Forskarbloggar i app

Biblioteket har inlett ett litet samarbetsprojekt med informationsavdelningen på Chalmers – Kommunikation och Marknad. Biblioteket testar, och tillsammans med Kommunikation och Marknad utvärderar vi några kanaler och tjänster i sociala medier som eventuellt kan vara intressanta inte bara för biblioteket utan för universitetet i stort. Biblioteket gör en pilot för universitetet! Ett samarbete av det här slaget är mycket betydelsefullt för oss. Vi blir intressanta som samtalspartner för informatörerna och synliga på universitetet på ett helt annat sätt.

Först ut till test är en feed med forskarbloggar. Via informatörsnätverket på Chalmers har vi samlat in bloggar från forskare på Chalmers. Vissa bloggar är rent professionella. Andra mixar det chalmersanknutna med andra intressen. Vi kommer att titta på hur de flödas in i bibliotekets app (följer t ex tillräckligt många uppgifter med?) och vilka bloggar som eventuellt ska tas bort från feeden. Om allt faller väl ut kommer forskarbloggar kanske att läggas ut på Chalmers.se. Att blogga är ett enkelt och lättillgängligt sätt att sprida universitetets forskning och ger en möjlig kontaktkanal till näringsliv och allmänhet.

Forskarbloggarna ligger nu i bibliotekets mobila app. Hämta den genom att öppna internet i mobilen (Android eller iPhone(iPad) och gå till http://wbxapp.com/chalmerslibrary. En nackdel är att man inte genast ser från vilken blogg inlägget kommer. Det syns först när man klickat fram hela texten och öppnar den i webbläsaren.

Vi använde Yahoo Pipes för att aggregera alla RSS-flöden. Den RSS-länk som skapades i Yahoo Pipes lade vi in i Widgetbox, som appen är skapad i.

Så här gör man:

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Open Educational Resources

Fritt tillgängliga resurser för utbildning på olika nivåer finns i överflöd på webben. Kan man använda dessa och i så fall hur? Detta var frågeställningen för ett seminarium med bas i Växjö, Kalmar, Karlskrona och Ronneby och webben. Vi som deltog kunde lyssna på föredrag och ställa frågor via webben genom direkt tal och chatt.

Alastair Creelman vid Linnéuniversitetet inledde med att tala om hur man kan använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial. Creelman beskrev olika platser på nätet där man kan komma åt fria resurser som Wikibooks, Flickr och Wikimedia Commons. Andra länder har kommit längre än vi i Sverige. Vi har en svag delningskultur.

Alma Taawo på Skolverket arbetar med att tillgängliggöra digitala resurser. Hon fortsatte på den inslagna linjen med Creative Commons. Hon beskrev de sex olika licenser som finns inom creative commons och de fyra villkor som varje licens har i olika kombinationer. Man finner en beskrivning av licenstyperna här: http://www.creativecommons.se/?page_id=193

Om man utnyttjar och justerar ett material med en viss licens för eget behov, skall man ha kvar samma licenstyp som ursprunget hade.

Det som skiljer copyrightskyddat material från creative commons är att copyrightskyddat material ger man tillstånd att använda i efterhand, medan creative commons sätter upp användargränser redan innan materialet utnyttjats. Ett problem är att svenska upphovsrättsorganisationer inte erkänner creative commons – så till exempel STIM.

Här finns en guide till CC http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/creativecommons

Universitetspedagogiska enheten vid Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag och goda resurser knutna till att utveckla OER.

Satish Patel från Linnéuniversitetet / Umeå universitet gav exempel på vad det finns för olika möjligheter när man vill utveckla fria lärresurser på nätet. I Quizlet kan man skapa lätta frågesporter http://quizlet.com I Flashcards kan man presentera olika begrepp inom till exempel Vårdvetenskap och i Timeline kan man skapa utvecklingslinjer över tid. http://www.xtimeline.com/index.aspx

Super Teacher Tools (http://www.superteachertools.com), Teacher on Demand (http://www.teacherondemand.se) och Rubistart var andra hjälpmedel som presenterades.

Lärarens närvaro är oundgänglig för analys och genomgång av ett givet material, men OER passar utmärkt när det gäller repetition och inövning av sakuppgifter. Elevernas egen aktivitet är viktig för det interaktiva lärandet.

Linnéuniversitetet önskar skapa en webbaserad verktygslåda med fakultetens samtliga föreläsningar i vetenskaplig metod (grundnivå och avancerad nivå) som omfattar även vetenskapsteori och filosofi. Denna Vetenskaplig metod (VetMet) Online gavs en lägesrapport av Peter Diedrichs.

Man hade inte stött på några problem vad gäller lärarnas deltagande. De ville verkligen föreläsa och läggas ut på nätet. Linnéuniversitetet har redan spelat in en stor del av föreläsningarna. Likaså var finansieringen inget problem. Avtalsfrågor och copyright var ibland svåra att reda ut, men det verkliga problemet låg på tidssidan. Det måste finnas resurser att redigera och ställa samman materialet. Lärarna måste få avsatt tid till de webbaserade undervisningstillfällena. Så måste också inaktuellt material rensas vid ett senare tillfälle. Det måste byggas upp en apparat kring detta!

Linnéuniversitetet såg webbpublicering som en viktig marknadsföring av universitetet.

Eva Norling och Peter Linde från Blekinge Tekniska Högskola arbetar med de öppna lärresurserna på world wide web och med Public Knowledge Project. Wikiversity var en variant av Wikipedia (http://en.wikiversity.org). Einztein var en annan resursplats (http://www.einztein.com) liksom OER Commons (http://www.oercommons.org). Vad biblioteket bör syssla med i de här sammanhangen kunde listas på följande sätt: Omvärldsbevakning; Elektronisk arkivering; Kopplingar till andra arkiv; Metadatataggar; Katalogisera och klassificera; Lista; Undervisa; Tillgängliggöra; Bygga söktjänster. Man bör också informera om hur man arbetar med lärresurser. Public Knowledge Project (PKP) var ett samlingsnamn för Open Journal System (OJS), Open Conference system (OCS) och Open Monograph Press (OMP). De arbetade från samma plattform och återfinns här: http://pkp.sfu.ca

/Mauritza och Jan

Publicerat av janmagnusson2014

Vanliga frågor om Chalmers Open Access-policy

Varför har Chalmers antagit en Open Access-policy?
För att säkerställa största möjliga spridning av Chalmers vetenskapliga resultat. Det är också i enlighet med de krav om Open Access som allt fler forskningsfinansiärer ställer, bl.a. Vetenskapsrådet och Formas i Sverige.

Vad omfattas av policyn?
All forskning som Chalmers forskare publicerar, men böcker, bokkapitel och patent är undantagna.

Från när gäller policyn?
Policyn trädde ikraft den 1:e januari 2010 och gäller de publikationer för vilka tecknande av publiceringsavtal/copyright-överlåtande skett efter införandedatum.

Tillåten fördröjning?
Publikationer måste göras fritt tillgängliga senast 6 månader efter publicering (12 månader i undantagsfall).

Parallellpublicering i CPL
Chalmers Open Access-policy är i huvudsak inriktad på så kallad parallellpublicering, vilket innebär att en kopia av vetenskapliga artiklar skall publiceras i fulltext i Chalmers publikationsdatabas – CPL. En majoritet av de förlag som finns registrerade i databasen SHERPA /RoMEO tillåter detta in någon form. Oftast är det författarens sista, godkända och rättade manuskript som får läggas ut. Men ett antal förlag, bland andra IEEE tillåter att man använder förlagets PDF-version av artikeln.

Jag har deponerat min artikel i ett annat öppet arkiv – räcker det?
Nej, kravet på deponering i CPL föreligger oavsett om arbetet finns deponerat i ett annat öppet arkiv. Detta eftersom Chalmers inte kan garantera tillgängligheten i andra öppna arkiv.

Jag har publicerat min artikel i en OA-tidskrift – räcker det?
Nej, kravet på deponering i CPL föreligger oavsett om arbetet finns i en OA-tidskrift.

Vad vinner jag som författare på detta?
Ökad synlighet och förhoppningsvis ökad citering och genomslagskraft.

Behöver jag tillåtelse från medförfattare?
Förlagens copyrightavtal inkluderar normalt samtliga författare till en artikel. Om avtalet tillåter författare att deponera en kopia av artikeln i ett öppet arkiv så kan du göra det även om det finns fler författare.

Kan jag få dispens?
Dispens kan ges undantagsvis. Det måste i så fall finnas prestigemässiga skäl att publicera ett specifikt vetenskapligt arbete i en tidskrift som inte medger parallellpublicering. Dispensbegäran skall vara skriftlig och ställas till prorektor

Postprint eller preprint?
När man talar om Open Access genom parallellpublicering menar man i första hand artiklar som har genomgått peer review och publicerats i en vetenskaplig tidskrift, s.k. postprints. Ett postprint definieras som en artikel som antagits för publicering och genomgått sakkunnigbedömning, samt att eventuella ändringar föranledda av granskningen är införda i artikeln. Ett preprint å andra sidan är en artikel som ännu inte antagits eller genomgått sakkunnigbedömning. Om ett förlag endast godkänner att preprints parallellpubliceras så är detta godtagbart enligt Chalmers policy även om ett postprint är att föredra.

Författarversion eller förlagsversion?
Utöver distinktionen mellan postprint och preprint så är det viktigt att även skilja på två varianter av postprints, nämligen förlagets publicerade pdf-fil och författarens slutliga godkända manuskript. Förlagets pdf är helt enkelt den pdf som publicerats i tidskriften. Författarens sista version är i idealfallet innehållsligt identisk, men oformaterad och innehåller inte tidskriftens paginering eller logga. De flesta större förlag tillåter idag endast parallellpublicering av just författarversionen och inte förlagets pdf.

När en publicerad artikel deponeras i ett öppet arkiv, är det viktigt att bibliografiska uppgifter fylls i korrekt och att man även länkar till den officiella publicerade versionen av artikeln (det är något som nästan alla förlag kräver). När fulltexten dessutom är en författarversion är det högst rekommendabelt att lägga till ett standardiserat försättsblad som på ett tydligt sätt anger referensen och att versionen är sakkunnigbedömd (vilket nästan alla förlag också kräver). Försättsbladet läggs in som första sidan i pdf-filen.

Försättsblad
Exempel på hur man kan formulera ett sådant försättsblad för en vetenskaplig artikel:

This is an author produced version of a paper published in Journal of example science.
This paper has been peer-reviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.
Citation for the published paper:
Andersson, A., “Example of a paper”,
Journal of example science, 2007, volume 5, issue 5, pp. 5-10.
URL to article at publisher’s site: http://dx.doi.org/13234567889
Access to the published version may require journal subscription.
Published with permission from: Förlagsnamn

/Lars

Publicerat av chalmerslib

Bättre citeringsmått hos yngre forskare?

För att försöka besvara den frågan har vi studerat artikelproduktion och citeringsmått efter försteförfattarens ålder. Undersökningen bygger på tidskriftsartiklar i Web of Science publicerade 2005-2007, och för att få tillräckliga volymer har vi använt tioårsintervall på författarna (25-34 år, 35-44 etc). Endast artiklar med försteförfattare från Chalmers har använts. C:a 60% av alla artiklar med Chalmersadress har försteförfattare härifrån. Det fältnormerade citeringsmåttet Cf har beräknats både med och utan självciteringar

Resultaten visar att citeringsmåtten sjunker med ökad ålder hos författaren.

Vid Aalto-universitetens forskningsutvärderingar (Striving for Excellence) använde man följande nivågruppering :

Cf
<0,60	Signifikant under internat. medelnivå
0,60-1,20	Internationell medelnivå
>1,20	Signifikant över internationell medelnivå

Utifrån denna gruppering skulle alltså forskarna mellan 25-34 år på Chalmers prestera signifikant över internationell medelnivå.

Det finns givetvis flera förklaringar till varför det ser ut så här, men en Intressant följdfråga är hur ålderstruktur påverkar eventuell universitetsranking som bland annat baseras på bibliometrisk data. Skulle ett ökat tillskott av doktorander och yngre forskare påverka detta på ett positivt sätt? Ranking är ju något som diskuteras livligt på de flesta lärosäten nuförtiden och man letar ständigt efter sätt att klättra på listorna.

/Lars

Publicerat av chalmerslib

Microsoft Research – workshop på Sparc Digital Repositories Meeting

”Tools for repositories: Microsoft Research and the Scholarly Information Ecosystem” var titeln på en workshop på SPARC Digital Repository Meeting som äger rum i Baltimore 7-9 november. Det var ett 4-timmarspass vilket gav bra möjlighet både för Microsoft att rätt så utförligt presentera sina satsningar på området och för deltagarna att bidra med frågor och diskussion. Det blev också en tydlig illustration av att Microsofts tjänster återfinns i alla faserna av den vetenskapliga kommunikationen: från datainsamling, analys och skrivande till publiceringstjänster. Och – som det skulle visa sig – nu också med en söktjänst som är under uppbyggnad och som inriktas på forskningspublikationer.

Den avdelning som arbetar med tjänsterna för vetenskaplig kommunikation på Microsoft ligger under deras forskningsavdelning och de utgör ett 50-tal personer av de totalt ca 1000 som är anställda inom Microsoft Research. Utgångspunkten för deras arbete är att utveckla stöd för hur Microsofts produkter kan användas inom forskningen.

Ett av dessa initiativ är att utveckla en egen plattform för repositorier, Zentity. Den har under hösten lanserats i version 2.0. Inte otippat bygger den på Microsoft-komponenter som SQL Server. Nytt i version 2 är att man integrerat några spännande sätt att visualisera och interagera med data: PivotViewer som använder Silverlight-teknik. Detta gav onekligen imponerande möjligheter att grafiskt sortera och analysera sökresultat. Någon upptagning har det dock inte varit bland användarna. Såvitt jag kan förstå är det inte någon organisation som idag använder Zentity som plattform för sin e-publiceringstjänst.

Större intresse finns det då för sådana verktyg som är anpassade för forsknings- och publiceringsprocessen och som används i anslutning till sådan programvara från Microsoft som redan finns hos användarna. Detta gäller till exempel tilläggsprogram till Word eller Excel, men också lösningar som inriktas på mer komplexa arbetsflöden där SharePoint ofta är en viktig komponent.

Ett exempel är en add-in till Word som gör att man i anslutning till att man skriver en text kan välja en Creative Commons-licens. Tilläggsprogrammet gör detta genom att utnyttja web services, och licensen sparas sedan som en del i docx-formatet. Vill man titta närmare på hur Ms Office kan använda web services tyckte de att detta är ett bra exempel att studera.
Information och nedladdningslänk finns på Codeplex (vilket är Microsofts motsvarighet till Sourceforge):
http://ccaddin2007.codeplex.com/

Fler intressanta exempel med tilläggsprogram till Office visades också, bland annat för att hantera kemiska formler och för att skapa standardiserad metadata för artiklar. Open Access-förlaget BioMedCentral påpekade att de skulle kunna sänka sina avgifter för författare som levererar välformaterade manus, eftersom detta besparar förlaget arbete.
Sist men inte minst fick vi se den nya söktjänsten som är specialiserad på forskningspublikationer. Innehållet är till en början främst hämtat från olika datavetenskapliga källor, men man planerar att snart införliva CrossRef-databasen och då kommer innehållet att öka. Det är ett intressant gränssnitt som är väl värt att testa:
http://academic.research.microsoft.com/

I söktjänsten integrerar man också bibliometriska indikatorer och det är första gången jag ser att man beräknar h-index (http://en.wikipedia.org/wiki/H-index) på institutionell nivå. Computer science på Chalmers beräknas här få ett h-index på 86: http://academic.research.microsoft.com/Organization/6059.aspx

/Jonas

Publicerat av Linnéa Sjögren

Inga fler inlägg.

Publicerat av Linnéa Sjögren

Publicerat av chalmerslib

Publicerat av kristinagraner

Publicerat av janmagnusson2014

Publicerat av kristinagraner

Publicerat av janmagnusson2014

Publicerat av chalmerslib

Publicerat av chalmerslib

Publicerat av chalmerslib

Publicerat av Linnéa Sjögren