Journeys of a FOLIO early implementer


I remember when, a wide-eyed young cataloger (this was about three years ago), I was asked by my colleagues Siska and Marie – then in the process of capturing the staff’s thoughts on our current library systems – to list things I wished it were possible to do in our ILS Sierra. In response to many of the things I pointed out, I was informed that the functionality I requested actually exists – we just don’t use it. One of the main lessons I took away from that experience was the importance of articulating my assumptions and ideas, so that others can challenge, confirm or make them better.

The past months have provided plenty of opportunity for me to do just that. From a three day working meeting in Amherst with our fellow EBSCO beta partners, via the annual meeting of the EBSCO Systems Nordic User Group which Chalmers had the pleasure of hosting in early April, to the German FOLIO days in Bremen.  April also saw the birth of the FOLIO Implementers interest group, which meets virtually every week to discuss challenges of and strategies for implementing FOLIO.

Common to all of these meetings is that they provide the opportunity to share experiences and ideas, inspiring you to think beyond your own horizons, and to develop and sustain that invaluable network of people – with names and faces – that you know you can get in touch with when you need help, advice, or someone to bounce ideas with. Keep reading to learn more about how we experienced this at the EBSCO beta meeting and at the German FOLIO Days.

Meeting the EBSCO betas in Amherst, MA

In late March, my colleague Lari and I spent three productive days getting to know and working together with colleagues from the libraries at University of Alabama and the Five Colleges in Amherst. Like Chalmers, these libraries are implementing FOLIO as EBSCO beta partners, with hosting, implementation and support services from EBSCO. Hosted by the 5 Colleges and organized by EBSCO’s team of implementation consultants, the meeting included many interesting discussions and quite a bit of hands-on work.

One day of the meeting was spent going through each library’s existing feature prioritizations in small groups (e.g. resource access, ERM). The slightly daunting task of expressing your library’s requirements by ranking features (needed to go live, needed later, not needed) in FOLIO’s issue tracking system JIRA is something every early FOLIO implementer has, or will very soon, come into contact with. It’s one of our primary tools for helping the project decide which features need to be developed first.

At Chalmers, planning to go live in 2019, we have already reviewed our rankings several times to make sure they properly reflect our actual needs. Still, discussing them in new constellations can give new insights: it forces you to go back and explain, maybe reexamine, those assumptions and familiar habits that underlie your decisions. Which features do we really need to provide good service to our patrons, which ones to recreate the workflows we have in our current ILS:s, and which ones because we simply haven’t thought of other possible (good) solutions that exist? And which are those features that will make us think of FOLIO as a really good system? These are excellent questions to discuss with fellow implementers.

At the end of that day, we could all be very proud that, defying belief, we had actually made it through all the features and refined our prioritization of them.


Feature prioritization in action. (Photo by Theodor Tolstoy)

Among the many interesting implementation topics we touched upon during these three days, I found it particularly valuable share the other betas’ experiences with and ideas regarding how and when to talk about FOLIO with the general staff. When is it fun and exciting, and when unnecessarily unsettling, to see a system in development? How do we best leverage curiosity and deal with legitimate concerns? How does training to prepare for go-live differ from training to keep up to date and to foster an atmosphere of engagement and continued learning?

I found it very inspiring to hear about the communication activities at Five Colleges, which include a monthly FOLIO newsletter and open events where staff watch and discuss the FOLIO Forum webinars together. Their view has been that, when given the ability to stay informed and take part in the conversation, staff members can turn their concerns and ideas into involvement in the project.

At Chalmers, we have for the past months at several occasions invited library staff to come and, in a very informal and exploratory setting, try out some basic workflows in FOLIO. We’ve done this in small groups, through open invitations, and with at least two implementation team members present. The idea with these workshops is to give staff a chance to familiarize themselves with the system, while giving us great feedback on functionality and UI that we’re able to relay to the community. Seeing our colleagues test FOLIO with fresh eyes really has been inspiring and energizing as well as informative.

German FOLIO Days in Bremen


A captive audience at the German FOLIO Days.

In mid-April my colleague Marie and I went to Bremen for the German FOLIO Days, which we saw as a chance to get to know European members of the FOLIO community. It was great to see and speak to so many librarians and service providers from all over Germany, and some visitors from other countries, all curious about FOLIO. For Chalmers it is crucial to have a strong footing in the European community. We know that there are issue and interests particular to the European context, like the GDPR and localization and internationalization, that are vital both to us as European institutions and for FOLIO to be a project with a truly international identity and viability in the European market.

The German FOLIO Days programme included demos from several product owners, including fresh looks at acquisitions, MARC cataloging and electronic resource management. The German FOLIO community has played and continues to play a crucial role in the development of FOLIO’s electronic resource management functionality, and the first German implementers, among them the University of Bremen, are planning to start managing their electronic resources in FOLIO this fall. While Chalmers has been using different ERM systems for quite a while, Bremen are taking the leap straight from Excel sheets and e-mails to FOLIO’s integrated resource management modules. We look forward to sharing this journey with them, and with all our fellow FOLIO implementers.

Since neither Marie nor I speak German, we had an interesting time using online translation tools, the advantage of having a Germanic first language, and kind help from fellow conference participants to keep up with presentations and workshops in German. Finding the right balance between a common language and the language that attendants are most comfortable is a tough challenge – but it’s one that I’m actually happy to see us faced with, since it means that the community really is international. It might also have been partly thanks to this creative confusion of languages, paired with the openness of the people present, that I found myself feeling oddly comfortable in a workshop in German on loading user data into FOLIO using bash – another language I’m not quite fluent in yet.


Chalmers staff testing FOLIO.

As you discuss workflows with fellow FOLIO implementers at the top of the (very high) W.E. Dubois library in Amherst, as you write to a fellow systems librarian to ask how they would tackle a certain issue, as you watch your colleague check out a book in FOLIO for the first time, something falls into place. It’s in these encounters, between people and between software and people, that all that hard work we put in – across time zones and countries and professions – gets a chance to try its wings and embark on its (initially bumpy) flight.

Working with FOLIO, at this moment in time, you get to experience these encounters of people and software and organizations and ideas in abundance. In the coming month I look forward to trying out the latest release of FOLIO in the Q 2.1 release bugfest, to delving further into data migration, and to talking FOLIO with international colleagues at the FOLIO working meeting in Washington DC and at ALA.

/Lisa Sjögren

A year closer to FOLIO

As the winter holidays draw close, so does the end of Chalmers’ first year of working hands-on as EBSCO’s beta partner within the FOLIO project. We started off 2018 with a workshop where my colleagues at Chalmers and I, together with Theodor, our FOLIO implementation consultant from EBSCO, first started discussing our hopes and goals for FOLIO and the future. While the spring that followed was primarily dedicated to going from Summon to EDS and to exploring and setting up our FOLIO alpha environment, and summer introduced us (and other “early implementers” of FOLIO) to the wonderful world of feature ranking for development, the autumn semester saw us focusing more intensely on future data flows between systems, circulation functionality in FOLIO, and e-resource management.

Sharing bibliographic metadata

For the past months, we’ve put a lot of work into planning and preparing the flow of bibliographic metadata between Swedish union catalog LIBRIS, FOLIO, other metadata sources, and EDS. One thing that we knew early on is that, from now on, we want to do all our print cataloging in LIBRIS. Using LIBRIS to its fullest lets us take advantage of other libraries’ cataloging and subject expertise, while sharing our own expertise with the rest of the LIBRIS community and to the world – and we are of course looking forward to exploring the possibilities created by LIBRIS’ transition to linked data together with the fact FOLIO is not based on the MARC format. We also knew that we do not want to duplicate data, that we want to automate the data flows between the systems as much as possible, and that we need to differentiate between data used for circulation and data used for discovery.


Looking at a patron record in Chalmers’ FOLIO environment before a meeting with LIBRIS. The hat behind the coffee cup was purchased in Durham, NC, where I attended a FOLIO conference in May. Read more about the conference in this blog post.

One of the exciting activities that was born from this was a hackathon where some of our own developers, our FOLIO implementation consultant, my systems librarian colleague Siska, and I, worked together to create an OAI-PMH client that would automate the flow of metadata between LIBRIS and FOLIO, and convert the incoming data from the format provided by LIBRIS to the FOLIO Inventory format. We found that the hackathon format has suited us especially well in this project.  First of all, the developers get direct real-time input on what the tool they’re building needs to do from the end-users (librarians, in this case). Secondly, it’s a great opportunity for systems librarians who do not have a background in programming to pick up some of the knowledge, practical experience, vocabulary and confidence needed to understand, talk about and work with our systems and data on a deeper level.


Systems librarians, electronic resource librarians and developers hard at work at our first hackathon, held in spring, where we built an interim solution for displaying Terms of use (as we we lost that service going from Summon to EDS).

What we (need FOLIO to) do

We have also spent countless hours trying to figure out what it actually is that we need from FOLIO: which functionality is necessary, which workflows have to be supported, what makes an interface easy to work with. As the library set to implement FOLIO first, we have a great opportunity to make our voice heard and contribute with our knowledge and vision. In this, we’ve had assistance from several people from EBSCO and the FOLIO community, who’ve walked us through existing and planned FOLIO functionality in order to help us understand how it supports our current and desired workflows. In November, we welcomed three product owners from FOLIO with whom we had great discussions about circulation, acquisitions and ERM.

Our feedback, both to the FOLIO community when reviewing planned features and to ourselves when looking at our own current workflows, has often boiled down to one thing: make it simpler. This owes in part to the modest size of our library, in part to philosophy.

A few weeks later, we had a visit from one of the American EBSCO implementation consultants who helped us get started writing manual tests based on our own workflows. That is something we look forward to sinking our teeth further into this coming spring. Writing and carrying out these tests will, besides letting us find bugs and gaps for the FOLIO developers to fix, provide an opportunity for us at Chalmers to try out our workflows in FOLIO and to get acquainted with the system before we go live.20181219_141722So there we are. From that first workshop in January where we were just starting to figure out our part in the FOLIO project and the potential FOLIO holds for us, through a fairly harmonious implementation of EDS, great encounters and conversations with the FOLIO community, countless discussions of our feature requirements, and some interesting discoveries made while cleaning our catalog data, we have had an intense, challenging and exciting year.

Wishing you all a happy holiday season!

/Lisa Sjögren & the FOLIO team at Chalmers


Hellre grits tillsammans: rapport från World Open Library Foundation Conference

Sitt namn till trots erbjöd WOLFcon (World Open Library Foundation Conference) få förvillade varulvsfantaster i pälsbeklädd kostym. Istället befolkades denna historiens första WOLFcon av en salig blandning bibliotekarier, systemutvecklare och representanter för systemleverantörer i sedvanlig dräkt. Gemensamt för de deltagande var engagemanget i och intresset för de olika projekt som stiftelsen Open Library Foundation (OLF), tillägnad open source- och opan access-teknik inom biblioteksvärlden, driver. Bland dessa projekt finns också organisationen Open Library Environment (OLE) och knowledge basen GoKB, men det var tydligt att fokus just nu ligger på open source-projektet och bibliotekstjänstplattformen FOLIO.

Det var förstås även FOLIO, och Chalmers planer på att inom en inte alltför avlägsen framtid börja använda FOLIO som biblioteksdatasystem, som förde mig till ett försommarvarmt Durham, NC, nyfiken på den ”community” som så ofta beskrivs som FOLIO-projektets kärna men som kan te sig litet abstrakt betraktat från kontoret på ett förhållandevis litet bibliotek i Sverige. Att  komma till WOLFcon — som välkomnade 190 deltagare — och inse att communityn faktiskt utgörs av människor, med kunskap, erfarenhet och engagemang, var inspirerande och hoppingivande.

Möten och modeller

2018-05-08 19.19.49

Kristin Martin från University of Chicago håller i en session om e-resurshantering. (Foto: Theodor Tolstoy)

Veckan inleddes med ett ”FOLIO Meetup”, med samma upplägg som den FOLIO-dag som hölls i Uppsala i höstas, riktad främst till dem ännu inte börjat engagera sig i FOLIO. Duke Universitys Tim McGearys inledande anförande kring Dukes mångåriga engagemang i FOLIO och OLE följdes av demonstrationer av utvalda delar av systemet, presentationer av special interest groups, datamodeller och roadmaps, och — äntligen! —  ett diskret offentliggörande av namnen på de två biblioteksorganisationer — University of Alabama och Five Colleges Consortium — som tillsammans med Chalmers kommer vara först ut att använda FOLIO med tjänster från EBSCO.

Tisdag, onsdagen och torsdagen riktade sig mer till dem som redan är involverade i FOLIO. Efter morgnarnas plenary sessions erbjöd schemat ett flertal valmöjligheter, med många parallella spår och arbetsmöten. Jag passade på att skaffa mig en bättre inblick i bland annat arbetet med moduler för MARC-katalogisering och batchhantering. Jag bevittnade även delar av ett tre dagar långt arbetsmöte (med ämnesspecialister, UX-designers och utvecklare) kring FOLIO:s framtida, ej ännu utmejslade funktionalitet för e-resurshantering — en synnerligen viktig fråga för oss här på Chalmers, där de elektroniska resurserna utgör en överväldigande stor andel av samlingen.

När WOLFcon inföll var det två veckor kvar till införandet av den nya dataskyddsförordningen, så förstås erbjöd konferensen även en session tillägnad GDPR och anonymisering. Med deltagare från flera amerikanska bibliotek och från några av de företag som arbetar med den tekniska utvecklingen av FOLIO på plats blev det en intressant diskussion om olika tekniska lösningar såväl som om den eventuella konflikten mellan begränsning av datalagring och möjligheter till statistikuttag.

Vid en session hade jag dessutom nöjet att själv, tillsammans med kollegor från Tyskland och USA, vara med och presentera vad arbetsgruppen för hantering av analytiska och boundwith-poster arbetat med. Den datamodell vi visade upp — ett försök att försona europeiska katalogiseringstraditioner med amerikanska, komplexitet och oförutsägbarhet med enkelhet och standardisering — inspirerade en mycket animerad diskussion bland deltagarna.

Det viktigaste målet

Det starkaste intrycket jag tar med mig från WOLFcon är just  diskussionerna, de varierande utgångspunkterna, de ibland delade, ibland vitt skilda, erfarenheterna, generositeten — ja, insikten att FOLIO-communityn består av människor som delar med sig av sin tid och sina idéer. Som, för att parafrasera en representant från Index Datas Sebastian Hammer, arbetar tillsammans om än utspridda för att skapa en flexibel, community-ägd plattform bortom de proprietära systemens slutna trädgårdar. Vem vill inte vara del av någonting sådant?

Nu är Chalmers en del av det — liksom EBSCO, Cornell, Index Data, ett gäng tyska och kinesiska konsortier, Duke, Stacks, Texas A&M, Samhaeng. Aktörer från olika länder, offentliga och privata, av olika omfång, med olika förutsättningar, styrkor, svagheter och insatser. Och som en del av utbytet finns förstås också kompromisserna, missförstånden, de ändlösa diskussionerna, de enskilda behoven som aldrig lyckas blir del av de gemensamma.

”There are many right ways,” sade EBSCO:s Gar Sydnor under ett kort anförande. Tanken är betryggande, men också svår. För om många tillvägagångssätt är rätt, hur kan vi enas kring något med tillräcklig kraft för att genomföra det?

Ett av mina favoritinslag på WOLFcon var den gemensamma konferensfrukosten. Ackompanjerade av ömsom grits ömsom gröt möjliggjorde dessa morgonstunder — innan folk hunnit samla sig i sina vanliga arbetsgrupper — möten med människor som just den dagen råkade äta frukost vid samma tid. Jag tänker att just den öppna och välkomnande atmosfären, tryggheten och spänningen i att kunna slå sig ned vid ett nytt bord och plötsligt vara del av en ny, oförutsedd konstellation av kompetenser och erfarenheter, är en förutsättning för att projektet ska kunna rymma både kompromisser och kreativitet, och för att vi som community ska våga och orka dela med oss av och i någon mån släppa taget om våra tillvägagångssätt och idéer.

Låter det spännande? Med OLE:s Ginny Boyers ord: “To get engaged, just show up.”

/Lisa Sjögren

Rapport från Libris användardag 2017


Häromveckan hade jag, tillsammans med Jane och Kristin från CLS, nöjet att besöka Libris årliga användardag i Stockholm. Just i år rörde det sig om en något större händelse än vanligt, bildligt och bokstavligt talat. I en konferenslokal på Stora Essingen samlades inte mindre än ett 400-tal personer från olika delar av biblioteksbranschen för att få lära sig mer om och känna på Libris XL – den nya, länkad data-baserade systemarkitekturen med tillhörande BIBFRAME- och RDA-anpassat katalogiseringsverktyg som i januari kommer ersätta befintliga Libris och Voyager.

Som dagen var upplagd, med en informativ gemensam förmiddag med föredrag och en mer interaktiv eftermiddag med workshops och mingel med representanter från Libris och KB, fanns plats för alla typer av frågor. Själv var jag extra nyfiken på hur export och import från nya Libris till lokala system kommer fungera, och – jag vet, det är litet nördigt! – varför entitetstyper som “Instans” och mediaformat som “Videoinspelning”  i katalogiseringsgränssnittet ser ut att vara facetter av samma prisma. De korta svaren är att import- och exportmöjligheterna verkar lovande, och att förvirrande Typ-facetter kan uppstå när man kombinerar BIBFRAME med MARC/AACR2-metadata.

Work(/instance/item) in progress

Ett helt nytt gränssnitt för alla som katalogiserar att arbeta i, en obligatorisk övergång till RDA för dem som – liksom vi – inte redan gjort det, ett nytt system och format att integrera med lokala system, glimtarna av nya möjligheter som öppnar sig då bibliotekens metadata görs tillgänglig, begriplig och återbrukbar för maskiner såväl som människor… Inte är det konstigt att nyfikenheten är stor och frågorna många, liksom skepsisen och oron över att bibliotekens personal och data snart kommer vara utlämnade till ett obekant och inte helt färdigt system. Det kommer bli rörigt ett tag och därmed, som KB:s informationssystemchef Ingemar Thun påpekade, en stor utmaning för en profession där noggrannhet och perfektion värderas högt och utgör en källa till yrkesstolthet.

Om man ska tro talare (vars presentationer finns här) kommer det nya systemet, med de förbättringar och nya möjligheter det innebär, emellertid vara mödan och omaket värt.  Peter Krantz underströk att den information som biblioteken förvaltar inte kan existera som en isolerad ö i dagens distribuerade, digitala informationssammanhang, och för att undvika det måste vi kanske, som  Lars Svensson från Deutsche Nationalbibliothek föreslog, gå från “cataloging” till “catalinking”: från att  att skapa beständiga MARC-poster för varje enskild resurs till att med BIBFRAME identifiera entiteter synliggöra de många och föränderliga relationerna entiteterna emellan. Jessica Parland von Essen från IT Center for Science i Espoo menade rentav att Kungliga biblioteket i och med övergången till ett RDF-baserade system “tar det stora steget”. Nu är det upp till framtiden att utlysa vart steget faktiskt leder, och om det var genialiskt, dumdristigt eller litet mittemellan.

Att arbeta i nya Libris

I praktiken kommer hursomhelst övergången till Libris XL bli påtaglig för den som katalogiserar, beståndsregistrerar eller på något vis arbetar i den nationella samkatalogen. Den testmiljö som det hittills varit möjligt att prova på systemet i, och som ska ge en försmak av hur det färdiga gränssnittet kommer se ut, befinner sig långt från den nuvarande katalogiseringsklienten Voyager. Visuellt är det mer likt Facebook än MS Röj, MARC-fälten har ersatts av mer eller mindre klart språk, och bland nya funktioner finner bland annat möjligheter att begränsa sökningar med hjälp av facetter, att navigera direkt mellan länkade entiteter, och – i dagsläget kanske litet mindre handfast – att visa entiteter i några av de syntaxer som används för att uttrycka RDF. Det allra bästa sättet att få en känsla för gränssnittet är just nu att titta på de demo- och instruktionsvideor som KB publicerat.

En annan spännande nyhet som utlovas med Libris XL är ett exportprogram byggt på OAI-PMH som möjliggör kontinuerlig och automatisk import av poster. Med detta ska man både kunna slippa manuell (och batch-)import av de Librisposter man själv skapat eller uppdaterat, och vila tryggt i vetskapen att alla uppdateringar som andra Libris-bibliotek gör i bibliografiska poster man själv har bestånd på automatiskt hämtas till den lokala katalogen. Automatisk gallring av Libris-bestånd är en annan fiffig och efterlängtad feature som så småningom ska finnas på Libris XL-menyn.

Framtida förändringar i RDA

Libris-gänget är förstås inte de enda som jobbar på. RDA Steering Committee (RSC) arbetar just nu med att ta fram en  helt ny version av RDA Toolkit. Denna ska publiceras under sommaren 2018, och kommer ha en struktur och uppbyggnad som än den nuvarande utnyttjar webbens möjligheter. RSC är även i färd att anpassa RDA tilI den nyligen antagna IFLA-LRM (Library Reference Model), en konceptuell modell på hög nivå som ersätter FRBR och FRAD. I praktiken kommer denna anpassning bland annat innebära att vi får ett par nya entiteter att laborera med, som till exempel – min favorit!  – res, vilken utgör modellens högsta nivå och avser inget mindre än “any entity in the universe of discourse”.

2018 lovar att bli ett minst sagt händelserikt år i den svenska biblioteksvärlden. Själv ser jag med skräckblandad förtjusning fram emot att i januari äntligen få börja arbeta i nya Libris. Jag misstänker att det är först då, när vi faktiskt sitter där och ska kunna utföra vårt dagliga arbete, som de brokiga bitarna – RDA, BIBFRAME och Libris XL – kan falla på plats, och först då som de verkliga utmaningarna, stora eller små, kommer visa sig.

/Lisa Sjögren

Några ord om att gå vilse på UKSG:s årliga konferens

För ett par veckor sedan hade jag nöjet att tillsammans med två kollegor få delta vid UKSG:s årliga konferens och mässa i Bournemouth. Som förstagångsbesökare både på konferensen och i Bournemouth bjöds jag på tre dagar till brädden fyllda av nya intryck, erfarenheter, insikter och irrfärder.

Många intressanta och aktuella ämnen avhandlades på konferensen. Representanter från olika bibliotek delade med sig av erfarenheter kring bland annat digitala kursbokssamlingar, hur man hanterar förvärv utan ämnesbibliotekarier, bevarande av forskningsdata, studentengagemang och -inflytande, UX-metoder och gamification. Förlagsrepresentanter å sin sida presenterade projekt och idéer som rörde bland annat utformningen av bibliotekssystem, metadata för digitala ämnesbibliotek, och produktutveckling genom snabba ”flash builds.” Den som själv vill botanisera bland dessa föredrag och diskussioner hittar videoinspelningar från några av dem här, samt slides från merparten av de presentationer som inte filmades här.

Själv skulle jag vilja stanna upp ett ögonblick vid ett motiv som återkom flera gånger under konferensens gång: kartan, eller, för att låna David Parkes’ ord, ”weird mappy stuff.” Som förvirrad förstagångsbesökare med väskan full av kartor över Bournemouth och konferenscentret kunde jag minst sagt relatera till detta motiv.

Kartor av olika slag är förstås ständigt närvarande på bibliotek. I biblioteket som arkitektonisk struktur: kartor som beskriver hylluppställningar, kunskapsresursernas fördelning över bibliotekets rum. I biblioteket som kunskapsorganisatorisk funktion: kartor som visualiserar relationerna mellan olika informationsenheter, dokument, data, begrepp. I de föredrag jag vill fokusera på här, Donna Lanclos’ och David Parkes’, framträdde emellertid kartan som ett verktyg inte för att återge kända stigar utan för att synliggöra själva oförutsägbarheten i tillvaron.

Etnografen Lanclos berättade i sitt föredrag att hon när hon intervjuar biblioteksanvändare brukar låta sina informanter rita egna kartor över sina studiemiljöer. Sådana kartor kan sträcka sig från hembiblioteket till den lokala pizzerian till ett helt annat bibliotek, och synliggör det röriga och oförutsägbara – vad Lanclos kallar ”messy practices” – i hur informanterna faktiskt använder bibliotekets tjänster. Just denna okontrollerbara röra, menar Lanclos, är något bibliotek måste lära sig att se och arbeta i samklang med.


Så här kan det se ut när någon ur minnet ritar en karta över platser hon besökt.

Även Parkes’ föredrag fokuserade på användarnas upplevelse av biblioteket. Med utgångspunkt i psykogeografi, studiet av den geografiska omgivningens inverkan på det mänskliga sinnet, resonerade Parkes kring hur biblioteket kan förhålla sig till den osäkerhet som nya studenter ofta känner i mötet med det starkt symbolladdade universitetsbiblioteket. Hur hjälper man studenterna att väva in sina egna historier i universitetets och att bygga en känsla av hemmahörande, av belongingness? Inspirerad av Guy Debords idéer om utforskande irrfärder, menar Parkes att ett effektivt sätt att hantera osäkerhet är att vända den till upptäckarlust och nyfikenhet. Låt den ovane biblioteksbesökaren bli en detektiv snarare än någon som måste ledas rätt!

Vid första anblick kanske Parkes’ vision om belongingness-skapande nyfikenhet kan te sig något utopisk. Den erbjuder inget allmängiltigt facit för det bibliotek som vill skapa förutsättningar för att användare, och för all del även medarbetare, faktiskt ska kunna möta det nya, osäkra och föränderliga med upptäckarlust snarare än med lamslående förvirring. Är inte det okända och oförutsägbara alltid skrämmande i sig?

Här påminns jag emellertid om något som Alex Humphreys sade under sin presentation av Jstor:s arbete med korta billiga utvecklingsprojekt under paraplyet Jstor Labs. Att uttala och utföra nya obeprövade idéer är mycket riktigt skrämmande och riskfyllt – så hur hanterar man detta i en verksamhet där nya idéer utgör själva grunden? Humphreys påpekade skämtsamt att ”the lab label helps”, men menade även att det mest av allt handlar om att skapa en plats där de inblandade känner att det är tryggt att misslyckas.

Kanske är det just där den verkliga utmaningen ligger. Alla biblioteksanvändare kommer vara förstagångsbesökare någon gång, och användarnas beteenden kommer alltid vara oförutsägbara. Frågan blir då hur vi gör biblioteket till en plats där det är så tryggt att gå vilse, så tryggt att misslyckas, att osäkerheten omvänds i nyfikenhet och irrfärden i en upptäcktsfärd.

/Lisa Sjögren

Inga fler inlägg.