Biblioteket lanserar ny temawebb

illustration biblioteket

Vad händer egentligen bakom bibliotekets kulisser år 2015? Nu lanserar biblioteket sina berättelser. Häng med på vår resa från 1800-talet till framtiden.

Hur såg det ut när Chalmers bibliotek byggdes på 60-talet, vilka dansade på taklagsfesten och vem tog egentligen första spadtagen till utbyggnaden på 80-talet? Alla svar finner du på bibliotekets nya temawebb. I dag lanserar team Webb & Kommunikation berättelsen på stories.lib.chalmers.se. Webben ger en överblick av Chalmers biblioteks verksamhet och arbetssätt i färg, form, film och kortare text. Sidan kommer att användas vid framtida studiebesök och presentationer och kan även vara av intresse för de som vill veta mer om Chalmers bibliotek.

Verksamheten beskrivs utifrån sex olika perspektiv: Education, Information resources, Scholarly communication, Learning environment, The way we work och Virtual learning. Dessa kompletteras av tre fördjupande texter. En av dem är ”Then and now” där vi grävt i bibliotekets historiesamling Chalmeriana. Även tidslinjen ger en överblick av bibliotekets historia. I projektet har teamet samarbetat med konstnären Anna Lena Mayor Ekeblad.

Webbplatsen ersätter inte den nuvarande webben (lib.chalmers.se) utan är ett komplement som visar på bibliotekets mångfacetterade verksamhet.Movingforward

/Sofia Andersson

Vägledd botanisering bland databaser

Vi har byggt ett nytt databassök och tänkte dela med oss av våra erfarenheter och tankar. Välkommen att testa det nya databassöket (beta) det nya databassöket (live 20150922).


Lars och Lari sprintplanerarVarför ett nytt databassök?

Vi gjorde användarintervjuer under våren med masterstudenter och doktorander. Gemensamt var att de inte använt sökverktyget och att de önskade att de hade träffat på det tidigare. Databaser var ju bra resurser att söka information i!

Vårt allra tydligaste och viktigaste resultat var att våra användare vill ha mer och tydligare hjälp att välja! När sökningen är gjord och man sitter där med sin träfflista, vad gör man då? En del försökte läsa beskrivningar men blev inte så mycket klokare av det. Alla (!) efterfrågade någon slags indikator om vilken som var ”störst” eller ”bäst”. När det inte fanns tenderade de att välja välbekanta databaser, eller ingen alls. Ett exempel var en användare som var ute efter en tidskriftsartikel, klickade på sitt ämne och fick fram en lång träfflista. Där gick hen vidare till den tidigare använda e-boksplattformen Books24x7, väl medveten om att den endast innehåller böcker.

När testerna gjordes hade vi en mängd ämnesövergripande databaser som var uppmärkta med ”Multidisciplinary”, vilket låg som ett av många ämnen att klicka på. Våra farhågor om att det var ett svårförstått begrepp och ointressant att välja, besannades. Alla ville välja sitt eget ämnesområde. Såklart. Helst så smalt avgränsat som möjligt. Vi kunde dock se att de ”smala” ämnesorden, som härrör från Libris bibliografiska post, ställde till det. När användaren klickade på ett sådant missade de en hel del relevanta databaser eftersom alla inte tilldelats just detta ämnesord. T.ex leddes de att tro att det bara fanns enstaka databaser som innehöll ämnet ”Biotechnology” när det i själva verket var många. Särskilt missades de breda databaserna, det går ju inte att sätta hela världens alla ämnesord på t.ex Web of Science…

För att bilda sig en uppfattning om databasen ville de ha en kort, koncis och neutral beskrivning, helst där det framgår vilka ämnen som den omfattar och vilken typ av material som finns där. I dagens databassök måste man klicka på en flik för att se vilken typ av innehåll databasen har. Det borde framgå tydligare, tyckte våra testpersoner.

Våra tips om inloggningar och annan nyttig information, som vi lagt under under en flik,  var det ingen som såg. Vi noterade även motsägelsen att våra testpersoner tyckte att ämnesingången var viktigast, medan statistiken visar att A-Ö används mest.

Med det nya databassöket vill vi fokusera på:

  • Hjälp att snabbt hitta ”det bästa”, för de som inte vet var de ska börja
  • Ett mer lättanvänt gränssnitt
  • Att tydligare visa databasernas typ av innehåll
  • Att kunna kombinera ämnen, typer och fritt tillgängliga databaser
  • Att synliggöra breda databaser utan att ”skräpa ner” träfflistan
  • Relevant ordning av träfflistan
  • Att ge kontextuell information om olika innehållstyper
  • Att ge användarna rätt länk till våra databaser när de söker upp dem via Google och andra sökmotorer

Dataflöde från LibrisVårt nuvarande databassök

Det nuvarande databassöket kom till strax efter att vi lanserade en ny bibliotekswebb våren 2013. Vi ville kunna söka databaser via den vanliga sökrutan, både som en egen tjänst och genom discoveryverktyget. Vi ville administrera posterna på ett ställe (i Libris), och återvinna dem i databassöket, discoveryverktyget (Summon), bibliotekskatalogen (Chans), och som permanenta länkar i ämnesguider (LibGuides), på andra webbsidor och i Summons rekommenderade länkar (sk. Best bets). För att göra detta valde vi att katalogisera i Libris med fokus på beståndspostena, och använda dess API.

Om arbetet med det nuvarande databassöket kan du läsa i en artikel vi skrev till Charlestonkonferensen 2014, i samband med en poster-presentation. Trots att detta innebär vissa begränsningar och är lite krångligare att katalogisera, har vi valt att behålla detta flöde eftersom vinsterna med poståteranvändning är många. All viktig info, förutom titeluppgifter, finns i beståndsposten eftersom vi kan ha full kontroll över den.

Vad är en databas, och vilka skall man ta med?

Vad menar vi med databas? Det har vi nog inte riktigt klart för oss fortfarande, har ingen exakt princip eller definition. Man skulle kunna säga att listan har kommit att bestå av olika e-resurser som varken är böcker eller tidskrifter, men inte heller det stämmer riktigt. Antagligen känner många bibliotekarier igen sig i detta. Det är också lätt hänt att fria resurser som är ”bra att ha” blir liggande i listan, men sådana kan med tid bli inaktuella eller mindre användbara.

Bibliografiska databaser känns självklart att ta med. Databaser över patent och standarder är med. Bild-databaser, affärsdatabaser, juridisk information, statistik, kartor… Vi har diskuterat encyklopedier och handböcker en del. Dessa är ju ”egentligen” böcker och finns att hitta i Summon. Samtidigt finns det några riktigt viktiga och stora som vi inte vill att användarna skall missa, så dem har vi tagit med. Det blir naturligtvis subjektivt.

Vi vill gärna visa fram OA-resurser, och vi har därför med många preprint-arkiv, men där är utmaningen att selektera och försöka undvika alltför mycket överlappning.

Typer, ämne och ordningen i träfflistan

Benämningar för olika typer av databaser har vi brottats en del med. Termerna måste säga någonting för slutanvändaren. Vi har utgått från innehåll, vad för typ av material man kan hitta i databasen, snarare än vilken typ av databas det är. Vi säger ”Articles”, inte ”Bibliografic database”. Vi hoppas detta är lättare att förstå. Ett undantag som vi inte vet hur vi skall hantera är ”Publishers”. Detta är ju ingen typ av material. Vi sätter denna typ på förlagsportaler, som vi har med i listan för att visa användarna var man kan teckna upp sig för alerts.

Vi har förkastat och lagt till typer allt eftersom. En vi gjort oss av med är ”Facts”. Den använde vi för databaser där man kunde hitta just… fakta…snarare än forskning. Vi slängde in smått och gott där, sinsemellan helt olika databaser, och det blev en konstig blandning i träfflistan. En tumregel kan vara att om man absolut inte kan förklara vad man menar med en benämning, så skall kan man nog inte använda den.

Vi har använt breda ämnesområden, delvis återspeglande Chalmers forskningsfält. Eftersom mängden databaser är relativt liten, och många av databaserna är breda så kan vi inte ha en finfördelad ämnesindelning. Vi skulle i så fall bli tvungna att sätta massor av ämnesord på flertalet databaser, och det blir lite poänglöst. I många fall har vi slagit ihop flera områden till ett.

Ämnesorden från Libris bibliografiska poster syns inte längre i det nya databassöket eftersom har visat sig vara mer till förvirring än till nytta. Vi har inte heller tid att ge alla databaser alla ämnesor de borde ha. Däremot finns fortfarande med i sökindexet.

Vi har hela tiden brottats med dilemmat om hur vi ska tilldela ämnen och haft många och långa diskussioner om det i utvecklingsgruppen. Ska alla som innehåller något som helst material inom ämnet, märkas med det? Eller ska det visa att det är en databas som är vettig att söka information inom ämnet? T.ex en generell ordbok, ska den få alla ämnen? Eller inget? Ska Statistiska Centralbyrån komma med i alla sökningar på ett ämne? Eller bara om man väljer typen statistik? Vi har tagit bort benämningen Multidisciplinary som vi tidigare använde för databaser som innhåller många ämnen, men valt att fortsätta med tanken att inte sätta ämnen på ”ämnesospecifika” databaser som t.ex ordböcker. På så sätt tänker vi att ämnessökningar inte skräpas ner av allför många databaser som inte är direkt ämnesrelevanta. Samtidigt leds kanske en person som väljer t.ex Mathematics att tro, att det inte finns några ordböcker inom ämnet, andra än Brittanica och NE som visas pga av att de fått ämne inom typen uppslagsverk. Vi är fortfarande inte helt i hamn här.

De definitioner som vi nu använder är att databasen för en Chalmersanvändare ska vara:

  • Relevant för att söka information inom ett visst ämne. (Om den inte är det tilldelas den inget ämne.)
  • Relevant för att söka material av en viss innehållstyp. (Alla ska ha minst en innehållstyp.)

Vi har haft en del huvudbry under utvecklingsarbetet med att få ihop en bra lösning för ordningen i träfflistan, nu när vi skall ge möjlighet att kombinera ämne och typ. Det bottnar i att vi velat åstadkomma olika saker samtidigt, dels måste ju användaren få styra själv över träfflistan genom sina val, men dels vill vi ju lyfta fram ”de bästa”. Som det såg ut blev inte alla kombinationer bra, ”fel” databaser lyftes fram och andra riskerades att inte hittas.

Särskilt innehållstypen ”Patent” gav upphov till långa diskussioner. De hörde till de databaser som från början inte hade något ämne alls. Om då ändå användaren skulle kombinera ett ämne med ”Patent” så skulle inte de databaser som verkligen är bra på patent komma högt i träfflistan. Istället skulle någon annan databas som främst innehåller annat material, men även innehåller patent, komma högre. En lösning vi tänkte var att omöjliggöra kombination av vissa typer med ämne, men när vi vred och vände på det så blev det annat som inte var bra. Vi har micklat med speciallösningar, ha olika logik för olika typer, att låta de generella databaserna alltid följa med oavsett vilket ämne man valt, osv.

TräfflistaRekommenderade databaser – en hjärtesak

Vi har valt ut ”de bästa” databaserna inom varje typ och ämne, dvs de som är bra att börja söka information i, för såväl grundstudenter som forskare. Vi rekommenderar cirka tre till fem databaser inom varje ämne och typ. Vissa databaser, som Scopus och Web of Science, har fått massor av rekommendationer pga av att vi vill framhålla dem inom alla ämnen.

Vi har använt ikoner i form av hjärtan i två olika färger, samma som för de utskrivna ämnena och typerna i träfflistan. Vissa farhågor finns att de skall uppfattas som favoriter som man själv kan lägga till, eller något ”socialt”, att många har ”gillat” dessa databaser. Men vi är väldigt förtjusta i våra hjärtan så nu testar vi det!

Tekniskt sett är träfflistans ranking logisk och objektiv: Först visas de med rekommendationer på både ämne och typ, sedan de med rekommendation inom typ, sedan rekommendationer inom ämne och sist de som inte är rekommenderade.

I själva verket är databassöket och ordningen av träfflistan subjektiv från början till slut, det är lika bra att erkänna det. För det första väljer vi vilka databaser vi ska ta med över huvud taget. För det andra väljer vi vilka som ska tilldelas särskilda ämnen och typer av innehåll (det finns alltid gränsfall) vilket styr om de ska komma med vid filtreringar eller inte. För det tredje väljer vi vilka som ska få rekommendationer. Dessutom tipsar vi om några utvalda, i hjälptexten vid filterrutan, för de som inte alls vet var de ska börja.

Beskrivande texter

Det är lätt att ta den enkla vägen och kopiera någon text från leverantörens egen beskrivning. Följden blir att stilen på beskrivningarna får olika karaktär mellan de olika databaserna, ingen rak linje. Leverantörens egen beskrivning är ofta ”säljande” och detta vill vi undvika. Det är också lätt att rabbla upp siffror, såsom ”databasen indexerar x antal tidskrifter” och så vidare. Detta kräver ständig uppdatering, och säger kanske inte så mycket för slutanvändaren, så vi har tagit bort allt sådant.

För träfflistan har vi försökt göra korta, neutrala texter som kompletterar ämne- och typindelningen. När man klickar sig vidare till nästa nivå (”Mer info”) har vi däremot tillåtit oss att skriva mer subjektivt och utförligt och t.ex ge tips om inloggningar när vi tycker att det behövs. Här kan vi även länka till t.ex tutorials. Här har vi också tänkt förklara varför vi har valt att rekommendera just denna databas. Vi använder beståndspostens 500-fält och har lagt in html där, trots att det ser lite tokigt ut i Libris detaljerade vy.

Mer info-sidanGooglingsbara Mer info-sidor om varje databas

Förutom utökade beskrivningar ligger här permanenta länkar direkt till databasen för den som vill bokmärka. Vi har gjort dessa i form av re-directlänkar, som hämtar urlen från katalagposten i vår primärkälla Libris. För en rekommenderad databas syns här exakt vilka ämnen och typer den är rekommenderad inom. Här ligger också en länk till användningsvillkor från electronic resource management systemet.

För att så många sökmotorer som möjligt ska hitta sidorna har vi skapat en skript-fri sida som de kan indexera. Varje Mer info-sida har sin egen URL. Vi hoppas att sökmotorerna ska känna igen en användare som ofta använder Chalmers så att när hen googlar på t.ex Scopus så ska hen hamna på vår Scopus-sida.

Mervärde med kontextuell information

Många användare är obekanta med de olika typerna av e-resurser. Vad menas med en artikel i ett akademiskt sammanhang? Hur hittar jag egentligen e-böcker, och går det beställa en titel om jag inte hittar? Vad är en standard, och kan jag få tag i fulltext? Det finns mycket vi vill tala om, inte för vår egen skull utan för att hjälpa användaren.

När ett filter är valt dyker det upp en möjlighet att läsa mer om just denna typ av innehåll eller det valda ämnet. För ämnen tipsar vi om relaterade ämnesguider (LibGuides) som därmed får ökad exponering. Det ska bli spännande att se om våra användare fäller ut den extra informationen.

Som en sommargåva lägger vi nu ut det nya databassöket som en beta, bakom det befintliga. Exakt vilka databaser som ska rekommenderas är inte spikat och det saknas en hel del utökade beskrivningar. Vi hoppas få in mycket synpunkter och ersätta det nuvarande databassöket så snart det känns moget. Men allra viktigast är nog, som kloka medarbetare påpekat, att se till att användarna hittar våra databaser. De är ju bra resurser att söka information i!

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Scrum-teamet har bestått av systemutvecklare Lars Andersson, Lari Kovanen och ovan nämnda bibliotekarier

 

2013 från ett systemutvecklarperspektiv

En liten summering av året 2013 på Chalmers bibliotek ur ett systemutvecklarperskpektiv.  Vi hann med en hel del förra året

Ny webb

Vår nya webb var både det största och viktigaste vi gjorde under 2013. Men den har vi pratat och skrivit en hel del om redan så det får vara bra så.

Nya sökdatorer

En lösning för sökdatorer har tagits fram i sammarbete med Chalmers IT-Service. Målet var att försöka använda så mycket standardprodukter som möjligt, vilket i vårt fall innebär hårdvara från Dell (Optiplex 9010 AIO) och Windows 7 installerat med Altiris. Den stora fördelen med denna lösning är att sökdatorerna inte är några främmande fåglar, vi kan dra nytta av av den befintliga kunskapen och infrastrukturen som finns för att hantera Windows-datorer. Tyvärr hann vi inte riktigt i mål innan jul och sökdatorerna befinner sig fortfarande i test.terminal-liten

Bibliometri

Några veckor ägnades åt utveckling inom bibliometeri-området. Resultatet av av vårt arbete blev en mer automatiserad process för att matcha publikationer i vår publikationsdatabas mot Web of Science, verktyg för att höja datakvaliten i vår bibliometeridatabas samt ett par små steg mot att få in bibliometridata i Chalmers beslutsstödsystem.

Skapa Orcids åt anställda

Tillsammans med Chalmers IT-Service som har hand om de centrala systemen utvecklade vi en lösning för att underlätta för anställda och studenter att skaffa sig ett Orcid som är associerat med Chalmers. Den skapade identiteten lagras även i Chalmers centrala persondatabas så det är tillgängligt för de övriga systemen.
chalmers-orcid

ADFS-inloggning i EZproxy

En ny version av EZproxy gjorde det möjligt för oss att på ett enkelt sätt utnyttja Chalmers Single-Sign-On system, ADFS – Active Directory Federation Services, för att autenticera våra användare i proxy-servern för digitala resurser. Den gamla autenticeringsmetoden med personnummer och lånekort finns fortfarande kvar.

Vi passade även på att förnya utseendet på proxy-sidorna så de går mer i linje med vår webb. Precis som på vår webb använder vi oss av ramverket Bootstrap för att sköta layout och göra sidan responsiv.

ipad-proxy

ADFS-inloggning till grupprumsbokningen

Grupprumsbokningarna ligger i systemet MRBS. Tidigare så använde systemet en egen databas för autenticering som baserades på lånekort och personnummer. Med ADFS autenticering så kom vi bort från behovet av en extra databas samt att studenterna kan logga in sitt vanliga datorkonto.

Webbapplikation för fjärrlån

Under hösten påbörjades arbetet med ett webbaserat verktyg för att hantera fjärrlån. Systemet är byggt med samma webbpubliceringsverkytg, Umbraco,  som används på vår webb.

Nytt projektrum

I mitten av hösten började vi planera och bygga om ett nytt projektrum. Vi tog det djärva beslutet att lägga ner fasta arbetsplatser. Det saknas fortfarande lite möbler och framförallt whiteboardtavlor men det är på väg. Inom en snar framtid har vi lokaler för att att köra två 6-8 personers projekt parallellt.

projekt-möbler-liten

Grattis Kristin! Vinnare av Open Library Solutions Innovationspris 2013

Det blev Kristin Olofsson som vann Open Library Solutions Innovationspris 2013. Nomineringen till priset löd:

“Kristin har visat stor innovationskraft och målmedvetenhet i arbetet med att skapa Chalmers biblioteks nya webb. Hon har som projektstöd/projektledare hållit en stadig kurs och fungerat som spindeln i nätet. Hennes kombinerade kunskap om användarreseach, systemlandskap och webbdesign är unik i bibliotekssverige”

Det är bara hålla med och stolta medarbetare säger Stort Grattis till Kristin!

Webbdagarna i Göteborg

I slutet av september var Linnéa, Kristin och jag på Webbdagarna i Göteborg, som i år hölls på Clarion Hotel Post. Huvudtemat för konferensen var “gör själv”. Det handlade bland annat om entreprenörskap och hur man når ut till sina kunder på nya sätt. Exempel på detta stod reklambyrån Abby Norm för när de berättade om hur de gjorde en väldigt uppmärksammad reklamfilm för ett Adobe-event där de smygfotade människor vid en busshållplats som de livephotoshoppade och spelade upp inför de inte ont anande offren på busskurens reklamtavla. Filmen fick 12 miljoner views på YouTube, och kan ses här om man är nyfiken:

Några andra som når ut till väldigt många människor är de tonåriga YouTube- och bloggstjärnorna Nellie Berntsson och Marcus Nyman. De intervjuades om hur de blivit så stora som de är idag. Det viktigaste enligt dem är att ha kul, det behöver inte vara perfekt utan snarare är det bättre om följarna/läsarna kan känna igen sig. Gemensamt för dem och många andra stora bloggare och YouTube-stjärnor är att de har ett personligt tilltal och skapar gemenskap med fansen genom att låta dem vara delaktiga, vilket skapar en känsla av att “vi gör det här tillsammans”. Det var spännande och lite overkligt att höra om en trettonårig tjej som bloggar minst 4 timmar om dagen! Intervjuerna går att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Do it yourself

Darja Isaksson från Ziggy berättade om Makerrörelsen som är en typ av digital Do it yourself-rörelse. Makers är personer som använder ny teknik – devicer, material, osv – för att skapa saker, till exempel den här snygga hemmagjorda 3D-skrivaren (den rosa gubben är tillverkad av den).

3D-skrivare

Maker spaces är platser där makers kan träffas, arbeta tillsammans och utbyta idéer. Kanske skulle biblioteket kunna vara en sån plats? Föreläsningen finns att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Var relevant

Något annat som återkom var att företag och organisationer behöver vara relevanta för att skapa intresse och engagera. Luca Paderni från Forrester tog upp “the mobile mind shift”: vi kollar våra mobiler i snitt var sjätte minut eller 150 gånger per dag, och förväntar oss att all information vi vill ha ska finnas tillgänglig när som helst, oavsett device. Detta är något företag/organisationer måste kunna leverera. Även Anders Hermansson från Business Reflex pratade om hur vi blir relevanta för våra kunder. Han menade att det handlar om att sluta sälja och istället hjälpa kunderna att köpa. Ett exempel på en webbplats som enligt Dan Stendahl (Ottoboni) lyfter upp just det relevanta är Västtrafiks webb, där man skalat bort allt utom det mest väsentliga: sökruta och karta. Han förespråkade ordspråket “content is king”: det är produkten eller tjänsten som ska lyftas fram. Alltför många val paralyserar medan enkelhet säljer. Är det viktigt – gör det viktigt.

Skapa framgångsrika team

Ett annorlunda och uppfriskande inslag stod Annika R Malmberg för med sitt föredrag om hur vi skapar framgångsrika team. Hon menar att hur ett team fungerar handlar mycket om vilka personliga egenskaper teammedlemmarna har. Detta illustrerade hon med att vi är en eller flera av färgerna rött, gult, blått och grönt, som alla står för olika typer av personligheter eller temperament som kan ha lättare eller svårare att samarbeta med varandra. Blå är tex analytisk och kritiskt granskande och säger aldrig att en idé är bra även om hen tycker det utan tar istället upp bristerna, medan gul är positiv och ser möjligheter i allt. Att känna till detta när man jobbar i team gör att vi får större förståelse för hur våra kollegor reagerar, och anpassar vår kommunikation efter det. Det kan också vara smart att tänka på detta när man sätter samman team. Föreläsningen rekommenderas – mycket igenkänning utlovas!

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Allmänt intryck

Det var fullproppade dagar med många intryck. Mycket hade ett säljperspektiv och var inriktat på kommersiell verksamhet, och kändes kanske inte alltid så relevant. Men jag har också fått med mig en del intressanta idéer och uppslag.

Läs mer om Webbdagarna, och se alla filmer här:

http://internetworld.idg.se/2.29128

http://webbdagarna.se/goteborg-2013

Där var också ett föredrag om SEO-trender Google inte vill att du ska känna till.

/Lisa

Kristin Olofsson nominerad till Innovationspris

Mycket glädjande är Kristin Olofsson, bibliotekarie på Chalmers bibliotek nominerad till Open Library Solutions Innovationspris 2013. Nomineringen lyder:

Kristin”Kristin har visat stor innovationskraft och målmedvetenhet i arbetet med att skapa Chalmers biblioteks nya webb. Hon har som projektstöd/projektledare hållit en stadig kurs och fungerat som spindeln i nätet. Hennes kombinerade kunskap om användarreseach, systemlandskap och webbdesign är unik i bibliotekssverige”

Det är bara att hålla med! Vi på biblioteket gratulerar Kristin och är glada över att få uppmärksammas i samband med Kristins gärning.

Vinnaren utses via en omröstning så om ni vill kan ni rösta på Kristin https://www.surveymonkey.com/s/DMPJJSv

Vinnaren kommer att tillkännages i vecka 43. Prisutdelningen blir i Västerås på formatdagen tisdagen 19 november. Årets formatdag kommer att handla om förstärkt verklighet, AR/Augmented Reality.

Mer om priset och formatdagarna

Grattis Kristin! Du har min röst.

//Daniel

Inga fler inlägg.