Biblioteket uppmärksammat

Universitetsläraren har publicerat en artikel om bibliotekets utveckling av research.chalmers.se med titeln ”Chalmers databas gör forskningen mer tillgänglig”

Artikeln beskriver arbetet med att koppla samman information om aktuell forskning och forskningsresultat.

Vi är även glada att Kungliga Biblioteket producerat en film om Chalmers bibliotek.

Filmen är en av tre där man vill lyfta fram goda exempel i regeringsuppdraget att ta fram en nationell strategi för biblioteksområdet.

Filmen premiärvisades häromdagen på Biblioteksdagarna i Västerås.

Några ord om att gå vilse på UKSG:s årliga konferens

För ett par veckor sedan hade jag nöjet att tillsammans med två kollegor få delta vid UKSG:s årliga konferens och mässa i Bournemouth. Som förstagångsbesökare både på konferensen och i Bournemouth bjöds jag på tre dagar till brädden fyllda av nya intryck, erfarenheter, insikter och irrfärder.

Många intressanta och aktuella ämnen avhandlades på konferensen. Representanter från olika bibliotek delade med sig av erfarenheter kring bland annat digitala kursbokssamlingar, hur man hanterar förvärv utan ämnesbibliotekarier, bevarande av forskningsdata, studentengagemang och -inflytande, UX-metoder och gamification. Förlagsrepresentanter å sin sida presenterade projekt och idéer som rörde bland annat utformningen av bibliotekssystem, metadata för digitala ämnesbibliotek, och produktutveckling genom snabba ”flash builds.” Den som själv vill botanisera bland dessa föredrag och diskussioner hittar videoinspelningar från några av dem här, samt slides från merparten av de presentationer som inte filmades här.

Själv skulle jag vilja stanna upp ett ögonblick vid ett motiv som återkom flera gånger under konferensens gång: kartan, eller, för att låna David Parkes’ ord, ”weird mappy stuff.” Som förvirrad förstagångsbesökare med väskan full av kartor över Bournemouth och konferenscentret kunde jag minst sagt relatera till detta motiv.

Kartor av olika slag är förstås ständigt närvarande på bibliotek. I biblioteket som arkitektonisk struktur: kartor som beskriver hylluppställningar, kunskapsresursernas fördelning över bibliotekets rum. I biblioteket som kunskapsorganisatorisk funktion: kartor som visualiserar relationerna mellan olika informationsenheter, dokument, data, begrepp. I de föredrag jag vill fokusera på här, Donna Lanclos’ och David Parkes’, framträdde emellertid kartan som ett verktyg inte för att återge kända stigar utan för att synliggöra själva oförutsägbarheten i tillvaron.

Etnografen Lanclos berättade i sitt föredrag att hon när hon intervjuar biblioteksanvändare brukar låta sina informanter rita egna kartor över sina studiemiljöer. Sådana kartor kan sträcka sig från hembiblioteket till den lokala pizzerian till ett helt annat bibliotek, och synliggör det röriga och oförutsägbara – vad Lanclos kallar ”messy practices” – i hur informanterna faktiskt använder bibliotekets tjänster. Just denna okontrollerbara röra, menar Lanclos, är något bibliotek måste lära sig att se och arbeta i samklang med.

bournemap3

Så här kan det se ut när någon ur minnet ritar en karta över platser hon besökt.

Även Parkes’ föredrag fokuserade på användarnas upplevelse av biblioteket. Med utgångspunkt i psykogeografi, studiet av den geografiska omgivningens inverkan på det mänskliga sinnet, resonerade Parkes kring hur biblioteket kan förhålla sig till den osäkerhet som nya studenter ofta känner i mötet med det starkt symbolladdade universitetsbiblioteket. Hur hjälper man studenterna att väva in sina egna historier i universitetets och att bygga en känsla av hemmahörande, av belongingness? Inspirerad av Guy Debords idéer om utforskande irrfärder, menar Parkes att ett effektivt sätt att hantera osäkerhet är att vända den till upptäckarlust och nyfikenhet. Låt den ovane biblioteksbesökaren bli en detektiv snarare än någon som måste ledas rätt!

Vid första anblick kanske Parkes’ vision om belongingness-skapande nyfikenhet kan te sig något utopisk. Den erbjuder inget allmängiltigt facit för det bibliotek som vill skapa förutsättningar för att användare, och för all del även medarbetare, faktiskt ska kunna möta det nya, osäkra och föränderliga med upptäckarlust snarare än med lamslående förvirring. Är inte det okända och oförutsägbara alltid skrämmande i sig?

Här påminns jag emellertid om något som Alex Humphreys sade under sin presentation av Jstor:s arbete med korta billiga utvecklingsprojekt under paraplyet Jstor Labs. Att uttala och utföra nya obeprövade idéer är mycket riktigt skrämmande och riskfyllt – så hur hanterar man detta i en verksamhet där nya idéer utgör själva grunden? Humphreys påpekade skämtsamt att ”the lab label helps”, men menade även att det mest av allt handlar om att skapa en plats där de inblandade känner att det är tryggt att misslyckas.

Kanske är det just där den verkliga utmaningen ligger. Alla biblioteksanvändare kommer vara förstagångsbesökare någon gång, och användarnas beteenden kommer alltid vara oförutsägbara. Frågan blir då hur vi gör biblioteket till en plats där det är så tryggt att gå vilse, så tryggt att misslyckas, att osäkerheten omvänds i nyfikenhet och irrfärden i en upptäcktsfärd.

/Lisa Sjögren

Hur man lär sig skissa

Lördag kväll och Melodifestival. Barnen äter popcorn och dansar i soffan. Den äldsta vill alltid att vi röstar. Ett framträdande är så dåligt att hon vill ge det en dödskalle. Först blir jag nöjd. Jag lärde mig ju precis att med några snabba linjer rita en dödskalle. Resultatet blir hemskt. Jag har redan glömt. 

Eva-Lotta Lamm står framme vid blädderblocket.

– Dra en lodrät linje säger hon. Börja med att dra linjen från vänster till höger. Prova sedan att dra en linje i motsatt riktning. Vad känns bäst?

Alla deltagare i workshopen gör som hon säger. Vi drar några snabba linjer mellan olika punkter och försöker pricka punkterna. Precis som man gjorde när man var liten och linjerna skulle forma ett flygplan, en häst eller Kalla Anka. Vi fortsätter att rita – cirklar, trianglar, kvadrater. Det är när vi börjar sätta ihop de olika formerna det blir riktigt intressant. Med några enkla knep ritar vi en mobil och en laptop. En cirkel, några kvadrater och en liten triangel formar den där dödskallen.

Eva-Lotta är UX-designer och illustratör. Hon har jobbat som designer för bland annat Google, Skype och Yahoo!. Hennes erfarenhet är att skisser är ett utmärkt verktyg i många olika jobbsammanhang. Att det enda som krävs är penna och papper, och helst engagemang. Hon har skissat med team och ledningsgrupper och i allehanda grupperingar, och hon anser inte att det spelar någon roll hur mycket eller lite man tecknat tidigare. Hon har vid upprepade tillfällen fått uppleva hur arbetet i ett utvecklingsprojekt lossnat när man använt sig av skissande som metod. Som svar på frågorna varför och när man ska skissa listar hon några olika punkter.

VARFÖR
– Det går snabbt
– Det är billigt
– Alla kan göra det
– Det är informellt

NÄR
– Ensam för att tänka och förstå
– I grupp för att kommunicera och förklara
– För att uppnå ett gemensamt synsätt

pennor

”I prefer drawing to talking. Drawing is faster and leaves less room for lies.” Le Corbusier.

Vid ett tillfälle nämner hon Le Corbusier och hans citat ”I prefer drawing to talking. Drawing is faster and leaves less room for lies”. Hon tycker att det är ett bra citat, men istället för lies vill hon använda misunderstandings. Hon tar ett exempel. Om man ber en grupp människor att tänka på en katt kan man vara säker på att det finns lika många tankar på katter i rummet som det finns människor. Någon kanske ser sin egen katt framför sig, någon ser Katten Gustaf, någon nyser bara av att tänka på katter. Hur viktigt är det inte då att skapa en gemensam bild av den uppgift, eller det projekt man arbetar med.

Jag kommer på mig själv med att förlora mig lite i de där tankarna. Hur olika våra utgångspunkter är. Och hur mycket lättare det blir då man försöker förstå varandras synsätt, och i bästa fall kan enas om ett. Att skisser faktiskt kan hjälpa oss att nå dit i vissa sammanhang.

katter5

Olika utgångspunkter gör att vår uppfattning om saker ofta skiljer sig åt.

I en paus frågar jag en av workshop-deltagarna, en erfaren UX-designer, vad han kan ha för nytta av detta. Jag tänker att han redan borde känna till det mesta om skisser, flöden och storyboards. Han säger att det är bra att bli påmind, och inte minst inspirerad. Att han ibland glömmer värdet i att använda enkla skisser och att skisser i många fall kan vara en värdig ersättare för mer avancerade prototyper. Jag tänker att det måste vara en bra workshop om den kan få både mig som nybörjare och någon med lång erfarenhet i branschen att lyfta blicken och se nya saker.

Jag har alltid varit dålig på att teckna. Stannade i utvecklingen någon gång i 12-årsåldern. Under workshopen förstår jag kanske för första gången att man inte behöver krångla till det. Att det till och med är ganska enkelt. Och det blir rätt snyggt. Eva-Lotta ger mig verktygen och faktiskt självförtroendet att våga testa. Nyckeln är bara, som med så mycket annat, repetition. Och bra pennor.

Awwwards är en årlig konferens om webbdesign. Den ägde rum i Amsterdam 27 – 29 januari 2016. Eva-Lotta Lamm ledde workhopen Sketching Interfaces i anslutning till konferensen. Tips på bra litteratur om du vill lära dig att skissa får du på Sketchnotesbook.

/Malin Rydenhag

 

Back to basics – en urvattnad kliché?

KRÖNIKA: ”The future of web design is printed” säger hon på italiensk engelska. The future is alltså the past, tänker jag. Chiara Alliotta står på scen under pampiga valv i Amsterdam. Hon är en färgklick, både till det yttre och inre. Alliotta tar ungefär tusen åskådare i hand och leder oss genom en föreläsning om typografins värde. ”Om ni förlorar er, go back to the basics”.

AMS4

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN. Chiara Alliotta om isotype, det universella ikonspråket från -36.

Back to basics. Jag smakar på uttrycket. Det har rostat, passerat sitt bäst före-datum. Jag googlar. För vad betyder det – egentligen? Bland sökträffarna finns ett album av Christina Aguilera, familjeterapi och välgörande, lyxig hudvårdsbehandling med ekologiska produkter. Bland bilderna finns en flod av citat i snirkliga bokstäver. Keep calm and get back to basics. Uttrycket signalerar en tröst till den som gått vilse. Att det går att hitta hem. Att det finns ett hem. När du hittar tillbaka är alla misstag du gjort på vägen förlåtna och du får börja om. En ny kula väntar på att rulla.

Ikonspråket isotype uppfanns av Otto Neurath och Gerd Arntz år 1936. Fyratusen symboler togs fram för att på ett effektivt sätt förmedla statistik inom industri, demografi, politik och ekonomi. Ikonerna var inte menade att ersätta orden men att komplettera texten. Grundidén, the basics, var att bygga broar mellan olika språk – att skapa ett universellt språk.

Jag funderar. I vardagen är back to the basics en rutin. Vi tappar bort oss själva med vilje, för att sedan återgå till det varaktiga. Vi omfamnar vardagslunket efter helgen, våra närmsta efter tid med bekantskaper, det bestående efter det tillfälliga. Och ja, det är ett privilegium att få ha en sfär med the basics. Alla individer, som har denna förmån, har sina sätt att hitta hem. Mitt är följande: lyssna på 2 steg från paradise, baka en chokladkaka och ringa mina bästa vänner. Efter några timmar av detta rehab-beteende är jag mig själv igen. Mitt inre har runnit ut till kanterna. Precis som kakan.

Så, lyckades Alliotta blåsa liv i den urvattnade frasen back to basics? I ett allt spretigare webblandskap, där informationen tar nya, desperata vägar för att picka på vår uppmärksamhet, är det viktigt att stå stadigt. Utmaningen ligger i att hitta balansen. Att kunna utvecklas men samtidigt inse det värdefulla i, och behålla, det grundläggande. Att skapa en webb som har det enkla och det svåra. Det gamla och det nya. Att vara bakåt- och framåtsträvande på samma gång. Att addera framtiden till the basics.

/Sofia Andersson

ams3

FRAMTIDEN. Awwwards är en årlig konferens om webbdesign. Den ägde rum i Amsterdam 27 – 29 januari 2016.

Rapport från ProQuests användarmöte om bibliotekssystem

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Mötet hölls i den fascinerande staden Chicago, 7-9 oktober 2016

Vi har varit i Chicago och deltagit i det första internationella användarmötet för Summon och 360/Intota, de system som vi använder för att administrera och tillgängliggöra böcker, artiklar och annat material.

Programmet var indelat i två spår – management och discovery. De flesta föredragen kom från användare men kunde också bestå av produktinfo från ProQuest. Vi från Chalmers var de enda bibliotekarierna från Europa, annars kom nästan alla från Nordamerika.

Det var givande att träffa ProQuests chefer och få tillfälle att både mingla och föra fram frågor och synpunkter. Tyvärr saknades utvecklare och lokala representanter. Vi saknade även forum för användare eller användargrupper för att diskutera och föra fram förslag. Det var inga gemensamma måltider, inte ens lunch, utan man fick organisera sig spontant och gå ut på stan.

ProQuests köp av ExLibris

Två dagar före mötet annonserades den omtumlande nyheten om ProQuests förvärv av ExLibris, något som kom som en överraskning även för många i företaget.

Kurt Sanford, Proquest CEO

Kurt Sanford (Proquest CEO) sa att vi gör det här för att kunna utveckla nya tjänster till världens bibliotek, vi gör det här för att samlat kunna innovera för bibliotekens framtid.

De tänker sig att mediedelen av företaget kommer att hanteras av ProQuest och systemdelen av ”ExLibris – A ProQuest Company”. ProQuests systemprodukter (utom RefWorks) kommer alltså hamna under ExLibris, under Matti Shem Tov. På kort sikt blir det business as usual, kunderna kommer kunna fortsätta använda och välja de olika produkterna från de två företagen. ProQuest ser köpet som något som läggs till. Man ser en möjighet till bättre lösningar, t.ex att låta Primo använda Summon-indexet, och på andra sätt utnyttja det som respektive produkt är bra på.

På lång sikt kommer nästa generations systemlösningar utvecklas, ett nytt discovery, skämtsamt kallat ”Suprimo”. Kurt jämförde med förvärven av Ebrary och EBL. Båda har fortsatt leva kvar och underhållits, samtidigt som de utvecklat det nya ProQuest Ebook Central. På frågan om de tänkt fortsätta med agila utvecklingsmetoder, svarade Kurt lite svävande att de försöker bevara det som kunder uppskattar.

Vad är på gång?

Det märktes att de inte kunde visa på tydliga långsiktiga roadmaps för systemen i och med sammanslagningen. Kurt uttryckte en besvikelse över att Intota v2 är försenat, men trodde att det kommer gå snabbare nu. De behöver titta på varandras koder – vilket de inte får göra förrän köpet är formellt avslutat –  för att se hur de skall ta det vidare.

Den nya knowledgebasen framstod som den nya stora grejen man var stolt över. Till skillnad mot den nuvarande skall nya knowledgebasen vara molnbaserad och skalbar, berättade Yvette Diven (Product Manager lead). Det är anpassad även för tryckt material, filmer och ljud och kommer innehålla rikare metadata. Den har relationer mellan titlar och format, historik för ändringar i paket och tappade titlar samt efterlängtad överlappsanalys även för e-bokspaket. De poängterade att den nya knowledgebasen faktiskt existerar nu och att det är en tidsfråga när den kan rullas ut till de olika produkterna (troligen till Intota v2 under Q1 2016) och att ingen migrering behövs.

Om några veckor kommer vi få veta mer om hur den nyförvärvade teknologin för att tillgängliggöra kurslitteratur, SIPX, kommer integreras med ProQuests övriga produkter.

Användarstudier om discovery och länkning

Caroline Muglia, University of Southern Califrnia

Caroline Muglia och Elizabeth Namei (ej i bild) från University of Southern California pratade om hur Summon fungerar för de mer avancerade användarna.

Ett par intressanta presentationer handlade om användarstudier. University of Southern California pratade om ”No Advanced Users Left Behind – Discovery for All”. De menar att Summon tillgodoser basbehoven för grundstudenter, men är problematisk för mer avancerade användare. De är också en viktig målgrupp, det är de som rapporterar problem till biblioteket, influerar nybörjare och påverkar beslutsfattare.

Att söka efter kända titlar är viktigt för avancerade användare, något som inte alltid fungerar så bra i discoverysystemen. I en rapport från mars 2015 analyseras hur Summon, Google och Google Scholar klarar known item search. Utfallet var att Google fungerar något bättre än de andra två vad gäller precisa träffar (definierat som 1:a eller 2:a i träfflistan) och möjlighet att hitta vidare till fulltext, även om ingen var riktigt dålig. De kunde konstatera att Summons ändring av relevansrankningen i somras har förbättrat known item search. En orsak till misslyckade sökningar är att för lite information skrivs in, eller för mycket (t. ex hela referensen). Andra problem (”pain points”) i Summon är länkningsproblem och att stavningsförslag – ”did you mean” – visas för sällan och inte alltid är relevanta.

Penn State University har gjort flera usability-studier med studenter. I jakten på fulltext är varje sekund avgörande innan man ger upp. En tredjedel ser inte bibliotekets länkar i databaserna. Av de som gick vidare gav en fjärdedel upp på länkserversidan. Om de hamnade på tidskriftens startsida gick de tillbaka. Även om de hamnade på artikelsidan men inte hittade fulltext direkt, så gav de också upp – och nöjde sig med abstract. En intressant iaktagelse är att studenter klickar inte på format-ikoner, utan på den längsta länken.

Perspektiv på bibliotekssystem

Som helhet var det det en mycket bra kombination att först få diskutera stora perspektiv på NISOs konferens om discoverysystemens framtid, för att sedan få nyheter och direktkontakt med den egna systemleverantören.

Flera av presentationerna ska läggas ut på webbsidan för ProQuest Annual User Summit. Kontakta oss gärna om det är något ni vill att vi berättar mer om.

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Lär dig mer om Impact och altmetrics

egen-chals-700p

Missade du årets ChALS – Chalmers Annual Library Symposium konferens finns nu möjligheten att se de inspelade föredragen på vår webbplats.

Genom att de inspelade föredragen hoppas vi att så många som möjligt tar del av vad dagen hade att erbjuda. Gå därför in på på vår webbsida redan i dag och sprid gärna informationen vidare.

Till webbsidan

ChALS 2015 var en internationell konferens som arrangerades den 23 september av Chalmers bibliotek. Temat för konferensen var Make Your Mark –impact och (alt)metri och föredragen gav deltagarna inspiration och kunskap om hur man bl.a. kan mäta impact och spridning av lärosätens forskningsaktiviteter. Vilket är en högaktuell fråga för Chalmers och andra universitet samt högskolor.

Håll till godo och kommentera gärna era åsikter om ämnet.

/Marie

Vi har varit på konferens om discoverysystemens framtid

Johns Hopkins Mt. Washington campus

John Hopkins University. Campus Mt. Washington utanför Baltimore.

I förra veckan var vi iväg till Baltimore för att vidga vyerna om de utmaningar som bibliotekens söktjänster – discoverysystem – står inför.

NISO Forum – The Future of Library Resource Discovery, 5-6 oktober 2015

Konferensen anordnades av NISO, en organisation som arbetar med standarder inom bibliotek och media. NISO vill ta tempen på vad som rör sig inom discoveryområdet och få input om vad de kan arbeta med. Grunden är Marshall Breedings white paper The Future of Library Resource Discovery och första rundan av ODI – Open Discovery Initiative.

De fyra stora leverantörerna var representerade (EBSCO, OCLC, ProQuest och Ex Libris), och gav sin syn på utvecklingen. De flesta andra var biblioteksfolk främst från USA, men flera förlag var också med. Förlagen Sage och IEEE berättade om vad de gör för att det ska funka bättre med att göra sitt innehåll anpassat för discovery.

Förutom presentationer var det två rundabordssessioner, där vi delade upp oss i grupper och diskuterade olika framtidsfrågor om discovery.

NISO konferens om discoverysystem

Vi diskuterade midterm issues, horizon issues och vad NISO bör arbeta med

Alla diskussioner återkom till metadata. Alltför ofta är  kvaliteten inte tillräckligt bra, vilket medför att sökbarheten blir dålig. Det behövs metadata för annat än artiklar och böcker, som exempelvis audiovisuellt material. När det väl finns så tas det dåligt om hand av discoverystemen. Nu strippas mycket data bort eller klumpas ihop.

Ett mycket intressant föredrag handlade om Serendipity. Om att upptäcka kontra att söka, eller att söka på nya sätt. Om att utveckla det platta sökandet till mer explorativt sök, där man hittar det man inte visste att man letade efter. Vad är det centrala? Vad är relevant för just mig? Vad är hett inom mitt ämnesområde, eller i angränsande områden? Ett sätt kan vara visualiserad browsing som visar kartor, tidslinjer, forskningssamarbeten, likheter etc.

Bibliotekarier har höga förväntningar på relevansrankingen. En fråga är om rankingen skall vara personaliserad och i så fall hur. Vad innebär det för den personliga integriteten? Det fanns en samstämmighet att eventuell personalisering skall vara transparent och användaren skall kunna välja att slå på eller av. Personalisering kan även få konsekvenser för det explorativa sökandet, risk att hamna i en ”echo chamber”.

Hur hanterar vi att användaren i första hand vistas i andra miljöer än biblioteket för att söka information? Vissa bibliotek, som t.ex Utrecht har valt bort discovery helt och hållet, och omvärlden väntar på rapporter om utfallet. En önsketanke är att  jobba tillsammans med Google och Mendeley eller åtminstone få hela vårt innehåll synligt där, inklusive bibliotekets böcker. Att få med biblioteket i lärplattformar är centralt, där har många amerikanska bibliotek kommit längre än vi i Sverige.

Interoperabilitet mellan systemleverantörerna togs också upp, framför allt av Ebsco. Det innebör att man ska kunna välja en leverantör för ILS och en annan för discovery.

Fair linking, att ingen innehållsleverantör ska prioriteras i relevansrankningen eller när man länkas vidare, är en annan viktig fråga. ProQuest pratade flera gånger om hur bra just de är på detta. Tack vare Summons sammanslagna poster (”match and merge”) menar de att fair linking underlättas. Ingen av de andra leveratörerna tog upp tråden och argumenterade mot.

Mycket mer Open access kan förändra scenariot dramatiskt. Marshall Breeding menade att discovery-leverantörerna bör förbereda sig för dominans av OA-publicering i framtiden, och det handlar inte bara om artiklar utan även dess underliggande datasets.

Peter E. Murray

Peter E. Murray summerar konferensen, samtidigt som han jonglerar

Produkterna nått en hög mognad, är självklara inom biblioteksvärlden men inte magiska. Det handlar om att användaren ska hitta det hen behöver, om att göra bibliotekets innehåll sökbart på bra sätt oavsett var användaren befinner sig. Och för det behövs, åter igen, högkvalitativ metadata för alla innehållstyper som systemen tar väl hand om.

Avslutningsvis några exempel på saker som deltagarna tyckte att NISO bör jobba med:

  • standarder för metadata för innehåll som ej är textbaserat
  • cross-language search (att skriva in sökord på ett språk och få träffar baserade på översättningar av sökordet)
  • automatisk skörd av bestånd från leverantörer
  • best practice för vad bibliotek kan göra för att förbättra discovery
  • standardiserad namngivning i administrationsverktygen (t.ex förlagspaket som heter ”targets” i SFX och ”database” i 360/Intota)
  • standardiserade paketnamn i knowledgebaser
  • att göra användartester och rapportera till communityn
  • förbättra vokabulärer inom Linked Data

Det var många intressanta presentationer på konferensen. Genom twittertaggen #nisoforum får du också en inblick.

Strax före lunch dag två släpptes bomben om att ProQuest kommer köpa konkurrenten ExLibris. En påminnelse om att verkligheten kan förändras snabbt. Aktörer kan tillkomma eller försvinna. Vad skulle t.ex hända om Google Scholar läggs ner? Om Open Access tar ett stort kliv framåt? Om någon bestämmer sig för att bygga ett fritt tillgängligt discovery-index som kan användas av alla?

Marshall Breeding var först med att skriva en artikel om köpet.

/Marie Widigson och Lars-Håkan Herbertsson

No more posts.