Några ord om att gå vilse på UKSG:s årliga konferens

För ett par veckor sedan hade jag nöjet att tillsammans med två kollegor få delta vid UKSG:s årliga konferens och mässa i Bournemouth. Som förstagångsbesökare både på konferensen och i Bournemouth bjöds jag på tre dagar till brädden fyllda av nya intryck, erfarenheter, insikter och irrfärder.

Många intressanta och aktuella ämnen avhandlades på konferensen. Representanter från olika bibliotek delade med sig av erfarenheter kring bland annat digitala kursbokssamlingar, hur man hanterar förvärv utan ämnesbibliotekarier, bevarande av forskningsdata, studentengagemang och -inflytande, UX-metoder och gamification. Förlagsrepresentanter å sin sida presenterade projekt och idéer som rörde bland annat utformningen av bibliotekssystem, metadata för digitala ämnesbibliotek, och produktutveckling genom snabba ”flash builds.” Den som själv vill botanisera bland dessa föredrag och diskussioner hittar videoinspelningar från några av dem här, samt slides från merparten av de presentationer som inte filmades här.

Själv skulle jag vilja stanna upp ett ögonblick vid ett motiv som återkom flera gånger under konferensens gång: kartan, eller, för att låna David Parkes’ ord, ”weird mappy stuff.” Som förvirrad förstagångsbesökare med väskan full av kartor över Bournemouth och konferenscentret kunde jag minst sagt relatera till detta motiv.

Kartor av olika slag är förstås ständigt närvarande på bibliotek. I biblioteket som arkitektonisk struktur: kartor som beskriver hylluppställningar, kunskapsresursernas fördelning över bibliotekets rum. I biblioteket som kunskapsorganisatorisk funktion: kartor som visualiserar relationerna mellan olika informationsenheter, dokument, data, begrepp. I de föredrag jag vill fokusera på här, Donna Lanclos’ och David Parkes’, framträdde emellertid kartan som ett verktyg inte för att återge kända stigar utan för att synliggöra själva oförutsägbarheten i tillvaron.

Etnografen Lanclos berättade i sitt föredrag att hon när hon intervjuar biblioteksanvändare brukar låta sina informanter rita egna kartor över sina studiemiljöer. Sådana kartor kan sträcka sig från hembiblioteket till den lokala pizzerian till ett helt annat bibliotek, och synliggör det röriga och oförutsägbara – vad Lanclos kallar ”messy practices” – i hur informanterna faktiskt använder bibliotekets tjänster. Just denna okontrollerbara röra, menar Lanclos, är något bibliotek måste lära sig att se och arbeta i samklang med.

bournemap3

Så här kan det se ut när någon ur minnet ritar en karta över platser hon besökt.

Även Parkes’ föredrag fokuserade på användarnas upplevelse av biblioteket. Med utgångspunkt i psykogeografi, studiet av den geografiska omgivningens inverkan på det mänskliga sinnet, resonerade Parkes kring hur biblioteket kan förhålla sig till den osäkerhet som nya studenter ofta känner i mötet med det starkt symbolladdade universitetsbiblioteket. Hur hjälper man studenterna att väva in sina egna historier i universitetets och att bygga en känsla av hemmahörande, av belongingness? Inspirerad av Guy Debords idéer om utforskande irrfärder, menar Parkes att ett effektivt sätt att hantera osäkerhet är att vända den till upptäckarlust och nyfikenhet. Låt den ovane biblioteksbesökaren bli en detektiv snarare än någon som måste ledas rätt!

Vid första anblick kanske Parkes’ vision om belongingness-skapande nyfikenhet kan te sig något utopisk. Den erbjuder inget allmängiltigt facit för det bibliotek som vill skapa förutsättningar för att användare, och för all del även medarbetare, faktiskt ska kunna möta det nya, osäkra och föränderliga med upptäckarlust snarare än med lamslående förvirring. Är inte det okända och oförutsägbara alltid skrämmande i sig?

Här påminns jag emellertid om något som Alex Humphreys sade under sin presentation av Jstor:s arbete med korta billiga utvecklingsprojekt under paraplyet Jstor Labs. Att uttala och utföra nya obeprövade idéer är mycket riktigt skrämmande och riskfyllt – så hur hanterar man detta i en verksamhet där nya idéer utgör själva grunden? Humphreys påpekade skämtsamt att ”the lab label helps”, men menade även att det mest av allt handlar om att skapa en plats där de inblandade känner att det är tryggt att misslyckas.

Kanske är det just där den verkliga utmaningen ligger. Alla biblioteksanvändare kommer vara förstagångsbesökare någon gång, och användarnas beteenden kommer alltid vara oförutsägbara. Frågan blir då hur vi gör biblioteket till en plats där det är så tryggt att gå vilse, så tryggt att misslyckas, att osäkerheten omvänds i nyfikenhet och irrfärden i en upptäcktsfärd.

/Lisa Sjögren

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

/Jan Magnusson

Webbdagarna i Göteborg

I slutet av september var Linnéa, Kristin och jag på Webbdagarna i Göteborg, som i år hölls på Clarion Hotel Post. Huvudtemat för konferensen var “gör själv”. Det handlade bland annat om entreprenörskap och hur man når ut till sina kunder på nya sätt. Exempel på detta stod reklambyrån Abby Norm för när de berättade om hur de gjorde en väldigt uppmärksammad reklamfilm för ett Adobe-event där de smygfotade människor vid en busshållplats som de livephotoshoppade och spelade upp inför de inte ont anande offren på busskurens reklamtavla. Filmen fick 12 miljoner views på YouTube, och kan ses här om man är nyfiken:

Några andra som når ut till väldigt många människor är de tonåriga YouTube- och bloggstjärnorna Nellie Berntsson och Marcus Nyman. De intervjuades om hur de blivit så stora som de är idag. Det viktigaste enligt dem är att ha kul, det behöver inte vara perfekt utan snarare är det bättre om följarna/läsarna kan känna igen sig. Gemensamt för dem och många andra stora bloggare och YouTube-stjärnor är att de har ett personligt tilltal och skapar gemenskap med fansen genom att låta dem vara delaktiga, vilket skapar en känsla av att “vi gör det här tillsammans”. Det var spännande och lite overkligt att höra om en trettonårig tjej som bloggar minst 4 timmar om dagen! Intervjuerna går att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Do it yourself

Darja Isaksson från Ziggy berättade om Makerrörelsen som är en typ av digital Do it yourself-rörelse. Makers är personer som använder ny teknik – devicer, material, osv – för att skapa saker, till exempel den här snygga hemmagjorda 3D-skrivaren (den rosa gubben är tillverkad av den).

3D-skrivare

Maker spaces är platser där makers kan träffas, arbeta tillsammans och utbyta idéer. Kanske skulle biblioteket kunna vara en sån plats? Föreläsningen finns att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Var relevant

Något annat som återkom var att företag och organisationer behöver vara relevanta för att skapa intresse och engagera. Luca Paderni från Forrester tog upp “the mobile mind shift”: vi kollar våra mobiler i snitt var sjätte minut eller 150 gånger per dag, och förväntar oss att all information vi vill ha ska finnas tillgänglig när som helst, oavsett device. Detta är något företag/organisationer måste kunna leverera. Även Anders Hermansson från Business Reflex pratade om hur vi blir relevanta för våra kunder. Han menade att det handlar om att sluta sälja och istället hjälpa kunderna att köpa. Ett exempel på en webbplats som enligt Dan Stendahl (Ottoboni) lyfter upp just det relevanta är Västtrafiks webb, där man skalat bort allt utom det mest väsentliga: sökruta och karta. Han förespråkade ordspråket “content is king”: det är produkten eller tjänsten som ska lyftas fram. Alltför många val paralyserar medan enkelhet säljer. Är det viktigt – gör det viktigt.

Skapa framgångsrika team

Ett annorlunda och uppfriskande inslag stod Annika R Malmberg för med sitt föredrag om hur vi skapar framgångsrika team. Hon menar att hur ett team fungerar handlar mycket om vilka personliga egenskaper teammedlemmarna har. Detta illustrerade hon med att vi är en eller flera av färgerna rött, gult, blått och grönt, som alla står för olika typer av personligheter eller temperament som kan ha lättare eller svårare att samarbeta med varandra. Blå är tex analytisk och kritiskt granskande och säger aldrig att en idé är bra även om hen tycker det utan tar istället upp bristerna, medan gul är positiv och ser möjligheter i allt. Att känna till detta när man jobbar i team gör att vi får större förståelse för hur våra kollegor reagerar, och anpassar vår kommunikation efter det. Det kan också vara smart att tänka på detta när man sätter samman team. Föreläsningen rekommenderas – mycket igenkänning utlovas!

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Allmänt intryck

Det var fullproppade dagar med många intryck. Mycket hade ett säljperspektiv och var inriktat på kommersiell verksamhet, och kändes kanske inte alltid så relevant. Men jag har också fått med mig en del intressanta idéer och uppslag.

Läs mer om Webbdagarna, och se alla filmer här:

http://internetworld.idg.se/2.29128

http://webbdagarna.se/goteborg-2013

Där var också ett föredrag om SEO-trender Google inte vill att du ska känna till.

/Lisa

Program och anmälan ”Alla pratar UX”

UX

När: 28 november 2013

Var: Garnisonen, Karlavägen 100, Stockholm
Pris: 1000 SEK för hela dagen (inkl. lunch och workshop). 600 SEK för presentationer på förmiddagen (inkl. lunch).
Anmälan: Anmäl dig här!

En heldag full av inspiration, metoder och verktyg för dig som vill erbjuda tjänster och produkter med högt användarvärde för din verksamhet. Det är just det UX (user experience) handlar om – olika metoder som stödjer och leder framåt i processerna i att skapa positiva och värdefulla användarupplevelser.

Kom och lyssna på engagerade och inspirerande talare som presenterar området. Delta i praktiska och roliga workshops som är utformade för att deltagarna enkelt ska kunna ta med sig metoderna och praktisera dem hemma. UX är ett område som är starkt på frammarsch och fler och fler verksamhetsområden anställer UX-människor för att förbättra strategin och arbetet runt användarvärde. Kom och lär dig allt det kan användas till!

Läs mer om talarna och håll dig uppdaterad på konferensens facebooksida.

PROGRAM

Förmiddag
09.00-09.30 Registrering och kaffe

09.30-09.40 Välkommen!Johanna Olander och Kristin Olofsson

09.40-10.10 UX für alle!Johan Berndtsson

Johan_BerndtssonUser Experience – är idag på allas läppar. De allra flesta VILL verkligen skapa produkter och tjänster som ger användarna en verkligt positiv upplevelse. UX inte är magi. Det handlar om att sätta upp tydliga mål, att förstå användarnas behov och drivkrafter, omsätta dessa till riktigt bra design, och sedan utveckla och förbättra. Det är inte svårt, men det kräver ett målorienterat och strukturerat arbetssätt. Johan beskriver en tydlig och enkel process för att skapa bra lösningar som både ger verksamheten de resultat man eftersträvar och som leder till lösningar som användarna verkligen gillar. Han berättar också kort om UX-området ur ett historiskt perspektiv, och ger sin bild av hur området kommer att förändras i framtiden.

10.10-10.50 Keynote: Jävla skitsystemJonas Söderström

jonas_soderstromJonas Söderström är informationsarkitekt. Han har arbetat med användbarhet i datasystem och med internet som konsult sedan mitten av 1990-talet, med uppdrag för ett stort antal företagskoncerner, organisationer och myndigheter. Han har kallats”den svensk som kommer närmast begreppet webbanvändbarhetsguru”. Våren 2012 utsågs han av till en av medlemmarna i den svenska regeringens särskilda arbetsgrupp för ökad användbarhet och tillgänglighet på det digitala området. Han föreläser ofta om digital arbetsmiljö, inte minst i fackliga sammanhang.
10.50-11.00 Kort paus


11.00-11.30 Arbeta lean i en kreativ verksamhetKatarina Lund

katarinaKatarina kommer att berätta om sin forskning på Scania R&D där hon studerar effekterna av att arbeta lean i en kreativ verksamhet. Presentationen kommer att behandla både potentiella fallgropar och möjliga synergieffekter man kan dra nytta av. ”I mångt och mycket handlar lean om att skapa värde och om att ständigt förnya sig. Där finns massor av paralleller med hur vi jobbar med kreativitet och innovation. Samtidigt kan det bli en krock mellan vår eftersträvan efter det förutsägbara när vi effektiviserar och det fria utforskandet av det vi inte ännu känner till som är så viktigt för kreativiteten.”
11.30-12.00 En skiss säger mer än tusen krav! – Hur handritade skisser kan ge dig en effektivare designprocessMårten Angner
mårtenMårten är interaktionsdesigner och användbarhetsexpert specialiserad på kunder och besökares beteende i verksamhetsnära system och e-handel. Han driver också sedan ca 4 år sin egen startup, Whiteport med målet att förbättra innovativa metoder och designprocesser. Mårten menar att handritade skisser är en av de viktigaste verktygen för att åstadkomma en effektiva kommunikation inom ett IT-projekt och över 750 personer har hittills gått Mårten grundkurs i interaktiv skissteknik. Mårten kommer till ”Alla pratar UX” för att dela med sig av sina allra bästa tips, något du kan använda direkt och som kommer att i ett slag föra dig till en effektivare kommunikatör!
12.00-13.00 Lunch


Eftermiddag
13.00-16.00 Workshops


WS 1: Designresearch –  Sluta gissa – börja testa!
Linda Mattsson, Jeanin Day och Sharon Lindberg (Daytona)
Fatta rätt beslut genom att börja användningstesta. Vi utforskar ett antal effektiva metoder för att utvärdera och förbättra digitala lösningar. Genom övningar och diskussioner får du praktisk kunskap om hur du involverar användare för att skapa världens bästa användarupplevelse.


WS 2: Designstrategi
Johanna Olander och Anna Berggren (Kungliga biblioteket)
Ställs du ofta inför frågorna: Vad ska vi göra och varför? Vilka värden ska prioriteras? Hur ska vi arbeta tillsammans på bästa sätt? Vad händer efter vi sjösatt tjänsten? I den här workshopen lär vi oss att bemästra gränslandet mellan hur organisationens mål möter och förenas med användarnas krav. Du kommer lära dig metoder som gör det enkelt att röra sig mellan olika strategiska frågor, göra snabba prioriteringar, ta fram gemensam vision, kommunicera effektivt med kollegor, känna empati för användare, planera arbetet framåt och en massa handfasta knep för att föra processen vidare.


WS 3: Lean UX startup
Kristin Olofsson (Chalmers bibliotek), Lina Westerling, Johan Ahrén  (Kungliga biblioteket)
Lean är en filosofi om/ett angreppssätt för hur man hanterar resurser på ett effektivt sätt inom produktutveckling. Det betonas att man inte kan tänka ut en hel produkt/tjänst, som är nyttig för användarna, i förväg. Istället gäller det att snabbt få ut en idé, sedan testa/utvärdera den, och utifrån lärdomarna modifiera och generera nya idér. Build – measure – learn är en huvudtes i Lean.

På workshopens 3 timmar går du från idé till en lo-fi-produkt och får testa många olika steg och tekniker från Lean UX-tanken. Du har nytta av workshopen för att utveckla rätt produkt, eller när du är kravställare för att införa en digital tjänst. Är det rätt tjänst ni satsar på?

Det går fort, det är roligt, det är lätt!

Vem ska komma?
Alla som är intresserade av att er verksamhet erbjuder system, tjänster och produkter som är meningsfulla, engagerande och värdefulla för era användare. Produkt eller service, upphandling eller egen utveckling – du får verktyg som är generellt användbara. Inga förkunskaper behövs.

Har du frågor eller tips så hör gärna av dig oss!
Johanna Olander, Kungliga biblioteket, johanna.olander@kb.se
Kristin Olofsson, Chalmers bibliotek, kristin.olofsson@chalmers.se

Konferensen är ett samarrangemang mellan Kungliga biblioteket och Chalmers bibliotek.

 

Överlever högskolan globala nätkurser? (2013-05-22)

KTH-logo

Föreläsningssalen tar 250 personer och det var väl drygt 200 närvarande. Seminariet inleddes av Peter Gudmundson, rektor på KTH.

Ett bra initiativ. Online learning är i snabb utveckling. Sommarmatte är ett exempel på en online learning-kurs från KTH. I det strategiska dokumentet för KTH – Vision 2027 – säger man att ”det virtuella campus är lika viktigt som det fysiska”. Bland sju övergripande mål finns e-lärande som en självklar del av undervisningen. Onlineinformation kombinerad med undervisning av studenter i sal är det spår KTH kommer att följa.

Stefan Östlund, skolchef KTHs skola för elektro- och systemteknik, välkomnade alla till seminariet. Han kände sig bryskt inkastad i detta nya utbildningssystem och berättade om en student han träffat som studerat vid en bra högskola. På frågan hur det är på campus, svarade studenten – Vet inte. Jag har aldrig varit där! Man kan läsa en hel utbildning utan att besöka ett lärosäte. Det betyder emellertid inte att det blir billigare. Vissa amerikanska universitet tar mer betalt för onlinekurser än för att befinna sig på campus. Detta leder till att de stora universiteten kommer att segra till slut! Men stämmer det verkligen? Östlund tar ett exempel från bryggerinäringen där det vuxit upp en rad välmående mikrobryggerier som komplement till de världsomspännande bryggerijättarna.

Per Ödling, professor vid Lunds Tekniska Högskola talar hotfullt om konsekvenserna för ekonomi och samhälle när det digitala lärandet tar över. Han menar att slutet är nära, vi kan lika gärna gå hem, men att vi alla sitter kvar och lyssnar betyder att vi inte tror på honom. Ny teknik gör att gammal teknik försvinner. På samma sätt kommer onlinekurser att göra klassrumsundervisningen obsolet. Universiteten i Sverige har funnits i mer än 500 år och vi kommer att finnas i 500 år till heter det. Ödling menar att detta är fel – högst 15 år till blir hans svar. Staten gav varvsstöd till varven men det kommer inte att bli några stödpengar till universiteten. Ödling har plockat fram sina barn till podiet – Alma och August. När de skall välja utbildning kommer de att gå efter starka varumärken. De är vana vid marknadstänkande. Svenska universitet har regleringsbrev och fungerar som ett oligopol. När Google, CocaCola och MacDonalds startar universitet kommer de tusen bästa att få jobb inom företaget. Då går det åt fanders för oss andra. På en fråga hur labbar kommer att funka online svarar Ödling att labba i köket fungerar ovanligt långt. EU är en tänkbar plattform, men det stora antalet språk gör det meckigt och trögrörligt.
Powerpoint till Vilka av oss blir kvar, vilka försvinner?

David Black-Schaffer, universitetslektor, Uppsala universitet beskriver hur man skall tillämpa Flipping the Classroom i Sverige. Han tror på den traditionella klassrumsundervisningen i samverkan med de nya onlinepresentationerna. I den traditionella utbildningen lyssnar eleverna på en föreläsare och det blir ytterst lite tid över till frågor och svar. Flipping the classroom innebär att eleverna går igenom ett antal onlinepresentationer innan de kommer till klassrummet. Sedan ställer de frågor och löser problem under klassrumstiden. Det ger en helt annan inlärningspotential. Med interaktiva lektioner på nätet kör man 10 minuter onlinepresentation och sedan ett antal frågor (quizzar) som kontrollerar att studenten förstått. Detta sker hemma. Det svåra med den här undervisningsformen är att hitta rätt slags frågor. Webbmaterialet får heller inte innehålla långa presentationer. 10 minuter är ett maximum. Lärarna kan logga precis hur eleverna använt materialet och får god inblick i vad som är svårt. Kan också se om kursen behöver förbättras i något avseende. Diskussionen, som skapar inlärning och förståelse, kommer sedan i klassrummet.

Sanna Wolk, docent och universitetslektor vid Uppsala universitet drog en presentation av upphovsrätt vid digital utbildning. Oavsett vad man använder för material måste man alltid skaffa samtycke för att använda materialet. Wolk tar ett exempel från tidningsartikeln man skrivit i SvD inför dagens seminarum. Hon har tagit ett foto av artikeln och frågat skribenterna om lov. Den som har tagit fotot har upphovsrätt till detta. Den som har skrivit artikeln har upphovsrätt till artikeln. Det finns också en bildillustration. Den som tagit den illustrerande bilden har upphovsrätt till denna. Wolk har bara upphovsrätt till sitt eget foto av artikeln i tidningen. Man bör alltid ingå ett avtal med upphovsrättsinnehavaren. Upphovsrätten är alltid nationell. Creative commons innebär just ett avtal – och bygger på upphovsrättslagen. Man måste alltid ange källan. Får man använda YouTubeclips?? Självklart inte! Självklart gör man det! Men i en undervisningssituation bör man länka till materialet, inte bädda in det – länkning är okej. Universitet och högskolor anser att de har rätt till inspelade föreläsningar. Det kommer att uppstå tvister om detta. Man tycker och anser helt olika saker.

Dagen avrundades med en paneldiskussion och frågor från publiken. Christer Norström, diskussionsledare, frågade auditoriet hur många som trodde att universiteten skulle leva vidare. En betryggande majoritet, drygt 80 procent, var fast övertygade om detta.

Därmed avslutades en intressant och synnerligen välbesökt dag på KTH.

Jan Magnusson

Inga fler inlägg.