Kommentar till Vetenskapsrådet angående förslag till nationella riktlinjer för open access

Vetenskapsrådet fick 2013 i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Bakomliggande är en rekommendation från EU-kommissionen till medlemsstaterna 2012, om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. Processen att utarbeta riktlinjer för hur forskningsresultat och –data ska göras öppet tillgängliga sker följaktligen i en internationell inramning.

VR har i oktober 2014 publicerat ett förslag till nationella riktlinjer på sin webbplats, och VR efterfrågar kommentarer till förslaget. Följande kommentarer är sammanställd efter diskussioner inom Chalmers tekniska högskola.

VR:s förslag till riktlinjer vad gäller publikationers tillgänglighet är avsedda att gälla från 2025 och innebär att sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter som utgår från forskning finansierad med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgänglighet samt med Creative Commons-licens. Samma villkor föreslås gälla även för böcker och för konstnärliga verk.

Riktlinjerna avseende forskningsdata innebär att sådan data som tagits fram med offentlig finansiering och som refererats i vetenskapliga publikationer ska göras öppet tillgänglig. Detta förutses ske stegvis och på lång sikt, men med delmålet att genomföra pilotprojekt under den kommande femårsperioden fram till 2020.

Målsättningen att åstadkomma öppen och fri tillgänglighet till vetenskapliga publikationer – open access – har under det senaste decenniet stått i fokus för debatten kring den vetenskapliga kommunikationen. Bakgrunden är att den traditionella modell där forskaren överför en exklusiv nyttjanderätt till en tredje part, de vetenskapliga förlagen, har blivit dysfunktionell i en nätbaserad kommunikationsmiljö. Tredje parts affärsmodell är att ta betalt av de personer som vill använda forskningsresultaten, vilket innebär att man måste begränsa tillgängligheten i stället för att utnyttja de spridningsmöjligheter som finns. Detta är inadekvat inte bara för den som vill nyttja informationen, utan även för forskaren som vill nå en så stor målgrupp som möjligt.

Det går att räkna upp ett mycket stort antal initiativ från olika aktörer med syftet att åtgärda dessa dysfunktioner i det vetenskapliga kommunikationssystemet. Till exempel gäller det forskningsfinansiärer som i avtalsvillkoren ställer krav på öppen tillgänglighet, lärosäten som byggt upp en infrastruktur för att möjliggöra öppen spridning samt initiativ inom forskarsamfundet där man skapat öppna arkiv och tidskrifter med öppen tillgänglighet. Det går att peka på många framgångsrika förebilder, samtidigt som skälen att man ännu inte uppnått universell öppen tillgänglighet är väl analyserade.

Chalmers har sedan 2010 ett rektorsbeslut på att den publicerade forskningen ska göras öppet tillgängligt i högskolans publikationsdatabas. Detta är ett exempel på så kallad ”grön open access”, och denna modell har anammats vid många universitet och högskolor, över hela världen. En betydande andel av den vetenskapliga litteraturen finns idag öppet tillgänglig via denna infrastruktur. Flera av de ämnesområden som är representerade inom Chalmers använder även arXiv.org, vilket är ett öppet arkiv som för de berörda forskargrupperna är av avgörande betydelse för att sprida forskningsresultat och för att följa forskningsfronten.

Det förslag till riktlinjer som VR har framfört bortser från denna etablerade och fungerande infrastruktur. I stället sätts en målbild, avsedd att gälla från 2025. Effekten av detta kan bli mycket problematisk eller rent av kontraproduktiv, givet det uppdrag VR har fått. I och med det långa tidsperspektivet är det också svårt att ta ställning till målbilden. En målbild som sätts på tio års sikt kan visa sig bli helt trivial eller överspelad av den tekniska eller juridiska utvecklingen. Mest bekymrande är dock att målbilden inte tar stöd i och anknyter till befintlig infrastruktur. I ett värsta scenario kan det inte ens uteslutas att riktlinjerna initialt medför en försämrad tillgänglighet.

Som jämförelse kan nämnas den nationella strategi för open access som antagits i Danmark. Uddannelse- og Forskningsministeriet publicerade i juni 2014 en strategi som innehåller dels en vision om att skapa fri tillgänglighet, dels konkretiserade delmål. 2017 ska 80% av de granskade, vetenskapliga artiklarna utgivna under föregående år finnas fritt tillgängliga i öppna arkiv. Från 2022 är målsättningen att 100% av de vetenskapliga artiklarna ska finnas fritt tillgängliga.

Det går av VR:s förslag inte att utläsa någon motivering varför Sverige bör ha en mer passiv ambition, eller på vilka sätt villkoren för att tillgängliggöra danska forskningsresultat skiljer sig från svenska förhållanden. Det finns inte heller någon analys av vilka effekterna kan bli för svensk forskning, om tillgängligheten till svenska forskningsresultat är sämre jämfört med andra forskningsnationer. Vi menar att detta är mycket oroväckande.

VR:s förslag till riktlinjer gällande publikationer bör omarbetas utifrån rådande kunskapsläge och en ny version bör remitteras till lärosätena och berörda parter.

Förutsättningarna för att skapa öppen tillgänglighet till forskningsdata är givetvis mycket annorlunda än villkoren vad gäller publikationer. VR:s förslag till riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata är väl anpassat till rådande situation, och förslaget innehåller konkreta delmål samtidigt som man undviker att tidsätta den slutliga målbilden.

En viktig aspekt som dock bör belysas ytterligare gäller frågor kring nyttiggörande och innovation. Som påpekas i rapporten Forskning och innovation – statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande (Lidhard & Petrusson) så finns en stor oklarhet vad gäller rättigheter och skyldigheter angående hantering av kunskapstillgångar genererade vid svenska lärosäten, inklusive data. Det finns dessutom redan idag en brist på resurser vad gäller både kompetens och finansiering på de svenska lärosätena för att säkerställa vägen från ny kunskap till nyttiggörande, även om satsningen på innovationskontor är ett steg på vägen. Vad gäller tillgängliggörande av data samt ibland även verktyg som opererar på dessa, finns flera fallgropar som framgår av rapporten Open Innovation – A Handbook for Researchers (Holmberg, Norrman & Theander). Även om vi välkomnar en satsning på öppen data för att på så sätt öka nyttiggörandet av forskning, vill vi därför också betona utmaningarna i detta. Exempelvis är det mycket svårt att avgöra den kommersiella potentialen i en datamängd på förhand, speciellt som det eventuella värdet ofta uppstår i kombination av data. Kommersialisering är i många fall en viktig källa till finansiering av nyttiggörande, där ett för tidigt brett tillgängliggörande kan omöjliggöra eller försvåra att nytta och effekter faktiskt uppstår i samhället. Vi har också erfarenhet av svårigheten med anonymisering av data, speciellt då flera datamängder kombineras. Det är också viktigt att uppmärksamma att data är en infrastruktur som kräver resurser för att tillgängliggöra i ett fortvarigt tillstånd, varför man bör se över i vilken mån andra parter som exempelvis myndigheter är mer lämpliga ägare. Vi välkomnar därför en fortsatt diskussion och de föreslagna piloterna, för att på så sätt bättre utforska konsekvenser i praktiken.

Daniel Forsman, bibliotekschef

Sammanställt av Lena Holmberg, Innovationskontor Väst & Jonas Gilbert, Chalmers bibliotek.

Stöd för publiceringsavgifter

Chalmers stöd för publiceringsavgifter i Open Access-tidskrifter har startat på nytt. Efter att ha legat nere under en period så tar nu biblioteket emot ansökningar igen.

OA01

För vilka kostnader kan man ansöka om stöd?

Fonden täcker kostnader för publiceringsavgifter som tas ut vid publicering i OA-tidskrifter. Inget stöd ges för extra avgifter i form av exempelvis färgtryck och extra bilder. Tidskriften ska vara registrerad i Directory of Open Access Journals och stöd ges endast för publicering i rena OA-tidskrifter. Prenumerationsbaserade tidskrifter som mot en avgift kan göra en enskild artikel Open Access, hybridtidskrifter, får inte stöd ur fonden.

Vem kan ansöka om medel från fonden?

Artikelns korresponderande författare ska vara anställd på Chalmers och detta ska tydligt framgå i artikeln för att hela publiceringsavgiften ska betalas av fonden. Artikeln ska registreras och laddas upp i fulltext i Chalmers Publication Library (CPL) senast vid tidpunkten för publicering.

Hur gör man för att ansöka?

Ansökan bör göras innan manuskriptet skickas till tidskriften så att fakturahanteringen blir korrekt.

Vi tar emot ansökningar löpande och tilldelning sker efter först till kvarn-principen. Använd formuläret nedan. Vi återkommer med besked senast två veckor efter att vi tagit emot ansökan. Bibliotekets beslut kan inte överklagas.

Formulär för att ansöka

/Lars Kullman

Ny Open Access-tidskrift inom kemi

En ny Open Access-tidsskrift startar under 2014. Det hade i sig inte varit så stora nyheter, om det inte var The American Chemical Society som startar tidskriften. De har av flera länge setts på som väldigt konservativa , speciellt när det kommer till fri tillgänglighet, så det här är ett stort steg.

Tidskriften kommer heta ACS Central Science, och ska publicera tvärvetenskaplig forskning från ett brett spektrum av de kemiska vetenskaperna, med peer-review och en i övrigt noggrann urvalsprocess, enligt ett pressmeddelande från i dagarna.

Det finns även planer på att göra tidigare publikationer fritt tillgängliga, en i taget, så kallat Editor’s Choice. Många detaljer kring nya tidskriften är fortfarande inte offentliggjorda, bland annat får vi vänta till våren för att få reda på vem som kommer leda arbetet.

/Märta

Open Access Week 2013

Open Access Week uppmärksammas just nu för fullt världen över, med syfte att lyfta fram och jobba med möjligheter och utmaningar med fri publicering av forskningsresultat. Årets tema är Redefining Impact, omdefiniera genomslagskraft, det vill säga hur man mäter och utvärderar spridning av vetenskapliga resultat.

OAW13

På samma sätt som att Open Access blivit så stort, bland annat tack vare digitaliseringen i allmänhet och internet i synnerhet, så gäller det även sättet att mäta impact på. Information existerar på ett annat sätt, så vi letar information på ett annat sätt, sprider den på ett annat sätt och förväntar oss att tekniken och strukturen bakom ska hänga med.

Nick Shockey och Jonathan Eisen, skaparna bakom webbserien PHD Comics, har gjort en video där de förklarar Open Access på ett underhållande sätt, där de tar upp bakgrund till forskningspublicering, processen, och hur utvecklingen har gått och varför Open Access kom till.

En punkt de tar upp är att allmänheten inte får ta del av vad de betalar för genom skatt genom den mer begränsande modell som finns nu. Detta har speglats i hur forskningsfinansiärer fördelar forskningsmedel, där fritt tillgängliga forskningsresultat är en del av kraven för att få bidrag beviljat. Det i sin tur reflekteras i forskningslärosäten, i stor utsträckning även i Sverige och Norden, och deras sätt att jobba med publicering och forskarstöd. (Läs mer om Open Access-policyer på forskningslärosäten och hos finansiärer i den här uppsatsen från i våras, av undertecknad och Fredrik Ros)

OA-PHDcomics Shockey och Eisen tror att den bästa lösningen fortfarande återstår att upptäcka, men att fri tillgänglighet är den generella vägen att gå. Open Access medför många möjligheter men också utmaningar, där bland annat kvalitetsbedömning fortfarande är en stor fråga.

 /Märta Sjöblom

Några Open Access-nyheter

Den nyligen lanserade Open Access-tidskriften PeerJ meddelar att deras artiklar nu kommer att indexeras av Scopus och PubMed Central. Redan från start har tidskriften indexerats av Google Scholar. Ett 60-tal artiklar har hittills publicerats inom ämnesområdena biologiska vetenskaper, medicin och hälsovetenskap.

PeerJ använder sig av en annorlunda finansieringsmodell som bygger på att man som forskare betalar en engångsavgift och därefter kan publicera i PeerJ livet ut i princip. All artiklar som publiceras i PeerJ har, utifrån liknande kriterier som i den etablerade OA-tidskriften PLoS One, genomgått peer review-granskning.

 

IEEE startar en ny Open Access-tidskrift, IEEE Access, vilken man beskriver som en ”mega journal”. Artiklar inom IEEE’s alla ämnesområden tas emot och man utlovar en snabb peer review-process, där granskningskommittén antingen accepterar eller refuserar artikeln, i den form den är inskickad.

IEEE har sedan tidigare ett par rena OA-tidskrifter och fler är på gång och för de flesta av sina traditionella tidskrifter erbjuder man möjligheten att mot en avgift göra sin enskilda artikel fritt tillgänglig. IEEE har även sedan länge en generös policy vad gäller parallellpublicering.

 

/Kristina Graner

Open Access Week 22-28 oktober 2012

Snart är det återigen dags för den årliga Open Access-veckan, vars syfte är att belysa och sprida kunskap om vetenskaplig publicering och Open Access. Många lärosäten runt om i Sverige och världen passar under denna vecka på att arrangera seminarier, workshops och andra evenemang för att på olika sätt uppmärksamma fördelarna med att publicera forskningsresultat Open Access.

På den officiella webbsidan för Open Access Week, kan man läsa om vad som händer runt om i världen.

Vi på Chalmers bibliotek kommer den 24:e oktober att hålla i ett lunchmingel på biblioteket, främst riktat till nyanställda på Chalmers. Vi kommer i form av ett antal blixtpresentationer berätta om Open Access på Chalmers, publikationsprofilerna i CPL och samarbetskartor kommer att visas, och vi kommer även att berätta mer om andra tjänster på bibioteket, vilka kurser vi erbjuder mm.

Övriga aktiviteter i Sverige under OA-veckan kan man läsa om på Kungliga bibliotekets OA-blogg.

/Kristina Graner

eLife

Tidskriften eLife, med de tre tunga aktörerna Welcome Trust, Howard Hughes Medical Institute och Max Planck Society  som finansiärer och initiativtagare, räknar med att kunna publicera sina första artiklar kommande vinter. Tidskriften är med andra ord öppen för submission sedan en tid tillbaka. Eller submit your best work now som de uppmanar till på sin webbplats. Ämnesområdena i fokus för tidskriften är livsvetenskap och biomedicin.

Ambitionsnivån är hög och man siktar på att konkurera med prestigefulla tidskifter som Nature och Science.  En väsentlig skillnad jämfört med dessa båda tidskrifter är att eLife kommer att publiceras som Open Access, alltså fritt tillgänglig för alla. Vad som ytterligare utmärker den är att man inte tar ut några publiceringsavgifter, åtminstone inte inledningsvis. Hela initiativet andas optimism och framtidstro och det skall bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen. Hoppas att även chalmersforskare uppmärksammat uppmaningen: submit your best work now!



Läs mer på eLife’s webbplats

/Lars Kullman

Parallellpublicering av konferensartiklar

Under 2011/2012 deltog Chalmers bibliotek i ett nationellt projekt finansierade av programmet OpenAccess.se vid Kungliga biblioteket. Syftet med projektet var att undersöka kvalitetsgranskade konferensartiklars tillgänglighet samt konferensers OA- och publiceringspolicies för att på så sätt klarlägga olika aspekter vad det gäller parallellpublicering i svenska publiceringsdatabaser. Utöver Chalmers deltog Blekinge Tekniska Högskola, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet i projektet. Urvalalet artiklar som undersöktes bestod av bibliografiska referenser till granskade konferensartiklar i de deltagande lärosätenas publiceringsdatabaser.

Resultat i urval:

  • C:a 25 % av de undersökta artiklarna fanns i något slags öppet OA-arkiv; varav hälften av dessa fanns i någon av projektdeltagarnas egna publiceringsdatabaser.
  • C:a 50 % av konferensartiklarna skulle kunna parallellpubliceras som post-prints.
  • 15 % av de undersökta artiklarna gick inte att belägga. De gick med andra ord inte att få tag i.
  • C:a 10 % av konferenserna i studien hade en uttrycklig OA-policy, eller gav uttryck för en sådan genom att öppet tillgängliggöra konferensartiklar på sina konferenssajter.

Slutsatser i urval:

  • Det är av stor vikt att fortsätta arbetet med att utnyttja de lokala publiceringsdatabaserna som publiceringskanal, framförallt för konferensartiklar ”utan hem”, vilka i studien utgjorde 15 %.
  • Ett stort problem när det gäller parallellpublicering av konferensartiklar är just bristen på information om OA-policies. Konferenspubliceringslandskapet är komplicerat, och att undersöka vad som är tillåtet när det gäller parallellpublicering är många gånger mer tidskrävande än motsvarande arbete för tidskriftsartiklar.

Hela rapporten finns att läsa här

Projektets resultat och slutsatser presenterades även vid konferensen Elpub 2012 i Portugal. Artikeln som låg till grund för denna presentation finna att läsa här

 

/Lars Kullman

Publikationsprofiler @ Chalmers

Sedan några veckor tillbaka finns en ny tjänst som vi kallar ’Publikationsprofiler’ ute för test. Den bygger på data som finns i vår publikationsdatabas CPL och sammanställer och visualiserar det ur olika aspekter. Man kan hämta profiler för personer, institutioner och avdelningar samt utifrån ett taggmoln browsa bland Chalmers publicering inom ämneskategorier. Även visningen av en enstaka post har kompletterats med nya komponenter.

Det är en betaversion som ligger ute nu och under en period hoppas vi få in synpunkter och diskutera hur man vill att den här typen av information ska visas på Chalmerswebben.

Profilen för en institution visar vilka ämnesområden man täcker, vilka insitutionens mest publicerade författarna är, vilka tidskrifter forskarna vanligen publicerar sig i, samarbeten (i form av samförfattande) med andra institutioner m.m.

Ett cirkeldiagram visar institutionenens publiceringsmönster (dvs hur publicering fördelar sig på olika publikationstyper)och  antalet publikationer per år visas som stapeldiagram m.m.

Om man hämtar en profilsida för en viss forskare ser man hans/hennes senaste publikationer och en ikon visar när fulltext finns tillgänglig, hur många Open Access-fulltexter som lagts i CPL:s arkiv samt vilka hans/hennes mest frekventa medförfattare är osv.

Visningen av en enstaka post har kompletterats med en möjlighet att få information om hur ofta en artikel citerats (källa Scopus).  Man kan även se om vilket av Chalmers styrkeområden posten kopplats till. Nytt är också att man kan exportera metadata till ett antal olika bibliografiska standardformat .

Vi har velat utveckla mervärden utifrån den information om Chalmers publicering som finns i CPL. Urban Andersson, Chalmers bibliotek, är utvecklaren bakom profilerna som trots en smygstart genast väckt stort intresse bland forskarna.

Alla är välkomna med synpunkter och idéer, mailto: cpl@chalmers.se.

/Maria Kinger

 

Open Educational Resources

Fritt tillgängliga resurser för utbildning på olika nivåer finns i överflöd på webben. Kan man använda dessa och i så fall hur? Detta var frågeställningen för ett seminarium med bas i Växjö, Kalmar, Karlskrona och Ronneby och webben. Vi som deltog kunde lyssna på föredrag och ställa frågor via webben genom direkt tal och chatt.

Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet inledde med att tala om hur man kan använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial. Creelman beskrev olika platser på nätet där man kan komma åt fria resurser som Wikibooks, Flickr och Wikimedia Commons. Andra länder har kommit längre än vi i Sverige. Vi har en svag delningskultur.

Alma Taawo på Skolverket arbetar med att tillgängliggöra digitala resurser. Hon fortsatte på den inslagna linjen med Creative Commons. Hon beskrev de sex olika licenser som finns inom creative commons och de fyra villkor som varje licens har i olika kombinationer. Man finner en beskrivning av licenstyperna här: http://www.creativecommons.se/?page_id=193

Om man utnyttjar och justerar ett material med en viss licens för eget behov, skall man ha kvar samma licenstyp som ursprunget hade.

Det som skiljer copyrightskyddat material från creative commons är att copyrightskyddat material ger man tillstånd att använda i efterhand, medan creative commons sätter upp användargränser redan innan materialet utnyttjats. Ett problem är att svenska upphovsrättsorganisationer inte erkänner creative commons – så till exempel STIM.

Här finns en guide till CC http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons

Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag och goda resurser knutna till att utveckla OER.

Satish Patel från Linnéuniversitetet / Umeå universitet gav exempel på vad det finns för olika möjligheter när man vill utveckla fria lärresurser på nätet. I Quizlet kan man skapa lätta frågesporter http://quizlet.com I Flashcards kan man presentera olika begrepp inom till exempel Vårdvetenskap och i Timeline kan man skapa utvecklingslinjer över tid. http://www.xtimeline.com/index.aspx

Super Teacher Tools (http://www.superteachertools.com), Teacher on Demand (http://www.teacherondemand.se) och Rubistart var andra hjälpmedel som presenterades.

Lärarens närvaro är oundgänglig för analys och genomgång av ett givet material, men OER passar utmärkt när det gäller repetition och inövning av sakuppgifter. Elevernas egen aktivitet är viktig för det interaktiva lärandet.

Linnéuniversitetet önskar skapa en webbaserad verktygslåda med fakultetens samtliga föreläsningar i vetenskaplig metod (grundnivå och avancerad nivå) som omfattar även vetenskapsteori och filosofi. Denna Vetenskaplig metod (VetMet) Online gavs en lägesrapport av Peter Diedrichs.

Man hade inte stött på några problem vad gäller lärarnas deltagande. De ville verkligen föreläsa och läggas ut på nätet. Linnéuniversitetet har redan spelat in en stor del av föreläsningarna. Likaså var finansieringen inget problem. Avtalsfrågor och copyright var ibland svåra att reda ut, men det verkliga problemet låg på tidssidan. Det måste finnas resurser att redigera och ställa samman materialet. Lärarna måste få avsatt tid till de webbaserade undervisningstillfällena. Så måste också inaktuellt material rensas vid ett senare tillfälle. Det måste byggas upp en apparat kring detta!

Linnéuniversitetet såg webbpublicering som en viktig marknadsföring av universitetet.

Eva Norling och Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola arbetar med de öppna lärresurserna på world wide web och med Public Knowledge Project. Wikiversity var en variant av Wikipedia (http://en.wikiversity.org). Einztein var en annan resursplats (http://www.einztein.com) liksom OER Commons (http://www.oercommons.org). Vad biblioteket bör syssla med i de här sammanhangen kunde listas på följande sätt: Omvärldsbevakning; Elektronisk arkivering; Kopplingar till andra arkiv; Metadatataggar; Katalogisera och klassificera; Lista; Undervisa; Tillgängliggöra; Bygga söktjänster. Man bör också informera om hur man arbetar med lärresurser. Public Knowledge Project (PKP) var ett samlingsnamn för Open Journal System (OJS), Open Conference system (OCS) och Open Monograph Press (OMP). De arbetade från samma plattform och återfinns här: http://pkp.sfu.ca

/Mauritza och Jan

Inga fler inlägg.