Vi har varit på konferens om discoverysystemens framtid

Johns Hopkins Mt. Washington campus

John Hopkins University. Campus Mt. Washington utanför Baltimore.

I förra veckan var vi iväg till Baltimore för att vidga vyerna om de utmaningar som bibliotekens söktjänster – discoverysystem – står inför.

NISO Forum – The Future of Library Resource Discovery, 5-6 oktober 2015

Konferensen anordnades av NISO, en organisation som arbetar med standarder inom bibliotek och media. NISO vill ta tempen på vad som rör sig inom discoveryområdet och få input om vad de kan arbeta med. Grunden är Marshall Breedings white paper The Future of Library Resource Discovery och första rundan av ODI – Open Discovery Initiative.

De fyra stora leverantörerna var representerade (EBSCO, OCLC, ProQuest och Ex Libris), och gav sin syn på utvecklingen. De flesta andra var biblioteksfolk främst från USA, men flera förlag var också med. Förlagen Sage och IEEE berättade om vad de gör för att det ska funka bättre med att göra sitt innehåll anpassat för discovery.

Förutom presentationer var det två rundabordssessioner, där vi delade upp oss i grupper och diskuterade olika framtidsfrågor om discovery.

NISO konferens om discoverysystem

Vi diskuterade midterm issues, horizon issues och vad NISO bör arbeta med

Alla diskussioner återkom till metadata. Alltför ofta är  kvaliteten inte tillräckligt bra, vilket medför att sökbarheten blir dålig. Det behövs metadata för annat än artiklar och böcker, som exempelvis audiovisuellt material. När det väl finns så tas det dåligt om hand av discoverystemen. Nu strippas mycket data bort eller klumpas ihop.

Ett mycket intressant föredrag handlade om Serendipity. Om att upptäcka kontra att söka, eller att söka på nya sätt. Om att utveckla det platta sökandet till mer explorativt sök, där man hittar det man inte visste att man letade efter. Vad är det centrala? Vad är relevant för just mig? Vad är hett inom mitt ämnesområde, eller i angränsande områden? Ett sätt kan vara visualiserad browsing som visar kartor, tidslinjer, forskningssamarbeten, likheter etc.

Bibliotekarier har höga förväntningar på relevansrankingen. En fråga är om rankingen skall vara personaliserad och i så fall hur. Vad innebär det för den personliga integriteten? Det fanns en samstämmighet att eventuell personalisering skall vara transparent och användaren skall kunna välja att slå på eller av. Personalisering kan även få konsekvenser för det explorativa sökandet, risk att hamna i en ”echo chamber”.

Hur hanterar vi att användaren i första hand vistas i andra miljöer än biblioteket för att söka information? Vissa bibliotek, som t.ex Utrecht har valt bort discovery helt och hållet, och omvärlden väntar på rapporter om utfallet. En önsketanke är att  jobba tillsammans med Google och Mendeley eller åtminstone få hela vårt innehåll synligt där, inklusive bibliotekets böcker. Att få med biblioteket i lärplattformar är centralt, där har många amerikanska bibliotek kommit längre än vi i Sverige.

Interoperabilitet mellan systemleverantörerna togs också upp, framför allt av Ebsco. Det innebör att man ska kunna välja en leverantör för ILS och en annan för discovery.

Fair linking, att ingen innehållsleverantör ska prioriteras i relevansrankningen eller när man länkas vidare, är en annan viktig fråga. ProQuest pratade flera gånger om hur bra just de är på detta. Tack vare Summons sammanslagna poster (”match and merge”) menar de att fair linking underlättas. Ingen av de andra leveratörerna tog upp tråden och argumenterade mot.

Mycket mer Open access kan förändra scenariot dramatiskt. Marshall Breeding menade att discovery-leverantörerna bör förbereda sig för dominans av OA-publicering i framtiden, och det handlar inte bara om artiklar utan även dess underliggande datasets.

Peter E. Murray

Peter E. Murray summerar konferensen, samtidigt som han jonglerar

Produkterna nått en hög mognad, är självklara inom biblioteksvärlden men inte magiska. Det handlar om att användaren ska hitta det hen behöver, om att göra bibliotekets innehåll sökbart på bra sätt oavsett var användaren befinner sig. Och för det behövs, åter igen, högkvalitativ metadata för alla innehållstyper som systemen tar väl hand om.

Avslutningsvis några exempel på saker som deltagarna tyckte att NISO bör jobba med:

  • standarder för metadata för innehåll som ej är textbaserat
  • cross-language search (att skriva in sökord på ett språk och få träffar baserade på översättningar av sökordet)
  • automatisk skörd av bestånd från leverantörer
  • best practice för vad bibliotek kan göra för att förbättra discovery
  • standardiserad namngivning i administrationsverktygen (t.ex förlagspaket som heter ”targets” i SFX och ”database” i 360/Intota)
  • standardiserade paketnamn i knowledgebaser
  • att göra användartester och rapportera till communityn
  • förbättra vokabulärer inom Linked Data

Det var många intressanta presentationer på konferensen. Genom twittertaggen #nisoforum får du också en inblick.

Strax före lunch dag två släpptes bomben om att ProQuest kommer köpa konkurrenten ExLibris. En påminnelse om att verkligheten kan förändras snabbt. Aktörer kan tillkomma eller försvinna. Vad skulle t.ex hända om Google Scholar läggs ner? Om Open Access tar ett stort kliv framåt? Om någon bestämmer sig för att bygga ett fritt tillgängligt discovery-index som kan användas av alla?

Marshall Breeding var först med att skriva en artikel om köpet.

/Marie Widigson och Lars-Håkan Herbertsson

Personalutbyte på IMT Library, Lucca, Italien

I somras hade jag förmånen att få delta i ett Erasmus-utbyte för teknisk/administrativ personal under åtta veckors tid på IMT Institute for Advanced Studies Lucca i Italien.

IMT är ett ungt italienskt forskningsinstitut (startade 2005) med en tvärvetenskaplig inriktning på ekonomi, samhällsvetenskap, teknologi, arkeologi, konstvetenskap, datavetenskap och kulturarv. Fusionen mellan konst och teknologi avspeglas inte minst i själva campusområdet och dess byggnader, beläget i det nyligen restaurerade San Francesco- komplexet i Luccas historiska centrum. Campusområdet erbjuder utöver utrymmen för forskning, lektioner och laborationer även boende och rekreation för doktorander. Institutet har tydlig internationell profil med doktorander från 28 olika länder, både inom och utanför Europa.

Biblioteket, där jag arbetade, inhyses i den före detta kyrkan San Ponziano från 800-talet, som renoverades 2006. För projektet står den lokala arkitektbyrån Stefano Dini (sdA). Här möts den gamla kyrkobyggnaden med en stål- och glasstruktur i tre våningar där bland annat studieplatser för doktorander finns.

interior

Interiör biblioteket

Två bibliotekarier arbetar på IMT-biblioteket. Förutom att ge service till doktorander och forskare så är biblioteket även öppet för allmänheten och en stor del av besökarna i läsesalen är externa användare, så som exempelvis studenter vid universitetet i Pisa som bara ligger en halvtimmes resa från Lucca. Arbetet i lånedisken handlar till stor del om att hjälpa besökarna i läsesalen och ge service till doktorander och forskare på plats eller via mail. Jag arbetade mest med fjärrlån av böcker och artiklar under min tid vid IMT.

Collage ute

Campus och biblioteksbyggnaden

Lucca är en liten och vacker toskansk stad omgiven av en fullt intakt renässansmur som är trevlig att promenera eller cykla på under varma sommarkvällar. Staden erbjuder mycket sommaraktiviteter; musik, marknader och utomhusbio. Att Lucca är Puccinis hemstad märks tydligt i konsertutbudet, men den kända musikfestivalen Lucca Summer Festival erbjuder även modern musik och stora världsartister. Annars är det inte så dumt att bara strosa runt på de vackra gatorna, och ta en glass till exempel.

bildlucca

Mitt utbyte i Lucca ledde till att en av bibliotekarierna från IMT ansökte om att få komma till Chalmers bibliotek en vecka, vilket hon sedan gjorde i september. Läs hennes berättelse om vistelsen på Chalmers bibliotek här: http://imtlib.blogspot.it/2015/10/a-beautiful-experience-at-chalmers.html

/Sara Nässén

ChALS2015- Make your mark! 23 september

Nu är planeringen av ChALS2015 i full gång. Mitt skrivbord, min tavla och mitt huvud är alla fyllda med massor av aktiviteter som ska samordnas och här hoppas jag kunna ge er en inblick i vad som komma ska.

blogg bild 117 Konferenses tema är Make Your Mark – om impact och (alt)metri och den kommer att arrangeras den 23:e september (onsdagen före Bok- och Biblioteksmässan) i Göteborg.

Under konferensen hoppas vi inspirera med föredrag kring hur man kan mäta impact av lärosätens forskningsaktiviteter. En högaktuell fråga för oss och säkerligen för dig som läser också. Vi på Chalmers bibliotek hoppas kunna belysa ämnet utifrån flera intressanta perspektiv och i dagarna blev det äntligen klart att vi får hit flera framstående talare från bl.a. USA och England.

  • Johan Bollen, Associate professor, School of Informatics and Computing, Indiana University som forskar kring social medier, metri och användardata.
  • Richard Bond, Head of Research Administration på University of the West of England som kommer prata om hur UK Research Excellence Framework värderar impact och hur detta påverkar utbildningsinstitutionerna i UK.
  • Stacy Konkiel, idag anställd hos altmetric men var med och byggde upp Impactstory.org
  • Mike Buschman, en av grundarna bakom tjänsten PlumX – en visualiseringstjänst för att samla kommunikation och omnämnanden kring forskning. Han kommer prata om visionen och idén bakom tjänsten.
  • Liza Nordfeldt, om sitt examensarbete Altmetrics and scholarly communication – A survey study among Swedish University library

Så notera datumet och sprid detta till personer ni tror är intresserade. Jag och alla andra som jobbar med ChALS2015 hoppas på att få träffa så många av er som möjligt i Göteborg den 23 september.

Mer information, möjlighet att anmäla sig och detaljer kommer senare.

Hoppas att ni tycker att detta låter lika spännande som vi gör. Om så är fallet gilla eller kommentera gärna inlägget genom att klicka på inläggets rubrik fyll i kommentarrutan i botten.

Vill ni följa med i planeringsarbetet finns vi under #chals2015

/Marie H

CERN Workshop on Innovations in Scholarly Communication

(OAI9) –Genève, 17:e-19:e juni, 2015

CERN Workshop har hållits nio gånger sedan 2001, med början på CERN, men sedan i samarbete med universitet i Geneve. Hålls numera vartannat år.

Första dagen inleddes med mycket tekniska seminarier – tutorials. Ett av dem handlade om hur man kommer åt olika dokument som inte finns omedelbart tillgängliga.

Memento är ett protokoll, utvecklat bland annat av Herbert van der Sompel, för att kunna komma åt tidiga versioner av ett dokument. Det finns olika versioner av webbresurser arkiverade i webbarkiv, innehållshanteringssystem (CMS) med mera. Memento ser hela webben som ett Content Management System. Mementoprotokollet integrerar den nuvarande och den gamla webben. Det skapar ingen ny databas utan gör existerande material sökbart. För att kunna komma åt olika versioner, inför Memento ett datumsystem i dokumentets header för direkt sökbarhet. Tidsmarkeringen blir den globala sökvägen för länkade data. Det finns olika versioner av ett och samma dokument på webben. För att länka mellan dess olika versioner skapar Memento broar mellan det ursprungliga dokumentet och senare versioner. Det finns en mementoextension till Chrome för att söka efter äldre versioner av olika dokument. Det plockar fram dokumentet där det bäst är representerat, närmast i tid till det datum man söker efter. Memento drivs som ett utvecklings-/forskningsprojekt och det är svårt att bedöma i vilken mån framtida webbarkiv kommer att stödja protokollet.

Efter denna tutorial (det fanns 6 stycken att välja bland) var det dags för det inledande öppningsanförandet. Michael Nielsen talade inspirerat om vad som kommer efter Open Access och fokuserade på vetenskapliga publikationer som går långt utanför en kopia av den tryckta tidskriftsartikeln. Ett väsentligt drag i denna, nya publikationstyp är dess sammansatthet (Complex Scientific Objects). Många olika format – video, program som manipulerar givna data, möjligheter att skriva egen kod för att göra undersökningar på det dataset som hör till artikeln – med mycket mera. Ett exempel som Nielsen lyfte fram var IPython Notebook, som är en mjukvara där man i ett textflöde kan inkludera beräkningar och algoritmer som läsaren direkt kan göra simuleringar på.

Det blev en fascinerande inblick i hur den framtida vetenskapliga artikeln kommer att se ut. Som en pendang till detta anförande handlade konferensens sista plenarsession om hur man skall bevara dessa sammansatta data för framtiden – ett problem som visade sig mer svårlöst än man intuitivt föreställer sig.

Copy of 20150617_130716 (1)

Michael Nielsen talar om ”läsare” som finner nya forskningsdata i en publicerad ”artikel”.

Den inledande, tekniska plenarsession som följde, handlade mycket om att återskapa länkar till olika dokument.

SPARQL är ett språk och ett protokoll, som kan ställa frågor till en databaskälla och få tillbaka resultat utan att man behöver känna till den speciella gränssnittsstrukturen hos databasen. Ruben Verborgh talade varmt om detta. Martin Klein fortsatte med referenser som saknar de ursprungliga dokumenten. (Reference Rot and Link Decoration). Det visar sig att en stor procentandel av de artiklar som skall finnas i många mycket välrenommerade arkiv, som till exempel arXiv, inte går att direkt återfinna. Högsta Domstolen i USA har en länkröta på 29% och hälften (49%) av alla referenser som domarna hänvisar till fungerar inte längre. Tobias Kuhn spann vidare om nanopublikationer och hur man skall använda dessa i stället för vanliga publikationer till att skapa ett decentraliserat nätverk för att publicera sig. Det kommer 1,5 miljoner nya publikationer varje år.

Efter lite kaffe var det dags för plenarsession två – Barriärer och sätt att ta sig förbi dem

Open Button är ett sätt att komma åt material som befinner sig bakom paywalls. När man kommer till en paywall trycker man bara på knappen Open Button, som man installerat tidigare, så letar programmet fram andra versioner, som ligger fritt tillgängliga, av den artikel man vill ha. Finns inte detta, så återkommer programmet till dig och ber om mer information. Det fungerar riktigt bra enligt några av användarna. Programidén hade utvecklats av två studenter. Joseph MacArthur ville se detta sprida sig bland forskare.

Erin McKiernan fortsatte i samma spår och talade mer om hur man finner open access-material utan att ha tillgång till betalversionen av artikeln. Efter att ha fått ett stort antal mejl från studenter hon undervisat, vilka bett henne ladda ned dokument man måste betala för, förstod hon att detta var ett verkligt problem för många forskare. Hon tog ett beslut att bara publicera sig Open Access i framtiden och uppmanar alla andra att göra likadant, även om det innebär att man inte blir publicerad i de tidskrifter som har högst impact factor. Det gäller att se förbi citeringar och impact factor av traditionell modell och använda andra mått för tidskriftsartiklars inverkan på forskning. DORA – San Francisco declaration on research assessment (dec. 2012) betyder att man förpliktigar sig att inte ta hänsyn till JIF (Journal Impact Factor) när man anställer medarbetare eller att bry sig om JIF för den tidskrift man publicerar sig i. Det viktiga är att forskningsresultatet kommer ut till forskarna för att användas i vidare forskning. Det verkar bli ett tufft arbete att kämpa mot de stora förlagen, men Erin var verkligen besjälad. Howard Ratner fortsatte med bättre sätt att komma åt Open Access-material. Han presenterade CHORUS – som gör det lättare för alla att finna den bästa versionen av OA-material, forskningsartiklar som finansierats med skattemedel. Bianca Kramer och Jeroen Bosman gick vidare på den inslagna vägen och presenterade ännu ett sätt att gå vidare med Open Access till Open Science, som bland annat inskränker de stora förlagens tidskrifters påverkansradie. Mer forskning publicerad direkt på nätet minskar behovet av att publicera sig i högstatustidskrifter. Fokus skiftar från ”tidskrifter” till individuella, ”publicerbara enheter”. Tyler Walters fortsatte med open science och behovet/nödvändigheten av att dokumentera sina arbeten, tala om att de finns och dela resultatet med andra. Walters är ledare för SHARE, som skapar ett öppet dataset om forskningsaktiviteter över dess livscykel. Denna omfattande inventering av forskning kommer att bli allmänt tillgänglig, möjligt att söka i och återanvändbar. Man bygger just nu upp en notification service i samarbete med Center for open science. Härifrån kan man utveckla sökbara forskningsdata för resten av världen.

Dagen avslutades med att deltagarna delade dryckjom med varandra. Inom kort blev alla hungriga och drog vidare mot lämplig restaurang.

Andra dagens första tema – Open peer reviewing – kvalitetssäkring

Det stora problemet med peer review är att de flesta granskare tar lång tid på sig och kvaliteten är inte så hög som man kan kräva. Det fanns flera sätt att lösa detta.

Ett program kallat Publons skulle ge credit åt den som utför recenserandet. En review skulle kunna ingå i CV:t och bedömas i sig som bra eller dåligt. Från PLOS talade Damian Pattinson om hur en öppen reviewprocedur ökar läsbarheten hos ett dokument. Jämförelser gjordes med Tripadvisor till exempel, där användare skriver recensioner av hotell och sevärdheter i en stad. Janne Thomas-Seppänen från Finland beskrev en modell som ger credit åt den som gör en peer review av en vetenskaplig artikel. Själva arbetet är ju också en vetenskaplig ansträngning. Han anbefallde https://www.peerageofscience.org där man kan anmäla sig som peer reviewer och sedan recensera de artiklar man önskar. Janne Thomas-Seppänen har startat Peerage of Science och driver nu ett företag för att sälja in tjänsten hos olika förlag.

Sex breakout sessions avslutade arbetet den andra dagen. Jan gick och lyssnade på en intensiv diskussion om hur man skall hantera APC – Article Process Charges. Det blev mycket detaljerat om hur man betalar fakturor, om de ibland höga kostnaderna för att publicera en forskningsartikel OA ($ 5.000 eller mer), om ett tyskt initiativ att publicera OA-kostnaderna på en egen sajt OpenAPC Initiative – https://github.com/OpenAPC/openapc-de – och mycket mer. Det märktes att hela konferensen besöktes av hårt specialiserade bibliotekarier, som hade fackkunskap inom just sitt område.

Evening entertainmentAndra dagens kväll avslutades på Musée Ariana med champagne och vackert utställda föremål.

Plenarsession fem – Akademia i centrum för publiceringen i stället för de renommerade förlagen

Humaniora har en långsammare forskningsprocess, förlitar sig mer på monografier och finns oftast inte representerat i Web of Science, särskilt när det gäller andra språk än engelska, vilket gör det svårt att plocka fram bibliometriska data och jämföra forskning mellan olika institutioner. Det finns emellertid ett rikhaltigt OA-landskap runt det humanistiska elfenbenstornet. Viktoria Tsoukala beskrev humanioras plats i forskningsprocessen. Hon inledde med en lång litania om den besvärliga situationen för grekisk ekonomi och forskningspengar som inte kommer att finnas i framtiden. Genom att producera publikationer på lokal basis och publicera i National Documentation Centre, kan man undkomma de dyra OA-kostnaderna  för statustidskrifter och samtidigt sprida forskningen till alla intresserade parter. http://epublishing.ekt.gr är ett sådant initiativ där det finns 19 tidskrifter, böcker och peer-reviewade konferensbidrag. Initiativet är småskaligt, men ger ändå en bra tillgång till viktig forskning. Ett annat initiativ är GRISSH – Greek Reference Index in the Humanities. Institutionell samordning på Europanivå är önskvärd och det behövs internationella, gemensamma standarder för att lätt kunna arbeta med databaser.

Catriona McCallum betonade vikten av publicering på institutionsnivå. I stället för att betala dyra pengar till stora förlag kan man skapa lokala repositorier och lokala tidskriftsvarianter där man kan publicera lika kvalitativt högtstående artiklar som i förlagstidskrifter med hög impact factor. McCallum kom från PLOS och beskrev kortfattat de sju megatidskrifter man distribuerar och den mängd artiklar de innehåller. 33.000 artiklar publicerades år 2013. Koncentrationen bland de kommersiella förlagen har ökat starkt under de senaste fyrtio åren. År 1973 hade de fem största förlagen 20% av publikationerna i naturvetenskap och medicin. 2013 hade den procentandelen ökat till 53% för de fem – Elsevier, Taylor&Francis, Wiley-Blackwell, Springer och Sage. Publiceringscykeln handlar inte längre enbart om artiklar och böcker och den är inte längre en cykel utan ett nätverk! Nätverkens interkonnektivitet är ett viktigt fenomen, som i sig självt leder till förändringar. Vi bör tänka oss en forskningsinstitution som tillhandahållare av service. Det finns omfattande maskinläsbar information, DOI-nummer, ORCID-nummer med mera, som är lätt att använda. Institutionella databaser blir mer och mer utnyttjade. Vi bör sätta akademin själv i centrum för den vetenskapliga publiceringen i stället för de kommersiella förlagen.

Rupert Gatti talade om samma ämne – hur akademin i sig självt bör komma i centrum för publiceringen. En talande bild visade hur den exklusiva publiceringen i högt rankade tidskrifter hos statusförlag bör ersättas med en direkt kommunikation från den enskilda forskningsinstitutionen (Research Center) till dess tänkta publik. Problem finns. Forskningscentra brukar inte ha den typ av expertis som behövs för att publicera sig, men oftast finns det hjälp på nära håll att konsultera – IT-service, arkiv, PR-team, marknadsföringsgrupper med mera. Här kan institutionerna finna hjälp till dessa nya publiceringsfunktioner, som av tradition inte legat på de enskilda institutionerna. Ett annat, och större, problem är forskningscentras begränsade livslängd. En grupp finns kanske bara i ett par år – det vill säga så länge fondmedlen räcker. Här krävs en koordinering med existerande arkiv. University of Cambridge Conservation Research Institute är exempel på ett sådant arkiv där man koncentrerar sig på bevarandet av den biologiska mångfalden och hur det påverkar oss.

Till sist det mest framtidsinriktade av de sex plenarsessionerna – Complex Scientific Objects

Andreas Rauber beskrev svårigheten i att bevara sammansatta digitala objekt (Complex Scientific Objects). Först en definition. Ett sammansatt digitalt objekt är mer av en process än ett färdigt och statiskt dokument. Ett statiskt dokument är en typ av artiklar som efterliknar de tryckta varianterna. Processinriktade artiklar innehåller ofta flera olika typer av material. Att presentera forskningsdata – rådata – och sedan låta ”läsarna” utföra sina egna experiment på rådatat genom att skriva en kodsnutt som exekverar en egen undersökning, med utgångspunkt från beskrivningen av vad rådatat skall användas till, är exempel på ett typiskt, sammansatt vetenskapligt dokument. Det bör bevaras så att forskningsdata och resultat behålls konstant över tid.

Att detta bevarande inte är så lätt visades av en artikel i PLOS, som hade skapats i ett operativsystem, men användes i ett annat OS av en läsare. Då visade sig resultatet av undersökningen/artikeln bli annorlunda. Även när undersökningen upprepades med en annan version av samma operativsystem, blev undersökningsresultatet avvikande från det ursprungliga resultatet. Det började kännas lite skrämmande när till och med en annorlunda, uppdaterad version av ett OS kunde ge ett resultat som divergerade märkbart från den ursprungliga undersökningens. Uppdateringar sker ju regelbundet. När rådata skall bevaras måste man alltså också notera och bevara mjukvarans variant noggrant för att kunna genomföra kontrollexperiment i framtiden. Särskilt alarmerande var detta eftersom denna undersökning gällde en medicinsk artikel om hjärnans funktioner. Medicinska experiment vill vi ju gärna att de skall ge så lika resultat som möjligt över tid, för att inte äventyra vår hälsa. Rauber och hans grupp föreslog att man skulle skapa en Process Management Plan för att säkerställa att rådatat var detsamma som det ursprungliga, att forskningsprocessen var densamma och att resultatet säkerställdes. Genom en Automatic Model Generation skulle den miljö där forskningen genomfördes kunna säkerställas och återskapas. Man måste också kunna identifiera dynamiska (förändringsbara) data och kunna säkerställa att man kan återskapa data precis som det såg ut vid en viss punkt i tiden – viktigt för att kunna citera dessa dynamiska (förändringsbara) data. 14 rekommendationer grupperade i 4 olika grupper presenterades i föredraget.

P.-Y. Burgi presenterade ett projekt för universiteten i Schweiz – The DLCM Project. Projektet har inte startat ännu, men har presenterat en första studie som kan användas för en mer omfattande projektplan. Även han funderade över vad sammansatta data egentligen var för något. Sammansatt data (Complex data) karakteriserades av 1) många olika format i samma ”dokument”, 2) flera olika strukturer, 3) många källor, 4) flera modi och 5) att det finns i många olika versioner. Olika verktyg för att behandla, bevara och bearbeta dessa data presenterades.

CERN Open Data Portal är en sajt där man kan gå in och göra egna experiment (tillämpa egenskapade algoritmer) på det rådata CERN producerar. Det finns på http://opendata.cern.ch/ Det går också att ladda ned förvalda experiment till den egna datorn för att genom en visualisering kunna se hur olika typer av partiklar skapas vid partikelkollisioner. Patricia Herterich och Tibor Simko gick igenom detta och presenterade dessutom Invenio – mjukvara i öppen källkod för öppna institutionsdatabaser, Inspire – ett databassök som produceras på CERN, Zenoob och Labor Doc. Liksom de övriga presentatörerna i denna plenarsession var forskningsdatapresentationen interaktiv och kunde modifieras av användaren/”läsaren”. Här skapas möjligheter att upptäcka nya saker vid ”läsningen” av ett dokument eller en datafil, något som inte är möjligt i den traditionella vetenskapliga artikeln publicerad på papper.

DSC04689 Cern JonasVi hann också med ett kort besök på CERN och deras bibliotek.

Jonas Gilbert

Jan Magnusson

Så får du likes och engagerade följare på sociala media

Detta diskuterades bland annat på Marknadsföreningen i Göteborg den 22 maj. Svaret på hur man lyckas få andra att dela det man gör, var enligt flera experter att satsa på ”innehåll marknadsföring” eller det man på engelska kallar ”content marketing”.

Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2014 spenderade svensken i genomsnitt 12,9 timmar i veckan till att använda Internet i hemmet, vilket är en ökning med 16 % jämfört med året innan. Sju av tio internetanvändare har någon gång besökt sociala media så som facebook, Linkedin och bloggar. Något som bidragit till att allt fler, både privatpersoner och företag använder sociala media till att marknadsföra sig.

Per Nilsson – Global PR chef på Volvo Trucks och en av hjärnorna bakom den omtalade och prisbelönta reklamfilmen ”The Epic Split”, var en av alla de som berättade om hur han arbetet med engagerande innehåll marknadsföring.

Genom att skapa engagerande inlägg som andra vill dela vidare får man gratis marknadsföring. Per talade om att tanken med innehåll marknadsföring är att kommunicera utan att fokusera på att sälja. Företag bör istället tillhandahålla information som kopplar till det man vill marknadsföra, men presentera det på ett sätt som ger målgruppen värde i form av kunskap, information eller underhållning. För att de sedan ska vilja klicka gilla, kommentera eller dela så måste de också uppleva att detta ökar deras egen popularitet, respekt eller bekräftar relation till dig.

The Epic splitt är bara ett exempel på en nervkittlande reklamfilm som förutom att visa Van Damme mellan två lastbilar även lyfter fram den nya lastbilens stabila styrsystem. Kampanjen blev en viral succé tack vare noga övervägd strategi som syftade till att få de som såg filmen att dela den vidare. Per talade om att han tyckte att fler borde fundera över hur de på bästa sätt engagera sin målgrupp.

Film är ett sätt att engagera och under Marknadsföringens dag diskuterades även andra sätt. Fler exempel var bland annat

  • Inlägg på hemsidan – dela tips, information och nyheter
  • Inlägg på LinkedIn – företag och privatpersoner kan sprida kunskap inom ett område där de är duktiga och på så vis framstå som experter. Till exempel kan arkitekter eller arkitektföretag lägga upp inlägg om nya trender inom arkitektur och byggteknik.
  • En blogg – som ger goda råd och som uppdateras regelbundet. En högskoleblogg om hur det är att studera och vilka framtida karriärmöjligheter som finns genom att gamla alumner gästbloggar.
  • En YouTube-kanal med korta filmer som även kan spridas vidare i andra kanaler.
  • Ett nyhetsbrev via e-post som varvar erbjudanden om exempelvis utbildningar med artiklar som hjälper kunderna att välja rätt.
  • Betygs- och recensionssidor på webbplatsen där de man riktar sig till får gå in och lämna feedback.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Marknadsföringens dag var ett inspirerande event som väckte frågor kring hur vi som bibliotek kan arbeta med innehålls marknadsföring. Kanske sitter du som läser detta och funderar i liknande banor. Dela då gärna med dig så kanske vi kan hjälpa varandra.

/Marie

Vi berättar om agila arbetssätt och utvecklingen av publikationsdatabasen

För några dagar sedan avslutades konferensen Emerging Technologies in Academic Libraries i Trondheim. Under konferensen träffades bibliotekarier vid universitetsbibliotek från hela världen för att diskutera ändrade arbetssätt, ny teknik och utvecklingen av bibliotekstjänster.

Chalmers bibliotek var representerat av Daniel Forsman och Kristin Olofsson.

Daniel pratade om hur vi arbetat med att förändra vårt arbetssätt och det pågående arbete med att utveckla  bibliotekstjänsterna. Kristin berättade om arbetet med att utveckla vår publikationsdatabas CPL till ett system för forskningsinformation där vi fokuserat på projektinformation.

Presentationerna filmades och finns tillgängliga via Vimeo.

Daniel Forsman: So we should change they way we work?

Kristin Olofsson: The aim to break the circle of despair

SFIS Vårkonferens 2015

DSC02410

Ann-Christin Karlén Gramming, som blivit omvald ordförande, hälsade oss välkomna.  Arbetets museum i Norrköping är en utmärkt lokalitet att hålla konferens på. Jag var här 2013 på teknikdagarna. Nu var det 2015-03-25 och SFIS Vårkonferens.

Årets informationsspecialist blev Ingrid Johansson, mångårig medarbetare på Chalmers bibliotek, men sedan ett och ett halvt decennium tillbaka universitetsadjunkt på BHS i Borås. Mycket välförtjänt. LM Award 2015 gick till Malin Ekstrand vid Medicinska biblioteket, Danderyds Sjukhus för att hon skall kunna delta i konferensen ALT Annual Conference i Manchester, som arrangeras av brittiska Association for learning technology.

Kognitiv beteendeterapi kan bedrivas på många olika sätt – även via nätet. Gerhard Andersson, professor vid Linköpings universitet, berättade om olika angreppssätt för terapi på webben. Det var rätt underhållande och Professor Andersson själv var mycket road av att prata om sina olika projekt. Han skydde tråkiga möten, men piggnade till när det gällde att söka projektpengar – för övrigt var han en pionjär inom KBT på nätet. Allt kan inte behandlas som kronisk smärta till exempel. En åhörare undrade om prokrastinering verkligen kunde behandlas framgångsrikt på webben. Det borde leda till att man sköt upp och sköt upp… 🙂 Man finner mer om detta på www.internetpsykiatri.se En gemensam portal finns på: http://www.kbt.info/behandling/

lm presenterade en app för bibliotek – Readly. Det verkade inte vara något för universitetsbibliotek, men vi kunde glädja oss åt 14 dagars gratis tillgång till 900 tidskrifter och vissa dagstidningar samt en hel del böcker.

Sara Lerén från InUse var helhjärtat besjälad av att inkludera alla i olika webbmiljöer och andra sammanhang. ”Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla.” Det finns en ny lagparagraf vilken trädde i kraft den 1 januari 2015, som klassar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. Viktigt att komma ihåg!

Från ett inkluderande internet till tingens internet tog oss Shaofang Gong från WIOTECH. Han beskrev ingående hur man kan applicera olika mätapparater runt om i en stad och sedan koppla samman alltsammans i ett trådlöst nätverk av mätbar information. Offentliga miljöer som kyrkor, muséer och sjukhus hade Wiotech arbetat med i Norrköping. Mer finns på www.wiotech.se

Martin Blomquist gjorde reklam för ProQuest och en kommande plattform som skall göra hela sökupplevelsen ny! Appar har skrotats och responsiv design har utvecklats. Böcker kan köpas efter flera modeller som DDA – demand driven aquisition, eller quick purchase – med ett musklick. Gränssnittet för böckerna var lättöverskådligt och intuitivt. Alltsammans kommer att introduceras sommaren 2015.

Carolina Olsson rapporterade från datormuséet i Linköping. Ett mycket litet museum. Det enda i Sverige. Målgruppen är barn och unga – knappast de som var närvarande på konferensen. Vi var betydligt äldre. Hon slog ett slag för nördarna. Bland dem finns de riktiga entusiasterna. Hon satsade också en del på tjejer, teknik och internet i projektet Amiga där tio tjejer träffas en gång i veckan.

Leif Nixon, IT-säkerhetsspecialist, tycker att nätsäkerheten har för stora brister i dagsläget. Det går visserligen inte att gardera sig mot intrång om någon verkligen skulle vilja hacka sig igenom säkerhetsspärrarna vid olika myndigheter, men man kan skaffa sig ett betydligt bättre skydd än i dag. Nixon tog upp ett antal fall som belysts av massmedia; Toys’R’Us, Telia, Kronofogdemyndigheten med flera. Hos Kronofogdemyndigheten hade hela registrets med gäldenärer stulits, men händelsen tonades ändå ned. Det var inte rätt sätt att behandla denna typ av intrång tyckte Nixon.

Måns Jonasson från stiftelsen .se avslutade dagen med en ingående redogörelse för vad .se sysslar med. Han började med en historisk exposé för att anknyta till vårkonferensens tema – internets och webbens historia. Avlyssning och registrering är dagligt gods på nätet; allt från Google som håller reda på dina sökningar för att kunna slänga upp relevant reklam i ansiktet på dig (individualiserad marknadsföring) till det faktum att om något går att lagra så kommer det att lagras och om något går att avlyssna, kommer det att avlyssnas. Det går heller inte att ”stänga av internet” – ett önskemål från flera diktaturstater. MESH networking kan snabbt upprätta ett informationsnätverk bland mobiler som befinner sig inom räckhåll för varandra när en stat stängt av internet. Inga fasta noder behövs. Kommunikationen fungerar bra mellan mobilerna. Om någon i kedjan dessutom har kontakt med webben utanför landet så kan de övriga mobilerna också komma ut på denna. Framtidsscenariot beskrevs med många robotexempel. Ingen kan veta hur framtiden kommer att bli, så förutsägelserna var inte spikade. Allt kan snabbt ändras. Det visar inte minst introduktionen av smarta mobiler för några år sedan. De har redan ändrat hela vårt förhållande till varandra, vår tradition och utbildning.

Flera av talarna ville skynda vidare för att hämta barn på dagis. HBTQ-medvetenheten var också hög då talarna tydligt markerade vilket pronomen de föredrog eller påpekade vikten av att ha ett tredje alternativ förutom kvinna och man i olika formulär.

Dagen kändes som en summering av många års utveckling med internet som infrastruktur. Detta blev också min sista konferens med SFIS.

/Jan Magnusson

“It makes learning fun”

MOOCs på universitet

EdXdator

En MOOC kan påverka samhället och människors liv. Den kan också få till följd att metadata från studenter används på ett negativt sätt av kommersiella aktörer. Chalmers biblioteks konferens MOOCs och de svenska universiteten handlade i år om olika aspekter av de internationella online-kurserna MOOCs (Massive Open Online Courses) och högskolans roll.

Chalmers ska producera några MOOCs under tre år. Produktionen är redan igång och under 2015 kommer de två första kurserna att finnas på plattformen EdX: Graphene Science and Technology och Sustainability in Everyday Life.

Det finns flera orsaker till att göra MOOCs. De stärker lärosätets status och samverkan med samhället, utvecklar den högre utbildningen och stärker internationalisering och öppenhet. Att den pedagogiska utvecklingen påverkas kunde flera av konferensens talare intyga. Anne Berman från Karolinska Institutet poängterade hur mycket roligare inlärning har blivit med MOOCs. Som lärare tycker hon dessutom att det är både roligt och utvecklande att arbeta med de pedagogiska variationer som finns i kursplattformen. På Delft University of Technology provar man nya pedagogiska idéer i varje kurs, som att ha filmade labbövningar utomhus och i flygplan, eller som The Sofa Session där professorn reflekterar över kursveckan hemma i soffan.

Lars Haikola analyserar på uppdrag av Regeringen möjligheter och eventuella hinder med nätbaserad utbildning i den svenska högskolan. Han talade på konferensen om hur han ser på MOOCs på svenska lärosäten. Att ha kvalitet är viktigt. Haikolas lösning är att införa examination eftersom det garanterar kvalitet. Av den anledningen är det högskolan som bör ta ansvaret för produktion av MOOCs i Sverige. Det är högskolan som har monopol på examen och examensmål, något som vi bör utnyttja. Å andra sidan är det marknaden som styr, så om företagen anser att examen blir mindre intressant än andra faktorer vid anställning så faller den tanken.

Även Ebba Ossiannilsson från Lunds universitet tog upp kvalitetsfrågan. Pedagogik, kvalitet och etik diskuteras i dag mycket lite i Sverige när det gäller MOOCs. Förhoppningsvis är det något som MOOC-producerande svenska högskolor kommer att samarbeta kring.

Det finns idag inte någon bärande finansieringsprincip för MOOCs i Sverige, men även det kommer att utredas av Lars Haikola. Eftersom det idag inte finns någon antagning till MOOCs så finns det i juridisk mening inte heller några studenter. De juridiska problemen skulle även de lösas om MOOCs gjordes till den svenska högskolans ansvar.

Haikola anser inte att MOOCs är en konkurrent till den svenska högskolan. Det är inte heller en hype utan är här för att stanna och bli ett komplement till campusutbildning.

De etiska aspekterna togs upp av Paul-Olivier Dehaye från University of Zürich. Han ville göra oss medvetna om det faktum att kommersiella MOOC-plattformar som Coursera säljer sin metadata om det studenterna gör till företag. Å andra sidan kan en MOOC som ligger i rätta händer förändra människors liv. Willem van Valkenburg hade ett fint exempel från Delft, där en MOOC i Solar Energy gjort att en student i en indisk by kunde bygga ett solpanelsystem som gav hela byn elektricitet.

/Linnéa

Willem van Valkenburg – keynote speaker at ChALS 2014

Willem van Valkenburg

Willem van Valkenburg

Chalmers Library runs an annual conference. This years topic is about MOOCs (Massive Open Online Courses), and Willem van Valkenburg from Delft University of Technology, The Netherlands, is keynote speaker. He is the manager for production and delivery of TU Delft Extension School. Willem also manages a blog about e-learning.

– What is the most important thing about MOOCs?

The universities have focused on research for a long time. MOOCs bring back education as the main point. MOOCs also innovate the classroom education.

Welcome to listen to Willem and all the other speakers tomorrow at Chalmersska huset, Göteborg!

Conference program

Conference program

/Linnéa

ARLIS/Norden årsmöte och konferens, 12-14 Juni 2014, Reykjavik, Island

ARLIS/Norden – Art Libraries Society Norden – är en förening för nordiska bibliotek och bibliotekarier inom områdena konst, design, arkitektur, fotografi och närliggande ämnen. Föreningen bildades 1986 och sköts av en styrelse bestående av medlemmar från de nordiska länderna. Syftet med föreningen är att främja professionella intressen, samarbeten och nätverk samt fungera som en plattform för information, diskussion och gemensamma aktiviteter.

nordiska huset(Nordiska huset , Reykjavik)

Varje sommar anordnas ett årsmöte och konferens enligt roterande schema i ett av de nordiska länderna, och i år var det Islands tur. Vi höll till på Islands Nationalmuseum i Reykjavik. Temat detta år var material och konferensen titulerades Touched by human hand – the beauty within the material. Materialtemat togs an ur ett brett perspektiv med varierande föreläsningar. Vi fick lyssna till Lilja Árnadóttir, inspektör vid Nationalmuseum, som genom utställningen The silver of Iceland beskrev och visade olika metoder av isländskt silversmide från 1500-talet till 2000-talet. I arkitekten Hjörleifur Stefánssons föreläsning FROM EARTH, the turfhouses of Iceland fick vi ta del av den isländska traditionen med byggandet av torvhus, en tradition som dominerade på Island ända fram till början av 1900-talet. Sandra Gonon, arkitekt och verksam vid KADK (Det Kongelige Danske Kunstakademis Skoler for Arkitektur, Design og Konservering), Köpenhamn, presenterade några nya och banbrytande examensarbeten gjorda av design- och arkitekturstudenter i vilka man använt sig av naturmaterial eller på olika sätt samverkat med naturen.
Ett annat perspektiv på materialitet togs upp i Elsa Modins föreläsning The materiality of the photobook. Elsa är bibliotekarie på Hasselbladsbiblioteket i Göteborg och hennes föreläsning handlade om fotobokens fysiska och estetiska aspekter; form, storlek, bindning och material et.c. Hur själva utformandet av fotoboken ibland är ett minst lika stort konstnärligt projekt som innehållet, något som även inverkar på katalogiseringsarbetet.

Den fråga på materialtemat som intresserade mig mest rörde materialbibliotek, om hur vi som bibliotekarier kan hjälpa till att förmedla kunskap om material och dess användningsområden och även tillhandahålla prover rent fysiskt. Lisa Martling Palmgren, bibliotekarie och projektledare vid Kungliga konsthögskolans bibliotek i Stockholm, och Jessica Lertvilai, materialforskare vid University of the Arts, London, beskrev i sina föreläsningar olika erfarenheter av att bygga upp ett materialbibliotek från grunden.Jessica

(Jessica Lertvilai, University of the Arts, London)

En mycket inspirerande föreläsning hölls av Elodie Ternaux, co-director på materialbiblioteket MatériO i Paris. MatériO är ett privat företag som dels tillhandahåller en databas med tusentals olika materialbeskrivningar, och dels ”showrooms”,  där man kan titta på de fysiska proverna, runtom i Europa. I föreläsningen  Materiology, or how materials can become an inspirational tool for creative professionals, beskrev Elodie dagens komplexitet och stora utbud, ”hyperchoice”, vad gäller konsumtionsvaror i allmänhet, och även materialresurser. Grundmaterialen förändras ju inte, men nya material skapas och nya användningsområden uppstår. I det högteknologiska samhället ställs stora krav på funktionalitet men också ökade krav på hållbarhet och miljöhänsyn, något som tvingar materialutvecklare att tänka kreativt. Genom att se på material från nya vinklar kan de byta kontexter och användningsområdena blir allt mer överlappande. En gelé som tidigare uteslutande använts inom sjukvård börjar användas i sportutrustning. Organiska material används i design av lampor och stolar, återvunnet papper behandlas med träbehandlingstekniker och får nya dimensioner. I samband med detta blir det en allt svårare uppgift att klassificera och organisera material, och kunskap och vägledning blir allt viktigare. Där man förr delade in material enligt deras beståndsdelar, blir det kanske idag blir alltmer relevant att kategorisera enligt egenskaper som t.ex. lättvikt, transparens, flexibilitet et.c. Enligt Elodie kan materialbiblioteken hjälpa olika kategorier av yrkesverksamma att greppa det enorma utbud som finns och vara en plats där inspiration, kunskap och kreativitet kan mötas och ge upphov till fantastiska projekt av olika slag. Materialbiblioteken kan också hjälpa kunder att få kontakt med producenten av materialet direkt. Eftersom MatériO är ett privat företag (finansierat av medlemmarnas avgifter) så är de helt fria att välja innehållet i databasen och samlingarna. Det finns ingen strävan att vara heltäckande, utan snarare handlar det om att samla de material som företaget anser vara innovativa och intressanta och förmedla dessa till användarna. På Chalmers bibliotek prenumererar vi på en databas med tillhörande fysiska materialprover från Material Connexion, ett företag baserat på samma grundidé.

Lördagen ägnades åt en studie/kultur-resa runt på Islands södra del med dess hänförande landskap. Vi passerade förbi lavafält, gejsrar, vulkaner och kratrar, besökte ett familjeägt tomatplantage och fick uppleva en hästshow på islandshästfarm. Sammantaget en späckad och lärorik konferens på en magisk plats definitivt värd att återkomma till.gejsrar

(Gejsrar på södra Island)

Sara Nässén, Arkitekturbiblioteket

Inga fler inlägg.