I Chalmers Publication Library (CPL) registreras och e-publiceras de examensarbeten som Chalmers studenter skriver. 2012 registrerades 773 exjobb på masternivå och av dessa går 664 att läsa direkt i CPL. För att förbättra synligheten har Chalmers bibliotek nu gjort en särskild portal där exjobben kan sökas fram. Tjänsten kommer att bli publik i mitten av mars, men som förberedelse visar vi här några bilder på de förändringar som gjorts. En nyhet är också att de studentarbeten som registreras fr o m 2013 blir möjliga att söka efter vilket utbildningsprogram de är skrivna vid.
Från och med den 16 oktober blir det möjligt för forskare att registrera ett unikt ID. Det är Open Researcher & Contributor ID – ORCID – som då lanseras. ORCID är en non-profit organisation som är registrerad i USA, och ett stort antal förlag, lärosäten, forskningsfinansiärer och andra aktörer har ställt sig bakom initiativet. Syftet är att skapa ett globalt register med unika ID:n som kan användas för att underlätta informationsförmedlingen för forskarna. Redan från nästa vecka går det till exempel att ange sitt ORCID när man skickar in artiklar till Nature Publishing Group, och flera andra förlag kommer att ta ORCID i bruk inom den närmaste tiden.
De enda uppgifter som är obligatoriska vid registreringen är namn + epostadress. Det finns även möjlighet att skriva något om sina forskningsintressen, samt att ladda upp en publikationslista och ett CV. ORCIDs främsta syfte är dock inte att samla så mycket information som möjligt om forskarna utan att vara ett register med unika forskar-ID:n, som andra tjänster kan använda för att kommunicera och hantera information. ORCIDs IDn finns tillgängliga med en Creative Commons-licens och det innebär att andra företag och tjänster kan använda informationen utan att behöva be om särskilda tillstånd. Detta är en skillnad mot exempelvis Researcher ID som Thomson Reuters (Web of Science) hittills har erbjudit, där informationen ägs av företaget och inte kan användas av andra aktörer.
Det är individen själv som registrerar ett konto hos ORCID och som själv väljer hur mycket information som ska vara publik. Det finns även möjlighet för forskaren att utse en organsation som ”trusted organization”. Det kan till exempel vara det lärosäte som man är verksam vid, och som då får behörighet att redigera den information som finns kopplat till forskarens konto. Tanken är att kontot hos ORCID ska kunna följa individen genom forskarkarriären, även när man byter lärosäte.
Hur kommer då ett ORCID att se ut? ORCID är ett sextonsiffrigt nummer där det sista värdet är en kontrollsiffra. Men i övrigt innehåller numret som sådant ingen information. ORCID skrivs som en http-länk, exempelvis: http://orcid.org/0137-1963-7688-2319
Vilka vinster finns det med ett internationellt forskar-id? I ett första steg har ORCID förutsättningarna att underlätta kommunikationen mellan författaren och förlaget, och inom något år kommer förmodligen alla större förlag att ha stöd för ORCID. På liknande sätt kan kommunikationen mellan forskare och finansiärer underlättas vid projektansökningar och rapportering. Samtidigt skapas också möjligheter att använda ORCID vid bibliometriska analyser. ORCID kommer redan från början att ha kopplingar till CrossRef, som är den tjänst som hanterar id:n för forskningsartiklar (DOI, Digital Object Identifier).
Ur svensk synvinkel pågår under 2012 ett projekt som är finansierat av Kungliga biblioteket och som leds av Stockholms universitetsbibliotek, och där även biblioteken vid Chalmers, Karolinska institutet och Malmö högskola deltar: ”Författaridentifikatorer och publikationsdatabaser”. I detta projekt undersöker vi förutsättningarna att rekommendera svenska lärosäten att implementera ID:n för författare/forskare.
Mer läsning om ORCID:
Haak, L. L., Fenner, M., Paglione, L., Pentz, E., & Ratner, H. (2012). ORCID: a system to uniquely identify researchers. Learned Publishing, 25(4), 259-264. http://dx.doi.org/10.1087/20120404
Visst låter det som en dröm för en chef? Fast å andra sidan kanske det är en utmaning att skapa en arbetsplats som är kreativ och självförverkligande? På Webbdagarna 2012 återkom en sak i nästan alla presentationer: hur viktigt det är för yngre generationer att jobbet är kreativt. Lönen är av underordnad betydelse. Arbetsgivarna kommer å sin sida att förvänta sig passion från sina anställda.
Stefan Hyttfors pratade om Den Innovativa och Den Inspirationskrävande generationen. det är de som på festen frågar ”Varför jobbar du?” i stället för ”Vad jobbar du med?”. För man måste ju inte jobba för att försörja sig i Sverige… Eller Den Småskaliga generationen som vill skapa goda effekter för Tredje världen genom att t ex ge procent av sin avkastning till solidariska projekt eller att hålla företaget medvetet litet eftersom det medför problem att växa. Jättebra föredrag av Hyttfors!
En föreläsare som provocerade och kanske (lite) motvilligt inspirerade mig var Tine Thygesen från Danmark. Hon är en erfaren entrepenör och van att starta företag för att sen lämna dem och göra nya saker. Förutom att hon tyckte att det var bra att bjuda personalen på öl och champagne (låter i o f trevligt), var det inget konstigt med att sparka anställda som är sura och negativa. Personalen måste vara ”happy” för att kunna vara kreativa. ”Gör dem glada och de kommer att påverka andra positivt”. ”Det finns företag som betalar anställda som inte är passionerade i sitt arbete för att de ska sluta”.
Det som verkligen provocerade mig var hennes åsikt att passion är viktigare än skills (kompetens). Vid jobbintervjuer tittar hon aldrig på meriter, för ”alla har en degree ändå”. Det du som arbetssökande har gjort på voluntärbasis är jätteviktigt för det visar att du har passion. Man måste låta stjärnorna utvecklas. Sen säger hon att människor inte behöver lön för att arbeta (jo, jag vet att hon nog överdriver) och att produktiviteten inte påverkas av lön (det stämmer nog).
Pratet om att kreativa arbetsuppgifter och frihet på jobbet är viktigare än lönen har funnits i några år. Det är inte nytt. Jag håller med om att det är viktigt, men samtidigt tycker jag att det är en krass inställning. Det här resonemanget gäller väl bara för vissa yrken? Det känns en smula cyniskt att diskutera en sån här sak med en ensamstående biblioteksassistent med barn. Tror du att de tycker att lönen inte spelar någon roll? Kan inte ett jobb få vara bara ett jobb längre? Måste man verkligen brinna för sitt jobb och jobba gratis? Är det inte den här inställning som gör att ungdomar måste jobba gratis för att skaffa sig erfarenhet och ha en chans att komma in på arbetsmarknaden? Hur bra är det egentligen… Inom biblioteksvärlden pratas det också om hur viktigt det är att brinna för sitt arbete á la missionär. David Lankes är en av förespråkarna.
Jag har varit där. Jag har brunnit för mitt jobb och jobbat ”gratis” på kvällar och helger. Det var jätteroligt, nästan som en drog. Naturligtvis är ett kreativt jobb att föredra, men jag tror att man behöver vara vaksam på överdrifter. Det är så lätt att bli utbränd. Och nog vill jag ha en lön som jag kan leva på och som gör att jag kan göra kul saker som kostar pengar på min fritid. Om jag har en bra fritid uppskattar jag jobbet mer.
På konferensen Webbdagarna 2012 blev jag ganska omtumlad. Det var inspirerande och till viss del provocerande (se senare blogginlägg). Jag börjar med det som inspirerade.
Föreläsarna, i alla fall stjärnorna, presenterades som just stjärnor. Tänk introt till Babel eller Skavlan. De hade fått välja ”sin låt” att stiga upp på scenen till, som i Ally McBeal, om nån minns den tv-serien.
Andreas Sjöström från webbyrån Sogeti såg ut att vara inspirerad av rockstjärnor, poeten Bob Hansson och nån frikyrklig pastor som talar i tungor. Det var rätt kul faktiskt. Efter tio minuter förstod själarna i publiken att han faktiskt inte var galen. Han använde citat och utrop för att illustrera saker. Han berättar anekdoter, triviala saker, som leder fram till det han vill ha sagt. Väldigt annorlunda och kul. Här kan du se honom in action.
En annan, Martin Deinoff, använde en rullande screencast i presentationen. Skärminspelningen visade sajten stockholm.se men han pratade istället om tänket bakom och inte om det som hände på filmen. Det tycker jag var snyggt.
Kommer Facebook att fortsätta leva och växa? Jag har själv tyckt eller trott ett tag att Facebook nog är på väg utför. Tröttnar inte folk nån gång? Eller är det bara jag som tvivlar då och då? Ja, det är det. Enligt Joakim Jardenberg på Mindpark är det lätt att som early adopter nu börja tvivla. Det är helt naturligt och betyder inte att Facebook är på väg nedför. Tillväxten är god. Det är t o m en fördel att bli lite mätt och kritisk, för det är då man kan se nyttan med kanalen (gäller även andra kanaler) och rensa bort dåliga saker. Det var bra för mig att höra det.
Nelly.com presenterade en trevligt formulerad policy för arbetet med Facebook. Den såg ut ungefär så här (jag kommer absolut att ändra Chalmers biblioteks policy):
Vi inkräktar på våra vänners privata tid.
Vi är jämlika.
Vi spammar inte.
Kunderna bestämmer vad Nellys facebook blir.
Vi uppmuntrar och särbehandlar fansen.
Vi frågar fansen vad de tycker
Alla inlägg ska ha minst 100 likes.
Vi svarar snabbt.
Timeline-apps är det senaste heta på Facebook. De lanserades i september 2011. Spotify och Pinterest är exempel på sådana. Man kan göra sina egna. Om man kommer på den där smarta idén. Appen laddas ner till din Timeline och sen syns allt du gör i den på din Timeline. Om du har Spotify på det här sättet syns det alltså vilka låtar du lyssnat på, vilka spellistor du skapat och vilka listor du lyssnat på senast. Det här är ett smart sätt för företag att synas på Facebook och få en ökad räckvidd (det du gör syns för dina vänner och gör dem kanske intresserade).
Att använda Facebook-loginet på vanliga webbsajter är också något som kommer stort. Chalmers bibliotek kollar om det kan vara något för den nya webb som byggs nu.
Det finns knep för att få många likes på sina inlägg. Bästa tipsen från Nelly.com är att lika/kommentera/dela någon inflytelserik persons inlägg. Om inlägget får många likes samtidigt, under en kort period, kommer det att påverka din inflytelsegrad. Ett annat knep är att fråga efter självklara och uppenbara saker. Eller att låta fansen välja mellan två saker. På Chalmers bibliotek skulle den uppenbara frågan kunna vara ”Vill du klara tentan?”. Om du postar inläggen sent på eftermiddagen, mellan 15.30 och 16.30, är chansen att de läses som högst. Sen så måste man så klart vara ihärdig och ligga på.
På Nelly.com har tjejerna på lagret egna bloggar i företagets namn.
Nelly börjar nu använda Pinterest, en bilddelningstjänst som är haussad nu. Den verkar passa speciellt bra för verksamheter som har visuellt tilltalande föremål. Förutom säljande verksamheter kan det kanske även passa för museer?
Visste du att det går att köpa Likes? De köps från Facebook som då gör annonser och är med och ser till att du skriver rätt saker.
Liseberg använder Facebook som diskussionsforum, kundtjänst, idébank, snabb info-kanal och bollplank för produktutveckling. De gillar att bygga upp en förväntan och längtan på Facebook, t ex inför en lansering av en ny åkattraktion. Lisebergsfansen verkar också vara ett nostalgiskt släkte. De älskar att se gamla bilder från nöjesparken, kommentera, minnas och gissa. Lisebergs affärsvärden med Facebook är:
De kan göra marknadsundersökningar i miniformat. ”Vilken artist vill du se på Stora scenen?”, ”Vilken attraktion är bäst?”.
Får statistik över fansen.
Facebook är ett verktyg för gratis opinionsundersökningar.
De får en chans att bemöta negativ kritik i ett tidigt skede.
Det finns möjligheter att nå potentiella kunder.
Man skapar ambassadörer för Liseberg.
De bästa framgångtipsen från Liseberg är:
Ha en väl lämpad produkt och en typ av sida som passar produkten (ex. filmer på YouTube).
Avsätt tid och resurser.
Var tydliga med vad som gäller när det gäller innehåll och arbetssätt.
Ha ansvarig redaktör.
Tala som till en vän/hitta rätt ton.
Undvik push-marknadsföring, eller förpacka det åtminstone väl så det inte blir så tydligt att ni vill sälja saker.
Bemöt, resonera, förklara. Det är ett forum för dialog.
Ha ständig koll men uppdatera inte för ofta (1 gång per dag är lagom).
Svara på alla frågor.
Rensa ibland. Håll sidan ren från oväsentliga saker.
Lämna inte kritik osedd.
Tänk nytt vad gäller inlägg – använd bild, film, frågor.
Hitta diskussionsämnen som engagerar och följ upp dem sen (lämna inte fansen i ovetskap om hur det gick sen)
Skaffa en kontaktperson på Facebook support (inte det lättaste….)
Liseberg varnar för möjliga fallgropar också:
Man kan bli kapad (det hände dem).
Interna intressekonflikter om vad som ska finnas på sidan. Det är bäst att ha en redaktör och riktlinjer för vilket slags innehåll som ska få finnas där. Sätt ramar och var tydlig.
Det är lurigt med förändringar som Facebook gör eftersom de inte brukar förvarna.
Tänk på att det är en extra kanal som ska uppdateras. Ha personal som hinner göra jobbet.
Var ska sociala medier ligga organisatoriskt? Under informationsavdelningen eller marknadsföringsavdelningen?
Om kanalen blir för personanknutet kan det vara känsligt (inloggningsuppgifter etc). Tänk på att redaktörerna bör ha säkra lösenord.
Skapa är ett företag som jobbar med kommunikation på webben. De jobbar med ”hårda” företag, industrin. Där handlar det mer om B2B (business to business). Skapa ser att företagen går igenom faser:
Nyfikenhet & invändningar
Kunskapsinhämtning
Övertygelse
Strategier – vad man ska göra
Riktlinjer – hur man ska göra det
Praktiska planer
Genomförande
Mätning och uppföljning
Revidering och utveckling
Det allra största hindret, enligt Skapa, är det här med att skapa tid för det. det handlar ofta om att man faktiskt kan göra sina uppgifter på annat sätt och på så sätt skapa tid. När det handlar om B2B ser affärsnyttan något annorlunda ut. Det blir i stället viktigt att få informationsinhämtning från andra branscher, specialister. Att se vad konkurrenterna gör och vad som händer inom branschen. Jag kan säga, att det är delvis vad vi jobbar med på Chalmers bibliotek. Den här bloggen är mest B2B-fokuserad. Kvalitén på Likes är viktigare än antalet. Materialet som publiceras skapar företagets personlighet. Om man lägger ut meningsfullt material så skapar det ett värde för kunderna. Det gäller alltså att ta reda på vad kunderna har behov av. Det är också en affärsnytta för företagen/industrierna att bygga relationer genom dialog och engagemang i kanalerna.
Skapa tycker att det är smart att använda Facebook för att bygga ett värde över tid. Utnyttja Timelinen eftersom Google hämtar information därifrån. Facebook kan fungera som en indragare. det som företagets säljare förmedlar måste finnas med. Inte bara produkterna. Om jag tänker på Chalmers bibliotek, är det då självklart att t ex utbildningsteamet bör vara synliga. Skapa rekommenderar att man skriver på samma sätt (samma texter t o m) i olika kanaler för då skapar man ”Google-effekt”.
Om en vecka börjar studenterna på Chalmers bygga på årets cortége. Varje timma och varje dag i några veckor lyssnar byggarna på en enda låt. Om och om igen.
Undrar vilken som är den bästa bygglåten…
Förra året gjorde vi en spellista på Spotify, och idag gjorde vi en play button till webbplatsen, bloggen och (snart) Facebook.
The Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås and Chalmers Library welcome you to a half-day seminar on bibliometrics and scholarly/scientific publishing.
How are publishing practices changing as a result of an increasing focus in the past decade on choice of publisher and genre, on impact measures, and expectations of increasing collaboration as well as competition in research?
Speakers at the seminar are Professor Blaise Cronin, School of Library and Information Science Library, Indiana University, USA, and Gustaf Nelhans, University of Gothenburg and University of Borås. Panel members are Professor Blaise Cronin, Ulf Kronman (coordinator for openaccess.se, National Library of Sweden), Tore Lund (bibliometrician, Chalmers Library), and Gustaf Nelhans.The Panel discussion is moderated by Professor Jan Nolin, University of Borås.
Time: 23 May 2012, 13.15 – 17.00 Place: Chalmersska huset, Södra Hamngatan 11, Göteborg Map:http://g.co/maps/s3hfr RSVP: Participation is free of charge, but requires an RSVP by 11 May 2012 to stina.johansson@chalmers.se Arranged by: Swedish School of Library and Information Science at the University of Borås and Chalmers Library More information available at:http://www.lib.chalmers.se/bibliometrics/events/seminar-120523-crossroads/
Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.
Gammelmedia+digitalt
Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.
Som i Minority Report kanske?
Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:
förslag på tv-program du nog gillar
appar och widgets
sociala grejer som Facebook
share-funktioner (Dela)
kalender
filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…
Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.
Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).
Analogt+digitalt+socialt
Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.
Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?
Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…
Metadata och Real Time Bidding
Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det. Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:
att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.
Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?
Social närvaro
Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.
Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…
Nyttovärde
Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.
Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.
Chalmers webb
Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?
Kanske:
Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.
Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte. Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.
Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.
Vilka universitet samarbetar Chalmers med i Shanghai? Eller i Kalifornien? Vilken är Chalmers ”mesta” samarbetspartner? Nu har biblioteket skapat ”Chalmers världskarta” genom att märka ut de universitet, högskolor, institut och företag som Chalmers forskare publicerat tillsammans med under 2011.
Underlaget för kartan är hämtat ur Web of Science och består av de publikationer med Chalmersförfattare som finns registrerade där för 2011 (1039 publikationer innehållande sammanlagt 1000 adresser utöver Chalmers egna).
När vi arbetade med underlaget för kartorna kunde vi, inte helt förvånande, se att den mest frekventa adressen i Chalmers-publikationerna (förutom själva Chalmers-adressen) var ”Gothenburg University, Gothenburg”. Att Göteborgs universitet förekommer flest antal gånger kan vi på världskartan se på den relativt större storleken på cirkeln som märker ut Göteborgs universitet (cirkelns storlek bestäms alltså av antalet gånger adressen förekommer).
Vid en närmare titt på de internationella adresserna i urvalet såg vi att den vanligast förekommande samarbetspartnern på nationsnivå var USA. I Europa märktes en relativt sett större andel tyska, brittiska, franska, holländska, spanska, italienska danska, ryska, belgiska,norska, finska, polska och österrikiska adresser. Utanför Europa såg vi, förutom just amerikanska adresser, en större andel kanadensiska, japanska, kinesiskt och indiska adresser. Som exempel på andra adresser som finns utmärkta på kartan kan också nämnas Santiago, Chile, Buenos Aires, Argentina, Kingston, Jamaica och Johannesburg, Sydafrika.
En världskarta för hela Chalmers samt världskartor för samtliga av Chalmers åtta styrkeområden finns nu i CPL under Publikationsprofiler.
Kontakta gärna Stina Johansson på funktionen för bibliometri och rankning, om du har frågor eller vill veta mer om kartorna: stina.johansson@chalmers.se
Jag tycker om att använda olika molntjänster för dokumentation och kommunikation i projekt. Det är ett bra sätt att testa olika gränssnitt och se vad som funkar, och kanske går det att överföra inslag till den sak man är igång med att skapa. I arbetet med att skapa en ny webbplats för Chalmers bibliotek gillar vi några grejer riktigt bra. Förutom tjänsterna nedan har vi använt Adobe Connect för några onlinemöten med andra universitetsbibliotek som också skapat nya webbplatser.
För övrigt älskar vi analoga material som post it-lappar, pappersark, tuschpennor, anslagstavlor, whiteboard. Om det har varit en workshop som resulterat i post-it på väggar så fotar vi med mobilen 🙂
STIXY
Stixy påminner om en anslagstavla eller en sån där tavla som de har i kriminalfilmer för bilder, kartor och anteckningar. På Stixy gör man olika sidor eller grupper och lägger till post-it-lappar, laddar upp bilder och dokument. En kul sak är att det går att ändra färger och typsnitt lite hur som helst. Man ska inte underskatta vikten av ett snyggt, intuitivt och lekfullt gränssnitt! Det påverkar upptäckarlustan och gör att man gärna använder tjänsten. Naturligtvis går det att dela allt i Stixy, om man vill. Alltså bjuda in andra till samarbete.
FACEBOOK-GRUPP
Om gruppens medlemmar brukar använda Facebook är det smidigt att jobba i en ”Grupp”. Här lägger vi upp tips på intressanta sajter och tjänster, och eftersom alla i gruppen är inloggade mer eller mindre hela dagen så fungerar det bra.
GOOGLE DOCS
Google Docs (Google Dokument) blir bara bättre och bättre, tycker jag. Här samlar vi alla protokoll, renskrivna intervjuer, Sprint-dokumentation etc. och länkar till dem från Stixy. Vi sitter ofta tillsammans i ett rum och jobbar samtidigt i ett och samma dokument.
De intervjuer med studenter och andra användare som gjorts har bandats med appen Soundcloud. När ljudklippet är uppladdat går det att göra det åtkomligt endast för gruppen. Enkel att använda och snygg är den. En nackdel är att gratisversionen bara tillåter ca en timmes ljudklipp. Men man kan ju ha flera konton eller radera allt eftersom.
GOOGLE+ HANGOUT
Vi har haft ett antal onlinemöten med andra universitetsbibliotek för erfarenhetsutbyte om webbprojekt. De flesta hölls i Adobe Connect, men för det sista ville vi testa hangout i Google+. Det var mycket enkelt att använda och komma igång med och fungerade bra. Den enda möjliga nackdelen var att det inte gick att dela skrivbord eller ladda upp dokument som alla kunde titta på tillsammans. I de situationerna valde vi att istället dela en länk som alla gick till, samtidigt som vi fortsatte prata.
Chalmers bibliotek 