Rapport från bibliotekskonferensen ELAG2011

Den 24-27 maj hade jag nöjet att delta i European Library Automation Groups årliga konferens som hölls på National Technical Library i Prag. En riktigt läcker, stor och modern byggnad. Gillade särskilt det fyndiga ”klottret” på balkonger och trappor.

Temat för konferensen var ”It’s the context, stupid!” och de mest förekommande begreppen var Linked data, Open Data och ”The Cloud”. Deltagarna var främst system- och metadatabibliotekarier samt IT och webbpersoner. Ett bra inslag var workshoparna. Fyra av konferensens sessioner ägnades åt djupdykning inom ett av tio möjliga ämnen där deltagarna aktivt skulle delta.

Förutom möten med människor som arbetar med samma eller relaterade frågor tog jag framför allt med mig tankar om:
•    Vikten av att verkligen förstå de avtal vi ingår i. Inte minst med tanke på den nya struktur som ”nästa generations” molnbaserade bibliotekssystem innebär.
•    Möjligheterna som länkad data öppnar med kopplingar mellan data och läckra visuella navigeringar. Lust att använda RDF och RDFa på den data vi hanterar.
•    Att vi, när vi designar vårt digitala bibliotek, lyfter blicken från våra samlingar och fokuserar på vad våra användare behöver och kan tänkas uppskatta. Glöm inte användarstudierna.
•    Att anpassa den fysiska biblioteksmiljö till en teknikintensiv interaktiv och trivsam miljö för kreativa studenter.

Keynote “Blended libraries”
Harald Reiterer (professor på Computer and Information Science Department vid University of Konstanz) http://hci.uni-konstanz.de/

Reiters forskargrupp undersöker användargränssnitt och interaktion mellan människa och dator i biblioteksmiljö. Vi fick en fullt möjligt blick in i en (nära?) förestående framtid med avancerad intuitiv teknik helt integrerad i den fysiska biblioteksmiljön. Ett ”blended library” som utgår från studenternas behov att studera och interagera med varandra och det material som biblioteket och omvärlden tillhandahåller.

Forskargruppen jobbar med att studera hur kooperativ sökning fungerar och uppfattas. Tekniken går ut på studenter tillsammans på ett gemensamt stort touchdatorbord använder facettsökning visuellt för att nå fram till en gemensam slutsats. Trots att tekniken var helt ny för testpersonerna låg fokus på innehållet och den booelska logiken bakom upplevdes som begriplig.

Länkad data

Flera av sessionerna handlade om mer eller mindre långt gångna projekt med länkad data. Kort handlar länkad data om att använda URIer för som identifikatorer och beskriva data och dess relationer med specifika vokabulärer och standarder. Allt för att datat ska bli maskinläsbart och kunna användas av andra applikationer. Och för att kunna användas ska det givetvis även vara fritt tillgängligt.

Flera beskrev hanteringen av vokabulärer som en av svårigheterna med att få till stånd otvetydiga länkar, t. ex Jane and Adrian Stevenson som jobbat med att få ihop biblioteksdata med arkivdata i LOCAH-projektet http://blogs.ukoln.ac.uk/locah/ och universitetsbiblioteket i Amsterdam som jobbar med att integrera information från teaterinstitutets databas med bibliotekets katalog.

Metadatats kvalitet är a och o för att få länkad data att fungera. Ordning, reda, konsekvens och tydlighet! Auktoritetsposternas lov sjöngs och behovet av smart matchning för att överbygga problem som grundar sig i olika sätt att skriva t. ex en titel framhölls.

Något som kan vara intressant att titta närmare på är NTNUs digitaliseringsprojekt där de vill presentera det inskannade materialet visuellt. De kunde inte nog poängtera vikten av en snabb, dedicerad server och att använda RDF och SPARQL. (Projektet ligger inte ute publikt ännu.)

The battle of the clouds

Dag två handlade mycket om nästa generations bibliotekssystem som ska finnas ”i molnet”. Paul Harvey från OCLC presenterade ”Web scale library management services (WMS)”. Ett kooperativt system för alla slags material som omfattar alla tänkbara bibliotekssystemsmoduler, om jag förstod det rätt. Det ska bygga på existerande OCLC-data och mjukvara, vara stensäkert hostat, feltolerant, snabbt, flexibelt, integrerbart och massivt skalbart.

Carl Grant från Ex Libris pratade om de fördelar som ett verkligt integrerat bibliotekssystem i molnet innebär. För biblioteken är det viktigt att kunna skräddarsy systemet och göra det tydligt för användare vad det egna bibliotekets unika värde är. Man behöver kunna konfigurera systemet, kontrollera och justera relevansrankingen. Han nämnde också att samarbete mellan leverantörer behövs, för att kunder smidigt ska kunna byta flytta mellan systemen.

Sedan kom representanten för bibliotekens verklighet, Anders Söderbäck från Stockholms UB, som höll en uppskattad presentation om vikten att vara medveten om vem som äger datat i ”molnet”. Licensfrågor är betydligt svårare än teknik! Han menade också att ett verkligt integrerat bibliotekssystem är en fjärran vision. I realiteten kommer vi även i framöver vara beroende av flera olika system som behöver kunna kommunicera med varandra.

Anders visade på två framtidsscenarier; en gyllene biblioteksvärld med öppen data, flexibel infrastruktur, tillgänglig kunskap och decentraliserad bibliografisk kontroll alternativt en dyster vision där vi är inlåsta i restriktiva avtal och marknaden monopoliserad av ett fåtal organisationer som kontrollerar informationsresurserna. Mest realistiskt är antagligen något mellanting.

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion om den molnbaserade biblioteksinfrastrukturen. Frågan om biblioteken verkligen vill dela sin data i alla lägen lyftes. Kommer alla bibliotek våga lita på säkerheten för att hantera låntagardata i de molnbaserade systemen? Vad vill vi dela? Förvärvsposter? Hur villiga är systemleverantörerna att göra det bibliografiska datat öppet, om biblioteken mot förmodan lyckas ingå avtal med förlagen? En annan viktig fråga är att definiera protokollen och standarder mer specifikt så att interoperabilitet mellan system från olika leverantörer fungerar smidigare än de gör idag.

I ett senare lightning talk poängterade Uwe Dierolf vid Karlsruhe Institute of Technology vikten av att att kunna pimpa sin katalog och personalisera den utifrån egna behov. Här behöver man ha järnkoll på vad man kan och får göra i sitt hostade system. Man behöver tänk efter och kräva sin rätt att kunna modifiera molnlösningen mycket och detta INNAN man skriver på kontraktet. Inte minst med tanke på framtida eventuella utvidgningar och integrering med andra system. Snabbhet och flexibilitet bör vara nyckelord, liksom att inte bara läsa utan verkligen förstå sitt serviceavtal och de kostnader det innebär. Att ha en strategi för att kunna lämna systemet är också viktigt.

Smått, stort och gott

• VIAF (Virtual International Authority File) är välkänd för katalogisatörer. Det arbetas med att förbättra sökgränssnittet (som redan nu är riktigt trevligt) integrera mer länkad data, fler namntyper och att även andra organisationer än bibliotek ska kunna bidra http://viaf.org/

• LCHS (Library of Congress Subject Headings) blir också alltmer visuell och rolig att söka i. http://id.loc.gov/search/

• Det helt digitala biblioteket vid Open University of Catalonia arbetar på att omdesigna sin webb. Utgångspunkten är att integrera det med studenternas dagliga miljö. Många intressanta tankar i presentationen. Följ utvecklingen på http://labs.biblioteca.uoc.edu/blog

• marcXImiL är ett verktyg för att jämföra liknande poster inom en samling eller mellan samlingar. http://marcXImiL.sourceforge.net

• Tiqr, ett sätt att autenticiera mobilapplikationer med QR-koder https://tiqr.org/

• ”Marc is dead” påstods det i en av arbetsgrupperna. LC tittar på vad som är värt att bevara i Marcformatet och på hur en övergång till ett nytt format ska kunna ske. http://www.loc.gov/marc/transition/

• RDA testas som bäst. En rapport om resultaten ska presenteras inom ett par veckor och kommer läggas på http://www.loc.gov/bibliographic-future/rda/

• Karen Coombs på OCLC experimenterar med flera olika sätt att visualisera biblioteksdata. Integrering med Google Maps; värmekartor för att visa frekvens; författartidslinje; ämnestidslinje (frekvens för ämnesord, när började t. ec begreppet Global warming förekomma); ämnestaggmoln; organisationsstruktur; klassning, materialtyp och bestånd (visualisering av vilken typ av material ett biblioteket har inom ett ämnesområde); volkabulärer som hierarkiska träd m.m. Mycket inspiration att hämta på http://www.oclc.org/developer/

• Forskarprofiler http://bibapp.org/

Att göra sin webbsida till länkad data

Dagen innan den egentliga konferensen kunde man delta i en förkonferens. Jag ville få en bättre förståelse av vad länkad data egentligen är och mitt val föll därför på ”Your Website is your API – How to integrate your Library into the Web of Data using RDFa”. Under dagen fick vi lära oss hur man kan berika befintliga webbsidor med maskinläsbar kod. RDFa står för ”Resource Description Framework in attributes” och själva idén är att bädda in attributen direkt i XML-taggarna. Förutom att det är ganska enkelt och gör innehållet till maskinläsbar länkad data är det bra även ur sökoptimeringssynpunkt.

Bland annat Google använder webbsidors RDFa för att hämta info direkt till träfflistan och presentera recensioner m.m. i ”rich snippets”. http://www.google.com/support/webmasters/bin/topic.py?topic=21997

Jag testade att hämta källkod från vår egen webbsida med kontaktinformation och göra informationen i den till länkad data. Kollade sedan sidan i RDF distiller http://www.w3.org/2007/08/pyRdfa/ Det var lite knepigt, dels för att jag är nybörjare, dels för att koden var gjord i Roxens editor och innehåller en del andra taggar att förhålla sig till. Men det funkade!

Just kontaktuppgifter, öppettider och liknande kan vara extra tacksamt att göra maskinläsbart. Inte minst för att slippa underhålla lätt föränderliga uppgifter på andra ställen än den egna webbplatsen. Enklast vore givetvis om RDFa var integrerat i CMSen men än så länge behöver man gå in direkt i källkoden för att lägga till attributen (förutom i Drupal 7 ?).

För att få en permanent URI kan man registrera sig i MARC Organization Codes Database och få en ISIL (International Standard Identifier for Libraries and Related Organizations) http://www.loc.gov/marc/organizations/orgshome.html

En välarrangerad och mycket intressant konferens som gav överblick, kunskap och mersmak. Presentationerna ska läggas på http://elag2011.techlib.cz/en/798-presentations/

Marie Widigson

Publicerat av chalmerslib

Rapport från UKSG 2011

Årets UKSG-konferens hölls i Harrogate, North Yorkshire, 4-6 April. Från Chalmers bibliotek deltog Rose-Marie Boström och Lars-Håkan Herbertsson.

UKSG beskriver sin verksamhet så här:

“UKSG exists to connect the information community and encourage the exchange of ideas on scholarly communication. It is the only organisation spanning the wide range of interests and activities across the scholarly information community of librarians, publishers, intermediaries and technology vendors. “

Innehållet på konferensen brukar vara en allmän avstämning av aktuella frågor relaterade till vetenskaplig kommunikation, och även frågor inom akademiska biblioteksvärlden i största allmänhet. Det kan gälla områden som sociala medier, open access, nya former för publicering, parallellpublicering, omvärldsförändringar och hur det inverkar på biblioteken. Man kan inte säga att innehållet ligger i framkant, att man presenterar det allra nyaste. Värdet ligger istället i att man får en uppdatering på vad som är på gång.

UKSG fungerar som en mötesplats mellan bibliotek, förlag och vendors. Inslaget av deltagande svenskar brukar vara stort.

Föredragen var indelade i 6 sessioner med breda teman.
1. Future Communicatons
2. New approaches to research
3. Retinking ‘content’
4. Strategic directions in a constrained world
5. Improving access
6. Anticipating and managing change

Se sammanfattningar samt slides från plenary sessions.

Det var också ett stort antal mindre sessioner (breakout sessions) med specifika teman. Vi täckte upp:
The journal Usage Factor (ett alternativ till Impact Factor)
Driving usage-what are publishers and librarians doing to promote usage
Refurbishing the digital library – how far can users define our e-strategy?
DataCite (om att citera data, inte bara text)
Open access repositories (lessons learned from Univ Glasgow)
Turn off that phone! Mobile technologies in the library
The price of online investment (för förlag)
Unified Resource Management (om nästa generations ERM system från Exlibris: ALMA)

Se slides från breakout sessions.

Utöver föredragen som för det mesta var allmänt intressanta hade vi möjlighet att mingla med förlag, agenter och vendors. Vi träffade EBSCO, LM, IOP, AGU, Emerald, BioMedCentral, Proquest, ExLibris, Science, Future Science, SAGE, Cambridge Univ Press, SPIE…

Ett litet axplock av föredragen (samtliga från sessionen New approaches to research):

Cameron Neylon (Science and Technology Facilities Council), som är biofysiker, gjorde en intressant betraktelse över utvecklingen de sista 15-20 åren. När han började som doktorand år 1994 rekommenderade hans handledare honom att tillbringa en halv dag i veckan i biblioteket för att läsa (”scanna”) tidskrifter och innehållsförteckningar. Fem år senare när avhandlingen var färdig hade Google kommit. Detta gjorde honom till del av den sista generationen som minns biblioteket som en plats dit man går för att ”accessa” information. Den sista generationen som tänker på tidskrifter som pappers-objekt. Idag: ” The idea of physically searching a paper index is almost a joke”.
Neylons budskap var att vi behöver öppna system för utbyte av forskning. Bort med gatekeeper- filter. Öppna system! Användaren kan filtrera själv. Misslyckade experiment har också sin publik och sitt värde (för vetenskapens skull), men i nuvarande publiceringsmodell publiceras det inte.

“We need to connect people with people so they can build discovery systems. Enable, don’t block. Build platforms not destinations, sell (provide) services not content. The content game is dead. Forget about filtering and control and enable discovery.”

“The gatekeeper was needed in a broadcast world – expensive printing and distribution needed centralising. Decisions needed to be made about what to publish and what to collect. The current flood of information is the ”central research opportunity of our age”

Neylon avslutade med ett provokativt påstående att det inte finns några bevis för att referee-systemet åstadkommer något bra för vetenskapen.
Man kan fundera över vilken roll bibliotekarierna och förlagen har i hans modell. Om ”content” försvinner och allt blir ett ”flöde” där användaren själv sätter filtrerna. Knappas någon roll alls?

Läs mer om Cameron Neylons föredrag här

Philip E Bourne (Univ California, San Diego) var inne på liknande tankegångar om tillgängliggörande av ”vägen till forskningsresultat” snarare än att publicera slutresultat (papers), men i motsats till Neylon betraktade han inte förlag som något onödigt:

“as a scientist I want an interaction with a publisher that does not begin when the scientific process ends but begins at the beginning of the scientific process itself”

Enligt Bourne kan man dela in forskningen (och indirekt tillkomsten av ett paper) i fyra steg: Idéer, Experiment, Datainsamling, Slutsatser. I nuvarande publiceringsmodell kommer förlagen in i 4:e steget, men de borde komma in vid 3:e i stället, alltså data-steget. Digital publicering skulle kunna vara mycket mer än bara pdf. Det finns dock steg i denna riktning:
” For example in Elsevier’s ScienceDirect (and some others too) you can click on a figure/image and move it around and manipulate it – the application is integrated on the platform because a publisher and a data provider has cooperated. But this is just the beginning; when you click on the diagram in the article, you’re getting some data back but it’s generic and it might not be organised in the way that you want. It’s generic – the figure is being viewed separately from the article text and related data – now you have to figure out what that metadata means to the article. So this is a good step but it’s not capturing all of the knowledge that you might want. It needs more cooperation, more open and interactive apps.”

Läs mer om Philip E Bournes föredrag

Både Bourne och Neylon var förespråkare av sociala medier vid tillgängliggörande av forskning. Intressant var det då att höra det tredje bidraget i samma session som gav en annan bild. Bill Russell (Emerald), redogjorde för en brittisk survey över forskares användning av sociala medier. Forskare är i allmänhet inte intresserade av twitter, Facebook, och social tagging. De mest populära sociala verktygen var Skype, Wikipedia och Google Docs. Man ser i allmänhet inget samband att användandet av sociala medier skulle kunna höja en forskares impact. Överraskande nog visade också studien att det inte skiljer mellan unga och äldre i detta avseende.

/Lars-Håkan Herbertsson och Rose-Marie Boström

Publicerat av chalmerslib

Chalmers på Biblioteksdagarna 2011

Nästan 600 bibliotekarier samlades under förra veckan i Visby för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Svensk Biblioteksförening anordnar varje år en bred verksamhetskonferens där bibliotekarier från såväl forskningsbibliotek som skol-, sjuk-, special-, företags och folkbibliotek får möjlighet att träffas. I årets program var Chalmers bibliotek väl representerat.

Lars Kullman från avdelningen för publiceringsservice och bibliometri pratade om arbetet med Open Access på Chalmers. Ett välbesökt och väl genomfört seminarium.

Open Access på Chalmers
De krav på fri tillgång till publicerade forskningsresultat – Open Access – som ställs på forskarna från universitet, högskolor och forskningsfinansiärer innebär också förändringar för biblioteksverksamheten. På Chalmers tekniska högskola togs ett rektorsbeslut i januari 2010 om att högskolan ska verka för Open Access och att publicerade arbeten ska göras fritt tillgängliga i den publikationsdatabas som biblioteket ansvarar för. I anslutning till beslutet har biblioteket fått i uppdrag att etablera en Open Access-kultur inom högskolan. Presentationen avser att berätta om erfarenheterna av detta arbete och diskutera hur det påverkar bibliotekets roll inom organisationen.

Daniel Forsman, avdelningschef på informationsresurser och tillgängliggörande, hade en hektisk konferens då han höll i två seminarier, medverkade i en paneldebatt om e-böcker och är engagerad i Biblioteksföreningens styrelse.

Forskningsbibliotekens systemlandskap
Under de senaste tio åren har antalet system som hanterar informationsresurser och metadata om dessa vuxit kraftigt i antal. Tiden då bibliotekens systemlandskap kunde uttryckas i ett integrerat bibliotekssystem och en samkatalog är sedan länge förbi. Idag används utöver dessa bl a system för länkning, publicering/registrering av forskningspublikationer, rekommendationer, ämnesguider, avtalsinformation, webbpubliceringssystem, databaser över databaser, samsökning och integrerad sökning. Idealt kommunicerar systemen i en tjänstebaserad arkitektur via API:er, men idealet är långt ifrån verkligheten som innebär att information lagras på många platser, berikas och flyttas för hand. I denna presentation försöker vi reda ut hur allt hänger ihop. Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers bibliotek.

Forskningsbibliotekens systemlandskap

View more presentations from Daniel Forsman

Discoveryplattformar – vad är det och varför är de viktiga?
Begränsningar i bibliotekets OPAC, samsökningens långa svarstider och problem med normalisering av data har länge irriterat både bibliotekarier och användare. En omodern systemarkitektur och tröghet från systemleverantörer i utvecklingsarbetet har länge hindrat biblioteken från att leverera omfattande och moderna söktjänster. Discoveryplattformen tar sikte på att lösa flera av bibliotekens gamla problem. Genom att tillhandahålla söktjänster där gränssnitt och datalagring/bearbetning är skilda åt erbjuder Discoveryplattformarna nya möjligheter att lansera moderna och attraktiva tjänster till bibliotekets användare. Denna presentation tar sikte på att beskriva och definiera gemensamma nämnare för Discoveryplattformar.

Discoveryplattformar – Vad är det och varför är de viktiga?

View more presentations from Daniel Forsman

I paneldiskussionen om e-böcker medverkade Niclas Lindberg, Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening (moderator), Johan Greiff, VD, Elib, Viktor Sarge, utvecklare, Regionbibliotek Halland, Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers bibliotek och Anna Lundén, samordnare, Nationell samverkan, Kungliga biblioteket. I diskussionen framhölls behovet av hållbara och flexibla modeller för framtiden.

Paneldiskussion om e-böcker, Biblioteksdagarna 2011 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Linnea Sjögren, avdelningen för informationsresurser och tillgängliggörande, medverkade i programmet med en arbetsgrupp som fokuserade på bibliotekens erfarenhet av sociala medier. En arbetsgrupp som snabbt blev fullbokad!

Sociala medier för bibliotek
Fler och fler bibliotek börjar aktivt arbeta med sin närvaro i sociala medier. Kom och träffa andra som är nyfikna på eller som arbetar i sociala medier för bibliotekens räkning. En bred diskussion med fokus på bibliotekens möjligheter att verka nära sina användare.

Annelie Janred, avdelningchef användarservice och lärandestöd, medverkade som en av konferensens spanare och deltog i en avslutande diskussion om konferensen.

En av konferensernas absoluta höjdpunkt var R. David Lankes från Syracuse University`s School of Information Studies och hans key-note om The Grand Challenges of Librarianship

Grand Challenges of Librarianship. R David Lankes vid Biblioteksdagarna 2011 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Publicerat av dcforsman

Studiebesök: DOK & TU Delft

I förra veckan var delar av bibliotekets ledningsgrupp i Nederländerna på studiebesök. Biblioteken i Delft lyfts ofta fram som goda exempel på spännande biblioteksbyggnader fylld med innovativ verksamhet. Trycket att komma och hälsa på biblioteken i Delft har varit så stort att man bestämt sig för att ordna en besöksvecka. Detta var den andra gången som det tekniska universitetsbiblioteket (TU Delft) och folkbiblioteket (DOK) arrangerade en besöksvecka.

Vi spenderade det mesta av vår tid på TU Delft som är ett av tre tekniska universitet i Nederländerna. Man har ca. 17500 studenter varav 14% kommer från utlandet och 3000 anställda. Universitetets styrkeområden är hälsa, miljö, infrastruktur och mobilitet samt energi. Biblioteket har ca. 100 anställda och består av fyra fysiska enheter. Huvudbiblioteket är en dramatisk och spännande byggnad.

Biblioteket har en uttalad strategi att förnya sin verksamhet. Man arbetar utforskande för att knyta rätt kompetenser till biblioteket och för att hänga med i utvecklingen. Detta gäller såväl ny teknik som nya fenomen och kulturer på campus. Biblioteket uppmuntrar till delaktighet från såväl personal som besökare. Huvudbiblioteket kallar man för Library Learning Centre med mottot Educate, Innovate, Create!

Man vill komma bort från hur det ”gamla” biblioteket användes och istället erbjuda flexibla ytor, starka kopplingar till aktiviteter på campus och utbildningen på universitetet. Biblioteket är den plats på campus där besökaren skall känna sig hemma och känna tillhörighet. Biblioteket har definierat sju nyckelord för sin verksamhet: Cutting edge, Living room, Knowledge advisor, Treasury, Attractive, Flexible och Individual studying.

Biblioteket erbjuder flera olika typer av ytor för tyst läsning, grupparbeten, datorarbetsplatser och inspiration. Flera av grupprummen är tematiskt inredda och mycket teknikrika. Bibliotekets vardagsrum är den stora öppna ytan. Här finner man en loungemiljö med sittpuffar, soffor, rullbord, tidskrifter och böcker. Alla möbler har hjul för att man enkelt skall kunna göra om och skapa nya ytor. Tanken är att biblioteket skall vara campus ”hot spot” även om det ligger i utkant av området.

Bland den verksamhet som sticker ut på biblioteket finner man en stark utvecklingsavdelning som bl a arbetat med ett eget front-end till bibliotekets datakällor. Systemet kallas Discover och bygger på Meresco Open Source lösningar (med solr i botten). Ambitionen är att bara erbjuda ett gränssnitt mot bibliotekets resurser och det betyder även att man vill komma bort från alla typer av listor för t ex tidskrifter och databaser. En annan spännande tjänst är databasen över kartor som biblioteket tillhandahåller och de olika institutionella arkiv som erbjuder såväl multi-media som utgivningen vid lärosätet. TU Delft har ännu ingen Open Access Policy men man arbetar målmedvetet med att informera om fördelarna med OA för universitetet och de som söker information. TU Delft använder Open Course Ware och lägger ut föreläsningar i iTunes University (där man snittar 2130 nedladdningar per dag).

Biblioteket är även inblandat i 3TU.Datacentrum ett projekt mellan de tre tekniska universiteten för att samla in och lagra rådata från forskningsprojekt.

På mediasidan går allt större del av anslagen till elektroniskt material. Ungefär 5% spenderas på tryckta böcker och strategin på e-sidan är att äga så stora delar av materialet som möjligt.

DOK är ett privat folkbibliotek där man betalar en ”medlemsavgift” på 9 euro för att få tillgång till bibliotekets tjänster. Det ligger i centrala Delft och erbjuder en verksamhet med stor mångfald. Här ryms tv-spelen med konst som man kan låna hem. Här finner du stora samlingar med barnlitteratur, datorer och omfattande programverksamhet. Det är fascinerande hur väl modern teknik, böcker och tidskrifter blandas i den omgjorda industrilokalen. Här uppmuntras man till aktivitet och det lite röriga intrycket bland hyllor leder till en spännande upptäcksresa bland böckerna.

Studiebesöken i Delft var mycket givande. Dels att se hur man arbetar med samma typ av frågor på bibliotek i ett annat land men även som ett sätt att fundera kring sin egen verksamhet. Jag är säker på att det vi tar med oss hem från Nederländerna och Delft kommer påverka vår egen syn på hur bibliotekets lokaler används och vilken känsla vi vill förmedla med biblioteksrummet.

Bilder från Delft

Get the flash player here: http://www.adobe.com/flashplayer

var so = new SWFObject(”http://www.db798.com/pictobrowser.swf”, ”PictoBrowser”, ”500”, ”500”, ”8”, ”#FFFFFF”); so.addVariable(”source”, ”sets”); so.addVariable(”names”, ”Delft – Study visit”); so.addVariable(”userName”, ”Chalmers Library”); so.addVariable(”userId”, ”53113636@N07”); so.addVariable(”ids”, ”72157626464507679”); so.addVariable(”titles”, ”on”); so.addVariable(”displayNotes”, ”on”); so.addVariable(”thumbAutoHide”, ”off”); so.addVariable(”imageSize”, ”medium”); so.addVariable(”vAlign”, ”mid”); so.addVariable(”vertOffset”, ”0”); so.addVariable(”colorHexVar”, ”FFFFFF”); so.addVariable(”initialScale”, ”off”); so.addVariable(”bgAlpha”, ”90”); so.write(”PictoBrowser110427094934”);

/Daniel

Publicerat av dcforsman

Läsplattor på Chalmers bibliotek

En ny arbetsgrupp på biblioteket med personer som arbetar med e-resurser av olika slag, som förvärv, avtal, e-tidskrifter och databaser och utbildning har börjat titta närmare på hur e-resurserna fungerar på olika prylar. Hur fungerar det med nedladdning, hur beter sig texten, vad får man göra enligt avtalen och vad som går att göra på olika läs- och surfplattor, vilken platta är bäst på pdf? Det och en del annat ska vi undersöka.

Testresultatet kommer att läggas in i ett kalkylark i Google Docs med markeringar för vad som fungerar och inte fungerar. Det kommer sedan att publiceras på bibliotekets webbplats. Vårt första mål är att informera om hur de e-resurser som biblioteket erbjuder beter sig på läs- och surfplattor, men sedan kommer informationen att ges även i biblioteksundervisningen för studenter och forskare. Allt efter som vi har något att berätta, kommer resultaten att läggas ut på Facebook, Twitter och här på bloggen.

Demonstration av läsplattor

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Erfarenhetsutbyte kring arbetet med e-böcker?!

I anslutning till årets ChALS har vi funderat på att arrangera en workshop med fokus på e-böcker. Tanken är att aktivt utbyta erfarenheter kring t ex arbetsflöden, statistik, affärsmodeller och plattformar. I det här skeendet av planeringen vill vi bjuda in andra att vara med och tänka kring upplägget. Grundläggande är att det hela sker i ett mindre format där alla är med och bidrar till diskussionen. Om du är intresserad av att utforma den här dagen eller bara tycker det låter intressant hör av dig till daniel.forsman@chalmers.se så att vi får en indikation på om det finns något intresse för den här typen av sammankomst.

En tanke är att bygga vidare på konceptet från årets biblioteksdagar med aktiva arbetsgrupper:

”Årets biblioteksdagar bjuder parallellt med seminarier ett antal arbetsgrupper med syfte att skapa nätverk och erfarenhetsutbyte på ett givet tema. Fokus ligger på aktivt deltagande där deltagarna förväntas att dela med sig av sitt egna arbete, tankar och vad som fungerar och inte fungerar. Varje arbetsgrupp leds av en diskussionsledare som sätter tonen och inleder med en 10 minuters presentation om sina egna erfarenheter. Därefter träder de andra in och berättar och diskuterar aktivt. Beroende på vilka som anmäler sig kan deltagarna göra egna presentationer eller bara lyfta aktuella frågeställningar.”

Men då vi har en hel dag till vårt förfogande så kan vi modifiera upplägget och fördjupa diskussionerna. Kanske dela upp dagen i olika teman och utgå från dem.

Denna dag är planerad att äga rum den 20 september och dagen efter blir det ChALS (vars program är under utformning).

/ Daniel Forsman & Marie Widigson

Publicerat av dcforsman

Patentsökning – öppna källor och kommersiella databaser

SFIS arrangerade en dag med matnyttig information om patent och de databaser man kan söka i för att leta efter patenterade uppfinningar. Dels presenterade olika aktörer sina kommersiella alternativ och dels presenterade jag de fria databaser som är gratis tillgängliga. Vi var hos Thomson Reuters på Kungsgatan i Stockholm.

Efter att Helena Danielsson (Albihns.Zacco) gett oss en skicklig presentation av grunderna pratade Ron Kaminecki om kinesiska patent. Det var intressant att höra att kineserna köpt tillbaka de patent man hade själva i gratisform, men översatta till engelska. De ville även ha den engelska språkformen trots att det kostade att köpa tillbaka dem.

Innography verkar vara en intressant, grafisk utveckling av databasers sifferuppgifter. Innography bubble chart kopplat till Dialog databas visades och Ron beskrev hur de olika bubblorna presenterade ett företags patentinnehav och dess relativa styrka samt företagens omfång i form av omsättning, storlek och vilja att försvara sina patent. Allt lättfattligt visuellt framställt med hjälp av Innography online Intellectual Property Business Intelligence (IPBI)-applikationen.

Ron visade också ProQuests nya gränssnitt för Dialogdatabasen. Det kändes som om det fortfarande var intressant att ha kvar Dialog och alla de baser som finns i den, i undervisningssyfte. Och han avrundade hela dagen med att gå igenom de senaste ”buzz words” från IPI-konferensen i Sevilla, som just avslutats. Triplestore var ett sådant, som syftade på en databas där man lagrar metadata i ett Resource Description Framework (RDF). Lagringen sker i form av triples. Grundformen är subjekt-predikat-objekt typ ”Bob är trettiofem”. Den semantiska webben utvecklas fortfarande. Text clusters är ett hett område. Det japanska indexsystemet för patent med F-terms är viktigt att ta del av.

Jag visade de fria patentdatabaser, som alla har tillgång till: espacenet, Svensk Patentdatabas, USPTO, Google patents samt PAJ (Patent Abstracts of Japan). Dessa kan vara av intresse för personer ute på industrierna, som ofta skall arbeta kostnadseffektivt. De är också rätt lätta att söka i om man bara förstår lite av IPC (International Patent Classification) och dess europeiska motsvarighet ECLA

Roger Bishop, enhetschef på KTH:s bibliotek, drog igenom patentdatabaser i STN – Scientific and Technical Information Network. Rätt naturligt eftersom han är STN-representant för Sverige, Norge och Danmark. På KTH har man många disputerade fackmänniskor som arbetar med undervisning i biblioteksämnen. STN fungerade bra för patentsökningar.

Benno Jensen visade ännu ett flashigt grafiskt redskap – Themescape Topographical Mapping. En produkt som utvecklats hos Thompson Reuters – det vill säga våra värdar för mötet. Benno kunde visa hur man analyserat ett företagsuppköp av BASF (Badische Anilin und Soda Fabriken). Genom den topografiska karta som skapats kunde man se var BASFs patent låg och sedan kompletterade man med det uppköpta företagets patenttopografi. Det syntes mycket tydligt hur de båda företagen kompletterade varandra. Det gick att förstå att det var fördelaktigt ur BASFs synvinkel med detta uppköp. Thompson Innovation hade startats för tre år sedan och var i full utveckling. Målet var att skapa en ny intressant produktlinje.

Som helhet blev det en intressant och givande dag, där det gällde att vara påläst och inläst eftersom majoriteten av deltagarna var fackfolk från företags- och näringslivsområdet.

Publicerat av janmagnusson2014

Bygga sociala intranät med lego

Chalmers bibliotek ska skapa ett nytt intranät i Sharepoint 2010. Själva utvecklingen kommer att ske i början av nästa år, men under hösten har webbgruppen jobbat med förberedelserna. Nyligen var några av oss på ett frukostseminarium om sociala intranät. Richard Iohnson, VD på Circuit (medarrangör) pratade om trender för intranät. Här är en snabbrapport.

Just nu är det de sociala grejerna med mikrobloggar, sharing osv som dominerar, men sett i bakspegeln har intranäten tidigare gått från fokus på publicering till att erbjuda interagerande i form av FAQ, telefonkatalog, sökfunktioner, fakturering, boka rum och resor. Därefter blev det populärt att erbjuda omvärldsbevakning och samarbetsverktyg på intranäten. Idag är vi framme vid den transparenta webben som tar bort skillnader mellan olika plattformar. Informationen låses inte till en viss plattform och samarbete kan t o m ske med kunder när man ska ta fram en ny produkt. De företag som erbjuder färdiga intranätslösningar är såklart inspirerade av sociala medier som Facebook i hur funktionalitet och struktur ser ut.

Medarbetarnas informationsbehov varierar, och det kan vara ett problem som måste tas hänsyn till i utformningen. Hur värdefull eller angelägen informationen är mäts genom att kolla frekvensen på dess användning. Vissa saker har många ett behov av att ta del av. Andra smala saker ska nå få personer men här är det viktigt att inte tänka att de ska hitta dessa saker på ”annat sätt”. Genom att användarna själva skapar visst innehåll genom de nya verktygen som finns på intranätet, antas det att de därigenom blir mer engagerade medarbetare.

Richard Iohson pratade också om olika makrotrender (övergripande trender):

1. The front door intranet : intranätet som är en entré till all information man behöver. Den ger access till alla sajter och samarbetsytor. Det är intranätet som ger alla svar du behöver.

2. The place independent intranet : det platsoberoende intranätet som kan användas var som helst ifrån.

3. The team oriented intranet : innebär att man kan sitta i olika världsdelar och jobba ihop via intranätet.

4. The people focused intranet : är centrerat på personernas behov.

5. The real-time intranet : samarbete på intranätet här och nu, med kollegan i rummet bredvid.

Allt detta (1-5) blir ”det uppgiftsbaserade intranätet”. För att skapa ett sådant behövs sociala komponenter som på ett effektivt sätt förmedlar information och annat.

Därefter pratade en man från Circuit som jag tyvärr inte noterade namnet på. Han hade en mer praktisk infallsvinkel.

Man måste utgå ifrån både de specifika och de gemensamma behov som människor i organisationen har, vilka kan variera väldigt mycket. Man ska inte ”smeta på sociala grejer på det gamla intranätet”, utan istället utgå från en social kärna där man kopplar ihop människor och där de kan bidra med kunskap. Några förslag i ”bygg- med-lego”-idén är:

Använd bildgalleri. Att se en bild på den man kommunicerar med ger mycket.
Ha kommunikationsverktyg. Verktyg som är relevanta för en viss person ska synas.
Ha externa länkar, länkarkiv, på intranätet. Bokmärken ska kunna sparas på intranätet.
Lägg in en bloggfunktion eller annat verktyg för kunskapsdelning.
Samverka. Det är speciellt viktigt om man sitter spridda.
Dokumentarkiv måste finnas. Alla ska kunna ladda upp på ett enkelt sätt.
Omvärlden. Att ha en komponent som kan ta in t ex Wikipedia.
Kalender.
Företagsspecifik information som policies och reseinformation.

Dessutom kan man ha videogalleri, expertfunktionalitet (kanske tagga upp vad man är bäst på, t ex bibliometri, så att kollegor snabbt kan hitta vilka personer en fråga ska hänvisas till), tävlingar, förslagslåda, analysverktyg, omvärldsbevakning. Efter att behovsinventeringen är gjord, tar man legobitarna och bygger intranätet av de komponenter man valt. Less is more, så börja i liten skala, lyssna, lägg till och förändra.

Beträffande navigeringen, rekommenderades toppnavigering. Där läggs det som många har behov av att nå direkt, t ex filarkiv. Man kan gärna ha ett filter i form av avdelningsnamn, etiketter/taggar eller kategorier. Att lägga till ett personligt filter ska vara något man gör själv. Viktig information ska dock ligga så att alla tvingas se den.

Vad engagerar på intranätet? Hur får man personalen till att gå in där varje dag? Det varierar väl från arbetsplats till arbetsplats, men det kan exempelvis vara bilder som kan taggats, förlagslådefunktion, diskussionforum, personalfrågor, utvecklingsfrågor Eller kanske Dagens lunch? 🙂

Facebook-grupper kan vara ett utmärkt verktyg för att samarbeta och utbyta idéer. Den slutna gruppen Library related people (som alla kan gå med i) är ett bra exempel. Här kan medlemmarna diskutera biblioteksfrågor över gränserna, dela dokument, bilder och länkar:

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Inga fler inlägg.