Sju frågor till Fredrik Hedenus – om korna, marken och klimatet

Fredrik Hedenus, Fysisk resursteoriHar du funderat på varför vintern 2015 gick så obemärkt förbi? Kanske har du hejat på eller höjt näven åt idén om köttfria dagar på skolor och restauranger, eller ställt köp av elcykel och bil mot varandra. Kanske har följande tanke slagit dig: vad har mina val för påverkan och gör de verkligen skillnad?

På fredag den 10 april klockan 9.30 föreläser Fredrik Hedenus, forskare på fysisk resursteori, om korna, marken och klimatet. Platsen är Chalmers huvudbibliotek.

Vilken tecken ser vi på att klimatet förändras?

– Temperaturen stiger sakta och halten av växthusgaser ökar i atmosfären. Det tickar på uppåt. Kolanvändningen är den största boven. Inom matkonsumtion är det köttätandet. Det är viktigt att hålla isär det.

Vad händer om vi inte börjar ta ansvar?

– Av ett varmare klimat blir det en mängd konsekvenser. Torka riskerar att bli allvarlig på en del ställen, havsnivån kommer stiga och drabba kustnära områden och spridningen av sjukdomar kommer öka. Det kommer att drabba människor som redan i dag är utsatta. I rika länder är det lättare att skydda sig mot klimatförändringar, bygga upp vallar och så vidare, men människor som är fattiga har mindre möjligheter och kommer därför att drabbas hårdast.

Vad kan man göra som privatperson?

– Klimatfrågan är en politisk fråga. Så det första svaret är att agera politiskt. Om man sedan vill ändra sin livsstil så är matområdet ett av de viktigaste områdena. Det enskilt viktigaste är att dra ned på nötköttkonsumtionen. Växthusgasutsläppen per kilo nötkött är tio gånger högre jämfört med kycklingkött och hundra gånger högre än för baljväxter.

Vad är tvågradersmålet?

– Det är den politiska målsättning som satts upp av världens ledare om att den globala medeltemperaturen i genomsnitt inte ska öka med mer än 2 grader jämfört med 1880. Hittills har temperaturen ökat med i genomsnitt 0,8 grader. För att nå tvågradersmålet krävs kraftiga minskningar av världens utsläpp av växthusgaser.

En del skolor har infört en vegetarisk dag. Hur stor betydelse har en sådant initiativ?

– För att vara säker på att nå de politiska mål som finns, behöver vi se över matkonsumtionen. Det finns i grunden tre sätt man kan göra det på. Det första är att betala för utsläppen, det vill säga göra nötkött dyrare. Det andra är att ändra matkulturen, genom exempelvis köttfri måndag, och det tredje är att odla kött i labb, om man skulle lyckas med det.

Hur lever du själv?

– Jag har inte ätit kött på länge, delvis av andra skäl. Jag säger inte att man ur klimatsynpunkt inte ska äta kött eller använda mejeriprodukter, men man kan se det som att varje person har ett klimatutrymme. Om du flyger och vill köra SUV, även om den är med biobränsle, då får du äta vegankost. Om du cyklar och bor litet är det okej att äta nötkött. Sen hur jag valt att optimera mitt liv är en helt annan fråga.

Vilka tankar önskar du att besökaren går från din föreläsning med?

– Jag vill att de ska förstå att maten har betydelse i klimatfrågan, varför den är det och vad vi kan göra åt det, säger Fredrik Hedenus.

/Sofia Andersson

Den informationsstressade hjärnan

Fredagen 28/11 bjöd Chalmers bibliotek in till en inspirationsföreläsning på temat ”Den informationsstressade hjärnan”. Föreläsare var Arto Nordlund, legitimerad psykolog, medicine doktor och verksam vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nordlunds forskning fokuserar på att särskilja de tidigaste kognitiva avvikelserna som föregår olika demenssjukdomar från mera godartad kognitiv svikt. Han har publicerat ett flertal artiklar som berör Alzheimers sjukdom och demens.

Föreläsningens utgångspunkt var frågorna: Vad är informationsstress? Klarar hjärnan dagens informationsflöde? Vad händer med oss och vår hjärna vid långvarig stress? Hur kan vi värna om vår hjärna?

Stress definieras generellt enligt Arto som en uråldrig ”fight or flight” – reaktion på fysisk eller psykologisk påfrestning. Denna primitiva reaktion, som tidigare i vår historia fyllde en funktion, ställer nu till problem för oss eftersom den även aktiveras i lägen då vi inte behöver den.

Vad är då informationsstress? Enligt Arto handlar det om en upplevd press att ta in och hantera alltför stora mängder information. Att ständigt bli avbruten i sitt arbete genom olika informationskanaler kan vara en källa till stress. Orsaker till stress, s.k. stressorer, kan vara telefon, mail, sociala medier eller (alltför) pratglada kollegor. Informationsstress påverkar vår uppmärksamhet, vårt arbetsminne och i hög grad våra exekutiva funktioner, d.v.s. praktiskt utförande av olika sysslor. När vi blir stressade så ökar också hjärtfrekvensen, vårt omdöme blir sämre, pannloberna fungerar ej som de ska, kort sagt, vi blir ”dummare”. Stressade människor har ständigt en hög nivå av kortisol, ett ämne som är nödvändigt i situationer då vi behöver vara pigga och aktiva, men som i normala fall bör avta runt 9-10 -tiden på kvällen. Höga nivåer av kortisol kan under lång tid fräta på hjärnan. Skadorna som kan uppstå av långvarig stress kan bli allvarliga och i vissa fall oåterkalleliga.

ArtoNordlund

Så hur vet man vad som är en rimlig mängd information? Det finns inget exakt svar på detta, och känsligheten för stress är också individuell. Men för att ge en bild av vilka ofantliga mängder information vår hjärna processar idag så gör Arto en jämförelse med stenåldersmänniskan, som under hela sitt liv processade ungefär lika mycket information som vi i dag gör under en veckas tid. I samband med internets genomslag under 90-talet har mängden information vi har tillgång till varit ständigt ökande. Med alla de möjligheter detta innebär så följer också ett ständigt ökande antal personer som drabbas av utmattnings- och utbrändhetssymptom. Värst drabbade är kvinnor.

Vad kan vi då göra för att på bästa sätt hantera detta enorma informationsflöde? Eftersom kärnan i all stress är att vi inte är här och nu, så underlättar det om vi försöker göra en sak i taget. Att planera sin arbetsdag i förväg och försöka att följa denna plan, samt att inte arbeta efter klockan 9 på kvällen, är andra råd Arto ger. Ett stort problem är att man ofta får positiv feedback när man är effektiv och snabb och gör många saker samtidigt, och att detta kan göra det svårt att säga nej. Utöver individens egna ansvar så är det också en norm i samhället i stort som bör ifrågasättas.

 

Text: Sara Nässén

Foto: Malin Rydenhag

Jan Jörnmark och Krisen

Den 25/4 anordnade biblioteket den sista av vårens ”inspirationsföreläsningar”, en rad föreläsningar som under en tid anordnats av bibliotekets personal. Föreläsningarna äger rum ungefär tre ggr/termin och är öppna för Chalmers personal och studenter. Denna fredag fick vi besök av Jan Jörnmark. Jan, som tidigare varit anställd på Chalmers, är idag docent i ekonomisk historia, rutinerad föreläsare och prisbelönt författare till ett flertal böcker, bl.a. Övergivna platser (2007), Övergivna platser 2 (2008), Avgrunden (2011) och nu senast Krisen (2013), vilken var utgångspunkten för dagens föreläsning. Alla Jans böcker innehåller ett rikt bildmaterial, med foton tagna av honom och fotografen Annika von Hausswolff. Med en bakgrund inom både ekonomi och bygglagstiftning så intresserar sig Jan för frågor som hur arkitektur manifesterar den politik och ekonomi som råder i samhället. Medan Övergivna platser-böckerna berättar om Sverige i efterkrigstidens konsumtionssamhälle, storstädernas tillväxt och industrilandsbygdernas borttynande, så handlar Avgrunden i hög grad om globalisering och effekterna av finanskrisen 2008, bland annat i USA och Östasien.
Jornmark1
I Krisen tar Jan med oss på en resa genom det moderna Europas framväxt och beskriver avindustrialisering, avfolkning och Europas integrationsproblem. Jan beskriver Krisen som den bok han alltid velat skriva, ända sedan han i sin doktorsavhandling forskade i omstruktureringen av Europa genom kol- och stålunionen. I boken besöker Jan regioner som under efterkrigstiden varit avgörande för Europas industriella utveckling, men som nu är bortglömda av de flesta. Föreläsningen följde bokens ordning och startade under de tre stora europeiska decennierna, 50-60- och början av 70-talen, med den smått osannolika historien om oljemagnaten Enrico Mattei, mannen som i Times Magazine blivit kallad “den mest inflytelserika italienaren sedan kejsar Augustus”. I andra delen av boken och föreläsningen tar Jan med oss till Sverige och Bergslagen, med berättelsen om Jan Stenbecks kommunikationsimperium. Därefter hamnar vi Andalusien efter fastighetsbubblan för att avsluta i kvarlämningarna av textilstäderna i det forna Östtyskland.
Jornmark2

Jan föreläser med glöd, energi och stor kunskap. Fotona, som talar om alla de drömmar och besvikelser som inhysts på dessa platser, är fantastiska historie- och samtidsdokument. Vi ser hur platser, till synes över en natt, lämnats åt sitt öde: matbespisningen med tallrikar täckta med duvspillning och raderna med rostiga symaskiner från textilfabriken i Gagliano, spökstäderna och de tomma lägenheterna i San Juan de los Terreros. Det är både overkligt och olustigt. Visst finns där sorg och melankoli, men samtidigt så är det hoppingivande att det finns människor som tar sig tid att söka upp dessa platser och berätta dessa historier, som ju i så hög grad format det Europa vi idag lever i. Och, de ödesmättade boktitlarna till trots, så beskriver Jan sig som en framtidsoptimist.

För foton och mer information om Jan besök hans hemsida

Text: Sara Nässén
Foto: Malin Rydenhag

Gästföreläsning på Linnéuniversitetet

I veckan var Daniel Forsman och Kristin Olofsson från Chalmers bibliotek och gästföreläste på Linnéuniversitetets B&I utbildning. Temat för föreläsningen var viktiga framtidsfrågor för biblioteken ur ett användarperspektiv.

Daniel inledde med att knyta bibliotekets verksamhet till dess uppdrag och Chalmers övergripande vision om en hållbar utveckling. Det är inte helt oproblematiskt att tala om användaren som en homogen grupp och det är oerhört viktigt att man tittar på olika typer av användare utifrån de idéer och riktlinjer som styr verksamheten. Utifrån dessa kan man bryta ned olika typer av tjänster och service för olika typer av användare.

En stor del av Daniels föreläsning upphöll sig kring hanteringen av informationsresurserna och att hitta hållbara modeller i en ständigt ökande informationsmängd. Men man pratade även om vad de fysiska lokalerna skall användas till och den klassiska konflikten mellan hjälp till självhjälp och utpräglad service.

Efter inledningen fick studenterna testa en idégenereringsmetod för att själva redovisa sina tankar om framtidens bibliotekstjänster. De delades in i grupper och arbetade med att utveckla varandras påståenden och idéer.

Detta blev en lyckad övergång till Kristins presentation om olika metoder för att ta reda på vad de olika användarna vill ha. Men det handlar ju inte bara om att ge användaren allt som de vill ha utan om att finna en balans mellan att erbjuda det som individen önskar och som användargruppen behöver.

Vi är tacksamma för att vi fick komma till Linnéuniversitetet, träffa deras studenter och dela med oss av våra tankar och erfarenheter.

/Daniel

Inga fler inlägg.