Rapport från UKSG 2011

Årets UKSG-konferens hölls  i Harrogate, North Yorkshire, 4-6 April. Från  Chalmers bibliotek deltog Rose-Marie Boström och Lars-Håkan Herbertsson.

UKSG beskriver sin verksamhet så här:

“UKSG exists to connect the information community and encourage the exchange of ideas on scholarly communication. It is the only organisation spanning the wide range of interests and activities across the scholarly information community of librarians, publishers, intermediaries and technology vendors.

Innehållet på konferensen brukar vara en allmän avstämning av aktuella frågor relaterade till vetenskaplig kommunikation, och även frågor inom akademiska biblioteksvärlden i största allmänhet. Det kan gälla områden som sociala medier, open access, nya former för publicering, parallellpublicering, omvärldsförändringar och hur det inverkar på biblioteken. Man kan inte säga att innehållet ligger i framkant, att man presenterar det allra nyaste. Värdet ligger istället i att man får en uppdatering på vad som är på gång.

UKSG fungerar som en mötesplats mellan bibliotek, förlag och vendors. Inslaget av deltagande svenskar brukar vara stort.

Föredragen var indelade i 6 sessioner med breda teman.
1. Future Communicatons
2. New approaches to research
3. Retinking ‘content’
4. Strategic directions in a constrained world
5. Improving access
6. Anticipating and managing change

Se sammanfattningar samt slides från plenary sessions.

Det var också ett stort antal mindre sessioner (breakout sessions) med specifika teman. Vi täckte upp:
The journal Usage Factor (ett alternativ till Impact Factor)
Driving usage-what are publishers and librarians doing to promote usage
Refurbishing the digital library – how far can users define our e-strategy?
DataCite (om att citera data, inte bara text)
Open access repositories (lessons learned from Univ Glasgow)
Turn off that phone! Mobile technologies in the library
The price of online investment (för förlag)
Unified Resource Management (om  nästa generations ERM system från Exlibris: ALMA)

Se slides från breakout sessions.

Utöver föredragen som för det mesta var allmänt intressanta hade vi möjlighet att mingla med förlag, agenter och vendors. Vi träffade EBSCO, LM, IOP, AGU, Emerald, BioMedCentral, Proquest, ExLibris, Science, Future Science, SAGE, Cambridge Univ Press, SPIE…

Ett litet axplock av föredragen (samtliga från sessionen New approaches to research):

Cameron Neylon (Science and Technology Facilities Council), som är biofysiker, gjorde en intressant betraktelse över utvecklingen de sista 15-20 åren.  När han började som doktorand år 1994 rekommenderade hans handledare honom att tillbringa en halv dag i veckan i biblioteket för att läsa (”scanna”) tidskrifter och innehållsförteckningar. Fem år senare när avhandlingen var färdig hade Google kommit. Detta gjorde honom till del av den sista generationen som minns biblioteket som en plats dit man går för att ”accessa” information. Den sista generationen som tänker på tidskrifter som pappers-objekt. Idag: ” The idea of physically searching a paper index is almost a joke”.
Neylons budskap var att vi behöver öppna system för utbyte av forskning. Bort med gatekeeper- filter. Öppna system! Användaren kan filtrera själv.  Misslyckade experiment har också sin publik och sitt värde (för vetenskapens skull), men i nuvarande publiceringsmodell publiceras det inte.

“We need to connect people with people so they can build discovery systems. Enable, don’t block. Build platforms not destinations, sell (provide) services not content. The content game is dead. Forget about filtering and control and enable discovery.”

“The gatekeeper was needed in a broadcast world – expensive printing and distribution needed centralising. Decisions needed to be made about what to publish and what to collect. The current flood of information is the ”central research opportunity of our age”

Neylon avslutade med ett provokativt påstående att det inte finns några bevis för att referee-systemet åstadkommer något bra för vetenskapen.
Man kan fundera över vilken roll bibliotekarierna och förlagen har i hans modell. Om ”content”  försvinner och allt blir ett ”flöde” där användaren själv sätter filtrerna. Knappas någon roll alls?

Läs mer om Cameron Neylons föredrag här

Philip E Bourne (Univ California, San Diego) var inne på liknande tankegångar om tillgängliggörande av ”vägen till forskningsresultat” snarare än att publicera slutresultat (papers), men i motsats till Neylon betraktade han inte förlag som något onödigt:

“as a scientist I want an interaction with a publisher that does not begin when the scientific process ends but begins at the beginning of the scientific process itself”

Enligt Bourne kan man dela in forskningen (och indirekt tillkomsten av ett paper) i fyra steg: Idéer, Experiment, Datainsamling, Slutsatser. I nuvarande publiceringsmodell kommer förlagen in i 4:e steget, men de borde komma in vid 3:e  i stället, alltså data-steget. Digital publicering skulle kunna vara mycket mer än bara pdf. Det finns dock steg i denna riktning:
For example in Elsevier’s ScienceDirect (and some others too) you can click on a figure/image and move it around and manipulate it – the application is integrated on the platform because a publisher and a data provider has cooperated. But this is just the beginning; when you click on the diagram in the article, you’re getting some data back but it’s generic and it might not be organised in the way that you want. It’s generic – the figure is being viewed separately from the article text and related data – now you have to figure out what that metadata means to the article. So this is a good step but it’s not capturing all of the knowledge that you might want. It needs more cooperation, more open and interactive apps.”

Läs mer om Philip E Bournes föredrag

Både Bourne och Neylon var förespråkare av sociala medier vid tillgängliggörande av forskning. Intressant var det då att höra det tredje bidraget  i samma session som gav en annan bild. Bill Russell (Emerald), redogjorde för en brittisk survey över forskares användning av sociala medier.  Forskare är i allmänhet inte intresserade av twitter, Facebook, och social tagging. De mest populära sociala verktygen var Skype, Wikipedia och Google Docs. Man ser i allmänhet inget samband att användandet av sociala medier skulle kunna höja en forskares impact. Överraskande nog visade också studien att det inte skiljer mellan unga och äldre i detta avseende.

 

/Lars-Håkan Herbertsson och Rose-Marie Boström

Respond to Rapport från UKSG 2011

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s