Besök på University of Crete, Campus Gallos, Rethymnon

 

Rethymnon

Ingången till biblioteket. Den kommer att fräscha upp och flyttas i ombyggnationen.

Första dagen på Campus Gallos I Rethymnon inleddes med ett långt samtal med bibliotekschefen Manolis Kokourakis. Han var mycket vänlig och glad över att jag var där och intresserad av deras verksamhet. Biblioteket är inte så gammalt, det byggdes för ca 20 år sedan och ansågs då vara exceptionell i sin arkitektur då det byggdes med tanke på samlingarnas placering och att där var många studentplatser. Det byggdes med tanke på framtiden och samlingarna skulle kunna växa. Nu är de redan trångbodda och de har fått pengar ca 70 milj. Kronor (en enorm summa för dem) att bygga ut det med ytterligare ett våningsplan nedåt, under den nuvarande byggnaden. Manolis Kokourakis har skickat mig ritningarna på det nya bygget och de ser väldigt bra ut. Jag kommer att lägga ut dem senare.

Där ska bli plats för mer böcker, seminarierum och mötesrum. Samlingarna växer hela tiden då de tar emot många donationer och katalogiserar alla. De håller ihop donationerna och placerar dem mitt i samlingen där de passar bäst i bokstavsordning. Även om de redan har 5 ex av en bok så kattar de den ändå. Detta verkar något överarbetat och tokigt i våra öron men det är så de gör. De reflekterar inte ens att de redan har 5 ex av boken. Pga. det står det kartonger med böcker som donerats överallt och de hinner naturligtvis inte med och har inte heller plats. Som ni kan se på en av bilderna så utnyttjar de all plats de har och bygger compactushyller runt ventilationsrören till och med.

Store

Hyllor över allt som är byggda anpassade efter ventilationsrören.

På biblioteket i Rethymnon är de som jobbar där inte utbildade bibliotekarier, i motsats till biblioteket i Heraklion där nästan alla är bibliotekarier, utan de är ämneskunniga och detta anses viktigt då där även finns en stor samling av rara böcker och inkunabler. De har börjat arbeta i biblioteket för att de hade något projekt eller forskade i ett speciellt ämne och så blev de kvar. De ifrågasätter inte direkt varför de gör som de gör (vilket de gjorde i Heraklion) utan tycker att ämnet i sig är viktigare än bibliotekskunskapen. På campus Gallos har de alla utbildningar i humaniora, historia, arkeologi, språk och pedagogik bland annat. De har erasmusstudeneter som jobbar i biblioteket och som har kommit till universitetet för att studera ett speciellt ämne. Studenterna jobbar tex med att digitalisera de rara böckerna vilket de har många av. När de väl är digitaliserade läggs filerna i en digital katalog, Anemi, ämnesvis. De länkar inte filerna i deras lokala katalog Aleph eftersom det inte går. Jag vet inte men jag tror att de går utmärkt men de har tyvärr inte kunskapen. De har en gammal scanner de använder och sparar filerna på en extern server som de sedan tar och bär till sin egna dator för att behandla filerna. De kan inte göra detta i det rum där scannern står för den datorn har inte internet uppkoppling. Inget konstigt alls tycker de. Det är enkelt att skanna och lägga upp filerna på en extern server som man bär med sig. Det är där bla bristen på bibliotekskunskap kommer in…. Detta arbete tar en enorm tid och är ständigt pågående och kommer aldrig ta slut i den takt de har. Ta en titt på bilden längst ner. Det är servern för hela biblioteket!

Bok

Denna bok är den första bok som trycktes och är från 1499. Det är ett lexikon.

Skanning

Skanning pågår. Den lilla svarta lådan bredvid är den externa server där de sparar allt skannat och bär med till sin arbetplats och dator med internet uppkoppling.

Server

Biblioteksservern!

Anki Årman

 

BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS VOUTES

Dagen började med att Maria insisterade att ta med mig till hennes favorit strand för ett bad eftersom hon blev förfärad när hon hörde att jag ännu inte hunnit med att bada. Sagt och gjort! En tur till en underbar liten strand utan turister tidigt på morgonen var underbart! Tänk om vi kunde starta dagen så!!!!

ITE

Efter badet var det dags för ett besök på ITE som är ett tekniskt institut där de bedriver forskning knuten till universitetet. Vad jag förstod så  bestod det av groddföretag som härstammar från forskning gjord på universitet vilket innebär att de har ganska mycket pengar de får också bidrag från EU. De har ett litet bibliotek med två bibliotekarier som förser forskarna där med information. Deras böcker ligger i universitetsbibliotekets lokala katalog, Aleph, och är därför sökbara. Låntagarna kan välja ITE som hämtställe eller tvärtom, eftersom det är lite långt från ITE till universitetsbiblioteket. Spiridoula, jobbar på ITE, berättade att de har sagt upp alla tryckta tidskrifter och endast har de e-tidskrifter som som finns tillgängliga via biblioteket. De har många besökare och flitiga användare och när jag var där så var det full aktivitet. De har mycket generösa öppettider 8-18 och endast två anställa vilket innebär att en av dem sitter alltid sitter i informationsdisken. Det har sina nackdelar eftersom det inre arbetet hela tiden ligger efter. Eftersom de alla varit så generösa och omhändertagande så var det min tur att bjuda dem på en  festmåltid. Så alla som kunde följa med gjorde det till en trevlig restaurang vid stranden där vi än en gång åt och drack, skrattade och grät efersom det var min sista dag! Men för att jag inte skulle glömma dem (vilket jag aldrig kommer att göra!) så fick jag massor av presenter att ta med hem. Teckningar gjorda av deras barn, hemmagjord apelsinlikör, godis, ett vackert pennskrin, pennor, vackra block, kassar och mycket mer!

Imorgon blir det bussen till Rethymnon för en veckas besök på Capus Gallos. Hoppas det blir en lika spännande och fantastik tid som den jag haft i Heraklion!

 

Gänget


PresenterSpyridoula

BESÖK PÅ UNIVERSITY OF CRETE, CAMPUS VOUTES

Dag tre och fyra.

Dagen inleddes med att Eleftheria 1 och 2 berättade om deras fjärrlåneverksamhet. Biblioteket tar betalt för fjärrlån även om man är anställd forskare. Fjärrlån till studenter existerar mycket sällan. Däremot får varje student gratis en kursbok till varje kurs av staten. De har ett system som heter Eudoxus där kursledaren lägger in den kurslitteratur som är aktuell för kursen och från varje kurslista får studenten välja en bok som biblioteket förmedlar. På så sätt får också biblioteket vetskap om vilken kurslitteratur som är aktuell.

De tar artikel kopior från Subito och böcker från andra bibliotek i Grekland, i enstaka fall från BL. Artiklarna sänds direkt till beställaren som PDF-filer. När de vill låna en bok från ett annat utländskt bibliotek så sker det via mail och de tycker att det fungerar bra. Bibliotekarier är hjälpsamma av naturen, det är en av anledningarna till att vi valde detta yrke menar de, så därför fungerar det bra att skicka beställningarna via mail. Pga att det kostar pengar att beställa fjärrlån så har de inte så många per år men de trodde ca 150 kopiebeställningar. Efter en gedigen grekisk fika så var det dags för mig och min presentation om Chalmers och bibliotekets verksamhet för de grekiska kollegorna. Trots strul med ett USB som vägrade att fungera så gick det vägen eftersom jag hade med mig min dator och hade sparat presentationen på den men även skickat den via min g-mail så jag kunde plocka upp presentationen den vägen ifall min dator och uppkopplingen skulle strula men tack vare Eduroam så funkade min dator och allt gick vägen. Hurra! Presentationen var mycket lyckad och de hade många frågor om Kuggen, varför vi inte har några böcker där när vi har studenter och utbildningar där, ACE biblioteket ser ut som en dröm och som ett bibliotek ska se ut, vår media budget måste vara enorm, varför gör vi så få timmar i infodisken, om det inte finns böcker på Kuggen vad gör personalen där då…. Frågorna var många och jag försökte förklara vårt sätt att jobba och vi hade en livlig och intressant diskussion om vår profession och vårt sätt att jobba. På kvällen blev jag bjuden på en riktig kretensisk brakmiddag på en lokal restaurang med alla dess tillbehör både fast och flytande! Det var oerhört generöst av dem eftersom deras lön inte är så hög, ca 10 000kr/månaden. Men som grekerna säger: Vad gör det? Vi lever och har hälsan låt oss njuta av det! Det blev många glada skratt den kvällen!

Nästa dag visade mig Maria deras lokala system Aleph och hur de katalogiserar i det. Det är ett israeliskt system som de haft i många år och som de tyvärr betalar mycket pengar för. Men eftersom de inte har någon nationell biblioteksstrategi, alla universitet gör som de tycker är bäst, så sitter de fast i det. Maria har pratat med andra bibliotek som har Koha och även kikat lite på det och hon tycker det verkar bra och tycker det skulle vara bra om de fick testa det. Det blåser lite positiva vindar och det har börjat pratas om att försöka gå samman och utveckla en nationell strategi och det är bra, tycket Maria, för det behövs om vi ska kunna hävda oss som bibliotek och bistå universitetet med de resurser som de behöver för sin forskning. Universiteten måste bli bättre på att samarbeta anser hon. Sedan var det dags för….. Coffebreak!!!!!

Sigrid (en dam från Tyskland!) visade mig deras barnhörna med böcker som besökarnas barn kan låna och läsa på plats. Det hela började med att de fick en donation av barnböcker av en anställd professor som ofta hade sin dotter med sig när han besökte biblioteket. Dotter satt gärna och läste så professorn kunde botanisera i biblioteket i lugn och ro. På så sätt så bildades deras barnhörna som har växt med åren så där även finns en rithörna. Böckerna finns i den lokala katalogen med enkel kattning så de är faktiskt sökbara. Sigrid berättade också om alla deras donationer särskilt av medicinsk litteratur som de införlivar i katalogen.

Manolis är deras alltiallo, vaktmästare, it-tekniker och allmän fixare. Han visade mig deras printersystem som är ett hemmasnickrat system där studenterna köper ”utskriftsquota” i infodisken genom att bibliotekarierna loggar in och lägger till utskriftsmöjligheter på deras datorkonto. När studenten sedan loggar in på sitt konto så kommer deras saldo upp på skärmen så att de genast ser hur mycket de har och när de skriver ut så kan de se hur det räknar ner. Smart och enkelt förutom att de endast kan lägga på utskrifter hos bibliotekarien i infodisken så att de måste hantera kontanter.

Dagen avslutades med bussen in till Heraklion och ett besök på det arkeologiska museet som samarbetar med universitetets del i Rethymnon där den historiska och arkeologiska institutionen ligger.

Anki Årman

 

FikapausUtekväll

Besök på University of Crete, Campus Voutes

Dag 2.

Eftersom det blivit lite omkastningar i det digra schemat de gjort för mig så började dagen med att Marina visade mig hur de katalogiserar examensarbeten och dissar. Alla universitetsbibliotek har samma bibliotekssystem men inget nationellt gemensamt där alla katalogiserar. Vilket innebär att alla sitter på sina egna campus och gör sina egna kattningar av samma bok vilket kan tyckas vara slöseri men det finns inget samarbete mellan biblioteken. Det är synd tycker Marina för vi sitter och gör samma jobb om och om igen. Det finns ingen nationell bibliotekstrategi. Hon avundades vår nationella Libris! När de katalogiserar examensarbeten och dissar så lägger de in ett datum i ett av marcfälten där arbetet blir tillgängligt i deras opac. Vilket de kattar som vanligt men det blir inte tillgängligt förrän det datum har passerat som de angett i kattningen. Intressant! Eleftheria 2 hade gjort en jättefin presentation om universitetet och biblioteket som hon höll för mig och sina kollegor. Samtidigt meddelade de mig att de hade tagit kontakt med en kollega, Erini, på ett av universiteten i Aten som jobbar med tillgänglighet för studenter och som är en av de få som gör det i Grekland. Trots inga medel alls så har hon lyckats att få vissa böcker inlästa som ljudböcker. Cretakollegorna berättade att jag var på besök och vad jag jobbade med. Hon ville då gärna utbyta erfarenheter och sagt och gjort så ringde vi upp henne på Skype och hade en liten oförberedd telefonkonferens och utbytte erfarenheter och jämförde alla våra svårigheter. Väldigt roligt och intressant! Givetvis så bjöd jag henne att komma och besöka oss på Chalmers för att se hur vi jobbar med tillgänglighet till våra studenter.

Efter fikapausen där det vankades nya goda grekiska bakverk som de snälla kollegorna skämmer bort mig med, var det dags för ett besök på den Medicinska institutionen och deras medicinska museum som vårdas av den fantastiskt entusiastiska Vaso. Hon visade mig runt bland gamla instrument och berättade fantastiska medicinska historier ända från minoisk tid och fram till dags dato. Mycket intressant och roligt att bli guidad av en så kunnig och entusiasmerande person!

Sedan var det dags att ta bussen tillbaka till Heraklion och ett besök på Natural History Museum of Crete, som tillhör universitet. De har fokus på floran och faunan på Kreta och dess utrotningshotade arter och har som uppgift att förevisa och upplysa, särskilt barn och skolklasser, om vikten om att ha en levande natur och att vårda den för eftervärlden. Deras barnverksamhet var verkligen något för våra museum och institutioner att ta efter.

Anki Årman

Vaso joch Anki

museumMedicinska museet

Besök på University of Crete, Campus Voutes

Ingång

Dag 1. Bussturen från Heraklion centrum till University of Crete, campus Voutes tog 20 minuter. Universitetet ligger utanför Heraklion i lantliga omgivningar uppe på en sluttning med utsikt mot havet. Eleftheria Tzanakis som är något av ställföreträdande chef på plats tog emot mig tillsammans med Manolis, Vicky och Giota. Genast fann vi varandra och började fråga ut och jämföra våra arbetsplatser. Väldigt roligt! Efter en rundvandring i biblioteket och samlingarna bjöds på hemlagad grekisk tiropita (smördegsinbakad fetaot, mums!), chokladkaka och en kaka som var som en kringla med sesamför och choklad. Det var mat- och fikarapporten! Under fikat fortsatte utfrågningen och jämförandet av våra arbetsplatser och sättet vi jobbar på vilket inte skiljer sig så mycket. Förutom att vi har bättre ekonomi till media än vad de har. Vicky berättade om mottagandet av nya studenter där alla måste gå en entimmas kurs/föreläsning om hur biblioteket är uppbyggt och hur man lånar böcker. Har de inte gått denna kurs får de inte ansöka om lånekort. Lånetiden  är 30 dagar med möjlighet till förlängning och studenter får låna max 8 böcker åt gången. Anställda får låna mer. Externa användare kan få tillgång till biblioteket men de kan ej låna böcker. Alla böcker och tidskrifter är disponerade på öppna hyllor eftersom tanken är att studenter och anställda ska komma åt böckerna/tidskrifterna. Varför ha de i slutna magasin??? De ska ju användas!! Var deras resonemang. Gallring förekommer inte. Varför slänga när vi en gång investerat i det? Alla inköp bildar en helhet och en röd tråd genom hela samlingen. Om man gallrar och slänger hur vet man att man slänger rätt saker? Hur kan man veta att det inte kommer till användning i framtiden? Hur kan vi avgöra nu vad som kommer att användas i kommande kurser? Det var deras frågor till mig och jag hade faktiskt inget bra svar.

Imorgon ska vi ha en genomgång av Journal acquisitions och bokinköp samt besök på deras Medicinska institution (som är stor) och det Medicinska museet på campus.

Anki Årman

Elefheria

VickyUtsikt

Hellre grits tillsammans: rapport från World Open Library Foundation Conference

Sitt namn till trots erbjöd WOLFcon (World Open Library Foundation Conference) få förvillade varulvsfantaster i pälsbeklädd kostym. Istället befolkades denna historiens första WOLFcon av en salig blandning bibliotekarier, systemutvecklare och representanter för systemleverantörer i sedvanlig dräkt. Gemensamt för de deltagande var engagemanget i och intresset för de olika projekt som stiftelsen Open Library Foundation (OLF), tillägnad open source- och opan access-teknik inom biblioteksvärlden, driver. Bland dessa projekt finns också organisationen Open Library Environment (OLE) och knowledge basen GoKB, men det var tydligt att fokus just nu ligger på open source-projektet och bibliotekstjänstplattformen FOLIO.

Det var förstås även FOLIO, och Chalmers planer på att inom en inte alltför avlägsen framtid börja använda FOLIO som biblioteksdatasystem, som förde mig till ett försommarvarmt Durham, NC, nyfiken på den ”community” som så ofta beskrivs som FOLIO-projektets kärna men som kan te sig litet abstrakt betraktat från kontoret på ett förhållandevis litet bibliotek i Sverige. Att  komma till WOLFcon — som välkomnade 190 deltagare — och inse att communityn faktiskt utgörs av människor, med kunskap, erfarenhet och engagemang, var inspirerande och hoppingivande.

Möten och modeller

2018-05-08 19.19.49

Kristin Martin från University of Chicago håller i en session om e-resurshantering. (Foto: Theodor Tolstoy)

Veckan inleddes med ett ”FOLIO Meetup”, med samma upplägg som den FOLIO-dag som hölls i Uppsala i höstas, riktad främst till dem ännu inte börjat engagera sig i FOLIO. Duke Universitys Tim McGearys inledande anförande kring Dukes mångåriga engagemang i FOLIO och OLE följdes av demonstrationer av utvalda delar av systemet, presentationer av special interest groups, datamodeller och roadmaps, och — äntligen! —  ett diskret offentliggörande av namnen på de två biblioteksorganisationer — University of Alabama och Five Colleges Consortium — som tillsammans med Chalmers kommer vara först ut att använda FOLIO med tjänster från EBSCO.

Tisdag, onsdagen och torsdagen riktade sig mer till dem som redan är involverade i FOLIO. Efter morgnarnas plenary sessions erbjöd schemat ett flertal valmöjligheter, med många parallella spår och arbetsmöten. Jag passade på att skaffa mig en bättre inblick i bland annat arbetet med moduler för MARC-katalogisering och batchhantering. Jag bevittnade även delar av ett tre dagar långt arbetsmöte (med ämnesspecialister, UX-designers och utvecklare) kring FOLIO:s framtida, ej ännu utmejslade funktionalitet för e-resurshantering — en synnerligen viktig fråga för oss här på Chalmers, där de elektroniska resurserna utgör en överväldigande stor andel av samlingen.

När WOLFcon inföll var det två veckor kvar till införandet av den nya dataskyddsförordningen, så förstås erbjöd konferensen även en session tillägnad GDPR och anonymisering. Med deltagare från flera amerikanska bibliotek och från några av de företag som arbetar med den tekniska utvecklingen av FOLIO på plats blev det en intressant diskussion om olika tekniska lösningar såväl som om den eventuella konflikten mellan begränsning av datalagring och möjligheter till statistikuttag.

Vid en session hade jag dessutom nöjet att själv, tillsammans med kollegor från Tyskland och USA, vara med och presentera vad arbetsgruppen för hantering av analytiska och boundwith-poster arbetat med. Den datamodell vi visade upp — ett försök att försona europeiska katalogiseringstraditioner med amerikanska, komplexitet och oförutsägbarhet med enkelhet och standardisering — inspirerade en mycket animerad diskussion bland deltagarna.

Det viktigaste målet

Det starkaste intrycket jag tar med mig från WOLFcon är just  diskussionerna, de varierande utgångspunkterna, de ibland delade, ibland vitt skilda, erfarenheterna, generositeten — ja, insikten att FOLIO-communityn består av människor som delar med sig av sin tid och sina idéer. Som, för att parafrasera en representant från Index Datas Sebastian Hammer, arbetar tillsammans om än utspridda för att skapa en flexibel, community-ägd plattform bortom de proprietära systemens slutna trädgårdar. Vem vill inte vara del av någonting sådant?

Nu är Chalmers en del av det — liksom EBSCO, Cornell, Index Data, ett gäng tyska och kinesiska konsortier, Duke, Stacks, Texas A&M, Samhaeng. Aktörer från olika länder, offentliga och privata, av olika omfång, med olika förutsättningar, styrkor, svagheter och insatser. Och som en del av utbytet finns förstås också kompromisserna, missförstånden, de ändlösa diskussionerna, de enskilda behoven som aldrig lyckas blir del av de gemensamma.

”There are many right ways,” sade EBSCO:s Gar Sydnor under ett kort anförande. Tanken är betryggande, men också svår. För om många tillvägagångssätt är rätt, hur kan vi enas kring något med tillräcklig kraft för att genomföra det?

Ett av mina favoritinslag på WOLFcon var den gemensamma konferensfrukosten. Ackompanjerade av ömsom grits ömsom gröt möjliggjorde dessa morgonstunder — innan folk hunnit samla sig i sina vanliga arbetsgrupper — möten med människor som just den dagen råkade äta frukost vid samma tid. Jag tänker att just den öppna och välkomnande atmosfären, tryggheten och spänningen i att kunna slå sig ned vid ett nytt bord och plötsligt vara del av en ny, oförutsedd konstellation av kompetenser och erfarenheter, är en förutsättning för att projektet ska kunna rymma både kompromisser och kreativitet, och för att vi som community ska våga och orka dela med oss av och i någon mån släppa taget om våra tillvägagångssätt och idéer.

Låter det spännande? Med OLE:s Ginny Boyers ord: “To get engaged, just show up.”

/Lisa Sjögren

Påskquiz för CLS

DSC_9884

Sedan våren 2017 är Chalmers bibliotek en del av institutionen CLS, Communication and Learning in Science, på Chalmers. Organisationen delas sedan 1 januari 2018 in i åtta avdelningar med ansvar för verksamheten. På institutionen etableras även två vice-prefekter för att arbeta med utbildnings- och forskningsprocessen. Ledningsgruppen utgörs av avdelningschefer och viceprefeketer. Verksamheten växer och vi närmar oss 100 personer. För att skapa bättre förutsättningar för utveckling av verksamheten inrättas avdelningar i storleken om 10-20 personer där avdelningschefsskapet är operativt och integrerat i det löpande arbetet.

För att att skapa förståelse för varandras verksamheter genomförde avdelningen för Användarservice en påskquiz för personalen. Avdelningen för användarservice ansvarar främst för bibliotekets publika verksamhet och servicepunkter. Vi följde med ledningsgruppen för CLS i jakten på vinst i påskquizet.

Påskquizen visade sig vara ett lyckat försök att öka förståelsen för bibliotekets lokaler och publika verksamhet och vi hoppas kunna fortsätta med detta framöver genom ögonen på andra delar av verksamheten.

Inga fler inlägg.