VLOG – Att skapa sidor och kategorisidor för vår nya webbplats

Vi har som ambition att veckovis berätta om hur arbetet med bibliotekets webbplats fortskrider. Vi har den här sprinten skapat tillräckligt mycket i vårt CMS Umbraco för att kunna börja laborera med att skapa innehåll. Vi skiljer i huvudsak på två typer av sidor. En vanling innehållssida (content page) och en kategori-sida som är en ingång till flera underliggande innehållssidor. Veckans film är ganska lång, nästan 13 minuter men visar hur vi arbetar i Umbraco med att skapa just innehållssidor och kategorisidor.

Vi räknar med att kunna bedriva utvecklingen för öppen ridå inom kort. Det är fortfarande jättemycket att göra, men vi vill ge er en möjlighet att få en känsla för hur det kommer bli.

/Daniel

Kreativ, passionerad personal som jobbar gratis

Visst låter det som en dröm för en chef? Fast å andra sidan kanske det är en utmaning att skapa en arbetsplats som är kreativ och självförverkligande? På Webbdagarna 2012 återkom en sak i nästan alla presentationer: hur viktigt det är för yngre generationer att jobbet är kreativt. Lönen är av underordnad betydelse. Arbetsgivarna kommer å sin sida att förvänta sig passion från sina anställda.

Stefan Hyttfors pratade om Den Innovativa och Den Inspirationskrävande generationen. det är de som på festen frågar ”Varför jobbar du?” i stället för ”Vad jobbar du med?”.  För man måste ju inte jobba för att försörja sig i Sverige… Eller Den Småskaliga generationen som vill skapa goda effekter för Tredje världen genom att t ex ge procent av sin avkastning till solidariska projekt eller att hålla företaget medvetet litet eftersom det medför problem att växa. Jättebra föredrag av Hyttfors!

En föreläsare som provocerade och kanske (lite) motvilligt inspirerade mig var Tine Thygesen från Danmark. Hon är en erfaren entrepenör och van att starta företag för att sen lämna dem och göra nya saker. Förutom att hon tyckte att det var bra att bjuda personalen på öl och champagne (låter i o f trevligt), var det inget konstigt med att sparka anställda som är sura och negativa. Personalen måste vara ”happy” för att kunna vara kreativa. ”Gör dem glada och de kommer att påverka andra positivt”. ”Det finns företag som betalar anställda som inte är passionerade i sitt arbete för att de ska sluta”.

Det som verkligen provocerade mig var hennes åsikt att passion är viktigare än skills (kompetens). Vid jobbintervjuer tittar hon aldrig på meriter, för ”alla har en degree ändå”. Det du som arbetssökande har gjort på voluntärbasis är jätteviktigt för det visar att du har passion. Man måste låta stjärnorna utvecklas. Sen säger hon att människor inte behöver lön för att arbeta (jo, jag vet att hon nog överdriver) och att produktiviteten inte påverkas av lön (det stämmer nog). 

Pratet om att kreativa arbetsuppgifter och frihet på jobbet är viktigare än lönen har funnits i några år. Det är inte nytt. Jag håller med om att det är viktigt, men samtidigt tycker jag att det är en krass inställning. Det här resonemanget gäller väl bara för vissa yrken? Det känns en smula cyniskt att diskutera en sån här sak med en ensamstående biblioteksassistent med barn. Tror du att de tycker att lönen inte spelar någon roll? Kan inte ett jobb få vara bara ett jobb längre? Måste man verkligen brinna för sitt jobb och jobba gratis? Är det inte den här inställning som gör att ungdomar måste jobba gratis för att skaffa sig erfarenhet och ha en chans att komma in på arbetsmarknaden? Hur bra är det egentligen… Inom biblioteksvärlden pratas det också om hur viktigt det är att brinna för sitt arbete á la missionär. David Lankes är en av förespråkarna.

Jag har varit där. Jag har brunnit för mitt jobb och jobbat ”gratis” på kvällar och helger. Det var jätteroligt, nästan som en drog. Naturligtvis är ett kreativt jobb att föredra, men jag tror att man behöver vara vaksam på överdrifter. Det är så lätt att bli utbränd. Och nog vill jag ha en lön som jag kan leva på och som gör att jag kan göra kul saker som kostar pengar på min fritid. Om jag har en bra fritid uppskattar jag jobbet mer.

Linnéa

Digitala trender

Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.

Gammelmedia+digitalt

Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.

Som i Minority Report kanske?

Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:

  • förslag på tv-program du nog gillar
  • appar och widgets
  • sociala grejer som Facebook
  • share-funktioner (Dela)
  • kalender
  • filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
  • ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
  • du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
  • om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…

Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.

Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).

Analogt+digitalt+socialt

Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.

Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?

Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…

Metadata och Real Time Bidding

Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det.  Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:

  • att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
  • att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
  • att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
  • förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
  • eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.

Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?

Social närvaro

Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.

Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…

Nyttovärde

Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.

Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.

Chalmers webb

Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?

Kanske:

  • Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
  • Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
  • Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
  • Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
  • Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
  • Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
  • Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
  • Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
  • Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.

Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte.  Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.

Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.

/Linnéa

 

 

Arbetsverktyg i Ny webb-projekt

Jag tycker om att använda olika molntjänster för dokumentation och kommunikation i projekt. Det är ett bra sätt att testa olika gränssnitt och se vad som funkar, och kanske går det att överföra inslag till den sak man är igång med att skapa. I arbetet med att skapa en ny webbplats för Chalmers bibliotek gillar vi några grejer riktigt bra. Förutom tjänsterna nedan har vi använt Adobe Connect för några onlinemöten med andra universitetsbibliotek som också skapat nya webbplatser.

För övrigt älskar vi analoga material som post it-lappar, pappersark, tuschpennor, anslagstavlor, whiteboard. Om det har varit en workshop som resulterat i post-it på väggar så fotar vi med mobilen 🙂

STIXY
Skärmavbild-2011-12-09-kl.-15.38.57
Stixy påminner om en anslagstavla eller en sån där tavla som de har i kriminalfilmer för bilder, kartor och anteckningar. På Stixy gör man olika sidor eller grupper och lägger till post-it-lappar, laddar upp bilder och dokument. En kul sak är att det går att ändra färger och typsnitt lite hur som helst. Man ska inte underskatta vikten av ett snyggt, intuitivt och lekfullt gränssnitt! Det påverkar upptäckarlustan och gör att man gärna använder tjänsten. Naturligtvis går det att dela allt i Stixy, om man vill. Alltså bjuda in andra till samarbete.

FACEBOOK-GRUPP
fb-grupp
Om gruppens medlemmar brukar använda Facebook är det smidigt att jobba i en ”Grupp”. Här lägger vi upp tips på intressanta sajter och tjänster, och eftersom alla i gruppen är inloggade mer eller mindre hela dagen så fungerar det bra.

GOOGLE DOCS

G-Docs
Google Docs (Google Dokument) blir bara bättre och bättre, tycker jag. Här samlar vi alla protokoll, renskrivna intervjuer, Sprint-dokumentation etc. och länkar till dem från Stixy. Vi sitter ofta tillsammans i ett rum och jobbar samtidigt i ett och samma dokument.

SOUNDCLOUD

De intervjuer med studenter och andra användare som gjorts har bandats med appen Soundcloud. När ljudklippet är uppladdat går det att göra det åtkomligt endast för gruppen. Enkel att använda och snygg är den. En nackdel är att gratisversionen bara tillåter ca en timmes ljudklipp. Men man kan ju ha flera konton eller radera allt eftersom.

Se även tidigare inlägg om Soundcloud.

GOOGLE+ HANGOUT
Skärmavbild-2011-12-12-kl.-16.41.20
Vi har haft ett antal onlinemöten med andra universitetsbibliotek för erfarenhetsutbyte om webbprojekt. De flesta hölls i  Adobe Connect, men för det sista ville vi testa hangout i Google+. Det var mycket enkelt att använda och komma igång med och fungerade bra. Den enda möjliga nackdelen var att det inte gick att dela skrivbord eller ladda upp dokument som alla kunde titta på tillsammans. I de situationerna valde vi att istället dela en länk som alla gick till, samtidigt som vi fortsatte prata.

/Linnéa

Fokusgrupp/workshop med ledningsgruppen – projektet Ny webb

När vi planerade vilka metoder vi skulle använda i researcharbetet i projektet insåg vi snabbt att vi behövde veta varför projektet initierats; vilka mål och visioner fanns? Tankar om komplexa spörsmål? Policyfrågor? Förutom en intervju med initierande chef skulle en fokusgrupp med bibliotekets ledningsgrupp kunna hjälpa oss.

Fokusgrupp som metod är ofta ifrågasatt
Kritiken går ut på att man inte kan fånga upp egentliga behov och beteenden, bara vad gruppen säger sig tycka. Att någon lätt dominerar hela diskussionen och gruppen tenderar att följa den personen och eftersträva koncensus istället för att uttrycka individuella motiv. Fokusgrupp används ofta vid marknadsundersökningar där man vill veta hur man förstår och pratar om en speciell produkt. När man använder metoden ska man göra det för att få insikt i tankegångar och attityder, inte för att hitta sanningar.

Fokusgrupp blir workshop?
Nu är ju ledningsgruppen inte de användare vi designar webben för, så deras beteende behövde vi inte bry oss om. Övriga fokusgruppsfällor försökte vi parera genom att göra en workshopsliknande fokusgrupp och med explicit uppmaning att inte tänka koncensus. Det ger projektet mycket mer om vi kan få många infallsvinklar, olika sätt att tänka och få till stånd riktigt bra diskussioner till komplexa frågor. Koncensusönskande grupper tenderar att skyla över problem och olikheter. Vi tror att det också gav ledningsgruppen en djupare förståelse för olika frågeställningar och vad man behöver brottas med.

Skalor och prioriteringar
Ledningsgruppen fick arbeta mycket med skalor och prioriteringar där inget fick vara lika viktigt. Resultatet var inte det viktigaste utan att man tvingades resonera, argumentera och tänka om under arbetets gång.

skalabild

Uppgift: Var sätter du dig på den här skalan? Mitten är förbjuden parkering så du måste ta ställning. Berätta hur du tänker när du placerar dig där.

Exempel på ”skaluppgifter”

  • Allt som biblioteket gör måste med så att det syns vad vi gör vs. Avskalat gränssnitt som hjälper användaren att lösa en uppgift
  • Personalens tillgänglighet vs. Fixa själv
    (t.ex nå någon hela tiden via en snabb och synlig kanal från samtliga sidor vs. Så mycket som möjligt ska finnas på webben så att vi kan hänvisa dit)

Prioritering som workshopsmetod
En annan uppgift var att varje person i ledningsgruppen fick berätta i vilken prioritetsordning de satte olika delar av webbarbetet. ”Vad är viktigast? Berätta hur ni tänker. Ni får ångra er när ni hör andra.” Återigen var det inte rangordningen som var det viktiga, utan det resonemang och de diskussioner det lockade/tvingade fram.

Saker de fick i uppgick att rangordna inom webbprojektet var t.ex.

  • det visuella intrycket
  • tilltalet i text och bild
  • att hitta och navigera lätt genom den uppgift användaren vill utföra
  • marknadsföra och presentera bibliotekets informationsresurser
  • marknadsföra och presentera bibliotekets ”fysiska verksamhet”
  • marknadsföra andra strategiska delar av verksamheten
  • ….

Vem riktar vi oss mot?
Fokusgruppens diskussionen om vem vi riktade oss mot genom webbplatskanalen blev ett exempel på olika infallsvinklar som blev fruktbara. Diskussionen böljade från klassiska användarkategorier/målgrupper (studenter/lärare/forskare/tredje uppgiften) till att strunta i målgruppstänkandet och designa för ett beteende eller en uppgift.

Värdeord – vad ska webben signalera?
Ledningsgruppen hann dessutom med att ta fram 3 värdeord som de tycker webbplatsen ska uttrycka. Men vilka värdeord det blev berättar vi lite senare, i ett eget blogginlägg och när övrig bibliotekspersonal haft samma workshop!

Stort beröm beröm till bibliotekets ledningsgrupp som engagerat tog sin an uppgiften och gärna diskuterade saker som det inte finns några lätta svar på.

http://www.flickr.com/apps/slideshow/show.swf?v=109615

/Kristin Olofsson

Projekt Ny webb

Startskottet har gått för projektet Ny webb för Chalmers bibliotek och ett intensivt researcharbete pågår. Inläsning, omvärldsbevakning och att prata (webbkonferera) med andra bibliotek som precis gjort samma resa är en naturlig inledning. Och att vi ska dokumentera och kommunicera bland annat via bloggen.

Men sedan – hur ska man närma sig projektet? Hur ska vi arbeta för att få en användbar webb? Vilka metoder ska vi använda? Hur bestämmer vi det?

Vad behöver vi veta för att genomdriva projektet?
Ett enkelt och bra sätt att ringa in arbetet är en workshop där projektgruppen tar fram alla frågor vi behöver ha svar på för att lyckas med projektet. Gruppera och skriva om till nyckelfrågor som vi kan ha med som stöd och stämma av mot under arbetet. En stor vinst är att alla får en gemensam bild av projektet.

Frågorna blir underlaget när vi väljer metoder och vem vi behöver fråga för att få svar.

fragor

Utifrån vår frågebrainstorming utkristalliserade sig några metoder för researcharbetet:

Mål, policies & visioner
– intervju med uppdragsgivande chef
– fokusgrupp – ledningsgruppen
– intervju med Chalmers centrala kommunikation

Vem använder idag? Vad används?
– gräva i statistik, analytics m.m.

Lär känna användaren
– etnografiska intervjuer/observation som ska resultera i personas och scenarier
– workshop med personalen

Utformandedelen sparar vi till vi har fått svar på våra frågor.

/Kristin Olofsson

Mitt första år på Chalmers bibliotek

För snart nio månader sedan flyttade jag från Stadsbiblioteket Göteborg till Chalmers bibliotek. Även om mycket är likadant på folkbibliotek och universitetsbibliotek så har det varit en ganska stor omställning. En intressant, lärorik och rolig omställning.

Det här är mina höjdpunkter so far.

Attityd

Jag gillar företagsklimatet här. Ledningen har en tillåtande attityd och uppmuntrar att man prövar sig fram. Det är okej att göra misstag, vilket egentligen är nödvändigt om man ska pröva saker, och något som jag gillar starkt. All personal har fått smartphones och bärbara datorer eftersom ledningen anser att det höjer IT-kompetensen och uppmuntrar till experimenterande. Saken blir inte sämre av att jag får jobba med ett gäng som är otroligt duktiga!

Nytt intranät

Ganska omgående började vi jobba med förberedelserna för att bygga ett nytt intranät i SharePoint2010. En ny webbgrupp bildades som utökas vid behov med andra kompetenser. Till en början handlade det om att ta reda på hur det gamla intranätet användes och vad personalen ville ha i det nya. Önskemål och behov från intervjuer sorterades och grupperades för att sedan formuleras om som ”user stories” enligt SCRUM-metoden.

Läs tidigare inlägg om intranätsbygget och SCRUM här. Henrik Karlsson och jag hade en presentation för SFIS i maj 2011 om SharePoint och SCRUM. Här är powerpointen.

Det har varit en lång väg och det är en bit kvar innan målgång, men vi planerar att släppa en testversion under sommaren för några testpilotgrupper.  Webbgruppen och IT-utvecklarna har jobbat agilt tillsammans enligt SCRUM sedan januari.

Några saker som jag tror blir bra på nya intranätet:

  • Alla dokument som rör arbetet i informationsdisken läggs i en wiki. Informationen blir sökbar och snabbt tillgängligt. Och alla kan redigera.
  • Alla dokument samlas på ett ställe. Idag används flera olika areor.
  • Personalen får en digital arbetsplats där man även kan ha en dialog.
  • Bibliotekets kanaler i sociala medier flödas in på startsidan och på informationsdisksidan. Det gör att personalen kan ha bra koll på vad vi har skriver just nu på Twitter, Facebook, bloggen etc.
  • SharePoint har en bra dokumenthantering och funktionalistet som påminner lite om Google Docs. Bl a finns versionshantering, vilket gör att man kan se hur ett dokument har ändrats.

Sociala medier

Bibliotekets stämpel i Gowalla. Du får den när du checkar in här.

Sedan vintern 2010/11 jobbar biblioteket i några kanaler:

  • Facebook – vi skriver om saker som händer på biblioteket och tipsar om intressanta artiklar och filmklipp om naturvetenskapliga ämnen.
  • Twitter – vi använder hashtagen #eres för att informera om driftinformation för e-tidskrifter, databaser och e-böcker. #eres flödas in i en sökwidget på några relevanta webbsidor. Alla blogginlägg puffas också ut på Twitter. Samt lite annat blandat.
  • YouTube – en blandning av högt och lågt: från filmad uppackning av personalens iPads till mobilkamerafilm som instruerar studenter i kopiering på biblioteket. Vi har en skrytfilm också. Det är förresten fler som har tittat på kopieringsfilmen än på skrytfilmen. Till hösten har vi förhoppningsvis fler filmer.
  • Flickr – bilder från konferenser, studieresor, biblioteket och campus.
  • Gowalla, Facebook Places, Google Places – vi jobbar med geotagging och har claimat (registrerat) platsen Chalmers bibliotek samt lagt in informationstext och länkar i dessa tjänster. Nyligen köpte vi en Gowalla-stämpel. När någon checkar in med mobilen på biblioteket får de vår fina stämpel i sitt ”pass” och kan läsa vad som finns här. Vi följer vilka kommentarer och bilder besökarna lämnar efter sig och kommer att jobba mer med texter som visas för de som checkar in.
  • Spotify – mest populär är listan med Chalmerscortégens bygglåtar genom tiderna. Lite stolta är vi annars över Postpunklistan för den kräsna studenten.

Experimenterandet i sociala medier har lett till att Chalmers informationsavdelning har blivit intresserade av vad vi gör, och vi har nu ett samarbetsprojekt där biblioteket testar saker som de kan dra lärdom av. Riktigt bra för oss!

Inför kanalstarten i höstas skrev vi ihop policy och riktlinjer för vad vi skulle göra, varför och hur. Följande dokument kommer att revideras till hösten då vi varit igång i ca ett år. Det är en hel del som behöver ses över och justeras, men så här såg de ut vid starten:

Chalmers bibliotek i sociala medier

Policy och mål för sociala medier

Praktisk juridisk handledning sociala medier

Mätning av sociala medier

Vi försöker hålla mätningen relativt enkel. Så här går det för oss än så länge:

Statistik sociala medier Chalmers

Liten kurs

Under vintern 10-11 har jag och Martina Ramstedt kört en Liten kurs i sociala medier för all personal på biblioteket. Den var frivillig men ledningen uppmuntrade rejält till deltagande.  Jag tycker att den har varit lyckad, och det tyckte även deltagarna i utvärderingen efteråt. Bäst var att den var opretentiös och helt anpassad till vad de som kom på öppna workshops ville lära sig. Vi använde mobilen (HTC) mycket, vilket uppskattades mycket. Vi försökte verkligen hitta ett lekfullt anslag i undervisningen. Det blir roligare så och jag tror man lär sig bättre.

App

Chalmers har ännu ingen app men det kanske kommer en snart. Tills dess har vi gjort en enkel mobil app, som egentligen är en webbsida som laddas upp, i Widgetbox. Vi betalar $25 i månaden för tjänsten som i korthet innebär att man lägger in rss-flöden, länkar till sociala medie-kanaler, egen kod, m.m. Appen kan användas på iPhone, iPad och Android och har fungerat hyfsat bra.

Bibliotekets app innehåller:

  • Sökfunktioner: bibliotekskatalogen, supersöktjänsten Summon, Libris
  • Nya publikationer från CPL, Chalmers Publication Library (avhandlingar, artiklar, rapporter)
  • Biblioteket på Facebook, Twitter, vår blogg
    Bibliotekets favoriter på YouTube
    Karta
    Podcast från Nature och Vetenskapsradion
    Nya böcker
  • Nya titlar på DOAJ
  • Forskarbloggar från Chalmers
  • Chalmers Alumniblogg

De första månaderna hade den 200-300 besök i veckan, men sen slutet av mars har det inte varit mer än runt 50. Vi marknadsför den på webbplatsen och med en affisch med QR-kod. Till höstterminsstarten kommer campusområdet att tapetseras med affischen.

Webbplats

Det blev väl rätt många saker det här? Vad ska vi göra efter sommaren då? Jo då är det dags att skapa en helt ny webbplats för biblioteket. Och så ska vi göra ett nytt gränssnitt för hur våra elektroniska resurser söks och presenteras på webbplatsen. Under senvåren har webbgruppen gjort ett förberedande arbete för e-resurserna. ”Det finns alltid nåt att göra” 😉

/Linnéa

 

 

 

Bygga sociala intranät med lego

lego1

Chalmers bibliotek ska skapa ett nytt intranät i Sharepoint 2010. Själva utvecklingen kommer att ske i början av nästa år, men under hösten har webbgruppen jobbat med förberedelserna. Nyligen var några av oss på ett frukostseminarium om sociala intranät. Richard Iohnson, VD på Circuit (medarrangör) pratade om trender för intranät. Här är en snabbrapport.

Just nu är det de sociala grejerna med mikrobloggar, sharing osv som dominerar, men sett i bakspegeln har intranäten tidigare gått från fokus på publicering till att erbjuda interagerande i form av FAQ, telefonkatalog, sökfunktioner, fakturering, boka rum och resor. Därefter blev det populärt att erbjuda omvärldsbevakning och samarbetsverktyg på intranäten. Idag är vi framme vid den transparenta webben som tar bort skillnader mellan olika plattformar. Informationen låses inte till en viss plattform och samarbete kan t o m ske med kunder när man ska ta fram en ny produkt. De företag som erbjuder färdiga intranätslösningar är såklart inspirerade av sociala medier som Facebook i hur funktionalitet och struktur ser ut.

Medarbetarnas informationsbehov varierar, och det kan vara ett problem som måste tas hänsyn till i utformningen. Hur värdefull eller angelägen informationen är mäts genom att kolla frekvensen på dess användning. Vissa saker har många ett behov av att ta del av.  Andra smala saker ska nå få personer men här är det viktigt att inte tänka att de ska hitta dessa saker på ”annat sätt”. Genom att användarna själva skapar visst innehåll genom de nya verktygen som finns på intranätet, antas det att de därigenom blir mer engagerade medarbetare.

Richard Iohson pratade också om olika makrotrender (övergripande trender):

1. The front door intranet : intranätet som är en entré till all information man behöver. Den ger access till alla sajter och samarbetsytor. Det är intranätet som ger alla svar du behöver.

2. The place independent intranet : det platsoberoende intranätet som kan användas var som helst ifrån.

3. The team oriented intranet : innebär att man kan sitta i olika världsdelar och jobba ihop via intranätet.

4. The people focused intranet : är centrerat på personernas behov.

5. The real-time intranet : samarbete på intranätet här och nu, med kollegan i rummet bredvid.

Allt detta (1-5) blir ”det uppgiftsbaserade intranätet”. För att skapa ett sådant behövs sociala komponenter som på ett effektivt sätt förmedlar information och annat.

Därefter pratade en man från Circuit som jag tyvärr inte noterade namnet på. Han hade en mer praktisk infallsvinkel.

Man måste utgå ifrån både de specifika och de gemensamma behov som människor i organisationen har, vilka kan variera väldigt mycket. Man ska inte ”smeta på sociala grejer på det gamla intranätet”, utan istället utgå från en social kärna där man kopplar ihop människor och där de kan bidra med kunskap. Några förslag i ”bygg- med-lego”-idén är:

  • Använd bildgalleri. Att se en bild på den man kommunicerar med ger mycket.
  • Ha kommunikationsverktyg. Verktyg som är relevanta för en viss person ska synas.
  • Ha externa länkar, länkarkiv, på intranätet. Bokmärken ska kunna sparas på intranätet.
  • Lägg in en bloggfunktion eller annat verktyg för kunskapsdelning.
  • Samverka. Det är speciellt viktigt om man sitter spridda.
  • Dokumentarkiv måste finnas. Alla ska kunna ladda upp på ett enkelt sätt.
  • Omvärlden. Att ha en komponent som kan ta in t ex Wikipedia.
  • Kalender.
  • Företagsspecifik information som policies och reseinformation.

Dessutom kan man ha videogalleri, expertfunktionalitet (kanske tagga upp vad man är bäst på, t ex bibliometri, så att kollegor snabbt kan hitta vilka personer en fråga ska hänvisas till), tävlingar, förslagslåda, analysverktyg, omvärldsbevakning. Efter att behovsinventeringen är gjord, tar man legobitarna och bygger intranätet av de komponenter man valt. Less is more, så börja i liten skala, lyssna, lägg till och förändra.

Beträffande navigeringen, rekommenderades toppnavigering. Där läggs det som många har behov av att nå direkt, t ex filarkiv. Man kan gärna ha ett filter i form av avdelningsnamn, etiketter/taggar eller kategorier. Att lägga till ett personligt filter ska vara något man gör själv. Viktig information ska dock ligga så att alla tvingas se den.

Vad engagerar på intranätet? Hur får man personalen till att gå in där varje dag? Det varierar väl från arbetsplats till arbetsplats, men det kan exempelvis vara bilder som kan taggats, förlagslådefunktion, diskussionforum, personalfrågor, utvecklingsfrågor Eller kanske Dagens lunch? 🙂

Facebook-grupper kan vara ett utmärkt verktyg för att samarbeta och utbyta idéer. Den slutna gruppen Library related people (som alla kan gå med i) är ett bra exempel. Här kan medlemmarna diskutera biblioteksfrågor över gränserna, dela dokument, bilder och länkar:

Skärmavbild-2010-12-20-kl.-17.22.59

/Linnéa

Proxy bookmarklet

Ladda om via proxy

Sitter du utanför Chalmers nätverk och har hittat en licensierad resurs? Ingen åtkomst? Prova att ladda om sidan via bibliotekets proxyserver med vår nya bookmarklet – Proxy reload.

Om du sitter utanför Chalmers nätverk och letar efter information via t ex Google Scholar är det ganska troligt att du kommer få problem att komma åt artiklar och databaser i fulltext. Genom att ladda om webbsidan via vår proxy-server kan vi få det att se ut som att du surfar inifrån Chalmers nätverk. Det krävs att du har ett CID för att kunna identifiera dig som betrodd Chalmers-användare.

Enklaste sättet att ladda om en sida genom proxy-servern är via vår nya bookmarklet. Ett ”smart” bokmärke som laddar om sidan åt dig.

Högerklicka på denna länk – Proxy reload – och spara som bokmärke. Lägg gärna till den i din verktygsrad för bokmärken i webbläsaren.

Om du hellre vill lägga till bokmärket manuellt skall du skriva in följande adress:

javascript:window.location=location.protocol+’//’+location.hostname+

‘.proxy.lib.chalmers.se’+location.pathname+location.search+location.hash;

När du gjort det kan du enkelt ladda om en sida genom vår proxy-server genom att klicka på bokmärket då du befinner dig på en sida där du vill se om Chalmers har tillgång till en tjänst eller ett dokument i fulltext.

Högerklicka och spara bokmärke

Lägg till bokmärket i verktygsraden för bokmärken

Om det finns andra bibliotek som är intresserade av att skapa en egen bookmarklet för sin proxy-server så är det enkelt att klippa och klistra från javascriptet ovan. Chalmers bibliotek använder EZproxy.

/Daniel

Inga fler inlägg.