Bloggserie Bibliotekets framtid: Del 3- Arkitekturbibliotekets nya lokaler

Arkitekturbiblioteket har nu kommit på plats i de nya lokalerna i V-huset, på Sven Hultins gata 8. Här kommer vi att befinna oss under det kommande året i väntan på att flytta tillbaka till det nybyggda Samhällsbyggnadscentrum. Syftet med Projekt Samhällsbyggnad är att att främja samverkan och integration mellan institutionerna Arkitektur och Bygg & Miljö. Det nya biblioteket, Samhällsbyggnadsbiblioteket, kommer att ha en profil inom både Arkitektur och Bygg & Miljö. Vi behåller givetvis våra samlingar inom arkitektur men utökar vår målgrupp. Det går att följa vad som sker i Projekt Samällsbyggnad via Chalmersfastigheters webb.

Under det kommande året kommer det mesta att vara som vanligt fast på en ny plats, ta gärna en titt på bibliotekets webb för info om öppettider och annat. I det framtida biblioteket är målet att utöka våra öppettider och att bli en ännu mer dynamisk mötesplats för studenter, personal och allmänhet. Varmt välkomna in till oss!a-biblioteket

/Sara Nässén

Bloggserie Bibliotekets framtid: Del 1 – Flytten av Arkitekturbiblioteket

Har du märkt att det spikas och hamras i våra lokaler? Chalmers bibliotek rustar upp inför framtiden – vilket betyder en hel del ombyggnationer. I denna bloggserie får du följa med bakom kulisserna av omvandlingen. Först ut är Arkitekturbiblioteket, följt av Kuggen och Huvudbiblioteket.

Så börjar den närma sig, flytten av Arkitekturbiblioteket och ombyggnationen av Arkitekturinstitutionen. Efter många års planerande så är det många som gläder sig åt att Projekt Samhällsbyggnad äntligen håller på att ta form. För bibliotekets del innebär det att vi under ett par års tid tillsammans med arkitekter och designers diskuterat fram hur det framtida biblioteket, Library Learning Center, ska se ut, parallellt som planeringen av ett tillfälligt bibliotek under ombyggnationen pågått. Den senaste tiden har för oss på Arkitekturbiblioteket inneburit städning, förberedelser, gallring och annat nödvändigt inför den stundande flytten. Flytt nr 1, rättare sagt, för om drygt ett år så sker den ”riktiga” flytten till sprillans nya och förhoppningsvis alldeles underbara lokaler i hjärtat av det nya Samhällsbyggnadscentrum. Den 20 maj stänger Arkitekturbiblioteket och flytten till våra evakueringslokaler i V-huset (Väg- och Vatten) påbörjas.

Hej då gamla biblioteket

Hej då gamla biblioteket

Med viss nostalgi, får man väl ändå säga, även för oss som inte varit med sedan Arkitekturbiblioteks start. När Arkitekturbyggnaden (ritad av Helge Zimdahl) stod klar 1968 så var även biblioteket nytt, åtminstone som ett gemensamt bibliotek för hela arkitektursektionen. Tidigare hade man haft ämnesbibliotek utplacerade på olika platser i staden i anslutning till undervisningen; t.ex. så hade ämnena Formlära och Husbyggnad sina egna bibliotek. Arkitekturbiblioteket har således funnits med ett bra tag och varit en viktig del i studenters, lärares och forskares liv och arbete här på institutionen. Med tanke på bibliotekets historia som institutionsbibliotek så har kopplingen till verksamheten och institutionen alltid varit stark, något vi hoppas kan forsätta, om än i ny tappning, i framtiden. Välkomna att besöka oss i V-huset där vi startar igång verksamheten 15 augusti!

Hej nya, ”tillfälliga” biblioteket, än så länge ekande tomt

/Sara Nässén

Personalutbyte på IMT Library, Lucca, Italien

I somras hade jag förmånen att få delta i ett Erasmus-utbyte för teknisk/administrativ personal under åtta veckors tid på IMT Institute for Advanced Studies Lucca i Italien.

IMT är ett ungt italienskt forskningsinstitut (startade 2005) med en tvärvetenskaplig inriktning på ekonomi, samhällsvetenskap, teknologi, arkeologi, konstvetenskap, datavetenskap och kulturarv. Fusionen mellan konst och teknologi avspeglas inte minst i själva campusområdet och dess byggnader, beläget i det nyligen restaurerade San Francesco- komplexet i Luccas historiska centrum. Campusområdet erbjuder utöver utrymmen för forskning, lektioner och laborationer även boende och rekreation för doktorander. Institutet har tydlig internationell profil med doktorander från 28 olika länder, både inom och utanför Europa.

Biblioteket, där jag arbetade, inhyses i den före detta kyrkan San Ponziano från 800-talet, som renoverades 2006. För projektet står den lokala arkitektbyrån Stefano Dini (sdA). Här möts den gamla kyrkobyggnaden med en stål- och glasstruktur i tre våningar där bland annat studieplatser för doktorander finns.

interior

Interiör biblioteket

Två bibliotekarier arbetar på IMT-biblioteket. Förutom att ge service till doktorander och forskare så är biblioteket även öppet för allmänheten och en stor del av besökarna i läsesalen är externa användare, så som exempelvis studenter vid universitetet i Pisa som bara ligger en halvtimmes resa från Lucca. Arbetet i lånedisken handlar till stor del om att hjälpa besökarna i läsesalen och ge service till doktorander och forskare på plats eller via mail. Jag arbetade mest med fjärrlån av böcker och artiklar under min tid vid IMT.

Collage ute

Campus och biblioteksbyggnaden

Lucca är en liten och vacker toskansk stad omgiven av en fullt intakt renässansmur som är trevlig att promenera eller cykla på under varma sommarkvällar. Staden erbjuder mycket sommaraktiviteter; musik, marknader och utomhusbio. Att Lucca är Puccinis hemstad märks tydligt i konsertutbudet, men den kända musikfestivalen Lucca Summer Festival erbjuder även modern musik och stora världsartister. Annars är det inte så dumt att bara strosa runt på de vackra gatorna, och ta en glass till exempel.

bildlucca

Mitt utbyte i Lucca ledde till att en av bibliotekarierna från IMT ansökte om att få komma till Chalmers bibliotek en vecka, vilket hon sedan gjorde i september. Läs hennes berättelse om vistelsen på Chalmers bibliotek här: http://imtlib.blogspot.it/2015/10/a-beautiful-experience-at-chalmers.html

/Sara Nässén

Den informationsstressade hjärnan

Fredagen 28/11 bjöd Chalmers bibliotek in till en inspirationsföreläsning på temat ”Den informationsstressade hjärnan”. Föreläsare var Arto Nordlund, legitimerad psykolog, medicine doktor och verksam vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nordlunds forskning fokuserar på att särskilja de tidigaste kognitiva avvikelserna som föregår olika demenssjukdomar från mera godartad kognitiv svikt. Han har publicerat ett flertal artiklar som berör Alzheimers sjukdom och demens.

Föreläsningens utgångspunkt var frågorna: Vad är informationsstress? Klarar hjärnan dagens informationsflöde? Vad händer med oss och vår hjärna vid långvarig stress? Hur kan vi värna om vår hjärna?

Stress definieras generellt enligt Arto som en uråldrig ”fight or flight” – reaktion på fysisk eller psykologisk påfrestning. Denna primitiva reaktion, som tidigare i vår historia fyllde en funktion, ställer nu till problem för oss eftersom den även aktiveras i lägen då vi inte behöver den.

Vad är då informationsstress? Enligt Arto handlar det om en upplevd press att ta in och hantera alltför stora mängder information. Att ständigt bli avbruten i sitt arbete genom olika informationskanaler kan vara en källa till stress. Orsaker till stress, s.k. stressorer, kan vara telefon, mail, sociala medier eller (alltför) pratglada kollegor. Informationsstress påverkar vår uppmärksamhet, vårt arbetsminne och i hög grad våra exekutiva funktioner, d.v.s. praktiskt utförande av olika sysslor. När vi blir stressade så ökar också hjärtfrekvensen, vårt omdöme blir sämre, pannloberna fungerar ej som de ska, kort sagt, vi blir ”dummare”. Stressade människor har ständigt en hög nivå av kortisol, ett ämne som är nödvändigt i situationer då vi behöver vara pigga och aktiva, men som i normala fall bör avta runt 9-10 -tiden på kvällen. Höga nivåer av kortisol kan under lång tid fräta på hjärnan. Skadorna som kan uppstå av långvarig stress kan bli allvarliga och i vissa fall oåterkalleliga.

ArtoNordlund

Så hur vet man vad som är en rimlig mängd information? Det finns inget exakt svar på detta, och känsligheten för stress är också individuell. Men för att ge en bild av vilka ofantliga mängder information vår hjärna processar idag så gör Arto en jämförelse med stenåldersmänniskan, som under hela sitt liv processade ungefär lika mycket information som vi i dag gör under en veckas tid. I samband med internets genomslag under 90-talet har mängden information vi har tillgång till varit ständigt ökande. Med alla de möjligheter detta innebär så följer också ett ständigt ökande antal personer som drabbas av utmattnings- och utbrändhetssymptom. Värst drabbade är kvinnor.

Vad kan vi då göra för att på bästa sätt hantera detta enorma informationsflöde? Eftersom kärnan i all stress är att vi inte är här och nu, så underlättar det om vi försöker göra en sak i taget. Att planera sin arbetsdag i förväg och försöka att följa denna plan, samt att inte arbeta efter klockan 9 på kvällen, är andra råd Arto ger. Ett stort problem är att man ofta får positiv feedback när man är effektiv och snabb och gör många saker samtidigt, och att detta kan göra det svårt att säga nej. Utöver individens egna ansvar så är det också en norm i samhället i stort som bör ifrågasättas.

 

Text: Sara Nässén

Foto: Malin Rydenhag

Välkommen Astrid!

 

Astrid2MB

Vi välkomnar Astrid Grunnet som sedan den 15 september arbetar på Lindholmenbiblioteket

Vad gjorde du innan du kom till Chalmers?

Jag arbetade som bibliotekarie, med fokus på landskapsarkitektur, på Arkitekturhögskolan i Århus

Varför valde du att söka jobb på Chalmers?

Min sambo fick nytt jobb i Göteborg och jag började se mig om efter jobb. Jag browsade runt på Chalmers hemsida och blev intresserad. I Danmark hör arkitektur ofta samman med de konstnärliga ämnen istället för de tekniska, och det kändes spännande att arbeta en på en högskola med teknisk inriktning. Jag kände till Chalmers sedan tidigare och de studenter härifrån som jag träffade i Århus verkade alltid så målinriktade och ambitiösa, något som lockade mig.

Vilka kommer att vara dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Jag tillhör teamet Biblioteket som mötesplats och kommer huvudsakligen att bemanna biblioteket på Lindholmen. Just nu arbetar jag mycket praktiskt  men jag hoppas på att i framtiden kunna vara involverad i de förändringar som sker i organisationen och på de olika filialerna.

Vad har du för förväntningar på jobbet?

Att lära mig en massa, både om svensk biblioteksvärld och om att arbeta på en teknisk högskola. Chalmers bibliotek känns väldigt modernt om man jämför med många högskolebibliotek i Danmark som är mer traditionella, t.e.x. så är arbetet med Open Access och MOOCS väldigt spännande. Det känns också som att biblioteket här har en stor och viktig roll i själva forskningsprocessen.

Hur ser ditt förhållande till bibliotek ut?

Jag har alltid besökt bibliotek mycket, under hela livet. Jag har flyttat runt en hel del i Danmark, och biblioteket är alltid den första platsen jag kommer till i en ny stad, det är en bra utgångspunkt  för att lära känna en plats och hitta användbar information.

Vilka är dina fritidsintressen?

Just nu promenerar jag omkring mycket i Göteborg och försöker att lära känna staden. I övrigt så är trädgård, odling och blommor stora intressen. Jag är en flitig besökare i Botaniska trädgården.

Vad är bäst med Göteborg?

Det är en väldigt grön stad med mycket träd och många parker. Jag tycker också om att det finns så mycket plats, det är så luftigt här jämfört med städer i Danmark. Jag tycker också mycket om hamnområdet, att det är både en industri-och turisthamn.

Till sist, vad läser du just nu?

Just nu läser jag två böcker:

Big Data: A Revolution That Will Transform How We Live, Work, and Think av Viktir Mayer-Schönberger & Kenneth Cukier

Och när jag vill slappna av och ha något mer lättläst: The mace runner, en ungdomsbok av James Dashner

/Sara Nässén

ARLIS/Norden årsmöte och konferens, 12-14 Juni 2014, Reykjavik, Island

ARLIS/Norden – Art Libraries Society Norden – är en förening för nordiska bibliotek och bibliotekarier inom områdena konst, design, arkitektur, fotografi och närliggande ämnen. Föreningen bildades 1986 och sköts av en styrelse bestående av medlemmar från de nordiska länderna. Syftet med föreningen är att främja professionella intressen, samarbeten och nätverk samt fungera som en plattform för information, diskussion och gemensamma aktiviteter.

nordiska huset(Nordiska huset , Reykjavik)

Varje sommar anordnas ett årsmöte och konferens enligt roterande schema i ett av de nordiska länderna, och i år var det Islands tur. Vi höll till på Islands Nationalmuseum i Reykjavik. Temat detta år var material och konferensen titulerades Touched by human hand – the beauty within the material. Materialtemat togs an ur ett brett perspektiv med varierande föreläsningar. Vi fick lyssna till Lilja Árnadóttir, inspektör vid Nationalmuseum, som genom utställningen The silver of Iceland beskrev och visade olika metoder av isländskt silversmide från 1500-talet till 2000-talet. I arkitekten Hjörleifur Stefánssons föreläsning FROM EARTH, the turfhouses of Iceland fick vi ta del av den isländska traditionen med byggandet av torvhus, en tradition som dominerade på Island ända fram till början av 1900-talet. Sandra Gonon, arkitekt och verksam vid KADK (Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering), Köpenhamn, presenterade några nya och banbrytande examensarbeten gjorda av design- och arkitekturstudenter i vilka man använt sig av naturmaterial eller på olika sätt samverkat med naturen.
Ett annat perspektiv på materialitet togs upp i Elsa Modins föreläsning The materiality of the photobook. Elsa är bibliotekarie på Hasselbladsbiblioteket i Göteborg och hennes föreläsning handlade om fotobokens fysiska och estetiska aspekter; form, storlek, bindning och material et.c. Hur själva utformandet av fotoboken ibland är ett minst lika stort konstnärligt projekt som innehållet, något som även inverkar på katalogiseringsarbetet.

Den fråga på materialtemat som intresserade mig mest rörde materialbibliotek, om hur vi som bibliotekarier kan hjälpa till att förmedla kunskap om material och dess användningsområden och även tillhandahålla prover rent fysiskt. Lisa Martling Palmgren, bibliotekarie och projektledare vid Kungliga konsthögskolans bibliotek i Stockholm, och Jessica Lertvilai, materialforskare vid University of the Arts, London, beskrev i sina föreläsningar olika erfarenheter av att bygga upp ett materialbibliotek från grunden.Jessica

(Jessica Lertvilai, University of the Arts, London)

En mycket inspirerande föreläsning hölls av Elodie Ternaux, co-director på materialbiblioteket MatériO i Paris. MatériO är ett privat företag som dels tillhandahåller en databas med tusentals olika materialbeskrivningar, och dels ”showrooms”,  där man kan titta på de fysiska proverna, runtom i Europa. I föreläsningen  Materiology, or how materials can become an inspirational tool for creative professionals, beskrev Elodie dagens komplexitet och stora utbud, ”hyperchoice”, vad gäller konsumtionsvaror i allmänhet, och även materialresurser. Grundmaterialen förändras ju inte, men nya material skapas och nya användningsområden uppstår. I det högteknologiska samhället ställs stora krav på funktionalitet men också ökade krav på hållbarhet och miljöhänsyn, något som tvingar materialutvecklare att tänka kreativt. Genom att se på material från nya vinklar kan de byta kontexter och användningsområdena blir allt mer överlappande. En gelé som tidigare uteslutande använts inom sjukvård börjar användas i sportutrustning. Organiska material används i design av lampor och stolar, återvunnet papper behandlas med träbehandlingstekniker och får nya dimensioner. I samband med detta blir det en allt svårare uppgift att klassificera och organisera material, och kunskap och vägledning blir allt viktigare. Där man förr delade in material enligt deras beståndsdelar, blir det kanske idag blir alltmer relevant att kategorisera enligt egenskaper som t.ex. lättvikt, transparens, flexibilitet et.c. Enligt Elodie kan materialbiblioteken hjälpa olika kategorier av yrkesverksamma att greppa det enorma utbud som finns och vara en plats där inspiration, kunskap och kreativitet kan mötas och ge upphov till fantastiska projekt av olika slag. Materialbiblioteken kan också hjälpa kunder att få kontakt med producenten av materialet direkt. Eftersom MatériO är ett privat företag (finansierat av medlemmarnas avgifter) så är de helt fria att välja innehållet i databasen och samlingarna. Det finns ingen strävan att vara heltäckande, utan snarare handlar det om att samla de material som företaget anser vara innovativa och intressanta och förmedla dessa till användarna. På Chalmers bibliotek prenumererar vi på en databas med tillhörande fysiska materialprover från Material Connexion, ett företag baserat på samma grundidé.

Lördagen ägnades åt en studie/kultur-resa runt på Islands södra del med dess hänförande landskap. Vi passerade förbi lavafält, gejsrar, vulkaner och kratrar, besökte ett familjeägt tomatplantage och fick uppleva en hästshow på islandshästfarm. Sammantaget en späckad och lärorik konferens på en magisk plats definitivt värd att återkomma till.gejsrar

(Gejsrar på södra Island)

Sara Nässén, Arkitekturbiblioteket

No more posts.