När vi planerade vilka metoder vi skulle använda i researcharbetet i projektet insåg vi snabbt att vi behövde veta varför projektet initierats; vilka mål och visioner fanns? Tankar om komplexa spörsmål? Policyfrågor? Förutom en intervju med initierande chef skulle en fokusgrupp med bibliotekets ledningsgrupp kunna hjälpa oss.

Fokusgrupp som metod är ofta ifrågasatt
Kritiken går ut på att man inte kan fånga upp egentliga behov och beteenden, bara vad gruppen säger sig tycka. Att någon lätt dominerar hela diskussionen och gruppen tenderar att följa den personen och eftersträva koncensus istället för att uttrycka individuella motiv. Fokusgrupp används ofta vid marknadsundersökningar där man vill veta hur man förstår och pratar om en speciell produkt. När man använder metoden ska man göra det för att få insikt i tankegångar och attityder, inte för att hitta sanningar.

Fokusgrupp blir workshop?
Nu är ju ledningsgruppen inte de användare vi designar webben för, så deras beteende behövde vi inte bry oss om. Övriga fokusgruppsfällor försökte vi parera genom att göra en workshopsliknande fokusgrupp och med explicit uppmaning att inte tänka koncensus. Det ger projektet mycket mer om vi kan få många infallsvinklar, olika sätt att tänka och få till stånd riktigt bra diskussioner till komplexa frågor. Koncensusönskande grupper tenderar att skyla över problem och olikheter. Vi tror att det också gav ledningsgruppen en djupare förståelse för olika frågeställningar och vad man behöver brottas med.

Skalor och prioriteringar
Ledningsgruppen fick arbeta mycket med skalor och prioriteringar där inget fick vara lika viktigt. Resultatet var inte det viktigaste utan att man tvingades resonera, argumentera och tänka om under arbetets gång.

Uppgift: Var sätter du dig på den här skalan? Mitten är förbjuden parkering så du måste ta ställning. Berätta hur du tänker när du placerar dig där.

Exempel på ”skaluppgifter”

• Allt som biblioteket gör måste med så att det syns vad vi gör vs. Avskalat gränssnitt som hjälper användaren att lösa en uppgift
• Personalens tillgänglighet vs. Fixa själv
  (t.ex nå någon hela tiden via en snabb och synlig kanal från samtliga sidor vs. Så mycket som möjligt ska finnas på webben så att vi kan hänvisa dit)

Prioritering som workshopsmetod
En annan uppgift var att varje person i ledningsgruppen fick berätta i vilken prioritetsordning de satte olika delar av webbarbetet. ”Vad är viktigast? Berätta hur ni tänker. Ni får ångra er när ni hör andra.” Återigen var det inte rangordningen som var det viktiga, utan det resonemang och de diskussioner det lockade/tvingade fram.

Saker de fick i uppgick att rangordna inom webbprojektet var t.ex.

• det visuella intrycket
• tilltalet i text och bild
• att hitta och navigera lätt genom den uppgift användaren vill utföra
• marknadsföra och presentera bibliotekets informationsresurser
• marknadsföra och presentera bibliotekets ”fysiska verksamhet”
• marknadsföra andra strategiska delar av verksamheten
• ….

Vem riktar vi oss mot?
Fokusgruppens diskussionen om vem vi riktade oss mot genom webbplatskanalen blev ett exempel på olika infallsvinklar som blev fruktbara. Diskussionen böljade från klassiska användarkategorier/målgrupper (studenter/lärare/forskare/tredje uppgiften) till att strunta i målgruppstänkandet och designa för ett beteende eller en uppgift.

Värdeord – vad ska webben signalera?
Ledningsgruppen hann dessutom med att ta fram 3 värdeord som de tycker webbplatsen ska uttrycka. Men vilka värdeord det blev berättar vi lite senare, i ett eget blogginlägg och när övrig bibliotekspersonal haft samma workshop!

Stort beröm beröm till bibliotekets ledningsgrupp som engagerat tog sin an uppgiften och gärna diskuterade saker som det inte finns några lätta svar på.

http://www.flickr.com/apps/slideshow/show.swf?v=109615

/Kristin Olofsson