just ett avtal – och bygger på upphovsrättslagen. Man måste alltid ange källan. Får man använda YouTubeclips?? Självklart inte! Självklart gör man det! Men i en undervisningssituation bör man länka till materialet, inte bädda in det – länkning är okej. Universitet och högskolor anser att de har rätt till inspelade föreläsningar. Det kommer att uppstå tvister om detta. Man tycker och anser helt olika saker.

Dagen avrundades med en paneldiskussion och frågor från publiken. Christer Norström, diskussionsledare, frågade auditoriet hur många som trodde att universiteten skulle leva vidare. En betryggande majoritet, drygt 80 procent, var fast övertygade om detta.

Därmed avslutades en intressant och synnerligen välbesökt dag på KTH.

Jan Magnusson

Publicerat av janmagnusson2014

Praktikvecka på Chalmers bibliotek

Anna Johansson går sitt andra år på B & I- utbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö och hade sin verksamhetsförlagda utbildning (praktik) på Chalmers bibliotek under v. 42.

Under denna praktikvecka har jag studerat bibliotekets webbresurser. Mestadels var jag på avdelningen för Informationsresurser och Tillgängliggörande, men fick även chansen att vara på avdelningen för Publiceringsservice och Bibliometri och se deras funktioner och arbetsuppgifter.

Jag fick introduktion till bibliotekssystemet, hur fjärrlåneverksamheten går till, vilka sociala medier som används, fått en liten inblick i vilka databaser som biblioteket erbjuder och hur bibliotekskatalogen fungerar. När jag var på Publicerings- serice och Bibliometri fick jag prova på att registrera artiklar i CPL. Jag upptäckte att det var många saker som man ska hålla reda på och många steg att gå igenom för registreringen, men jag tyckte att det var roligt och intressant. Publicering och Open Access blir alltmer aktuellt och det är troligt att jag kommer få arbeta med dessa saker på något sätt i framtiden och det är en fördel att jag har fått prova på det eftersom databaserna ser ungefär likadana ut i grunden och har i stort sett samma principer för hur man jobbar med dem.

Sista dagen på praktikveckan var jag på ett användargruppsmöte om Summon på Högskolan i Borås. Tidigare i veckan hade jag fått lite insikt om Summon så mötet var inte helt oförståeligt för min del. Jag fick ta del av hur lärosätena som medverkade hade implementerat och lanserat Summon och vilka framtidsplaner de hade och hur de vill att tjänsten ska utvecklas anpassad för användarna.

Sammanfattningsvis har denna praktikvecka på Chalmers bibliotek varit mycket intressant och lärorik. Jag har blivit mycket bra bemött av alla som jag träffat och arbetat tillsammans med. Jag har fått en väldigt bra inblick i de olika funktionerna på de två avdelningar jag var på. Jag fick introduktioner till avdelningarnas arbetsuppgifter och fick arbeta lite praktiskt genom att regsistrera artiklar i CPL och vara med i informations- disken. Jag är mycket nöjd med min vecka här och jag kommer ta med mig dessa kunskaper på framtida arbeten.

/Anna Johansson

Publicerat av chalmerslib

Min bästa vän

Gästbloggare: Per Olof Arnäs, forskare

Min bästa vän är 24,3 centimeter lång, 19 cm bred och 1,3 cm tjock. Den är ett fönster in i det som Kevin Kelly kallar the One Machine och som vi andra kallar nätet. Den har ett äpple på baksidan och en enda knapp på framsidan. Den är min förlängda arm – min terminator vision.

Som forskare vill jag naturligtvis använda min iPad till allt och lite till i mitt arbete. Men mycket av det vi gör idag handlar om papper. Böcker av papper, artiklar som printas på papper (vi kallar dem till och med för ”papper”). Vi är fast i en pappersmetafor som håller oss tillbaka. Böcker som på grund av uråldriga tekniska begränsningar skrivs (eller i alla fall presenteras) sekventiellt trots att ett hyperlänkat format (wiki) skulle vara mycket mer effektivt som kunskapsöverföring.

byOwnipics

Det är dags att släppa taget om de döda träden och på allvar stega in i den digitala informationsvärlden.

Och jag vill bidra till detta genom att systematiskt använda min iPad istället för papper. Nedan följer ett önskescenario som det ser ut just nu. Vissa delar finns redan, andra ser jag fram emot snart ;-).

Via Google Scholar gör jag en sökning på vad jag för tillfället är intresserad av (till exempel Sustainable Transport Solutions).
Jag får upp ett antal artiklar och väljer en som ser lovande ut.
Efter en snabb skumning inser jag att artikeln platsar i mitt referensbibliotek. Jag klickar att jag vill lägga till den i EndNote. Den sparas automatiskt ner med PDF-länk och allt i EndNote.
Jag väljer att läsa den lite mer noggrant med en gång och klickar upp PDF-versionen i Goodreader.
Jag stryker under och antecknar direkt i min iPad. Mina understrykningar kan konverteras till citat som sparas i EndNote under samma post som artikeln. Citaten kan jag tagga upp och kategorisera för framtida bruk.
Jag inser att artikeln refererar till en eller två ”kärnreferenser” som jag känner igen från andra artiklar i samma ämnesområde. Jag klickar på en av dessa i referenslistan och väljer ”tyngdpunktsanalys”.
- Eftersom alla referenser hanteras som hyperlänkar kan man visualisera ett ämnesområde utifrån vilka referenser som finns.
- Visualiseringen innehåller inte bara en grafisk representation över ämnets vetenskapliga tyngdpunkt utan även en tidskontroll där man år för år kan studera hur ämnet utvecklas.
- Tack vare visualiseringen hittar jag snart de tyngdpunkter som verkar utgöra forskningsfronten inom ämnet. Jag klickar på dem och lägger till dem i mitt EndNote-bibliotek
- Eftersom alla artiklar som jag laddar ner sparas i molnet (till exempel Dropbox) kan jag komma åt dem när som helst och var som helst.
- Jag prenumererar även på innehållsförteckningar via RSS. Jag läser dessa i Reeder for iPad (ett fullständigt lysande program för dig som vill ha koll på läget). Intressanta artiklar läggs in i EndNote.
- Vad gäller textböcker läser jag dessa direkt i min iPad. Jag kan på samma sätt som med artiklarna göra sökningar direkt och sedan ladda ner e-boken (som är betydligt smartare än en enkel PDF-fil).
  - Boken, som är skriven i wiki-format, innehåller filmer och länkar till annat material online, som till exempel författarens föreläsningar om boken.
  - I boken finns simuleringsmodeller som jag kan testa och modifiera själv.

Och detta handlar bara om hur jag tar till mig digital information som tidigare fanns i tidskrifter och böcker (av papper). Jag har inte nämnt något om hur bra iPaden är i mötessituationer och när man snabbt behöver skissa upp en idé som sedan kan mailas till alla inblandade redan under mötet. Eller hur mina anteckningar i Evernote alltid finns tillgängliga, sökbara och indexerade. Jag har heller inte nämnt den utmärkta inspelningsfunktionen som finns (även video) som kan användas vid till exempel intervjuer och studiebesök. Eller hur jag på ett par sekunder kan kommunicera med tusentals likasinnade världen över via sociala nätverk som är ”större” än de flesta länder.

Jag är fullständigt övertygad om att forskaryrket kommer att revolutioneras av dessa nya smarta verktyg, på mer än ett plan. Och snart kanske vi äntligen kan lämna pappersmetaforen bakom oss.

Jag har skrivit mer om detta på min blogg i en serie som heter Framtidens informationshantering.

Per Olof Arnäs forskar på Logistik och Transport och är förutom detta en seriebloggande nätentreprenör med ett – enligt vissa – abnormt intresse för nya medier och ny teknik. Han driver bland annat den crowdsourcade branschbloggen Logistikfokus och tycker att 2000-talet bara blir bättre och bättre ju mer framtid vi realiserar.

Publicerat av gastchalmers

Inga fler inlägg.