Kreativ, passionerad personal som jobbar gratis

Visst låter det som en dröm för en chef? Fast å andra sidan kanske det är en utmaning att skapa en arbetsplats som är kreativ och självförverkligande? På Webbdagarna 2012 återkom en sak i nästan alla presentationer: hur viktigt det är för yngre generationer att jobbet är kreativt. Lönen är av underordnad betydelse. Arbetsgivarna kommer å sin sida att förvänta sig passion från sina anställda.

Stefan Hyttfors pratade om Den Innovativa och Den Inspirationskrävande generationen. det är de som på festen frågar ”Varför jobbar du?” i stället för ”Vad jobbar du med?”.  För man måste ju inte jobba för att försörja sig i Sverige… Eller Den Småskaliga generationen som vill skapa goda effekter för Tredje världen genom att t ex ge procent av sin avkastning till solidariska projekt eller att hålla företaget medvetet litet eftersom det medför problem att växa. Jättebra föredrag av Hyttfors!

En föreläsare som provocerade och kanske (lite) motvilligt inspirerade mig var Tine Thygesen från Danmark. Hon är en erfaren entrepenör och van att starta företag för att sen lämna dem och göra nya saker. Förutom att hon tyckte att det var bra att bjuda personalen på öl och champagne (låter i o f trevligt), var det inget konstigt med att sparka anställda som är sura och negativa. Personalen måste vara ”happy” för att kunna vara kreativa. ”Gör dem glada och de kommer att påverka andra positivt”. ”Det finns företag som betalar anställda som inte är passionerade i sitt arbete för att de ska sluta”.

Det som verkligen provocerade mig var hennes åsikt att passion är viktigare än skills (kompetens). Vid jobbintervjuer tittar hon aldrig på meriter, för ”alla har en degree ändå”. Det du som arbetssökande har gjort på voluntärbasis är jätteviktigt för det visar att du har passion. Man måste låta stjärnorna utvecklas. Sen säger hon att människor inte behöver lön för att arbeta (jo, jag vet att hon nog överdriver) och att produktiviteten inte påverkas av lön (det stämmer nog). 

Pratet om att kreativa arbetsuppgifter och frihet på jobbet är viktigare än lönen har funnits i några år. Det är inte nytt. Jag håller med om att det är viktigt, men samtidigt tycker jag att det är en krass inställning. Det här resonemanget gäller väl bara för vissa yrken? Det känns en smula cyniskt att diskutera en sån här sak med en ensamstående biblioteksassistent med barn. Tror du att de tycker att lönen inte spelar någon roll? Kan inte ett jobb få vara bara ett jobb längre? Måste man verkligen brinna för sitt jobb och jobba gratis? Är det inte den här inställning som gör att ungdomar måste jobba gratis för att skaffa sig erfarenhet och ha en chans att komma in på arbetsmarknaden? Hur bra är det egentligen… Inom biblioteksvärlden pratas det också om hur viktigt det är att brinna för sitt arbete á la missionär. David Lankes är en av förespråkarna.

Jag har varit där. Jag har brunnit för mitt jobb och jobbat ”gratis” på kvällar och helger. Det var jätteroligt, nästan som en drog. Naturligtvis är ett kreativt jobb att föredra, men jag tror att man behöver vara vaksam på överdrifter. Det är så lätt att bli utbränd. Och nog vill jag ha en lön som jag kan leva på och som gör att jag kan göra kul saker som kostar pengar på min fritid. Om jag har en bra fritid uppskattar jag jobbet mer.

Linnéa

Inspirerande om presentationsteknik

konferensen Webbdagarna 2012 blev jag ganska omtumlad. Det var inspirerande och till viss del provocerande (se senare blogginlägg). Jag börjar med det som inspirerade.

Föreläsarna, i alla fall stjärnorna, presenterades som just stjärnor. Tänk introt till Babel eller Skavlan. De hade fått välja ”sin låt” att stiga upp på scenen till, som i Ally McBeal, om nån minns den tv-serien.

Andreas Sjöström från webbyrån Sogeti såg ut att vara inspirerad av rockstjärnor, poeten Bob Hansson och nån frikyrklig pastor som talar i tungor. Det var rätt kul faktiskt. Efter tio minuter förstod själarna i publiken att han faktiskt inte var galen. Han använde citat och utrop för att illustrera saker. Han berättar anekdoter, triviala saker, som leder fram till det han vill ha sagt. Väldigt annorlunda och kul. Här kan du se honom in action.

 

En annan, Martin Deinoff, använde en rullande screencast i presentationen. Skärminspelningen visade sajten stockholm.se men han pratade istället om tänket bakom och inte om det som hände på filmen. Det tycker jag var snyggt.

 


Fler videoklippen från konferensen finns på Internetworlds Youtube-kanal.

/Linnéa

Webbdagarna om Facebooks leverne och död

Nyligen arrangerade Internetworld Webbdagarna Facebook i Göteborg. Det var en konferensdag som bara ägnades åt Facebook med talare från Liseberg, Nelly, Lagerhaus, Skapa, Allpand, House of Conversations och Mindpark. Här är några plock från den.

Kommer Facebook att fortsätta leva och växa? Jag har själv tyckt eller trott ett tag att Facebook nog är på väg utför. Tröttnar inte folk nån gång? Eller är det bara jag som tvivlar då och då? Ja, det är det. Enligt Joakim Jardenberg på Mindpark är det lätt att som early adopter nu börja tvivla. Det är helt naturligt och betyder inte att Facebook är på väg nedför. Tillväxten är god. Det är t o m en fördel att bli lite mätt och kritisk, för det är då man kan se nyttan med kanalen (gäller även andra kanaler) och rensa bort dåliga saker. Det var bra för mig att höra det.

Nelly.com presenterade en trevligt formulerad policy för arbetet med Facebook. Den såg ut ungefär så här (jag kommer absolut att ändra Chalmers biblioteks policy):

  • Vi inkräktar på våra vänners privata tid.
  • Vi är jämlika.
  • Vi spammar inte.
  • Kunderna bestämmer vad Nellys facebook blir.
  • Vi uppmuntrar och särbehandlar fansen.
  • Vi frågar fansen vad de tycker
  • Alla inlägg ska ha minst 100 likes.
  • Vi svarar snabbt.

Timeline-apps är det senaste heta på Facebook. De lanserades i september 2011. Spotify och Pinterest är exempel på sådana. Man kan göra sina egna. Om man kommer på den där smarta idén. Appen laddas ner till din Timeline och sen syns allt du gör i den på din Timeline. Om du har Spotify på det här sättet syns det alltså vilka låtar du lyssnat på, vilka spellistor du skapat och vilka listor du lyssnat på senast. Det här är ett smart sätt för företag att synas på Facebook och få en ökad räckvidd (det du gör syns för dina vänner och gör dem kanske intresserade).

Att använda Facebook-loginet på vanliga webbsajter är också något som kommer stort. Chalmers bibliotek kollar om det kan vara något för den nya webb som byggs nu.

Det finns knep för att få många likes på sina inlägg. Bästa tipsen från Nelly.com är att lika/kommentera/dela någon inflytelserik persons inlägg. Om inlägget får många likes samtidigt, under en kort period, kommer det att påverka din inflytelsegrad. Ett annat knep är att fråga efter självklara och uppenbara saker. Eller att låta fansen välja mellan två saker. På Chalmers bibliotek skulle den uppenbara frågan kunna vara ”Vill du klara tentan?”. Om du postar inläggen sent på eftermiddagen, mellan 15.30 och 16.30, är chansen att de läses som högst. Sen så måste man så klart vara ihärdig och ligga på.

På Nelly.com har tjejerna på lagret egna bloggar i företagets namn.

Nelly börjar nu använda Pinterest, en bilddelningstjänst som är haussad nu. Den verkar passa speciellt bra för verksamheter som har visuellt tilltalande föremål. Förutom säljande verksamheter kan det kanske även passa för museer?

Visste du att det går att köpa Likes? De köps från Facebook som då gör annonser och är med och ser till att du skriver rätt saker.

Liseberg använder Facebook som diskussionsforum, kundtjänst, idébank, snabb info-kanal och bollplank för produktutveckling. De gillar att bygga upp en förväntan och längtan på Facebook, t ex inför en lansering av en ny åkattraktion. Lisebergsfansen verkar också vara ett nostalgiskt släkte. De älskar att se gamla bilder från nöjesparken, kommentera, minnas och gissa. Lisebergs affärsvärden med Facebook är:

  • De kan göra marknadsundersökningar i miniformat. ”Vilken artist vill du se på Stora scenen?”, ”Vilken attraktion är bäst?”.
  • Får statistik över fansen.
  • Facebook är ett verktyg för gratis opinionsundersökningar.
  • De får en chans att bemöta negativ kritik i ett tidigt skede.
  • Det finns möjligheter att nå potentiella kunder.
  • Man skapar ambassadörer för Liseberg.

De bästa framgångtipsen från Liseberg är:

  • Ha en väl lämpad produkt och en typ av sida som passar produkten (ex. filmer på YouTube).
  • Avsätt tid och resurser.
  • Var tydliga med vad som gäller när det gäller innehåll och arbetssätt.
  • Ha ansvarig redaktör.
  • Tala som till en vän/hitta rätt ton.
  • Undvik push-marknadsföring, eller förpacka det åtminstone väl så det inte blir så tydligt att ni vill sälja saker.
  • Bemöt, resonera, förklara. Det är ett forum för dialog.
  • Ha ständig koll men uppdatera inte för ofta (1 gång per dag är lagom).
  • Svara på alla frågor.
  • Rensa ibland. Håll sidan ren från oväsentliga saker.
  • Lämna inte kritik osedd.
  • Tänk nytt vad gäller inlägg – använd bild, film, frågor.
  • Hitta diskussionsämnen som engagerar och följ upp dem sen (lämna inte fansen i ovetskap om hur det gick sen)
  • Skaffa en kontaktperson på Facebook support (inte det lättaste….)

Liseberg varnar för möjliga fallgropar också:

  • Man kan bli kapad (det hände dem).
  • Interna intressekonflikter om vad som ska finnas på sidan. Det är bäst att ha en redaktör och riktlinjer för vilket slags innehåll som ska få finnas där. Sätt ramar och var tydlig.
  • Det är lurigt med förändringar som Facebook gör eftersom de inte brukar förvarna.
  • Tänk på att det är en extra kanal som ska uppdateras. Ha personal som hinner göra jobbet.
  • Var ska sociala medier ligga organisatoriskt? Under informationsavdelningen eller marknadsföringsavdelningen?
  • Om kanalen blir för personanknutet kan det vara känsligt (inloggningsuppgifter etc). Tänk på att redaktörerna bör ha säkra lösenord.

Skapa är ett företag som jobbar med kommunikation på webben. De jobbar med ”hårda” företag, industrin. Där handlar det mer om B2B (business to business). Skapa ser att företagen går igenom faser:

  1. Nyfikenhet & invändningar
  2. Kunskapsinhämtning
  3. Övertygelse
  4. Strategier – vad man ska göra
  5. Riktlinjer – hur man ska göra det
  6. Praktiska planer
  7. Genomförande
  8. Mätning och uppföljning
  9. Revidering och utveckling

Det allra största hindret, enligt Skapa, är det här med att skapa tid för det. det handlar ofta om att man faktiskt kan göra sina uppgifter på annat sätt och på så sätt skapa tid. När det handlar om B2B ser affärsnyttan något annorlunda ut. Det blir i stället viktigt att få informationsinhämtning från andra branscher, specialister. Att se vad konkurrenterna gör och vad som händer inom branschen. Jag kan säga, att det är delvis vad vi jobbar med på Chalmers bibliotek. Den här bloggen är mest B2B-fokuserad. Kvalitén på Likes är viktigare än antalet. Materialet som publiceras skapar företagets personlighet. Om man lägger ut meningsfullt material så skapar det ett värde för kunderna. Det gäller alltså att ta reda på vad kunderna har behov av. Det är också en affärsnytta för företagen/industrierna att bygga relationer genom dialog och engagemang i kanalerna.

Skapa tycker att det är smart att använda Facebook för att bygga ett värde över tid. Utnyttja Timelinen eftersom Google hämtar information därifrån. Facebook kan fungera som en indragare. det som företagets säljare förmedlar måste finnas med. Inte bara produkterna. Om jag tänker på Chalmers bibliotek, är det då självklart att t ex utbildningsteamet bör vara synliga. Skapa rekommenderar att man skriver på samma sätt (samma texter t o m) i olika kanaler för då skapar man ”Google-effekt”.

Bambusersändning från Webbdagarna

/Linnéa

Program ChALS 2012 Making Data More Human: Visualization and Infographics

Välkommen till ChALS 2012 med temat Making Data More Human: Visualization and Infographics. Ett område som bubblar och dagen ger alla möjligheter att få inspiration och idéer om nya vägar att synliggöra bibliotekens verksamheter!

När: 26 september
Plats: Chalmersska huset, Göteborg. Södra hamngatan 11. Hitta hit!chals2012
Avgift: 1200 kr, exkl moms. Registreringskaffe, lunch och eftermiddagsfika ingår.
Registrering: Anmäl dig här.  Senaste anmälningsdag är 18 september.
Frågor?: Kontakta oss!

Program

09.30 – 10.00 Registrering och kaffe
10.00 – 10.10 Inledning, Bibliotekschef Annika Sverrung, Chalmers

10.10 – 10.40 Visualisera stora datamängder
. Johanna Olander, Libris/Kungl. biblioteket
Om hur utvecklingen av datavisualisering har sett ut över tid, och hur vi behöver designa våra tjänster för att göra det enkelt och inspirerande att utforska stora mängder data.

10.40 – 11.30 Keynote: Truth & Beauty Operations. Moritz Stefaner
Moritz will report from his practice as a “Truth & Beauty Operator” and deconstruct some of his recent works, shedding some light on his work process and the rationale behind the design decisions.

11.40 – 12.10 The historical turn: presenting cultural heritage online. Rurik Greenall
NTNU University Library’s digitization project aims to provide relevant, exciting ways of interacting with content, giving access to materials by visualizing and re-contextualizing bibliographic data in new ways. This presentation describes the ideas behind the the visualizations and the methods used to achieve the end results.

12.10 – 13.20 Lunch

13.20 – 14.00 Nätverksvisualiseringar. Hampus Brynolf, Intellecta Corporate
I början av 2012 presenterade Hampus Twittercensus, en kartläggning av twitters utbredning i Sverige. Resultaten blev bland annat en relations- och klusterkarta. Hampus kommer att berätta om det praktiska arbetet med datainsamling och visualisering av Twittercensus.

14.00 – 14.35 Infografik – vad, varför och hur? Praktiska exempel från KIB
. Åsa Jenslin och Lars Nordesjö, KIB
Åsa och Lars berättar hur man kan göra infografik utan att vara expert på design eller programmering. De berättar om lärdomar från KIB-projekt att utnyttja infografik för att synliggöra bibliotekets samlingar och tjänster, t.ex Summon och biblioteksstatistik

14.35 – 15.05 Fika

15.05 – 15.35 informationsgrafik – att arbeta med informerande bild. Matilda Hall, frilansare Infografiska

15.35 – 16.10 Intertwine and Play! Eva Eriksson, Tillämpad informationsteknologi, Interaktionsdesign vid IT-universitetet i Göteborg
The talk will be based on the soon to be finished dissertation named ”Intertwine and Play! : Interaction design explorations in the public library space”.

16.10 – 16.30 Chalmers på världskartan. 
Stina Johansson, Chalmers
Visualisering av forskningssamarbeten och citeringsnätverk

16.30 Vernissage

—————————————————————————————

Eventuellt kan  det förekomma justeringar i programmet

Läs mer om alla talarna i ett tidigare blogginlägg!

Varmt välkomna!

/Planeringsgruppen ChALS 2012

ChALS 2012 Making Data More Human: Visualization and Infographics

Vi har det stora nöjet att presentera de nio personer som ska inspirera oss på årets ChALS-konferens och inviga oss i ämnet ”Making data more human: visualization and infographics”. Boka in dagen före bokmässan, 26 september, på Chalmersska huset i centrala Göteborg!

Låt oss presentera årets presentatörer!

Moritz_stefaner


Moritz Stefaner, Keynote Speaker

Moritz Stefaner works as a “truth and beauty operator” on the crossroads of data visualization, information aesthetics and user interface design. With a background in Cognitive Science (B.Sc. with distinction, University of Osnabrueck) and Interface Design (M.A., University of Applied Sciences Potsdam), his work beautifully balances analytical and aesthetic aspects in mapping abstract and complex phenomena.

Moritz will report from his practice as a ”Truth & Beauty Operator” and deconstruct some of his recent works, shedding some light on his work process and the rationale behind the design decisions. More

Johanna Olander

johannaJohanna arbetar som utvecklingsledare för användarupplevelsen/UX-director på LIBRIS, Kungliga biblioteket. Johanna spenderar större delen av sin tid som strategiskt bollplank eller som UX-lead i Libris utvecklingsprojekt. Hon drivs av att designa tjänster som gör människor glada.

Johanna kommer att prata om hur utvecklingen av datavisualisering har sett ut över tid, och hur vi behöver designa våra tjänster för att göra det enkelt och inspirerande att utforska stora mängder data.


rurik2Rurik Greenall
Rurik Thomas Greenall is a data wrangler with a keen interest in all things data, from crunching numbers to visualization via text analysis.

From 2006–2012 he was research librarian/systems developer at NTNU University library in Trondheim working with social, semantic web applications and large data sets.

Rurik will present the NTNU University Library’s digitization project aims to provide relevant, exciting ways of interacting with content, giving access to materials by visualizing and re-contextualizing bibliographic data in new ways. This presentation describes the ideas behind the the visualizations and the methods used to achieve the end results. More…

Eva Eriksson

eva_eriksson1Eva is a PhD student at the Department of Applied Information Technology, division of Interaction Design, at the University of Gothenburg, and a teacher at the Interaction Design Masters Programme.

Eva’s talk will be based on the soon to be completed dissertation entitled ”Intertwine and Play! – Interaction design explorations in the public library space”.  More… 


SONY DSCÅsa Jenslin & Lars Nordesjö
Åsa och Lars är bibliotekarier vid Karolinska institutets universitetsbibliotek. Åsa jobbar med webb, tillgängliggörande av e-resurser, databasavtal. Lars jobbar som IT-strateg, och också han med tillgängliggörande av e-resurser.

Åsa och Lars kommer att berätta hur man kan göra infografik utan att vara expert på design eller programmering. Hela KIB:s projekt genomsyras av mottot DIY. Varför har de valt att göra en infografik för Summon och i vilka andra sammanhang skulle bibliotek kunna tänkas använda infografik för synliggöra sina samlingar/tjänster/funktioner/personal?

Stina

Stina Johansson
Stina jobbar som bibliotekarie på Chalmers bibliotek, med Chalmers publikationsdatabas (CPL) och bibliometri, på avdelningen för vetenskaplig publicering och bibliometri. Hon är särskilt intresserad av att studera forskarnätverk och drivs av mottot: ”Visualisera mera!”.

På ChALS kommer Stina att berätta om projektet ”Chalmers på världskartan” – hur kan forskningssamarbeten och citeringsnätverk projiceras på världskartan?


hampusHampus Brynolf

Hampus Brynolf har gjort flera olika typer av nätverks- och inflytandevisualiseringar under åren. Med ett särskilt intresse för sociala medier och politik har han gjort en makthavarkartläggningen över vem som känner vem bland politiker, journalister och PR-konsulter, en karta som senast presenterades på Almedalen i år. I början av 2012 presenterade han Twittercensus, en kartläggning av twitters utbredning i Sverige. Resultaten blev bland annat en relations- och klusterkarta.

Hampus kommer att berätta om det praktiska arbetet med datainsamling och visualisering av Twittercensus – nätverksvisualiseringar.

Matilda Hall
Matilda Hall arbetar  med att skapa informationsgrafik och
informationsdesign på det egna företaget Infografiskamatilda21

Hon skall prata om hur det är att arbeta med informerande bild som frilansare och hur efterfrågan på den typen av tjänster ser ut att öka stadigt

/Planeringsgruppen ChALS 2012

ChALS 2012

Nu är det snart dags för ChALS!

ChALS (Chalmers Annual Library Seminar) är det årliga seminarium som vi arrangerar i samband med Bok- och Biblioteksmässan. Vi har med undantag för IFLA 2010 arrangerat seminariet sedan 2003. Innehållet har haft stor variation under åren allt från OA-frågor i dess begynnelse till bibliotekens framtid och även de sammas arkitektur och uttryck.

Temat för ChALS 2012 är  ”Making data more human : visualization and infographics”.
Det handlar om nya vägar att synliggöra bibliotekens verksamheter genom datavisualisering och grafisk presentation. Grafisk presentation av data är ett effektivt sätt att förenkla och åskådliggöra komplex information och passar ofta oss människor bättre än sifferinformation. Med hjälp av färg, form och bild designar man, och gör stora datamängder begripliga. Intresset för datavisualisering har ökat kraftigt på senare tid och användningsområdena är oändliga

Vi har engagerat ett antal personer som har kompetens inom området och som skall berätta om sin infallsvinkel i ämnet för oss.
Vilka får ni lyssna på?
Ni får lyssna på Rurik Greenall, Åsa Jenslin, Stina Johansson, Lars Nordesjö, Johanna Olander, Moritz Stefaner, Eva Eriksson.  Fler kan tillkomma.
När? Onsdagen den 26 september.
Var? Chalmersska huset på  Södra Hamngatan i Göteborg

 

 Följ ChALS på #ChALS12 och även här på  bloggen
Anmälningsformulär kommer inom kort på http://www.lib.chalmers.se/libraryinfo/seminars/

/ChALS-gruppen gm Annelie J

Digitala trender

Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.

Gammelmedia+digitalt

Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.

Som i Minority Report kanske?

Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:

  • förslag på tv-program du nog gillar
  • appar och widgets
  • sociala grejer som Facebook
  • share-funktioner (Dela)
  • kalender
  • filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
  • ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
  • du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
  • om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…

Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.

Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).

Analogt+digitalt+socialt

Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.

Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?

Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…

Metadata och Real Time Bidding

Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det.  Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:

  • att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
  • att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
  • att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
  • förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
  • eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.

Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?

Social närvaro

Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.

Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…

Nyttovärde

Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.

Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.

Chalmers webb

Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?

Kanske:

  • Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
  • Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
  • Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
  • Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
  • Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
  • Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
  • Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
  • Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
  • Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.

Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte.  Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.

Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.

/Linnéa

 

 

Chalmers på världskartan

Vilka universitet samarbetar Chalmers med i Shanghai? Eller i Kalifornien? Vilken är Chalmers ”mesta” samarbetspartner? Nu har biblioteket skapat ”Chalmers världskarta” genom att märka ut de universitet, högskolor, institut och företag som Chalmers forskare publicerat tillsammans med under 2011.

chalmers_karta2

Underlaget för kartan är hämtat ur Web of Science och består av de publikationer med Chalmersförfattare som finns registrerade där för 2011 (1039 publikationer innehållande sammanlagt 1000 adresser utöver Chalmers egna).

När vi arbetade med underlaget för kartorna kunde vi, inte helt förvånande, se att den mest frekventa adressen i Chalmers-publikationerna (förutom själva Chalmers-adressen) var ”Gothenburg University, Gothenburg”. Att Göteborgs universitet förekommer flest antal gånger kan vi på världskartan se på den relativt större storleken på cirkeln som märker ut Göteborgs universitet (cirkelns storlek bestäms alltså av antalet gånger adressen förekommer).

chalmers_karta3

Vid en närmare titt på de internationella adresserna i urvalet såg vi att den vanligast förekommande samarbetspartnern på nationsnivå var USA. I Europa märktes en relativt sett större andel tyska, brittiska, franska, holländska, spanska, italienska danska, ryska, belgiska,norska, finska, polska och österrikiska adresser. Utanför Europa såg vi, förutom just amerikanska adresser, en större andel kanadensiska, japanska, kinesiskt och indiska adresser. Som exempel på andra adresser som finns utmärkta på kartan kan också nämnas Santiago, Chile, Buenos Aires, Argentina, Kingston, Jamaica och Johannesburg, Sydafrika.

En världskarta för hela Chalmers samt världskartor för samtliga av Chalmers åtta styrkeområden finns nu i CPL under Publikationsprofiler.

Öppna kartan i Google Maps: http://publications.lib.chalmers.se/gm/cth_2011_full.html
Öppna kartan i Google Earth: http://publications.lib.chalmers.se/gm/cth_2011.kml
Publikationsprofiler i CPL: http://publications.lib.chalmers.se/cpl/rweb/

Kontakta gärna Stina Johansson på funktionen för bibliometri och rankning, om du har frågor eller vill veta mer om kartorna: stina.johansson@chalmers.se

/ Jonas

STARK! Chalmers bibliotek möter Borås

På Chalmers heter arbetsmarknadsdagarna CHARM, KIKK, Sjölog mm. I Borås kallar man arbetsmarknadsdagen för STARK,  http://starkdagen.se/

Vi var en av  90 utställare som presenterade sin verksamhet, från biblioteksvärlden var vi tre bibliotek och en informationstjänstleverantör.
Högskolan i Borås har ca 15 000 studenter (inkl distansstudenter) ca 600 av dessa, studerar biblioteks- och informationsvetenskap på kandidat- och mastersnivå.
Några kanske blir våra nya medarbetare när det finns möjlighet.

Rollup och godis åkte med i bussen från Göteborg.
rollupSTARK


Många studenter tog chansen att komma fram till oss och ställa frågor om hur det är att arbeta på Chalmers bibliotek, vilka olika arbetsuppgifter man kan ha, vilka kompetenser som krävs mm. Flera undrade också hur personalbehovet ser ut för närmsta framtiden och hur man kan hitta eventuella lediga tjänster.Det var väldigt trevligt att prata med studenterna och höra hur de tänker om bibliotekarieyrket, både de som precis är i början av sina studier och de som snart är klara. Intressant att höra hur utbildningen ser ut nu och det är nog nyttigt både för dem och för oss att få lite inblick i varandras “världar”.

Kristina och Annelie

#1. Front2014 – Uppstart

Den 14:e december träffades företrädare för 17 bibliotek på Chalmers. Syftet med mötet var att diskutera hur man skall arbeta tillsammans för att undersöka, värdera och jämföra erfarenheter och behov av framtidens bibliotekssystem.

Deltagare

  • Chalmers
  • Göteborgs universitet
  • Högskolan i Borås
  • Högskolan i Jönköping
  • Högskolan Väst
  • Karolinska institutet
  • Linköpings universitet
  • Linnéuniversitetet
  • Luleå tekniska universitet
  • Malmö högskola
  • Mittuniversitetet
  • Mälardalens högskola
  • Patent– och registreringsverket
  • Stockholms universitet
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet
  • Örebro universitet

Upprinnelsen till mötet är att det i Chalmers bibliotek prioriterade verksamhetsutveckling för åren 2011 – 2015 ingår att effektivisera tillgängliggörande av informationsresurser och bibliotekstjänster. Som ett led i det har biblioteket uppgett ett behov av att förbereda för upphandling, förskaffande och implementering av ett nytt integrerat tjänstebaserat bibliotekssystem under åren 2014 – 2015. Inför detta måste vi se över systemsamarbeten på flera nivåer och vilka tjänsteleverantörer, respektive lokala tjänster som passar oss.
front2014Flera av de ledande biblioteksdatasystemleverantörerna arbetar med att utveckla nästa generation av dagens integrerade modulära biblioteksdatasystem. Gemensamt för majoriteten av dem verkar vara nyttjande av en öppnare tjänstebaserad systemarkitektur och hostade driftslösningar. Flera av dem bygger på kollaborativt nyttjande av centralt data och syftar till att sänka total cost of ownership genom att föra samman administration från flera av dagens bibliotekssystem till ett gemensamt. Detta kommer även påverka de lokala arbetsflödena då fokus för systemen verkar skjutas från hantering av tryckta resurser till elektroniska.

Chalmers bibliotek har ett behov av att kartlägga och förstå nuvarande arbetsflöden/bibliotekssystem för att kunna ta ställning till marknadens olika aktörer och deras tjänster. Om inte så kommer det bli mycket svårt att veta vilken typ av tjänster och system det är vi planerar att införskaffa 2014 – 2015.

För att kunna jämföra Chalmers situation har vi bjudit in andra bibliotek att medverka i projektet och utifrån sina förutsättningar genomgå samma process. Tanken är att vi genom att jämföra våra tankar och praktik skall vara säkrare på att vi fattar rätt beslut om hur vi går vidare med våra system och tjänstekomponenter.

På mötet den 14:e december berättade varje bibliotek om sin situation och aktuella tankar kring sin systemstrategi. Varje deltagare var även ombedd att ta fram 5 problem/utmaningar som de förhåller sig till när det gäller systemlandskapet 2014.

T ex:

  • Vilka är de största utmaningarna för er när det gäller er systeminfrastruktur?
  • Belys ditt bibliotek i en systeminfrastruktur (utan att lista era system)
  • Blixtberätta hur ni arbetar med systemstrategi idag?

Utifrån ovanstående arbetade biblioteken tillsammans kring metoder och aktuella frågeställningar. Nästa steg i projektet blir att bjuda in LIBRIS att vara med vid kommande träffar och till lokala arbetsgrupper som arbetar med att reda ut, beskriva och värdera sina nuvarande system och framtida behov.

I slutet av mars kommer nästa steg av projektet att avrapporteras via en webbkonferens där varje bibliotek skall presentera resultat av en lokal målbildsworkshop och en lokal ramverks/tjänstelandskapsworkshop.

screen-capture-12

Inga fler inlägg.