Digitala trender

Jonas Vahlne från Mindshare var för några dagar sedan på Chalmers och talade om globala trender inom marknadsföring och digitala plattformar. Han jobbar med råd inför val av kommunikationsplattformar.

Gammelmedia+digitalt

Traditionella medier lånar nu saker från de nya medierna, som t ex ljud och bild i iPad-tidningar. Eller att Sveriges Radio finns på Spotify. Eller att utomhusreklam blir ”personlig” och anpassas efter den person som råkar gå förbi.

Som i Minority Report kanske?

Trådlöst internet har betytt väldigt mycket för tv, som nu blir allt mer individuellt anpassad och interaktiv. Tv lånar egenskaper från digitala medier och vi kommer att använda händer och röst för att styra tv:n. I framtidens tv (som snart är här) finns:

förslag på tv-program du nog gillar
appar och widgets
sociala grejer som Facebook
share-funktioner (Dela)
kalender
filmer kommer att finnas både att köpa (on demand) och gratis. De som är gratis är sponsrade med reklam. Du kommer att kunna spara filmer och se senare.
ditt beteende kommer att styra förslag på tv-program etc
du kommer att kunna välja att ladda ner t ex kataloger med kläder som figurerat i en film
om du ser ett matlagningsprogram kommer du att (om du har rfid-chippat kylskåpet) kunna kolla vad som saknas i kylen (men skafferiet då?) för att baka de där goda muffinsen och sen adda till en inköpslista som skickas till affären som i sin tur ser till att det körs hem till dig…

Annonsörer kommer att få stort utrymme i den individanpassade tv:n.

Ett exempel på hur ett universitet kan använda några av de här idéerna är SLU:s marknadsföringsfilm där man för fram budskapet på ett nytt sätt. Filmen visades på diverse plattformar (Facebook, intranätet osv).

Analogt+digitalt+socialt

Gränserna mellan analogt och digitalt suddas ut, och inom 2-3 år kommer internet användas mer i mobilen är i datorn. Bidragande orsak till det är Apples produkter och Googles operativsystem.

Fysiska event kommer kopplas ihop allt mer med rfid och sociala plattformar som Facebook. Ett spännande exempel är virtuella butiker i tunnelbanan i Korea som tydligen har blivit succé. Det finns ingen mat i affären. Bara bilder på matvarorna och QR-koder. Kunderna skannar QR-koderna med mobilen, det skickas iväg en lista och maten levereras hem till kunden. Kanske en bra lösning för stressade människor?

Ett annat exempel är Augmented Reality, där man kombinerar bild, ljud, GPS eller grafiska element så att du t ex kan navigera dig fram till närmaste T-banestation i en stad bara genom att hålla upp smartphonen. Föreställ dig scenen…

Metadata och Real Time Bidding

Det samlas in enorma mängder data, digitala fotspår, om alla oss som använder Internet. Allt du gör lagras, och sätten som det görs på blir allt smartare. Kommersiella aktörer använder informationen (och kommer att göra i ännu högre grad) för att ”förstå vad kunden vill ha” och skräddarsy tjänster och varor utifrån det. Rådgivare som Mindshare har analyserat hur konsumenten kan tänkas reagera på detta. Några scenarios:

att vi blir mer restriktiva med vad vi gör och säger i sociala medier
att det kommer mer kraftfulla regler för hur data får användas
att det blir speciella regler för marknadsförare, jobbrekryterare etc för vad man får lov att kolla
förbud mot vissa teknologier, t ex cookies
eller så anpassar sig konsumenten motvilligt… Mindshare tror att det är det mest troliga alternativet.

Kommersiella aktörer/företag använder data om oss för att försöka nå oss ”i precis rätt ögonblick”. Real Time Bidding kallas det och det är en stor trend. På Google och Facebook har jag sett annonser som ska passa mig (tror de). Det här kommer att slipas och bli allt smartare; det blir dynamiska annonser där budskapet/innehållet bestäms först när man vet vad personen är intresserad av. Det kommer att (görs väl redan?) skapas en infrastruktur för att företag i realtid ska veta mycket om målgruppens demografi och beteende. Detta kommer att fogas ihop med aktörer som Facebook och Google och sen slussas ut till målgruppen. Det finns förresten program (mjukvara) för att skapa målgrupper av beteenden. Undrar om de fungerar som personas?

Social närvaro

Det blir (kanske) en självklar förväntan på att företag, skolor, organisationer etc ska finnas på sociala plattformar. Som SJ:s kundsupport på Twitter. Människor kollar mailen på morgonen och använder sen sociala kanaler under resten av dagen. Man vill ha allt nära till hands hela tiden.

Croudsourcing växer. Ett exempel är Twelp Force med IT-intresserade som hjälper till att svara på frågor via Twitter. De som får hjälp på Facebook fungerar (om allt går som det är tänkt) som ambassadörer för varumärket. Viral marknadsföring…

Nyttovärde

Människor har blivit immuna mot reklam, verkar marknadsförare tycka. Då hittar företagen på andra sätt att nå fram. Marknadsföring breddas och införlivar de andra trenderna ovan, samt skapar upplevelser eller en upplevd nytta. Man går också in i partnerskap för att skapa en ny tjänst eller ”upplevelse”. En nytta, eller ett värde, kan vara att produkten ska lösa ett problem. Exempelvis färgkodappen Color Capture.

Tjänster/produkter ska helst vara underhållande eller ha ett tydligt värde/användningsområde. Det ska vara enkelt eller komplext.

Chalmers webb

Vilka idéer kan då Chalmers bibliotek ta med sig in i skapandet av den nya webben?

Kanske:

Vad för tjänst/innehåll kan vi skapa utifrån våra användares behov?
Se till att webben tillför en verklig nytta för viktiga målgrupper.
Finns det någon vi kan samarbeta med (partnerskap) för att skapa en ”upplevelse” eller ett nyttovärde?
Se till att webb och andra tjänster vi skapar är sociala, delbara, mobila, sökbara, mätbara.
Kanske lägga ut teasers på YouTube när vi har nya grejer och tjänster på gång.
Kanske bjuda in studenter i utvecklandet av nya webben.
Visa ödmjukhet och respekt i användning av insamlad data om användare.
Meditera över hur kan vi skapa tjänster som är anpassade efter individuella behov utan att skapa monster.
Fundera på vad vi kan hitta på med RFID och Augmented reality.

Själv så tycker jag att det är både spännande och lite läskigt att få vara med om detta paradigmskifte. Och inse att man faktiskt är med och skapar en framtid genom de tjänster vi utformar, genom det vi säger på konferenspresentationer, det vi skriver i rapporter osv. Jag tror att det är väldigt viktigt att agera balanserat och ta hänsyn till vilka behov som faktiskt finns (på riktigt) och inte se för mycket till vad som går att göra med tekniken.

Och inte minst: att inte glömma bort att leva i köttet också.

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Chalmers på världskartan

Vilka universitet samarbetar Chalmers med i Shanghai? Eller i Kalifornien? Vilken är Chalmers ”mesta” samarbetspartner? Nu har biblioteket skapat ”Chalmers världskarta” genom att märka ut de universitet, högskolor, institut och företag som Chalmers forskare publicerat tillsammans med under 2011.

Underlaget för kartan är hämtat ur Web of Science och består av de publikationer med Chalmersförfattare som finns registrerade där för 2011 (1039 publikationer innehållande sammanlagt 1000 adresser utöver Chalmers egna).

När vi arbetade med underlaget för kartorna kunde vi, inte helt förvånande, se att den mest frekventa adressen i Chalmers-publikationerna (förutom själva Chalmers-adressen) var ”Gothenburg University, Gothenburg”. Att Göteborgs universitet förekommer flest antal gånger kan vi på världskartan se på den relativt större storleken på cirkeln som märker ut Göteborgs universitet (cirkelns storlek bestäms alltså av antalet gånger adressen förekommer).

Vid en närmare titt på de internationella adresserna i urvalet såg vi att den vanligast förekommande samarbetspartnern på nationsnivå var USA. I Europa märktes en relativt sett större andel tyska, brittiska, franska, holländska, spanska, italienska danska, ryska, belgiska,norska, finska, polska och österrikiska adresser. Utanför Europa såg vi, förutom just amerikanska adresser, en större andel kanadensiska, japanska, kinesiskt och indiska adresser. Som exempel på andra adresser som finns utmärkta på kartan kan också nämnas Santiago, Chile, Buenos Aires, Argentina, Kingston, Jamaica och Johannesburg, Sydafrika.

En världskarta för hela Chalmers samt världskartor för samtliga av Chalmers åtta styrkeområden finns nu i CPL under Publikationsprofiler.

Öppna kartan i Google Maps: http://publications.lib.chalmers.se/gm/cth_2011_full.html
Öppna kartan i Google Earth: http://publications.lib.chalmers.se/gm/cth_2011.kml
Publikationsprofiler i CPL: http://publications.lib.chalmers.se/cpl/rweb/

Kontakta gärna Stina Johansson på funktionen för bibliometri och rankning, om du har frågor eller vill veta mer om kartorna: stina.johansson@chalmers.se

/ Jonas

Publicerat av Linnéa Sjögren

Användarintervjuer – projektet Ny webb

Nu är vi klara med våra användarintervjuer.

Och oj, så mycket man lär sig! Ambitionen är förstås att nollställa våra antaganden och tyckanden och istället aktivt försöka ta reda på hur våra användare använder webben, vad de förväntar sig i sin interaktion och vad de har behov av på bibliotekets webbplats. Vi intervjuade 7 studenter, en doktorand och 2 forskare.

Etnografiska intervjuer och observation
Metoden har varit ett närmande till etnografiska intervjuer kombinerat med observation. Enligt metoden ska man egentligen befinna sig i användarens normala miljö, med deras egna verktyg och arbetssätt för minsta möjliga styrning och risk för artificiella uppgifter. Det kan vara svårt att lösa när man ska intervjua studenter, vi fick använda oss av rum i bibliotekets lokaler där vi kunde sitta ostört. Forskare och doktorander besökte vi i deras arbetsmiljöer.

Det har gått förvånansvärt bra, även om man ska vara medveten om att det är en konstruerad situation och att en intervju-, observations- eller testsituation påverkar i sig. Nervositet, eller att den intervjuade tar det för ett test och vill visa sig duktig, vara extra tillmötesgående eller extra kritisk är vanliga reaktioner. Det är bra att vara medveten om detta och formulera frågor så öppet som möjligt att be dem berätta och visa hur de brukar göra istället för att (bara) konstruera upgifter som måste lösas.

Inte usability
För här handlar det inte om att testa användbarhet på en produkt – vi ska ju utveckla något helt nytt! Usability kommer sedan för att se om våra idéer och research har alstrat något användbart. Nu handlar det om – det mer svårfångade – att hitta beteendemönster, behov och motivationer och utifrån det kunna bygga något nytt som inte redan finns. Intevjufrågorna handlade mycket om att berätta och att demonstrera hur de brukade göra och vi använde oss av prata-högt-metoden (berätta vad de gjorde, vad de förväntade sig, reaktioner etc). Vad den intervjuade säger och faktiskt gör skiljer sig förvånansvärt ofta!

Intervju och observationsmanus
Trots detta använde vi nuvarande webbplats vid intervjuerna, men försökte undvika att se det som ett test av den. Istället försökte vi fånga upp interaktion och förväntade funktioner, vad på en bibliotekswebbplats man faktiskt ansåg sig ha behov av, vad som motiverade dem och vad som gjorde dem frusterade.

Vi ställde frågor som:

Hur använder du biblioteket. Fysiskt? Onine?
När/vid vilka tillfällen använder du bibliotekets webb, vad är det du vill göra då?
Kan du berätta lite vad du förväntar dig att hitta på bibliotekets webb?
Vad skulle du vilja hitta? Vad skulle du bli positivt överraskad av?
……

Här är vårt intervjumanus som vi hade som ryggrad vid intervjutillfällena. Samtidigt måste man vara beredd att improvisera om den intervjuade tar upp ett spår som överraskar oss. Det är just sådana spår som är guld värda och som man aldrig skulle upptäcka om man inte aktivt letar efter dem.

Tillvägagångssätt
Vi har varit två personer vid varje intervju. En som koncentrerar sig på intervjun och en som koncentrerar sig på att observera och anteckna. Ofta har vi bytt efter halva tiden så att man får chans att prova båda rollerna (och man delar på det tidskrävande jobbet att renskriva anteckningarna).

Vi spelade in intervjuerna med hjälp av Soundcloud, ett verktyg vi har berätta om tidigare. Inspelningen har vi mest som backup om vi skulle bli osäkra på vad den intervjuade egentligen sa. Och så skyndade vi oss att skriva rent våra anteckningar – det är så lätt att glömma bort och blanda ihop vad som egentligen sades efter några intervjuer.

Hjälp inte till!
Och så det svåraste av allt – att låta bli att gå in och hjälpa, visa eller tipsa den intervjuade! I den här situationen är det studenten/forskaren som ska lära oss och vi ska bara vara lyhörda för deras behov. Nästa steg i reseracharbetet blir att modellera och analysera resultatet vi har fått från intervjuerna.

Nu gör vi ett uppehåll i webbplatsarbetet. Ett litet intranätsprojekt pockar på uppmärksamhet.

/Kristin Olofsson

Publicerat av chalmerslib

Open Access-nyheter

Så här dagarna innan jul bjuder vi på några goda OA-nyheter från Chalmers!

Vi har nyss passerat 1000 lokala fulltexter i Chalmers Publication Library, en rejäl ökning sedan förra året. Vi har under året varit ute på flera institutioner och informerat om Open Access-policyn och berättat om den support och service vi på biblioteket erbjuder forskarna och vi har även på andra sätt försökt sprida information om Open Access till Chalmers forskare.Vi har även gjort en hel del punktinsatser där vi laddat upp fulltexter från förlag som tillåter parallellpublicering av den publicerade versionen av artikeln.

Den första artikeln som fått stöd av bibliotekets fond för OA-publicering har nu publicerats i Optics Express. Ytterligare ett antal ansökningar har blivit beviljade sedan lanseringen av fonden i oktober. Vi har fått en hel del frågor och positiva kommentarer om fonden från Chalmers forskare och förhoppningsvis leder detta till att fler publicerar i OA-tidskrifter. En vanlig fråga vi får kring fonden handlar om stöd till avgifter för att göra enskilda artiklar Open Access i en annars prenumerationfinansierad tidskrift. I och med att biblioteket i många fall redan betalar för åtkomsten till dessa tidskrifter stöder inte fonden detta.

Vi håller för närvarande på och testar att publicera konferensbidrag i systemet Open Conference Systems och bidragen från en första konferens finns på plats nu. Dessa är publicerade i efterhand och systemet har inte använts för t.ex. peer review i det här fallet. Ett större test pågår i samarbete med konferensen NU2012. Där används OCS för hela abstract-hanteringen med granskning, indelning i olika teman och så vidare. Utvärdering av testen kommer att ske och därefter ska vi ta ställning till om det är en tjänst vi i framtiden kan erbjuda Chalmers.

Resultaten från projekt finansierade av EU:s sjunde ramprogram (FP7), inom vissa ämnesområden, finns nu sökbara i databasen OpenAIRE. För närvarande ligger där 15 publikationer med Chalmers-koppling, som är hämtade från CPL och samtliga har en fritt tillgänglig fulltext.

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

#1. Front2014 – Uppstart

Den 14:e december träffades företrädare för 17 bibliotek på Chalmers. Syftet med mötet var att diskutera hur man skall arbeta tillsammans för att undersöka, värdera och jämföra erfarenheter och behov av framtidens bibliotekssystem.

Deltagare

Chalmers
Göteborgs universitet
Högskolan i Borås
Högskolan i Jönköping
Högskolan Väst
Karolinska institutet
Linköpings universitet
Linnéuniversitetet
Luleå tekniska universitet
Malmö högskola
Mittuniversitetet
Mälardalens högskola
Patent– och registreringsverket
Stockholms universitet
Umeå universitet
Uppsala universitet
Örebro universitet

Upprinnelsen till mötet är att det i Chalmers bibliotek prioriterade verksamhetsutveckling för åren 2011 – 2015 ingår att effektivisera tillgängliggörande av informationsresurser och bibliotekstjänster. Som ett led i det har biblioteket uppgett ett behov av att förbereda för upphandling, förskaffande och implementering av ett nytt integrerat tjänstebaserat bibliotekssystem under åren 2014 – 2015. Inför detta måste vi se över systemsamarbeten på flera nivåer och vilka tjänsteleverantörer, respektive lokala tjänster som passar oss.
Flera av de ledande biblioteksdatasystemleverantörerna arbetar med att utveckla nästa generation av dagens integrerade modulära biblioteksdatasystem. Gemensamt för majoriteten av dem verkar vara nyttjande av en öppnare tjänstebaserad systemarkitektur och hostade driftslösningar. Flera av dem bygger på kollaborativt nyttjande av centralt data och syftar till att sänka total cost of ownership genom att föra samman administration från flera av dagens bibliotekssystem till ett gemensamt. Detta kommer även påverka de lokala arbetsflödena då fokus för systemen verkar skjutas från hantering av tryckta resurser till elektroniska.

Chalmers bibliotek har ett behov av att kartlägga och förstå nuvarande arbetsflöden/bibliotekssystem för att kunna ta ställning till marknadens olika aktörer och deras tjänster. Om inte så kommer det bli mycket svårt att veta vilken typ av tjänster och system det är vi planerar att införskaffa 2014 – 2015.

För att kunna jämföra Chalmers situation har vi bjudit in andra bibliotek att medverka i projektet och utifrån sina förutsättningar genomgå samma process. Tanken är att vi genom att jämföra våra tankar och praktik skall vara säkrare på att vi fattar rätt beslut om hur vi går vidare med våra system och tjänstekomponenter.

På mötet den 14:e december berättade varje bibliotek om sin situation och aktuella tankar kring sin systemstrategi. Varje deltagare var även ombedd att ta fram 5 problem/utmaningar som de förhåller sig till när det gäller systemlandskapet 2014.

T ex:

Vilka är de största utmaningarna för er när det gäller er systeminfrastruktur?
Belys ditt bibliotek i en systeminfrastruktur (utan att lista era system)
Blixtberätta hur ni arbetar med systemstrategi idag?

Utifrån ovanstående arbetade biblioteken tillsammans kring metoder och aktuella frågeställningar. Nästa steg i projektet blir att bjuda in LIBRIS att vara med vid kommande träffar och till lokala arbetsgrupper som arbetar med att reda ut, beskriva och värdera sina nuvarande system och framtida behov.

I slutet av mars kommer nästa steg av projektet att avrapporteras via en webbkonferens där varje bibliotek skall presentera resultat av en lokal målbildsworkshop och en lokal ramverks/tjänstelandskapsworkshop.

Publicerat av dcforsman

Arbetsverktyg i Ny webb-projekt

Jag tycker om att använda olika molntjänster för dokumentation och kommunikation i projekt. Det är ett bra sätt att testa olika gränssnitt och se vad som funkar, och kanske går det att överföra inslag till den sak man är igång med att skapa. I arbetet med att skapa en ny webbplats för Chalmers bibliotek gillar vi några grejer riktigt bra. Förutom tjänsterna nedan har vi använt Adobe Connect för några onlinemöten med andra universitetsbibliotek som också skapat nya webbplatser.

För övrigt älskar vi analoga material som post it-lappar, pappersark, tuschpennor, anslagstavlor, whiteboard. Om det har varit en workshop som resulterat i post-it på väggar så fotar vi med mobilen 🙂

STIXY

Stixy påminner om en anslagstavla eller en sån där tavla som de har i kriminalfilmer för bilder, kartor och anteckningar. På Stixy gör man olika sidor eller grupper och lägger till post-it-lappar, laddar upp bilder och dokument. En kul sak är att det går att ändra färger och typsnitt lite hur som helst. Man ska inte underskatta vikten av ett snyggt, intuitivt och lekfullt gränssnitt! Det påverkar upptäckarlustan och gör att man gärna använder tjänsten. Naturligtvis går det att dela allt i Stixy, om man vill. Alltså bjuda in andra till samarbete.

FACEBOOK-GRUPP

Om gruppens medlemmar brukar använda Facebook är det smidigt att jobba i en ”Grupp”. Här lägger vi upp tips på intressanta sajter och tjänster, och eftersom alla i gruppen är inloggade mer eller mindre hela dagen så fungerar det bra.

GOOGLE DOCS

Google Docs (Google Dokument) blir bara bättre och bättre, tycker jag. Här samlar vi alla protokoll, renskrivna intervjuer, Sprint-dokumentation etc. och länkar till dem från Stixy. Vi sitter ofta tillsammans i ett rum och jobbar samtidigt i ett och samma dokument.

SOUNDCLOUD

De intervjuer med studenter och andra användare som gjorts har bandats med appen Soundcloud. När ljudklippet är uppladdat går det att göra det åtkomligt endast för gruppen. Enkel att använda och snygg är den. En nackdel är att gratisversionen bara tillåter ca en timmes ljudklipp. Men man kan ju ha flera konton eller radera allt eftersom.

Se även tidigare inlägg om Soundcloud.

GOOGLE+ HANGOUT

Vi har haft ett antal onlinemöten med andra universitetsbibliotek för erfarenhetsutbyte om webbprojekt. De flesta hölls i Adobe Connect, men för det sista ville vi testa hangout i Google+. Det var mycket enkelt att använda och komma igång med och fungerade bra. Den enda möjliga nackdelen var att det inte gick att dela skrivbord eller ladda upp dokument som alla kunde titta på tillsammans. I de situationerna valde vi att istället dela en länk som alla gick till, samtidigt som vi fortsatte prata.

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Google Scholar Citations – skapa din profil

Nu har Google lanserat en tjänst där man som författare kan skapa en egen profilsida och sedan knyta publikationer ur Google Scholar till sin profil. Tjänsten heter Google Scholar Citations och den är både lätt och rolig att använda. Google har redan gjort en hel del av arbetet med att samla in referenserna och sedan matcha dem författarvis, men nu går det att verifiera att publikationerna verkligen har samma författare. När man skapar sin profilsida kan man också ange lärosäte och man kan verifiera en e-postadress. På lite sikt kommer Google Scholar alltså att få bättre kunskap om publicering och impact vid olika lärosäten. Det är ingen vild gissning att konstruktörerna av rankninglistor ser på detta med intresse, så därför är det bra om Chalmers forskare anger ”Chalmers University of Technology” som affiliering när man skapar sina profilsidor. För att se vilka Chalmerskollegor som redan använt Google Scholar Citations kan man använda följande länk (eller klicka på bilden nedan): http://scholar.google.com/citations?hl=en&view_op=search_authors&mauthors=chalmers+university+of+technology

Registreringen görs i tre steg:

1. Dina uppgifter. Fyll i namn, lärosäte, e-postadress och forskningsområde.

2. Verifiera dina publikationer. Google Scholar kommer att ge förslag baserat på ditt namn. Du verifierar publikationerna i två steg: först söker man i ”Article Groups”. Man lägger till de grupper där de egna publikationerna finns: ”Add all X articles”. I nästa steg kan man välja att ta bort publikationer om några av dem blivit felaktigt kopplade. Det går också bra att i efterhand slå samman dubbletter eller radera felaktigt associerade artiklar.

3. Uppdateringar. I sista steget väljer man hur man vill att Google Scholar ska göra med uppdateringar av publikationslistan. Det finns två möjligheter: antingen litar man på Google Scholars automatiserade matchning och låter tjänsten lägga till nya publikationer, eller också ber man att få ett meddelande när det finns nya publikationer som Google Scholar förmodar att man är författare till. I det senare fallet bekräftar man alltså publikationen innan den visas på listan.

När profilsidan är skapad väljer man om den ska visas publikt eller inte. Väljer man att visa profilen publikt så får man också en fixerad länkadress till sidan som kan användas i CV eller i andra sammanhang. Fördelen är alltså att man får en unik identitet i Google Scholar och själv kan korrigera uppgifterna så att de blir så korrekta och fullständiga som möjligt.

För att registrera sig i Google Scholar Citations startar man på: http://scholar.google.com/citations

/ Jonas Gilbert

scholar.google.com/citations

Publicerat av Linnéa Sjögren

Hört och sett på Berlin 9 Open Access Conference

PLoS ONE – Open Access, hög IF och störst i världen!

Att Open Access-tidskrifter fört en något undanskymd tillvaro i förhållande till traditionella tidskrifter har länge varit rådande, men med PLos ONE har detta börjat ändra på sig.

Peter Binfield från Public Library of Science uppehöll sig mycket i sin presentation kring tidskriften PLoS ONE. Denna skiljer sig från traditionella tidskrifter då den inte har några formella krav på teman för publicering. Man intresserar sig enbart för artiklarnas giltighet beträffande vetenskaplig data och metod. PLoS ONE publicerar alltså artiklar från ett brett spektrum av discipliner (biovetenskap, matematik, datavetenskap etc) och frågar endast: är detta arbete vetenskapligt? Snarare än: är detta arbete relevant för en viss läsekrets? Diskussioner om relevans sker efter publicering på hemsidan, snarare än före publiceringen bakom stängda dörrar. Peter fortsatte med att konstatera att PLoS ONE strävar efter att ”publicera allt som är publicerbart” och att detta även en är en av anledningarna till den stora framgången för tidskriften.

Antalet publicerade artiklar/kvartal sedan starten 2007 (notera utvecklingen från 2010 då man fick en IF)

Idag har PLoS nått punkten av att vara ekonomiskt självbärande, vilket PLoS ONE är anledningen till. Volymmässigt är PLoS ONE nu den största vetenskapliga tidskriften i världen, och man kunde se en kraftig ökning av tillväxten i samband med att den fick en Impact Factor (IF), en viktig förutsättning för forskare i många länder, något som Peter torrt kommenterade som “the impact of the impact factors on scientists”. Peter gav statistik som pekar på att PloS ONE 2012 kommer att publicera 3% av alla vetenskapliga artiklar publicerade inom STM (Science, Technical, Medical) och beskrev en serie av ”kloner”, dvs tidskrifter efter ett liknande koncept som lanserats av flertalet stora förlag, tex:

SAGE Open
BMJ Open
Scientific Reports (Nature)
AIP Advances (Am Inst Physics)

(Berlin 9 Open Access Conference hölls i Washington 8-10 November)

/Lars Kullman

Publicerat av chalmerslib

Ommöblering pågår

”Mötesplats Chalmers bibliotek” utökar. I januari 2012 flyttar studentservice, IT helpdesk och passerkort för studenter, in i huvudbibliotekets entréhall. Det innebär att våra studenter får ett gemensamt ställe att gå till på Campus Johanneberg.
Här kommer studenterna att få hjälp med studieadministration, frågor om datorkonto samt få hjälp med passerkort.
Bibliotekets informationsdisk kommer att finnas kvar på samma plats, men andra biblioteksrelaterade funktioner som t.ex. utlån/återlämningsautomaterna kommer att flytta på sig litet.

Hur gick det till?
Vi vill utveckla biblioteket som central kreativ plats för möten och lärande och därför diskuterade vi detta på bibliotekets strategiska dialog med rektor i våras. Under flera år har ett av bibliotekets mål varit, att få in annan studentrelaterad verksamhet i huset.

I maj blev det beslutat att studentservice skall placeras i våra lokaler och under hösten har vi tillsammans med studentservice, ITS, passerkort och CFAB (Chalmersfastigheter AB) arbetat med projektet Entréhall.

Här är resultatet:

Byggstarten sker om någon vecka och allt skall vara i drift i början av januari.

Vi är väldigt glada att få in andra verksamheter i vårt hus, förutom de tre nya, så finns redan fackspråk och kommunikation på plats sedan flera år.

/Annelie Janred

Publicerat av gastchalmers

Inga fler inlägg.