Reflektioner från ChALS 2019

chals2

Chalmersska huset i Göteborg. Foto: Saga Nylund

Årets ChALS-konferens gick av stapeln 25 september, som vanligt dagen innan bokmässan. Temat för i år var ”artificiell intelligens och bibliotek”. Ett ämne som många var nyfikna på, vilket den fullsatta salen vittnade om. Programmet var fyllt med spännande talare från olika branscher med olika perspektiv på artificiell intelligens.

Inledning av Dag Wedelin

Först ut var Dag Wedelin från Chalmers som introducerade ämnet för dagen. Artificiell intelligens ingår i det övergripande ämnet computer science. Machine Learning innebär att datorer får lära sig genom att tolka stora mängder med data, exempelvis lära sig att känna igen en katt genom att matas med många bilder på katter. Dag berättade om hur man genom statistisk AI kan skapa en oändlig Bach-lik pianokomposition, och lät deltagarna få lyssna till en del av stycket.

Konsekvenser av AI för biblioteken och samhället

Jutta Haider från Lunds universitet tog upp en del konsekvenser som uppkommit med AI:s framväxt, bland annat Deep Fake, där AI används till att förfalska bilder eller videoklipp. Ett exempel är ”This Person Does Not Exist” som skapar ansiktsbilder på människor som inte är riktiga. Dessa tjänster gör det svårare att veta bilders ursprung. Andra tjänster (exempelvis ”ImageNet Roulette”) visar farorna med dålig AI, och hur mänskliga fördomar kan följa med till tekniken. Jutta talade även om Google som maktfaktor i våra liv, och hur det styr våra handlingar, hur vi får svar på våra frågor – där vi snart kommer att få lära oss att ställa frågan på rätt sätt så att vi får svar. Martin Törnros från Interaktiva rum visade exempel på hur en enkel fråga på Google kan ge ledande svar. Vad händer exempelvis om en skeptisk grundskolelev ställer en fråga om klimatförändringarna och får sökresultat som är riktade, varav några källor är tvivelaktiga? Martin visade även hur biblioteken kan använda sig av olika AI-verktyg såsom ”Talk to Books”, där man kan ställa frågor som besvaras av textutdrag från böcker, men menade att när man använder intelligenta system så behöver man förstå sina egna data, den data som har använts för att träna systemen, samt lite vad som händer under huven. Jutta påpekade att biblioteken måste ta tag i utmaningarna som AI för med sig och jobba mycket med källkritik, och vi som människor måste vara medvetna om olika infrastrukturer i vårt samhälle och inte bara skapa tekniska lösningar på tekniska problem utan att förstå dem.

chals1

Hur kan datorer tolka text?

Det finns många olika appliceringar av AI på text, bland andra textklassning, översättningar, skapande av abstract och svar på frågor, något som Johan Eklund från Högskolan i Borås berättade om. Inom biblioteksvärlden har det länge funnits möjlighet att extrahera ord från texter för att skapa nyckelord, men dessa har då tagits ur sitt sammanhang. Man kan numera skapa semantiska kartor över relaterade termer, och genom att använda Topic Modeling ge orden en kontext. Man kan även genom att använda Deep Learning lära system att känna igen mönster i texter och minnas tillbaka till andra texter. Hur kan då detta hjälpa forskare? Mer än 3000 forskningspublikationer publiceras varje dag (varav hälften bara läses av en handfull personer), och det försvårar för forskare att hitta relevant litteratur. Karita Kasurinen och Victor Botev visade Iris.ai, ett nytt verktyg som gör systematiska litteraturöversikter inom ett forskningsområde. Iris skapar ett ”fingerprint” av den problembeskrivningen som forskaren har fyllt i, och matchar den med relevanta publikationer i samlingen, som relevansrankas. Iris testades i samarbete med Chalmers tekniska högskola i ett projekt, där man lyckades minska antalet forskningsartiklar i ämnet självkörande fordon betydligt.

”Framtida kommer ikke, vi lager den” – AI-exempel från verkligheten

Sedan Norges Nasjonalbibliotek beslutat att digitalisera alla samlingar i biblioteket inrättade man även ett AI-labb, vilket Svein-Arne Brygfeld berättade om. Med tillgång till stora samlingar av böcker, tidskrifter, tv, radio, dokumentärer, och fotografier har man haft stora testmöjligheter. Man skapade systemet Nancy, som med hjälp av Supervised Machine Learning kan klassificera digitaliserat material med stor träffsäkerhet. Med hjälp av Nancy och andra tjänster har man skapat metadata till ett helt digitalt bibliotek, fritt tillgängligt för vem som helst. Svein-Arne menade att synen på metadata kommer att förändras betydligt i framtiden, men att domänkunskap kommer fortsätta vara viktigt. Ett annat exempel på hur man jobbar med AI idag berättade Lars Andersson om. På Universeum har man skapat olika aktiviteter och utställningar både för skolklasser och för allmänheten, för att göra ämnet AI mer lättillgängligt. Den som besöker Universeum kan exempelvis via en dator få testa på att tävla mot en tränad modell, som ska gissa vad det är man ritar. Lars hade med sig flera datorer som stod framme under dagen, och det testades flitigt på lunchen och under eftermiddagsfikat av konferensens deltagare. Men det var svårare än vad man kunde tro att få datorn att gissa att det var en basketboll man hade försökt rita, inte en mustasch …

Bild chals 6 2019-10-14_10-18-18-334

Deltagare som testar AI-utmaningen från Universeum. Foto: Kristin Olofsson

Diskussion och sammanfattning av dagen

Dagens sista programpunkt var ett samtal mellan Ann-Sofie Axelsson, bibliotekschef på Chalmers, och Olle Häggström, professor på Chalmers. De sammanfattade dagen och ställde samtidigt frågor kring vad AI kommer innebära för biblioteken och samhället i stort. En rädsla var bibliotekariens roll, och Ann-Sofie menade att biblioteken behöver uppmärksamma att arbetsuppgifterna kommer att förändras inom branschen i framtiden. Olle nämnde enabling technologies istället för replacing technologies, och att människan har anpassat sig till nya arbetsformer tidigare i historien. Även de andra talarna gjorde inlägg i diskussionen, och frågan om vem som äger makten i framtidens informationssamhälle kom upp, och om AI tjänar oss eller tvärtom. Efter att frågan om etik lyftes av publiken bytte samtalet riktning till vilket ansvar som ligger hos oss, och hur vi ska kunna behålla kontrollen när den tekniska utvecklingen rusar fram. Dag nämnde att människan är en anpassningsbar till naturen, och att i framtiden kommer vi kanske ha vant oss vid AI. Kan detta innebära att vi vänjer oss mer vid övervakning och delar våra personliga data på rutin? Kontroll och regleringar av ny teknik brukar komma i efterhand, men det är svårt att definiera vad ’kontroll’ i det här fallet innebär, och för vem. Det är viktigt att vi axlar ansvaret för den tekniska utvecklingen och inte bara ser den som en ostoppbar flod, menade Jutta. Moderator Jan Nolin avslutade med att reflektera över att bibliotekariernas kompetenser är fortsatt viktiga i framtiden, och att biblioteken bör testa nya tekniker med en kritisk blick.

Efter en lång och intensiv dag bjöds det på mingel i Chalmersska husets bankvalv. Planeringsgruppen samlade in en stor mängd med förslag från gästerna på teman för nästa års ChALS, och man kan med säkerhet säga att det inte saknas spännande ämnen att utforska på framtida konferenser.

En kommentar till Reflektioner från ChALS 2019

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s