Fredagen 28/11 bjöd Chalmers bibliotek in till en inspirationsföreläsning på temat ”Den informationsstressade hjärnan”. Föreläsare var Arto Nordlund, legitimerad psykolog, medicine doktor och verksam vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nordlunds forskning fokuserar på att särskilja de tidigaste kognitiva avvikelserna som föregår olika demenssjukdomar från mera godartad kognitiv svikt. Han har publicerat ett flertal artiklar som berör Alzheimers sjukdom och demens.

Föreläsningens utgångspunkt var frågorna: Vad är informationsstress? Klarar hjärnan dagens informationsflöde? Vad händer med oss och vår hjärna vid långvarig stress? Hur kan vi värna om vår hjärna?

Stress definieras generellt enligt Arto som en uråldrig ”fight or flight” – reaktion på fysisk eller psykologisk påfrestning. Denna primitiva reaktion, som tidigare i vår historia fyllde en funktion, ställer nu till problem för oss eftersom den även aktiveras i lägen då vi inte behöver den.

Vad är då informationsstress? Enligt Arto handlar det om en upplevd press att ta in och hantera alltför stora mängder information. Att ständigt bli avbruten i sitt arbete genom olika informationskanaler kan vara en källa till stress. Orsaker till stress, s.k. stressorer, kan vara telefon, mail, sociala medier eller (alltför) pratglada kollegor. Informationsstress påverkar vår uppmärksamhet, vårt arbetsminne och i hög grad våra exekutiva funktioner, d.v.s. praktiskt utförande av olika sysslor. När vi blir stressade så ökar också hjärtfrekvensen, vårt omdöme blir sämre, pannloberna fungerar ej som de ska, kort sagt, vi blir ”dummare”. Stressade människor har ständigt en hög nivå av kortisol, ett ämne som är nödvändigt i situationer då vi behöver vara pigga och aktiva, men som i normala fall bör avta runt 9-10 -tiden på kvällen. Höga nivåer av kortisol kan under lång tid fräta på hjärnan. Skadorna som kan uppstå av långvarig stress kan bli allvarliga och i vissa fall oåterkalleliga.

Så hur vet man vad som är en rimlig mängd information? Det finns inget exakt svar på detta, och känsligheten för stress är också individuell. Men för att ge en bild av vilka ofantliga mängder information vår hjärna processar idag så gör Arto en jämförelse med stenåldersmänniskan, som under hela sitt liv processade ungefär lika mycket information som vi i dag gör under en veckas tid. I samband med internets genomslag under 90-talet har mängden information vi har tillgång till varit ständigt ökande. Med alla de möjligheter detta innebär så följer också ett ständigt ökande antal personer som drabbas av utmattnings- och utbrändhetssymptom. Värst drabbade är kvinnor.

Vad kan vi då göra för att på bästa sätt hantera detta enorma informationsflöde? Eftersom kärnan i all stress är att vi inte är här och nu, så underlättar det om vi försöker göra en sak i taget. Att planera sin arbetsdag i förväg och försöka att följa denna plan, samt att inte arbeta efter klockan 9 på kvällen, är andra råd Arto ger. Ett stort problem är att man ofta får positiv feedback när man är effektiv och snabb och gör många saker samtidigt, och att detta kan göra det svårt att säga nej. Utöver individens egna ansvar så är det också en norm i samhället i stort som bör ifrågasättas.

 

Text: Sara Nässén

Foto: Malin Rydenhag