Välkommen Astrid!

 

Astrid2MB

Vi välkomnar Astrid Grunnet som sedan den 15 september arbetar på Lindholmenbiblioteket

Vad gjorde du innan du kom till Chalmers?

Jag arbetade som bibliotekarie, med fokus på landskapsarkitektur, på Arkitekturhögskolan i Århus

Varför valde du att söka jobb på Chalmers?

Min sambo fick nytt jobb i Göteborg och jag började se mig om efter jobb. Jag browsade runt på Chalmers hemsida och blev intresserad. I Danmark hör arkitektur ofta samman med de konstnärliga ämnen istället för de tekniska, och det kändes spännande att arbeta en på en högskola med teknisk inriktning. Jag kände till Chalmers sedan tidigare och de studenter härifrån som jag träffade i Århus verkade alltid så målinriktade och ambitiösa, något som lockade mig.

Vilka kommer att vara dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Jag tillhör teamet Biblioteket som mötesplats och kommer huvudsakligen att bemanna biblioteket på Lindholmen. Just nu arbetar jag mycket praktiskt  men jag hoppas på att i framtiden kunna vara involverad i de förändringar som sker i organisationen och på de olika filialerna.

Vad har du för förväntningar på jobbet?

Att lära mig en massa, både om svensk biblioteksvärld och om att arbeta på en teknisk högskola. Chalmers bibliotek känns väldigt modernt om man jämför med många högskolebibliotek i Danmark som är mer traditionella, t.e.x. så är arbetet med Open Access och MOOCS väldigt spännande. Det känns också som att biblioteket här har en stor och viktig roll i själva forskningsprocessen.

Hur ser ditt förhållande till bibliotek ut?

Jag har alltid besökt bibliotek mycket, under hela livet. Jag har flyttat runt en hel del i Danmark, och biblioteket är alltid den första platsen jag kommer till i en ny stad, det är en bra utgångspunkt  för att lära känna en plats och hitta användbar information.

Vilka är dina fritidsintressen?

Just nu promenerar jag omkring mycket i Göteborg och försöker att lära känna staden. I övrigt så är trädgård, odling och blommor stora intressen. Jag är en flitig besökare i Botaniska trädgården.

Vad är bäst med Göteborg?

Det är en väldigt grön stad med mycket träd och många parker. Jag tycker också om att det finns så mycket plats, det är så luftigt här jämfört med städer i Danmark. Jag tycker också mycket om hamnområdet, att det är både en industri-och turisthamn.

Till sist, vad läser du just nu?

Just nu läser jag två böcker:

Big Data: A Revolution That Will Transform How We Live, Work, and Think av Viktir Mayer-Schönberger & Kenneth Cukier

Och när jag vill slappna av och ha något mer lättläst: The mace runner, en ungdomsbok av James Dashner

/Sara Nässén

ARLIS/Norden årsmöte och konferens, 12-14 Juni 2014, Reykjavik, Island

ARLIS/Norden – Art Libraries Society Norden – är en förening för nordiska bibliotek och bibliotekarier inom områdena konst, design, arkitektur, fotografi och närliggande ämnen. Föreningen bildades 1986 och sköts av en styrelse bestående av medlemmar från de nordiska länderna. Syftet med föreningen är att främja professionella intressen, samarbeten och nätverk samt fungera som en plattform för information, diskussion och gemensamma aktiviteter.

nordiska huset(Nordiska huset , Reykjavik)

Varje sommar anordnas ett årsmöte och konferens enligt roterande schema i ett av de nordiska länderna, och i år var det Islands tur. Vi höll till på Islands Nationalmuseum i Reykjavik. Temat detta år var material och konferensen titulerades Touched by human hand – the beauty within the material. Materialtemat togs an ur ett brett perspektiv med varierande föreläsningar. Vi fick lyssna till Lilja Árnadóttir, inspektör vid Nationalmuseum, som genom utställningen The silver of Iceland beskrev och visade olika metoder av isländskt silversmide från 1500-talet till 2000-talet. I arkitekten Hjörleifur Stefánssons föreläsning FROM EARTH, the turfhouses of Iceland fick vi ta del av den isländska traditionen med byggandet av torvhus, en tradition som dominerade på Island ända fram till början av 1900-talet. Sandra Gonon, arkitekt och verksam vid KADK (Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering), Köpenhamn, presenterade några nya och banbrytande examensarbeten gjorda av design- och arkitekturstudenter i vilka man använt sig av naturmaterial eller på olika sätt samverkat med naturen.
Ett annat perspektiv på materialitet togs upp i Elsa Modins föreläsning The materiality of the photobook. Elsa är bibliotekarie på Hasselbladsbiblioteket i Göteborg och hennes föreläsning handlade om fotobokens fysiska och estetiska aspekter; form, storlek, bindning och material et.c. Hur själva utformandet av fotoboken ibland är ett minst lika stort konstnärligt projekt som innehållet, något som även inverkar på katalogiseringsarbetet.

Den fråga på materialtemat som intresserade mig mest rörde materialbibliotek, om hur vi som bibliotekarier kan hjälpa till att förmedla kunskap om material och dess användningsområden och även tillhandahålla prover rent fysiskt. Lisa Martling Palmgren, bibliotekarie och projektledare vid Kungliga konsthögskolans bibliotek i Stockholm, och Jessica Lertvilai, materialforskare vid University of the Arts, London, beskrev i sina föreläsningar olika erfarenheter av att bygga upp ett materialbibliotek från grunden.Jessica

(Jessica Lertvilai, University of the Arts, London)

En mycket inspirerande föreläsning hölls av Elodie Ternaux, co-director på materialbiblioteket MatériO i Paris. MatériO är ett privat företag som dels tillhandahåller en databas med tusentals olika materialbeskrivningar, och dels ”showrooms”,  där man kan titta på de fysiska proverna, runtom i Europa. I föreläsningen  Materiology, or how materials can become an inspirational tool for creative professionals, beskrev Elodie dagens komplexitet och stora utbud, ”hyperchoice”, vad gäller konsumtionsvaror i allmänhet, och även materialresurser. Grundmaterialen förändras ju inte, men nya material skapas och nya användningsområden uppstår. I det högteknologiska samhället ställs stora krav på funktionalitet men också ökade krav på hållbarhet och miljöhänsyn, något som tvingar materialutvecklare att tänka kreativt. Genom att se på material från nya vinklar kan de byta kontexter och användningsområdena blir allt mer överlappande. En gelé som tidigare uteslutande använts inom sjukvård börjar användas i sportutrustning. Organiska material används i design av lampor och stolar, återvunnet papper behandlas med träbehandlingstekniker och får nya dimensioner. I samband med detta blir det en allt svårare uppgift att klassificera och organisera material, och kunskap och vägledning blir allt viktigare. Där man förr delade in material enligt deras beståndsdelar, blir det kanske idag blir alltmer relevant att kategorisera enligt egenskaper som t.ex. lättvikt, transparens, flexibilitet et.c. Enligt Elodie kan materialbiblioteken hjälpa olika kategorier av yrkesverksamma att greppa det enorma utbud som finns och vara en plats där inspiration, kunskap och kreativitet kan mötas och ge upphov till fantastiska projekt av olika slag. Materialbiblioteken kan också hjälpa kunder att få kontakt med producenten av materialet direkt. Eftersom MatériO är ett privat företag (finansierat av medlemmarnas avgifter) så är de helt fria att välja innehållet i databasen och samlingarna. Det finns ingen strävan att vara heltäckande, utan snarare handlar det om att samla de material som företaget anser vara innovativa och intressanta och förmedla dessa till användarna. På Chalmers bibliotek prenumererar vi på en databas med tillhörande fysiska materialprover från Material Connexion, ett företag baserat på samma grundidé.

Lördagen ägnades åt en studie/kultur-resa runt på Islands södra del med dess hänförande landskap. Vi passerade förbi lavafält, gejsrar, vulkaner och kratrar, besökte ett familjeägt tomatplantage och fick uppleva en hästshow på islandshästfarm. Sammantaget en späckad och lärorik konferens på en magisk plats definitivt värd att återkomma till.gejsrar

(Gejsrar på södra Island)

Sara Nässén, Arkitekturbiblioteket

Jan Jörnmark och Krisen

Den 25/4 anordnade biblioteket den sista av vårens ”inspirationsföreläsningar”, en rad föreläsningar som under en tid anordnats av bibliotekets personal. Föreläsningarna äger rum ungefär tre ggr/termin och är öppna för Chalmers personal och studenter. Denna fredag fick vi besök av Jan Jörnmark. Jan, som tidigare varit anställd på Chalmers, är idag docent i ekonomisk historia, rutinerad föreläsare och prisbelönt författare till ett flertal böcker, bl.a. Övergivna platser (2007), Övergivna platser 2 (2008), Avgrunden (2011) och nu senast Krisen (2013), vilken var utgångspunkten för dagens föreläsning. Alla Jans böcker innehåller ett rikt bildmaterial, med foton tagna av honom och fotografen Annika von Hausswolff. Med en bakgrund inom både ekonomi och bygglagstiftning så intresserar sig Jan för frågor som hur arkitektur manifesterar den politik och ekonomi som råder i samhället. Medan Övergivna platser-böckerna berättar om Sverige i efterkrigstidens konsumtionssamhälle, storstädernas tillväxt och industrilandsbygdernas borttynande, så handlar Avgrunden i hög grad om globalisering och effekterna av finanskrisen 2008, bland annat i USA och Östasien.
Jornmark1
I Krisen tar Jan med oss på en resa genom det moderna Europas framväxt och beskriver avindustrialisering, avfolkning och Europas integrationsproblem. Jan beskriver Krisen som den bok han alltid velat skriva, ända sedan han i sin doktorsavhandling forskade i omstruktureringen av Europa genom kol- och stålunionen. I boken besöker Jan regioner som under efterkrigstiden varit avgörande för Europas industriella utveckling, men som nu är bortglömda av de flesta. Föreläsningen följde bokens ordning och startade under de tre stora europeiska decennierna, 50-60- och början av 70-talen, med den smått osannolika historien om oljemagnaten Enrico Mattei, mannen som i Times Magazine blivit kallad “den mest inflytelserika italienaren sedan kejsar Augustus”. I andra delen av boken och föreläsningen tar Jan med oss till Sverige och Bergslagen, med berättelsen om Jan Stenbecks kommunikationsimperium. Därefter hamnar vi Andalusien efter fastighetsbubblan för att avsluta i kvarlämningarna av textilstäderna i det forna Östtyskland.
Jornmark2

Jan föreläser med glöd, energi och stor kunskap. Fotona, som talar om alla de drömmar och besvikelser som inhysts på dessa platser, är fantastiska historie- och samtidsdokument. Vi ser hur platser, till synes över en natt, lämnats åt sitt öde: matbespisningen med tallrikar täckta med duvspillning och raderna med rostiga symaskiner från textilfabriken i Gagliano, spökstäderna och de tomma lägenheterna i San Juan de los Terreros. Det är både overkligt och olustigt. Visst finns där sorg och melankoli, men samtidigt så är det hoppingivande att det finns människor som tar sig tid att söka upp dessa platser och berätta dessa historier, som ju i så hög grad format det Europa vi idag lever i. Och, de ödesmättade boktitlarna till trots, så beskriver Jan sig som en framtidsoptimist.

För foton och mer information om Jan besök hans hemsida

Text: Sara Nässén
Foto: Malin Rydenhag

Studiebesök vid konstnärligt campus, Umeå

Mellan 13-14 Mars bjöd bibliotekarierna vid konstnärligt campus i Umeå in till årsmöte med föreningen ARLIS (Art Libraries Society) Sverigegrupp, kombinerat med studiebesök vid det nya campusområdet. Umeå konstnärligt campus är ett försök att skapa ett samlat kreativt centrum för konstnärlig utbildning, forskning och yrkesutövande. Konsthögskolan och Designhögskolan som sedan länge befunnit sig på denna vackert och centralt belägna plats med utsikt över Umeälven, kompletterades med byggnader för Arkitekthögskolan, Bildmuseet, den digitala experimentverkstaden HumLab-X, Biblioteket för konst, arkitektur och design samt café/restaurang. I Maj 2012 hölls den officiella invigningen. De nya, ljusa och öppna lokalerna har ritats av den danska arkitektbyrån Henning Larsen Architects i samarbete med White arkitekter.bildmuseet1

 

Skälen till att man ville skapa ett sammanhållet konstnärligt campus var många, bland annat så hoppades man på att närheten mellan de olika konstnärliga utbildningarna skulle leda till positiva synergieffekter. Det var också en del i ett övergripande arbete med stadsplanering och ett försök att sammanföra studentlivet med det övriga stadslivet. Umeå universitet har runt 30.000 studenter, men eftersom det huvudsakliga campusområdet ligger en bit utanför centrum så har detta inte alltid varit så påtagligt. Man håller nu även på att förbättra och bygga ut parkstråket som leder in i stadskärnan, något som ytterligare kan komma att förstärka kopplingen till staden. Det faktum att Bildmuseet, som är en del av universitetet, nu inhyses i samma lokaler, lockar naturligtvis folk och skapar en dynamisk miljö där många olika typer av människor möts.

De öppna ytorna är förutom en inspirerande miljö också en del i den pedagogik som bedrivs vid de konstnärliga utbildningarna: man strävar efter öppenhet i arbetet och man vill att konsten och utbildningen ska vara en förlängning av det offentliga rummet. Vissa studenter har uttryckt missnöje över bristande möjlighet till tysta arbetsplatser, men de öppna ytorna inbjuder också till att man skapar egna rum och avskärmningar.ArkUnder torsdagen fick vi lyssna till ett föredrag med Lenita Brodin Berggren kring ett nyligen avslutat projekt där skolelever från en närliggande kommun tillsammans med studenter från Designhögskolan i Umeå utvecklat modeller för interaktiva och innovativa sökverktyg för bibliotek. Läs mer om det spännande projektet här: http://www.vk.se/1146610/golvet-visar-vagen-till-laneboken?mobil. Vi besökte även Umeå Universitetsbibliotek beläget på det stora campusområdet, där vi bland annat fick ta en titt på den rara konstsamling som biblioteket äger. Och sist men inte minst fick vi en gedigen presentation av det nya kulturhuset Väven, en annan knytpunkt för kultur som kommer att invigas till hösten och dit bland annat Stadsbiblioteket kommer att flytta. Kort sagt: det händer just nu mycket i Umeå, som ju är Europas kulturhuvudstadsår under 2014.

 

/Sara Nässén

No more posts.