De glada deltagarna i projektet PhD on Track avtackas med en ros när webbsidan framgångsrikt sjösatts!
______________

Konferenslokalen låg i Radisson Blue-hotellet alldeles i anknytning till Gardermoens flygplats. Mest norska bibliotekarier förstås, men även några svenska och danska – Hanna-Kari och jag från Chalmers och någon från GUB. Växjö, Lund och Luleå var också närvarande – 117 personer hade anmält sig. Vi hälsades välkomna av Maria Carme Torras som lett styrgruppen i detta omfattande projekt. Norska Nationalbiblioteket hade bistått med pengar.

Berit Hyllseth beskrev rapporten Akademisk, attraktiv, allsidig – En enhetlig plattform for ph.d.-utdanning ved Universitetet i Oslo. Hon betonade de generella färdigheter (transferable skills) – eller som hon föredrog att kalla det, professionella färdigheter – en disputerad bör besitta. ”Transferable skills are skills learned in one context and useful in other contexts.” Det brittiska ramverket Vitae Researcher Development Framework, presenterades som en föredömlig modell för utveckling av doktorandutbildningen, prövad i sex europeiska länder. Globaliseringen ställer större och fler generella krav på de norska doktoranderna. 13.261 personer har doktorsgrad i Norge i dag. 74% av dem är anställda i offentlig sektor, 26% i privat. Det som oftast efterfrågas av avnämarna är god kommunikativ förmåga. Man bör inrätta fler tvärfackliga team och standardisera doktorandutbildningen. De färdigexaminerade har goda möjligheter att få jobb. Kompetensen uppfattas som relevant både inom och utom akademien.

Enligt Strategi 2020 för Universitet i Oslo skall forskarutbildningen vidareutvecklas, vara internationellt attraktiv och framtidsinriktad. Medicin, matematik och naturvetenskap står för cirka tre fjärdedelar av forskarutbildningen. De flesta är nöjda med den, men den bör knytas till lärosäten med en viss kritisk kvalitet och storlek!

Hyllseths utredning presenterade ett förslag till centrumbildning för forskarutbildningen. Det har gått ett år sedan utredningen blev klar och efter remissomgång lades ett mycket försiktigt reformförslag fram i april 2013.

Curt Rice, professor vid Universitetet i Tromsö, hade en vision för bibliotekarier och bibliotek: ”Libraries and librarians should be resource makers / policy makers – peek into the future to see the changes coming”. Han beskrev också hur Universitetet i Tromsö utarbetat en modell för Article Processing Charges, som kommit att bli en modell för hela Norge. Han övergick sedan till att kritisera impact factors som väsentliga akademiska mätinstrument. Vetenskap mäts med ett instrument som i sig självt inte är vetenskapligt!

För Open Access gäller andra mätinstrument och fria refereegranskningar till fritt tillgängligt material publicerat i anslutning till artiklarna, är viktigt för framtiden. Det är också viktigt att bygga en digital närvaro på internet. En institutionsblogg är definitivt en väg att gå. Sociala medier blir viktigare för utvecklingen av kontakter och impact. Det norska utbildningsministeriet tycker att allt offentligt finansierat material också skall vara allmänt tillgängligt – utom när det konfliktar med den akademiska friheten. Curt Rice blev något ställd inför denna formulering och undrade hur ministeriet tänkte.

Inom vetenskaplig publicering letar tidskrifterna efter ”potential impact” och detta har utvecklats till ett problem. Rice tog ett exempel med könsskillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Om ett forskningsresultat skulle visa på en eventuell skillnad blir det ”cutting edge”-forskning och publiceras omedelbart eftersom det kan bidra till att stärka tidskriftens renommé. Men att 95% av alla forskningsresultat visar ett negativt resultat, det vill säga hjärnorna är tämligen lika, försvinner då till förmån för uppmärksamheten de fem procent får som publiceras. Uppfattningen om forskningen blir biased.

Rice pekade också på Retraction watch blog, som ett instrument att hålla reda på artiklar som dragits tillbaka från publicering.

Därefter presenterades PhD on Track – ett projekt som pågått i tre år och nu avslutades med att webbsidan sjösattes.

Vi fick en presentation av en välgenomtänkt och gedigen sajt med mycket material som kan användas i doktorandundervisningen. Tre moduler 1) Review and Discover 2) Share and Publish 3) Evaluation and Ranking – innehåller det mesta en doktorand bör vara medveten om inom informationssökning och utvärdering.

Utförandet i responsiv design gör det lätt att använda sajten på mobiler, plattor och i datorn. Användarna aktiverades också i form av fokusgrupper, personas och expertevaluering bland annat innan sajten skapades. Man har testat navigation, innehåll och användarvänlighet. Den kommer dessutom att underhållas så att den inte blir inaktuell. Funktionen Ask us kan användas till att påpeka egendomligheter, som bör utvecklas eller förändras. Poängteras bör att detta inte är en kurs utan ett kursmaterial. Det kan fritt användas av den som så önskar.

Man har lagt nivån högt och anser att en thesaurus, systematisk sökning och att materialet presenteras på engelska för självklarheter. Likaså beskrivningar av h-index, impact factor och vetenskapliga sociala medier.

Efter en kort tågresa till Oslo centralstation blev det buss hem i strålande solsken. En väl använd dag.

Två andra, likartade sajter av intresse:
http://startpublicering.nu/
http://guides-formadoct.ueb.eu/

/Jan Magnusson