I förra veckan var vi iväg till Baltimore för att vidga vyerna om de utmaningar som bibliotekens söktjänster – discoverysystem – står inför.

NISO Forum – The Future of Library Resource Discovery, 5-6 oktober 2015

Konferensen anordnades av NISO, en organisation som arbetar med standarder inom bibliotek och media. NISO vill ta tempen på vad som rör sig inom discoveryområdet och få input om vad de kan arbeta med. Grunden är Marshall Breedings white paper The Future of Library Resource Discovery och första rundan av ODI – Open Discovery Initiative.

De fyra stora leverantörerna var representerade (EBSCO, OCLC, ProQuest och Ex Libris), och gav sin syn på utvecklingen. De flesta andra var biblioteksfolk främst från USA, men flera förlag var också med. Förlagen Sage och IEEE berättade om vad de gör för att det ska funka bättre med att göra sitt innehåll anpassat för discovery.

Förutom presentationer var det två rundabordssessioner, där vi delade upp oss i grupper och diskuterade olika framtidsfrågor om discovery.

Alla diskussioner återkom till metadata. Alltför ofta är  kvaliteten inte tillräckligt bra, vilket medför att sökbarheten blir dålig. Det behövs metadata för annat än artiklar och böcker, som exempelvis audiovisuellt material. När det väl finns så tas det dåligt om hand av discoverystemen. Nu strippas mycket data bort eller klumpas ihop.

Ett mycket intressant föredrag handlade om Serendipity. Om att upptäcka kontra att söka, eller att söka på nya sätt. Om att utveckla det platta sökandet till mer explorativt sök, där man hittar det man inte visste att man letade efter. Vad är det centrala? Vad är relevant för just mig? Vad är hett inom mitt ämnesområde, eller i angränsande områden? Ett sätt kan vara visualiserad browsing som visar kartor, tidslinjer, forskningssamarbeten, likheter etc.

Bibliotekarier har höga förväntningar på relevansrankingen. En fråga är om rankingen skall vara personaliserad och i så fall hur. Vad innebär det för den personliga integriteten? Det fanns en samstämmighet att eventuell personalisering skall vara transparent och användaren skall kunna välja att slå på eller av. Personalisering kan även få konsekvenser för det explorativa sökandet, risk att hamna i en ”echo chamber”.

Hur hanterar vi att användaren i första hand vistas i andra miljöer än biblioteket för att söka information? Vissa bibliotek, som t.ex Utrecht har valt bort discovery helt och hållet, och omvärlden väntar på rapporter om utfallet. En önsketanke är att  jobba tillsammans med Google och Mendeley eller åtminstone få hela vårt innehåll synligt där, inklusive bibliotekets böcker. Att få med biblioteket i lärplattformar är centralt, där har många amerikanska bibliotek kommit längre än vi i Sverige.

Interoperabilitet mellan systemleverantörerna togs också upp, framför allt av Ebsco. Det innebör att man ska kunna välja en leverantör för ILS och en annan för discovery.

Fair linking, att ingen innehållsleverantör ska prioriteras i relevansrankningen eller när man länkas vidare, är en annan viktig fråga. ProQuest pratade flera gånger om hur bra just de är på detta. Tack vare Summons sammanslagna poster (”match and merge”) menar de att fair linking underlättas. Ingen av de andra leveratörerna tog upp tråden och argumenterade mot.

Mycket mer Open access kan förändra scenariot dramatiskt. Marshall Breeding menade att discovery-leverantörerna bör förbereda sig för dominans av OA-publicering i framtiden, och det handlar inte bara om artiklar utan även dess underliggande datasets.

Produkterna nått en hög mognad, är självklara inom biblioteksvärlden men inte magiska. Det handlar om att användaren ska hitta det hen behöver, om att göra bibliotekets innehåll sökbart på bra sätt oavsett var användaren befinner sig. Och för det behövs, åter igen, högkvalitativ metadata för alla innehållstyper som systemen tar väl hand om.

Avslutningsvis några exempel på saker som deltagarna tyckte att NISO bör jobba med:

• standarder för metadata för innehåll som ej är textbaserat
• cross-language search (att skriva in sökord på ett språk och få träffar baserade på översättningar av sökordet)
• automatisk skörd av bestånd från leverantörer
• best practice för vad bibliotek kan göra för att förbättra discovery
• standardiserad namngivning i administrationsverktygen (t.ex förlagspaket som heter ”targets” i SFX och ”database” i 360/Intota)
• standardiserade paketnamn i knowledgebaser
• att göra användartester och rapportera till communityn
• förbättra vokabulärer inom Linked Data

Det var många intressanta presentationer på konferensen. Genom twittertaggen #nisoforum får du också en inblick.

Strax före lunch dag två släpptes bomben om att ProQuest kommer köpa konkurrenten ExLibris. En påminnelse om att verkligheten kan förändras snabbt. Aktörer kan tillkomma eller försvinna. Vad skulle t.ex hända om Google Scholar läggs ner? Om Open Access tar ett stort kliv framåt? Om någon bestämmer sig för att bygga ett fritt tillgängligt discovery-index som kan användas av alla?

Marshall Breeding var först med att skriva en artikel om köpet.

/Marie Widigson och Lars-Håkan Herbertsson