THE World Reputation Ranking

Den 5:e mars släppte THE sin World Reputation Ranking. En lista med de 100 lärosäten som fått flest röster i de enkäter som mäter anseende  och som årligen skickas ut till akademiker runt om i världen.  Chalmers har aldrig fått tillräckligt med röster för att komma med på denna lista, vilket var fallet även i år

Från Sverige är det bara Karolinska som finns med på årets lista (placering 51-60). Lund och Uppsala som tidigare funnits med har ramlat ur, vilket SR uppmärksammade och gjorde en stor sak av:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5801627

Tittar man på svarsfrekvensen så kan man se att den sjunkit sedan 2011, och ganska dramatiskt senaste året. 2011 baserades listan på 17554 svar, 2012 16639 och 2013 10536.

Man kan ju misstänka att denna minskning kanske har påverkat resultaten för de svenska lärosätena. Det blir ganska tydligt att THE inte har så mycket att utgå från när man tittar på poängen i listan.  För de 50 första har man presenterat poäng, resten bara placering i block. Harvard etta med 100 poäng och Universitetet i Osaka på 50:e plats med 5,7 poäng. Inser ganska snabbt att ranka de följande 50 blir svårt och varför THE valt att inte presentera några poäng för dessa.

/Lars Kullman

QS World University Rankings by Subject

För några veckor sedan presenterade QS sin ämnesrankning. Chalmers har klättrat i två ämnen, ligger oförändrat i fem och tappat i fyra. Eftersom QS bara presenterar placeringar över 50 i block är det svårt att uttala sig om exakta rörelser.

 

2013

2014

Computer Science & Info Systems

151-200

101-150
Engineering – Chemical

51-100

51-100
Engineering – Civil & Structural

51-100

101-150
Engineering – Electrical

46

51-100
Engineering – Mechanical

43

51-100
Chemistry

101-150

101-150
Environmental Sciences

101-150

51-100
Materials Science

51-100

101-150
Mathematics

151-200

151-200
Physics & Astronomy

101-150

101-150
Statistics & Operational Research

101-150

101-150

 

QS såväl som THE har under senare år börjat med att bryta ut delar av sina totalrankningar och valt att presentera dessa löpande under året. Förmodligen för att hålla liv i intresset kring rankningar över hela året. QS har utöver sin stora lista som presenteras varje höst: QS Rankings by Faculty, QS Rankings by Subject, QS Rankings Asia, QS Rankings Latin America, QS Rankings BRICS, QS Top 50 under 50. Alla baseras de mer eller mindre på data extraherad från den stora rankningen, och därmed är det inte heller några direkta nyheter som presenteras i dessa listor. Detta tror jag är en av förklaringen till att de inte får så stort genomslag. En annan förklaring är att om man bryter ner något tillräckligt mycket så kan nästan alla hitta något de är bra på, men i takt med det faller även det allmänna intresset skulle jag tro. De flesta vill ha en lista, därmed inte sagt att det alltid är rättvisande.

/Lars Kullman

Publiceringsprojekt med Signaler och system

Under 2013 hjälpte biblioteket institutionen för Signaler och system med synlighet på webben, bl.a. genom att öka deras andel fulltexter i Chalmers publiceringsdatabas CPL.

Signaler och system

  • c:a 150 forskare
  • c:a 200 refereegranskade konferensbidrag/år
  • c:a 100 refereegranskade tidskriftsartiklar/år

Resultat 

Andel fulltexter av refereegranskade tidskriftsartiklar och konferensbidrag före och efter projektet

oaart

oakonf

/Lars Kullman

Stöd för publiceringsavgifter

Chalmers stöd för publiceringsavgifter i Open Access-tidskrifter har startat på nytt. Efter att ha legat nere under en period så tar nu biblioteket emot ansökningar igen.

OA01

För vilka kostnader kan man ansöka om stöd?

Fonden täcker kostnader för publiceringsavgifter som tas ut vid publicering i OA-tidskrifter. Inget stöd ges för extra avgifter i form av exempelvis färgtryck och extra bilder. Tidskriften ska vara registrerad i Directory of Open Access Journals och stöd ges endast för publicering i rena OA-tidskrifter. Prenumerationsbaserade tidskrifter som mot en avgift kan göra en enskild artikel Open Access, hybridtidskrifter, får inte stöd ur fonden.

Vem kan ansöka om medel från fonden?

Artikelns korresponderande författare ska vara anställd på Chalmers och detta ska tydligt framgå i artikeln för att hela publiceringsavgiften ska betalas av fonden. Artikeln ska registreras och laddas upp i fulltext i Chalmers Publication Library (CPL) senast vid tidpunkten för publicering.

Hur gör man för att ansöka?

Ansökan bör göras innan manuskriptet skickas till tidskriften så att fakturahanteringen blir korrekt.

Vi tar emot ansökningar löpande och tilldelning sker efter först till kvarn-principen. Använd formuläret nedan. Vi återkommer med besked senast två veckor efter att vi tagit emot ansökan. Bibliotekets beslut kan inte överklagas.

Formulär för att ansöka

/Lars Kullman

Ny Open Access-tidskrift inom kemi

En ny Open Access-tidsskrift startar under 2014. Det hade i sig inte varit så stora nyheter, om det inte var The American Chemical Society som startar tidskriften. De har av flera länge setts på som väldigt konservativa , speciellt när det kommer till fri tillgänglighet, så det här är ett stort steg.

Tidskriften kommer heta ACS Central Science, och ska publicera tvärvetenskaplig forskning från ett brett spektrum av de kemiska vetenskaperna, med peer-review och en i övrigt noggrann urvalsprocess, enligt ett pressmeddelande från i dagarna.

Det finns även planer på att göra tidigare publikationer fritt tillgängliga, en i taget, så kallat Editor’s Choice. Många detaljer kring nya tidskriften är fortfarande inte offentliggjorda, bland annat får vi vänta till våren för att få reda på vem som kommer leda arbetet.

/Märta

Open Access Week 2013

Open Access Week uppmärksammas just nu för fullt världen över, med syfte att lyfta fram och jobba med möjligheter och utmaningar med fri publicering av forskningsresultat. Årets tema är Redefining Impact, omdefiniera genomslagskraft, det vill säga hur man mäter och utvärderar spridning av vetenskapliga resultat.

OAW13

På samma sätt som att Open Access blivit så stort, bland annat tack vare digitaliseringen i allmänhet och internet i synnerhet, så gäller det även sättet att mäta impact på. Information existerar på ett annat sätt, så vi letar information på ett annat sätt, sprider den på ett annat sätt och förväntar oss att tekniken och strukturen bakom ska hänga med.

Nick Shockey och Jonathan Eisen, skaparna bakom webbserien PHD Comics, har gjort en video där de förklarar Open Access på ett underhållande sätt, där de tar upp bakgrund till forskningspublicering, processen, och hur utvecklingen har gått och varför Open Access kom till.

En punkt de tar upp är att allmänheten inte får ta del av vad de betalar för genom skatt genom den mer begränsande modell som finns nu. Detta har speglats i hur forskningsfinansiärer fördelar forskningsmedel, där fritt tillgängliga forskningsresultat är en del av kraven för att få bidrag beviljat. Det i sin tur reflekteras i forskningslärosäten, i stor utsträckning även i Sverige och Norden, och deras sätt att jobba med publicering och forskarstöd. (Läs mer om Open Access-policyer på forskningslärosäten och hos finansiärer i den här uppsatsen från i våras, av undertecknad och Fredrik Ros)

OA-PHDcomics Shockey och Eisen tror att den bästa lösningen fortfarande återstår att upptäcka, men att fri tillgänglighet är den generella vägen att gå. Open Access medför många möjligheter men också utmaningar, där bland annat kvalitetsbedömning fortfarande är en stor fråga.

 /Märta Sjöblom

Några Open Access-nyheter

Den nyligen lanserade Open Access-tidskriften PeerJ meddelar att deras artiklar nu kommer att indexeras av Scopus och PubMed Central. Redan från start har tidskriften indexerats av Google Scholar. Ett 60-tal artiklar har hittills publicerats inom ämnesområdena biologiska vetenskaper, medicin och hälsovetenskap.

PeerJ använder sig av en annorlunda finansieringsmodell som bygger på att man som forskare betalar en engångsavgift och därefter kan publicera i PeerJ livet ut i princip. All artiklar som publiceras i PeerJ har, utifrån liknande kriterier som i den etablerade OA-tidskriften PLoS One, genomgått peer review-granskning.

 

IEEE startar en ny Open Access-tidskrift, IEEE Access, vilken man beskriver som en ”mega journal”. Artiklar inom IEEE’s alla ämnesområden tas emot och man utlovar en snabb peer review-process, där granskningskommittén antingen accepterar eller refuserar artikeln, i den form den är inskickad.

IEEE har sedan tidigare ett par rena OA-tidskrifter och fler är på gång och för de flesta av sina traditionella tidskrifter erbjuder man möjligheten att mot en avgift göra sin enskilda artikel fritt tillgänglig. IEEE har även sedan länge en generös policy vad gäller parallellpublicering.

 

/Kristina Graner

Inga fler inlägg.