Biblioteket lanserar fond för Open Access-publicering

Idag inleds årets Open Access Week, ett internationellt, årligen återkommande evenemang vars syfte är att lyfta fram Open Access inom vetenskaplig publicering. Flera lärosäten i Sverige och i världen kommer att uppmärksamma detta på olika sätt.

På Chalmers bibliotek väljer vi att i samband med detta lansera en fond för Open Access-publicering, som en följd av den Open Access-policy som togs av rektor i januari förra året. I policyn rekommenderas Chalmers forskare att, när det är lämpligt, välja att publicera sig i en tidskrift som finns fritt tillgänglig på nätet, en så kallad Open Access-tidskrift. Den här typen av tidskrifter har inga prenumerationsavgifter utan är tillgängliga för alla att läsa, och måste därmed även finansieras på annat sätt. Många löser detta genom att ta ut en avgift från författaren som vill publicera sig i tidskriften.

För att lyfta fram den här typen av tidskrifter och underlätta för Chalmers forskare att följa rekommendationen i policyn finns i och med fonden en möjlighet att ansöka om pengar för att täcka den avgift som tas ut vid publicering i rena OA-tidskrifter.

För att få stöd från fonden krävs att artikelns korresponderande författare är anställd på Chalmers. Tidskriften man vill publicera i ska vara en ren Open Access-tidskrift. Vi ger alltså inte stöd till avgifter för att göra en enskild artikel i en traditionell tidskrift Open Access.

Vi kommer att ta emot ansökningar löpande och tilldelar stöd efter först till kvarn-principen. I uppstartsskedet av fonden kommer vi inte ha några restriktioner för hur mycket stöd som kan ges till en enskild forskare eller institution, men detta kan komma att ändras om vi ser ett behov för det.

All information om fonden hittar du på bibliotekets webbsidor: http://www.lib.chalmers.se/open_access/fond-for-oa-publicering/

Vid frågor angående fonden, kontakta gärna undertecknad.

/Kristina Graner

kristina.graner@chalmers.se

Seminarium om krav och stöd inom Open Access

Gästbloggare: Dennis Arpe

När jag påbörjade min utbildning i fjol var det i synnerhet ett område som väckte mitt intresse: open access (OA). Ganska omgående kände jag att detta fält andades engagemang och jag tyckte mig se att här var bibliotekarier anmärkningsvärt tongivande. De utgjorde part i ett spel om vetenskaplig publicering, vars övriga deltagare var forskningsfinansiärer, forskare, lärosäten och förläggare. På långsidan utförde politiker diverse uppvärmningsövningar, avvaktade och övervägde att hoppa in i matchen.

Alltså begav jag mig gladeligen till Stockholm när jag av Chalmers bibliotek blev medbjuden till ett halvdagsseminarium på temat OA-krav och -stöd (Open Access-krav: Dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten). Värd för evenemanget var Vetenskapsrådet (VR) som samlade till dialog mellan representanter från ovan nämnda aktörer, förlagen undantagna. För mig som student med bäring på OA-initiativ var konferensen föredömligt upplagd: temat belystes ur parternas olika perspektiv med koncisa presentationer följt av kortare diskussioner. Så gott som hela spektrat passerade således revy. Uppfattningen om att rådande villkor för vetenskaplig publicering är orimlig var en klar utgångspunkt. Här följer ett axplock.

Forskningsfinansiärerna – VR, RJ, Formas och FAS – har idag tydliga policys beträffande OA. De som vill ha deras pengar måste även förbinda sig att deponera sina publikationer i öppna arkiv. Finansiärerna har emellertid olika krav vad gäller embargotider samt huruvida man öronmärker pengar för OA-publicering. Mats Ulfendahl på VR uppmanade även församlingen att vidga vyerna och tänka bortom det traditionella tidskriftskonceptet och bibliometriska kriterier. I frågan om hur finansiärernas krav efterlevs såg de framtiden an. De menade att en utvärdering blir aktuell först om några år, när det är dags för forskarna att publicera.

Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådet & Jan Hagerlid, KB

Jan Hagerlid på KB redogjorde för EU:s ståndpunkt. Även här finns numer en policy som driver på medlemsstaterna att göra offentligt finansierad forskning fritt tillgänglig. Man uppmuntrar till att hitta nya affärsmodeller och lösningar för att luckra upp marknadens låsta positioner. Jan betonade att EU har en mycket viktig roll i utvecklingen men att impulserna även måste komma från ordinarie kanaler.

Frågan om OA handlar i hög grad om forskarnas väl och ve, så deras synpunkter är naturligtvis värdefulla. Med ett par träffande metaforer beskrev Gustav Nilsonne, forskare vid KI och OA-vän, för- och nackdelar. En av fördelarna med OA var att man slapp betala pengar till förlagen för att bygga murar runt materialet. Som nackdel nämnde Gustav undermålig sättning. Bristen på redigering och gestaltning av texten gör mycket av OA-materialet oattraktivt och i värsta fall oläsbart. Gustav medgav att han alltjämt satte stort värde vid och föredrog traditionella tidskrifter. Ett av skälen, vid sidan av överlägsen läsupplevelse, var att tidskrifternas namn fungerar som kvalitetsstämpel; man vet att de gör ett bra urval. Forskarsamhällets konservatism var visserligen, enligt Gustav, problematiskt avseende OA. Men han avslutade med en optimistiskt ton och intygade att bland forskare så gäller huvudsakligen devisen att det som är rätt och bra vinner i slutändan.

Invändningen om de öppna arkivens texter och läsbarheten förefaller riktig. Samtidigt konstaterade panelen, där bland andra Jonas Gilbert ingick, i den avslutande diskussionen att vi i dagsläget befinner oss i en brytningstid. Parallellpubliceringen är i hög grad en instrumentell verksamhet, ett påtryckningsmedel som skall sätta press på förlagen och förmå dem att omdefiniera sin roll. Målet är ett tillgängligt, högkvalitativt och prestigefullt OA-material. En animerad diskussion kretsade kring betydelsen av att mycket tid, energi och pengar investeras i ett system som egentligen är ett provisorium.

Paneldebatt

Eftersom förläggare i regel är motståndare till OA var just onsdagens evenemang kanske inte rätt tillfälle för dem att närvara. Förmodligen hade det upplevts som om de stod inför skranket. Visst konstaterade man att förlagen gärna motarbetar OA och att man strävar efter att bryta deras dominans; tonvikten låg trots allt på dialog och ett lösningsorienterat klimat. För nog fanns här en underliggande stämning av tillförsikt; en förvissning om att utvecklingen trots allt går i en tektonisk rörelse mot en friare publicering av vetenskapligt material.

Dennis Arpe studerar B&I vid Uppsala universitet och praktiserar för närvarande på Chalmers bibliotek.

 

Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

  • Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
  • Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
  • Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
  • Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
  • Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

  • Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
  • Vidga den metodologiska repertoaren
  • Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
  • Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
  • Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

  • Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
  • Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
  • Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
  • Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
  • Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
  • Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
  • Kompetens inom bibliometri
  • Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

  • Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
  • Kompetens inom källkritik
  • Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
  • Pedagogisk kompetens
  • Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
  • Kompetens inom marknadsföring och management
  • Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
  • Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

  • Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
  • ‘Kunskap om utrustning och program
  • Kunskap i källkritik
  • Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
  • Kunskap om olika aspekter av bemötande
  • Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
  • Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
  • Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

  • Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
  • Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
  • Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
  • Kompetens i att skriva olika typer av texter
  • Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
  • Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

  • Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
  • Ledarskap
  • Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
  • Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
  • Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

 

Lovande program för ChALS 2011

Årets ChALS ser mycket lovande ut.

  • Chalmers bibliotek – att vända från botten. Ny strategi och ekonomi = nytt innehåll”. Annika Sverrung, bibliotekschef.
  • Byen i Bygningen” / ”The City in the Building” Arkitektfirman ADEPT (Köpenhamn). Om hur man tänkte när man planerade det nya högskolebiblioteket i Dalarna. Martin Krogh.
  • Bibliotek och campus” Inobi Företaget som samlar omvärldsanalys, processledning och arkitektur under ett tak. Om campusutveckling. Andreas Eklöf och Magnus Pettersson.
  • Storytelling – ett verktyg för att skapa bättre upplevelser” Stylt Trampoli Prisbelönat designföretag som skapat inredning och profil för många hotell och restauranger. Arbetar med koncept och storytelling som metod. Erik Nissen Johansen.
  • Framtidssamtal – ett öppet samtal med två bibliotekschefer” Annika Sverrung, Chalmers & Morgan Palmqvist, Mittuniversitetet

Sista anmälningsdag är den 15:e september

Första artiklarna i ny OA-tidskrift publicerade

Första artiklarna i nya Open Access-tidskriften Physical Review X från American Physical Society är nu publicerade.

Artiklarna är publicerade med en Creative common-licens och är fria för alla att läsa och använda.

Klipp ur nyhetsbrevet från APS:

“Jorge Pullin, Editor, and Ling Miao, Associate Editor, are very encouraged by the topical spread of these first published papers, which range from the well-established field of atomic, molecular and optical physics to the still relatively new, broad and very active field that explores magnetism or spins at microscopic level. They also extend into the interdisciplinary area: In the paper by Belik et al., statistical physics is applied to understand epidemic spreading; and in another by Benmore and Weber, experimental techniques such as acoustic levitation and x-ray scattering are used to obtain and characterize normally hard-to-make amorphous forms of pharmaceutical drugs.

The editors are also pleased by the high scientific quality and potential significance of these contributions.

The five papers are too small a sample to be a basis for making a generalization about the future of Physical Review X. But they reflect APS’s commitment to making Physical Review X a journal of scientific breadth and excellence. We are confident that, with the continuing and more focused effort of the editors and the Editorial Board to attract and select outstanding papers and with an increasing support of the physics community, Physical Review X can only grow stronger.”

Tidskriften finansieras av så kallade ”article-processing charges” (APC) som tas ut av författaren och i nuläget ligger avgiften på $1500 för en artikel på max 20000 ord.

I höst kommer Chalmers bibliotek att lansera en ny tjänst som ska underlätta för Chalmers forskare som vill publicera sig i Open Access-tidskrifter som exempelvis Physical Review X. Vi ska då kunna ge stöd i form av pengar till författaravgiften till dem som väljer att publicera sig i rena Open Access-tidskrifter.  Mer information om denna tjänst kommer under hösten och officiell lansering kommer ske under ”Open Access Week” 24-30 oktober.

/Kristina Graner

Publiceringstjänsten arXiv.org

Publiceringstjänsten arXiv.org har på många sätt gått i täten för att utveckla den vetenskapliga kommunikationen på internet. Fysikern Paul Ginsparg startade tjänsten redan 1991 och den är idag en viktig kommunikationsresurs för flera vetenskapsområden; framför allt inom fysik, astronomi och astrofysik samt matematik. Artiklarna publiceras som s k preprints (eller e-prints) och blir direkt tillgängliga för läsarna. Många preprint blir i ett senare skede granskade och antagna som tidskriftsartiklar. Årligen publiceras fler än 60 000 artiklar i arXiv och användarna gör över 30 miljoner nedladdningar.

Sedan tio år tillbaka har Cornell University Library tagit över ansvaret för att driva arXiv. För att säkra den långsiktiga driften och för att kunna vidareutveckla tjänsten har Cornell University Library tagit fram en supportmodell riktad till de lärosäten som är de främsta användarna av arXiv (dvs där användarna gör flest nedladdningar från databasen). Under fjolåret fick man på detta sätt in över 320 000 USD, från 10 olika länder och från över 100 olika organisationer. Enligt den statistik över nedladdningar från arXiv som Cornell presenterat gör Chalmers forskare och studenter över 27 000 nedladdningar årligen. Från och med 2011 stöttar Chalmers bibliotek arXiv genom ett aktivt medlemskap enligt den supportmodell som Cornell University Library lanserat.

Om du som Chalmers-forskare har synpunkter på arXiv – antingen som författare eller som läsare – tar biblioteket gärna emot dessa.

Läs mer om supporten av arXiv.org

Sök i arXiv.org

/ Jonas Gilbert

Chalmers på Biblioteksdagarna 2011

Nästan 600 bibliotekarier samlades under förra veckan i Visby för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Svensk Biblioteksförening anordnar varje år en bred verksamhetskonferens där bibliotekarier från såväl forskningsbibliotek som skol-, sjuk-, special-, företags och folkbibliotek får möjlighet att träffas. I årets program var Chalmers bibliotek väl representerat.

Lars Kullman från avdelningen för publiceringsservice och bibliometri pratade om arbetet med Open Access på Chalmers. Ett välbesökt och väl genomfört seminarium.

Open Access på Chalmers
De krav på fri tillgång till publicerade forskningsresultat – Open Access – som ställs på forskarna från universitet, högskolor och forskningsfinansiärer innebär också förändringar för biblioteksverksamheten. På Chalmers tekniska högskola togs ett rektorsbeslut i januari 2010 om att högskolan ska verka för Open Access och att publicerade arbeten ska göras fritt tillgängliga i den publikationsdatabas som biblioteket ansvarar för. I anslutning till beslutet har biblioteket fått i uppdrag att etablera en Open Access-kultur inom högskolan. Presentationen avser att berätta om erfarenheterna av detta arbete och diskutera hur det påverkar bibliotekets roll inom organisationen.

Daniel Forsman, avdelningschef på informationsresurser och tillgängliggörande, hade en hektisk konferens då han höll i två seminarier, medverkade i en paneldebatt om e-böcker och är engagerad i Biblioteksföreningens styrelse.

Forskningsbibliotekens systemlandskap
Under de senaste tio åren har antalet system som hanterar informationsresurser och metadata om dessa vuxit kraftigt i antal. Tiden då bibliotekens systemlandskap kunde uttryckas i ett integrerat bibliotekssystem och en samkatalog är sedan länge förbi. Idag används utöver dessa bl a system för länkning, publicering/registrering av forskningspublikationer, rekommendationer, ämnesguider, avtalsinformation, webbpubliceringssystem, databaser över databaser, samsökning och integrerad sökning. Idealt kommunicerar systemen i en tjänstebaserad arkitektur via API:er, men idealet är långt ifrån verkligheten som innebär att information lagras på många platser, berikas och flyttas för hand. I denna presentation försöker vi reda ut hur allt hänger ihop. Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers bibliotek.


Discoveryplattformar – vad är det och varför är de viktiga?

Begränsningar i bibliotekets OPAC, samsökningens långa svarstider och problem med normalisering av data har länge irriterat både bibliotekarier och användare. En omodern systemarkitektur och tröghet från systemleverantörer i utvecklingsarbetet har länge hindrat biblioteken från att leverera omfattande och moderna söktjänster. Discoveryplattformen tar sikte på att lösa flera av bibliotekens gamla problem. Genom att tillhandahålla söktjänster där gränssnitt och datalagring/bearbetning är skilda åt erbjuder Discoveryplattformarna nya möjligheter att lansera moderna och attraktiva tjänster till bibliotekets användare. Denna presentation tar sikte på att beskriva och definiera gemensamma nämnare för Discoveryplattformar.

I paneldiskussionen om e-böcker medverkade Niclas Lindberg, Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening (moderator), Johan Greiff, VD, Elib, Viktor Sarge, utvecklare, Regionbibliotek Halland, Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers bibliotek och Anna Lundén, samordnare, Nationell samverkan, Kungliga biblioteket. I diskussionen framhölls behovet av hållbara och flexibla modeller för framtiden.

Paneldiskussion om e-böcker, Biblioteksdagarna 2011 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Linnea Sjögren, avdelningen för informationsresurser och tillgängliggörande, medverkade i programmet med en arbetsgrupp som fokuserade på bibliotekens erfarenhet av sociala medier. En arbetsgrupp som snabbt blev fullbokad!

Sociala medier för bibliotek
Fler och fler bibliotek börjar aktivt arbeta med sin närvaro i sociala medier. Kom och träffa andra som är nyfikna på eller som arbetar i sociala medier för bibliotekens räkning. En bred diskussion med fokus på bibliotekens möjligheter att verka nära sina användare.

Annelie Janred, avdelningchef användarservice och lärandestöd, medverkade som en av konferensens spanare och deltog i en avslutande diskussion om konferensen.

En av konferensernas absoluta höjdpunkt var R. David Lankes från Syracuse University`s School of Information Studies och hans key-note om The Grand Challenges of Librarianship

Grand Challenges of Librarianship. R David Lankes vid Biblioteksdagarna 2011 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Publikationsprofiler @ Chalmers

Sedan några veckor tillbaka finns en ny tjänst som vi kallar ’Publikationsprofiler’ ute för test. Den bygger på data som finns i vår publikationsdatabas CPL och sammanställer och visualiserar det ur olika aspekter. Man kan hämta profiler för personer, institutioner och avdelningar samt utifrån ett taggmoln browsa bland Chalmers publicering inom ämneskategorier. Även visningen av en enstaka post har kompletterats med nya komponenter.

Det är en betaversion som ligger ute nu och under en period hoppas vi få in synpunkter och diskutera hur man vill att den här typen av information ska visas på Chalmerswebben.

Profilen för en institution visar vilka ämnesområden man täcker, vilka insitutionens mest publicerade författarna är, vilka tidskrifter forskarna vanligen publicerar sig i, samarbeten (i form av samförfattande) med andra institutioner m.m.

Ett cirkeldiagram visar institutionenens publiceringsmönster (dvs hur publicering fördelar sig på olika publikationstyper)och  antalet publikationer per år visas som stapeldiagram m.m.

Om man hämtar en profilsida för en viss forskare ser man hans/hennes senaste publikationer och en ikon visar när fulltext finns tillgänglig, hur många Open Access-fulltexter som lagts i CPL:s arkiv samt vilka hans/hennes mest frekventa medförfattare är osv.

Visningen av en enstaka post har kompletterats med en möjlighet att få information om hur ofta en artikel citerats (källa Scopus).  Man kan även se om vilket av Chalmers styrkeområden posten kopplats till. Nytt är också att man kan exportera metadata till ett antal olika bibliografiska standardformat .

Vi har velat utveckla mervärden utifrån den information om Chalmers publicering som finns i CPL. Urban Andersson, Chalmers bibliotek, är utvecklaren bakom profilerna som trots en smygstart genast väckt stort intresse bland forskarna.

Alla är välkomna med synpunkter och idéer, mailto: cpl@chalmers.se.

/Maria Kinger

 

Open Educational Resources

Fritt tillgängliga resurser för utbildning på olika nivåer finns i överflöd på webben. Kan man använda dessa och i så fall hur? Detta var frågeställningen för ett seminarium med bas i Växjö, Kalmar, Karlskrona och Ronneby och webben. Vi som deltog kunde lyssna på föredrag och ställa frågor via webben genom direkt tal och chatt.

Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet inledde med att tala om hur man kan använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial. Creelman beskrev olika platser på nätet där man kan komma åt fria resurser som Wikibooks, Flickr och Wikimedia Commons. Andra länder har kommit längre än vi i Sverige. Vi har en svag delningskultur.

Alma Taawo på Skolverket arbetar med att tillgängliggöra digitala resurser. Hon fortsatte på den inslagna linjen med Creative Commons. Hon beskrev de sex olika licenser som finns inom creative commons och de fyra villkor som varje licens har i olika kombinationer. Man finner en beskrivning av licenstyperna här: http://www.creativecommons.se/?page_id=193

Om man utnyttjar och justerar ett material med en viss licens för eget behov, skall man ha kvar samma licenstyp som ursprunget hade.

Det som skiljer copyrightskyddat material från creative commons är att copyrightskyddat material ger man tillstånd att använda i efterhand, medan creative commons sätter upp användargränser redan innan materialet utnyttjats. Ett problem är att svenska upphovsrättsorganisationer inte erkänner creative commons – så till exempel STIM.

Här finns en guide till CC http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons

Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag och goda resurser knutna till att utveckla OER.

Satish Patel från Linnéuniversitetet / Umeå universitet gav exempel på vad det finns för olika möjligheter när man vill utveckla fria lärresurser på nätet. I Quizlet kan man skapa lätta frågesporter http://quizlet.com I Flashcards kan man presentera olika begrepp inom till exempel Vårdvetenskap och i Timeline kan man skapa utvecklingslinjer över tid. http://www.xtimeline.com/index.aspx

Super Teacher Tools (http://www.superteachertools.com), Teacher on Demand (http://www.teacherondemand.se) och Rubistart var andra hjälpmedel som presenterades.

Lärarens närvaro är oundgänglig för analys och genomgång av ett givet material, men OER passar utmärkt när det gäller repetition och inövning av sakuppgifter. Elevernas egen aktivitet är viktig för det interaktiva lärandet.

Linnéuniversitetet önskar skapa en webbaserad verktygslåda med fakultetens samtliga föreläsningar i vetenskaplig metod (grundnivå och avancerad nivå) som omfattar även vetenskapsteori och filosofi. Denna Vetenskaplig metod (VetMet) Online gavs en lägesrapport av Peter Diedrichs.

Man hade inte stött på några problem vad gäller lärarnas deltagande. De ville verkligen föreläsa och läggas ut på nätet. Linnéuniversitetet har redan spelat in en stor del av föreläsningarna. Likaså var finansieringen inget problem. Avtalsfrågor och copyright var ibland svåra att reda ut, men det verkliga problemet låg på tidssidan. Det måste finnas resurser att redigera och ställa samman materialet. Lärarna måste få avsatt tid till de webbaserade undervisningstillfällena. Så måste också inaktuellt material rensas vid ett senare tillfälle. Det måste byggas upp en apparat kring detta!

Linnéuniversitetet såg webbpublicering som en viktig marknadsföring av universitetet.

Eva Norling och Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola arbetar med de öppna lärresurserna på world wide web och med Public Knowledge Project. Wikiversity var en variant av Wikipedia (http://en.wikiversity.org). Einztein var en annan resursplats (http://www.einztein.com) liksom OER Commons (http://www.oercommons.org). Vad biblioteket bör syssla med i de här sammanhangen kunde listas på följande sätt: Omvärldsbevakning; Elektronisk arkivering; Kopplingar till andra arkiv; Metadatataggar; Katalogisera och klassificera; Lista; Undervisa; Tillgängliggöra; Bygga söktjänster. Man bör också informera om hur man arbetar med lärresurser. Public Knowledge Project (PKP) var ett samlingsnamn för Open Journal System (OJS), Open Conference system (OCS) och Open Monograph Press (OMP). De arbetade från samma plattform och återfinns här: http://pkp.sfu.ca

/Mauritza och Jan

Open Educational Resources

Mycket av det som finns på YouTube är av mindre vikt, men det finns ju också en kvalificerad serie föreläsningar under titeln TED. Här finns mycket att lära. Likaså har iTunes universitetsanpassade föreläsningar och instruktionsvideos. De finns under iTunes Store – iTunes U.

Vad allt detta kan användas till inom högskola och universitet är ett forskningsområde för ITHU:s OER-projekt. Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Högskolan i Jönköping, Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle, Karlstad universitet, Lunds universitet, Högskoleverket, KTH och Umeå universitet samarbetar om att finna vägar till utnyttjande av fritt och instruktivt utbildningsmaterial.

En serie seminarier kommer att hållas för att öka intresset för denna typ av undervisningsmaterial. Utbildningsenheten kommer att vara med på ett seminarium.

Här finns en länk till projektet och en del länkar till fria resurser:

http://libguides.lub.lu.se/oer

/Jan

Inga fler inlägg.