Nu sjösätts research.chalmers.se

”Administrera mindre och forska mer”. Det är en av grundtankarna bakom den nya forskningsdatabasen research.chalmers.se som håller på att ta form. Målet är att den ska bli en samlingsplats för all Chalmers forskningsinformation.

Chalmers bibliotek har fått i uppdrag att samla Chalmers alla externt finansierade forskningsprojekt i en kvalitetssäkrad databas. All information om pågående projekt (startår 2012 och framåt) samlas in. Nu lanseras tjänsten mot Chalmers institutioner en efter en. månad. Det är steg ett i research.chalmers.se, en projektdatabas, som sjösätts nu.

Samla forskningsinformationen
På sikt är tanken att CPL, Chalmers Publication Library, ska slås samman med research.chalmers.se, och bli en överskådlig samlingsplats för hela Chalmers forskning. Databasen blir en plattform för att sprida forskningen externt samtidigt som det blir ett bra verktyg för alla våra forskare.

– Målet är att varje forskare ska kunna se allt sitt eget arbete på ett och samma ställe – ”här är min forskning!” – t.ex publikationer och projekt. Det blir ett användbart i CV, finansieringsansökningar och så vidare, säger Kristin Olofsson, projektledare för research.chalmers.se. Vi registrerar och kvalitetssäkrar datat på biblioteket. Poängen är ju att informationen i systemet ska kunna spridas och återanvändas, då måste all data matas in korrekt från början.

Forskningsmönster
Med alla forskningsprojekt samlade blir det möjligt att få en överblick om man vill se mönster, till exempel hur projekt fördelar sig mellan institutioner och avdelningar. Vilka finansiärer, samarbetspartners och länder är vanligast? Vem forskar om vindkraftverk?

filterEn datahubb för återanvändning
Utvecklingsteamet, som består av Urban Andersson, Rolf Johansson, Henrik Karlsson, Mikael Weiss och Kristin Olofsson, alla på biblioteket, ser också andra möjligheter för databasen i framtiden.

– Just nu är fokus internt, för att få in och säkerställa all data så att vi ska få ut något värdefullt i andra änden. Sedan är tanken att göra databasen publik och sprida den på olika sätt. Mottot är ”så öppet som möjligt”, så datat som vi har samlat in ska kunna återanvändas av andra databaser. Skulle det finnas känslig information kan forskaren markera att projektet inte får visas publikt. Just nu planerar man att återanvända projektinformationen på Chalmers webbplats, chalmers.se, för att slippa den manuella hanteringen av forskningsprojekt där, säger Kristin Olofsson.

projektsida

Just nu krävs det att man är anställd på Chalmers och har ett giltigt CID-login för att ha åtkomst till research.chalmers.se, men en publik lansering planeras inom inte alltför avlägsen framtid.

Kontakt: kristin.olofsson@chalmers.se

/Christian Löwhagen

Chalmers biblioteks fond för OA-publicering

Bibliotekets fond för OA-publicering har nu åter öppnats. Chalmers forskare har möjlighet att ansöka om pengar från fonden för att kunna publicera sig i Open Access-tidskrifter. Biblioteket startade fonden 2011 och sedan dess har ett 60-tal artiklar publicerats med hjälp av medel från fonden. Några få riktlinjer finns för att man ska beviljas bidrag från fonden:

  • Tidskriften ska vara en ren OA-tidskrift. Fonden stödjer inte publicering i s.k. hybridtidskrifter.
  • Artikelns korresponderande författare ska vara anställd på Chalmers.
  • Artikeln ska registreras och laddas upp i fulltext i Chalmers publikationsdatabas (CPL) senast vid tidpunkten för publicering.

Vi tar emot ansökningar löpande och tillämpar först till kvarn-principen.

All information om fonden samt ansökningsformulär finns på bibliotekets webbsidor: http://www.lib.chalmers.se/publicering/open-access/fond-foer-oa-publicering/

/Kristina Graner

Nytt på OA-fronten

Nyligen tog vi fram färska siffror på antalet artiklar som har en fritt tillgänglig fulltext deponerad i CPL (refereegranskade artiklar och konferensbidrag). De visar att andelen OA-publiceringar senaste åren legat ganska stadigt på ca 29 %. Det stora klivet togs mellan 2010 och 2011 då andelen steg från 16 % till 28 %, därefter har det stått relativt still. Att det skedde en stor ökning efter 2010 beror på att Chalmers OA-policy infördes 2010 samt att biblioteket i samband med detta satsade mer resurser på att sprida information om OA och genomförde olika satsningar kring detta.

Hur vi ska göra för att ta nästa kliv återstår att se, men det är ju tydligt att vi nu måste hitta nya strategier för att få våra forskare intresserade av att publicera Open Access. Notera dock att siffrorna inte visar andelen publikationer publicerade med så kallad Gold Open Access (publicering i rena OA-tidskrifter), även om många av dessa även är parallellpublicerade i CPL.

OA_diagram

Anmärkningsvärt när man tittar på OA-publiceringen per institution är Fundamental fysik som mellan 2013 och 2014 ökade från 33 % till 75 %. En viktig anledning till det är projektet SCOAP3 som startade i januari förra året. Genom detta har ett antal ledande tidskrifter inom högenergifysik omvandlats till OA-tidskrifter som forskare kan publicera sig i utan kostnad. Artiklarna publiceras med Creative Commons licens och kan därmed enkelt laddas upp i CPL.

Den höga stapeln för Signaler och system 2012 beror sannolikt på det projekt biblioteket drev tillsammans med institutionen under 2013.

Likväl närmar vi oss nu med stormsteg en milstolpe för OA-publiceringen i CPL. När som helst kommer vi passera 5000 deponerade fulltexter:

OA_050213

Inom kort kommer vi åter att öppna vår fond för OA-publicering. Fonden har funnits sedan 2011 och hittills har ett 60-tal artiklar publicerats med hjälp av medel från fonden. Mer information kommer inom närmsta veckan.

/Kristina Graner

Kommentar till Vetenskapsrådet angående förslag till nationella riktlinjer för open access

Vetenskapsrådet fick 2013 i uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata. Bakomliggande är en rekommendation från EU-kommissionen till medlemsstaterna 2012, om tillgång till och bevarande av vetenskaplig information. Processen att utarbeta riktlinjer för hur forskningsresultat och –data ska göras öppet tillgängliga sker följaktligen i en internationell inramning.

VR har i oktober 2014 publicerat ett förslag till nationella riktlinjer på sin webbplats, och VR efterfrågar kommentarer till förslaget. Följande kommentarer är sammanställd efter diskussioner inom Chalmers tekniska högskola.

VR:s förslag till riktlinjer vad gäller publikationers tillgänglighet är avsedda att gälla från 2025 och innebär att sakkunniggranskade artiklar och konferensrapporter som utgår från forskning finansierad med offentliga medel ska publiceras med omedelbar öppen tillgänglighet samt med Creative Commons-licens. Samma villkor föreslås gälla även för böcker och för konstnärliga verk.

Riktlinjerna avseende forskningsdata innebär att sådan data som tagits fram med offentlig finansiering och som refererats i vetenskapliga publikationer ska göras öppet tillgänglig. Detta förutses ske stegvis och på lång sikt, men med delmålet att genomföra pilotprojekt under den kommande femårsperioden fram till 2020.

Målsättningen att åstadkomma öppen och fri tillgänglighet till vetenskapliga publikationer – open access – har under det senaste decenniet stått i fokus för debatten kring den vetenskapliga kommunikationen. Bakgrunden är att den traditionella modell där forskaren överför en exklusiv nyttjanderätt till en tredje part, de vetenskapliga förlagen, har blivit dysfunktionell i en nätbaserad kommunikationsmiljö. Tredje parts affärsmodell är att ta betalt av de personer som vill använda forskningsresultaten, vilket innebär att man måste begränsa tillgängligheten i stället för att utnyttja de spridningsmöjligheter som finns. Detta är inadekvat inte bara för den som vill nyttja informationen, utan även för forskaren som vill nå en så stor målgrupp som möjligt.

Det går att räkna upp ett mycket stort antal initiativ från olika aktörer med syftet att åtgärda dessa dysfunktioner i det vetenskapliga kommunikationssystemet. Till exempel gäller det forskningsfinansiärer som i avtalsvillkoren ställer krav på öppen tillgänglighet, lärosäten som byggt upp en infrastruktur för att möjliggöra öppen spridning samt initiativ inom forskarsamfundet där man skapat öppna arkiv och tidskrifter med öppen tillgänglighet. Det går att peka på många framgångsrika förebilder, samtidigt som skälen att man ännu inte uppnått universell öppen tillgänglighet är väl analyserade.

Chalmers har sedan 2010 ett rektorsbeslut på att den publicerade forskningen ska göras öppet tillgängligt i högskolans publikationsdatabas. Detta är ett exempel på så kallad ”grön open access”, och denna modell har anammats vid många universitet och högskolor, över hela världen. En betydande andel av den vetenskapliga litteraturen finns idag öppet tillgänglig via denna infrastruktur. Flera av de ämnesområden som är representerade inom Chalmers använder även arXiv.org, vilket är ett öppet arkiv som för de berörda forskargrupperna är av avgörande betydelse för att sprida forskningsresultat och för att följa forskningsfronten.

Det förslag till riktlinjer som VR har framfört bortser från denna etablerade och fungerande infrastruktur. I stället sätts en målbild, avsedd att gälla från 2025. Effekten av detta kan bli mycket problematisk eller rent av kontraproduktiv, givet det uppdrag VR har fått. I och med det långa tidsperspektivet är det också svårt att ta ställning till målbilden. En målbild som sätts på tio års sikt kan visa sig bli helt trivial eller överspelad av den tekniska eller juridiska utvecklingen. Mest bekymrande är dock att målbilden inte tar stöd i och anknyter till befintlig infrastruktur. I ett värsta scenario kan det inte ens uteslutas att riktlinjerna initialt medför en försämrad tillgänglighet.

Som jämförelse kan nämnas den nationella strategi för open access som antagits i Danmark. Uddannelse- og Forskningsministeriet publicerade i juni 2014 en strategi som innehåller dels en vision om att skapa fri tillgänglighet, dels konkretiserade delmål. 2017 ska 80% av de granskade, vetenskapliga artiklarna utgivna under föregående år finnas fritt tillgängliga i öppna arkiv. Från 2022 är målsättningen att 100% av de vetenskapliga artiklarna ska finnas fritt tillgängliga.

Det går av VR:s förslag inte att utläsa någon motivering varför Sverige bör ha en mer passiv ambition, eller på vilka sätt villkoren för att tillgängliggöra danska forskningsresultat skiljer sig från svenska förhållanden. Det finns inte heller någon analys av vilka effekterna kan bli för svensk forskning, om tillgängligheten till svenska forskningsresultat är sämre jämfört med andra forskningsnationer. Vi menar att detta är mycket oroväckande.

VR:s förslag till riktlinjer gällande publikationer bör omarbetas utifrån rådande kunskapsläge och en ny version bör remitteras till lärosätena och berörda parter.

Förutsättningarna för att skapa öppen tillgänglighet till forskningsdata är givetvis mycket annorlunda än villkoren vad gäller publikationer. VR:s förslag till riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata är väl anpassat till rådande situation, och förslaget innehåller konkreta delmål samtidigt som man undviker att tidsätta den slutliga målbilden.

En viktig aspekt som dock bör belysas ytterligare gäller frågor kring nyttiggörande och innovation. Som påpekas i rapporten Forskning och innovation – statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande (Lidhard & Petrusson) så finns en stor oklarhet vad gäller rättigheter och skyldigheter angående hantering av kunskapstillgångar genererade vid svenska lärosäten, inklusive data. Det finns dessutom redan idag en brist på resurser vad gäller både kompetens och finansiering på de svenska lärosätena för att säkerställa vägen från ny kunskap till nyttiggörande, även om satsningen på innovationskontor är ett steg på vägen. Vad gäller tillgängliggörande av data samt ibland även verktyg som opererar på dessa, finns flera fallgropar som framgår av rapporten Open Innovation – A Handbook for Researchers (Holmberg, Norrman & Theander). Även om vi välkomnar en satsning på öppen data för att på så sätt öka nyttiggörandet av forskning, vill vi därför också betona utmaningarna i detta. Exempelvis är det mycket svårt att avgöra den kommersiella potentialen i en datamängd på förhand, speciellt som det eventuella värdet ofta uppstår i kombination av data. Kommersialisering är i många fall en viktig källa till finansiering av nyttiggörande, där ett för tidigt brett tillgängliggörande kan omöjliggöra eller försvåra att nytta och effekter faktiskt uppstår i samhället. Vi har också erfarenhet av svårigheten med anonymisering av data, speciellt då flera datamängder kombineras. Det är också viktigt att uppmärksamma att data är en infrastruktur som kräver resurser för att tillgängliggöra i ett fortvarigt tillstånd, varför man bör se över i vilken mån andra parter som exempelvis myndigheter är mer lämpliga ägare. Vi välkomnar därför en fortsatt diskussion och de föreslagna piloterna, för att på så sätt bättre utforska konsekvenser i praktiken.

Daniel Forsman, bibliotekschef

Sammanställt av Lena Holmberg, Innovationskontor Väst & Jonas Gilbert, Chalmers bibliotek.

Registrera ett unikt ID för forskare – ORCID

Vad är ORCID?
Open Researcher & Contributor ID – ORCID – är ett internationellt register för forskare. ORCID ger varje forskare ett unikt och permanent ID som används vid publicering och vid ansökningar. Genom ett unikt ID får man bättre möjlighet att knyta forskningsresultat till rätt upphovsperson. Systemet är under snabb uppbyggnad och i Sverige kommer Vetenskapsrådet att använda ORCID vid ansökningar från och med 2015.

  • ORCID samarbetar med äldre ID-system som t ex Researcher-ID, men till skillnad från dessa ägs inte ORCID av något enskilt företag utan är en öppen, non-profit organisation skapad av universitet, forskningsfinansiärer och vetenskapliga förlag.
  • ORCID är kostnadsfritt att skapa och använda för den enskilda forskaren.
  • ORCID är kopplat till forskaren och kan användas genom hela karriären.
  • ORCID innebär bättre datakvalitet i de internationella citeringsdatabaserna och blir därmed viktigt vid bibliometriska analyser och forskningsutvärderingar.
  • Det är enkelt och går snabbt att registrera ett ORCID.

Hur gör jag som forskare på Chalmers?
Här kan du registrera ett nytt ID eller koppla ett redan befintligt ORCID-ID till Chalmers tjänster. Ditt ORCID-ID visas i Chalmers Publication Library i anslutning till din publikationslista.
Frågor och synpunkter? Vänligen kontakta: cpl@chalmers.se

THE World Reputation Ranking

Den 5:e mars släppte THE sin World Reputation Ranking. En lista med de 100 lärosäten som fått flest röster i de enkäter som mäter anseende  och som årligen skickas ut till akademiker runt om i världen.  Chalmers har aldrig fått tillräckligt med röster för att komma med på denna lista, vilket var fallet även i år

Från Sverige är det bara Karolinska som finns med på årets lista (placering 51-60). Lund och Uppsala som tidigare funnits med har ramlat ur, vilket SR uppmärksammade och gjorde en stor sak av:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5801627

Tittar man på svarsfrekvensen så kan man se att den sjunkit sedan 2011, och ganska dramatiskt senaste året. 2011 baserades listan på 17554 svar, 2012 16639 och 2013 10536.

Man kan ju misstänka att denna minskning kanske har påverkat resultaten för de svenska lärosätena. Det blir ganska tydligt att THE inte har så mycket att utgå från när man tittar på poängen i listan.  För de 50 första har man presenterat poäng, resten bara placering i block. Harvard etta med 100 poäng och Universitetet i Osaka på 50:e plats med 5,7 poäng. Inser ganska snabbt att ranka de följande 50 blir svårt och varför THE valt att inte presentera några poäng för dessa.

/Lars Kullman

QS World University Rankings by Subject

För några veckor sedan presenterade QS sin ämnesrankning. Chalmers har klättrat i två ämnen, ligger oförändrat i fem och tappat i fyra. Eftersom QS bara presenterar placeringar över 50 i block är det svårt att uttala sig om exakta rörelser.

 

2013

2014

Computer Science & Info Systems

151-200

101-150
Engineering – Chemical

51-100

51-100
Engineering – Civil & Structural

51-100

101-150
Engineering – Electrical

46

51-100
Engineering – Mechanical

43

51-100
Chemistry

101-150

101-150
Environmental Sciences

101-150

51-100
Materials Science

51-100

101-150
Mathematics

151-200

151-200
Physics & Astronomy

101-150

101-150
Statistics & Operational Research

101-150

101-150

 

QS såväl som THE har under senare år börjat med att bryta ut delar av sina totalrankningar och valt att presentera dessa löpande under året. Förmodligen för att hålla liv i intresset kring rankningar över hela året. QS har utöver sin stora lista som presenteras varje höst: QS Rankings by Faculty, QS Rankings by Subject, QS Rankings Asia, QS Rankings Latin America, QS Rankings BRICS, QS Top 50 under 50. Alla baseras de mer eller mindre på data extraherad från den stora rankningen, och därmed är det inte heller några direkta nyheter som presenteras i dessa listor. Detta tror jag är en av förklaringen till att de inte får så stort genomslag. En annan förklaring är att om man bryter ner något tillräckligt mycket så kan nästan alla hitta något de är bra på, men i takt med det faller även det allmänna intresset skulle jag tro. De flesta vill ha en lista, därmed inte sagt att det alltid är rättvisande.

/Lars Kullman

No more posts.