2013 från ett systemutvecklarperspektiv

En liten summering av året 2013 på Chalmers bibliotek ur ett systemutvecklarperskpektiv.  Vi hann med en hel del förra året

Ny webb

Vår nya webb var både det största och viktigaste vi gjorde under 2013. Men den har vi pratat och skrivit en hel del om redan så det får vara bra så.

Nya sökdatorer

En lösning för sökdatorer har tagits fram i sammarbete med Chalmers IT-Service. Målet var att försöka använda så mycket standardprodukter som möjligt, vilket i vårt fall innebär hårdvara från Dell (Optiplex 9010 AIO) och Windows 7 installerat med Altiris. Den stora fördelen med denna lösning är att sökdatorerna inte är några främmande fåglar, vi kan dra nytta av av den befintliga kunskapen och infrastrukturen som finns för att hantera Windows-datorer. Tyvärr hann vi inte riktigt i mål innan jul och sökdatorerna befinner sig fortfarande i test.terminal-liten

Bibliometri

Några veckor ägnades åt utveckling inom bibliometeri-området. Resultatet av av vårt arbete blev en mer automatiserad process för att matcha publikationer i vår publikationsdatabas mot Web of Science, verktyg för att höja datakvaliten i vår bibliometeridatabas samt ett par små steg mot att få in bibliometridata i Chalmers beslutsstödsystem.

Skapa Orcids åt anställda

Tillsammans med Chalmers IT-Service som har hand om de centrala systemen utvecklade vi en lösning för att underlätta för anställda och studenter att skaffa sig ett Orcid som är associerat med Chalmers. Den skapade identiteten lagras även i Chalmers centrala persondatabas så det är tillgängligt för de övriga systemen.
chalmers-orcid

ADFS-inloggning i EZproxy

En ny version av EZproxy gjorde det möjligt för oss att på ett enkelt sätt utnyttja Chalmers Single-Sign-On system, ADFS – Active Directory Federation Services, för att autenticera våra användare i proxy-servern för digitala resurser. Den gamla autenticeringsmetoden med personnummer och lånekort finns fortfarande kvar.

Vi passade även på att förnya utseendet på proxy-sidorna så de går mer i linje med vår webb. Precis som på vår webb använder vi oss av ramverket Bootstrap för att sköta layout och göra sidan responsiv.

ipad-proxy

ADFS-inloggning till grupprumsbokningen

Grupprumsbokningarna ligger i systemet MRBS. Tidigare så använde systemet en egen databas för autenticering som baserades på lånekort och personnummer. Med ADFS autenticering så kom vi bort från behovet av en extra databas samt att studenterna kan logga in sitt vanliga datorkonto.

Webbapplikation för fjärrlån

Under hösten påbörjades arbetet med ett webbaserat verktyg för att hantera fjärrlån. Systemet är byggt med samma webbpubliceringsverkytg, Umbraco,  som används på vår webb.

Nytt projektrum

I mitten av hösten började vi planera och bygga om ett nytt projektrum. Vi tog det djärva beslutet att lägga ner fasta arbetsplatser. Det saknas fortfarande lite möbler och framförallt whiteboardtavlor men det är på väg. Inom en snar framtid har vi lokaler för att att köra två 6-8 personers projekt parallellt.

projekt-möbler-liten

Stöd för publiceringsavgifter

Chalmers stöd för publiceringsavgifter i Open Access-tidskrifter har startat på nytt. Efter att ha legat nere under en period så tar nu biblioteket emot ansökningar igen.

OA01

För vilka kostnader kan man ansöka om stöd?

Fonden täcker kostnader för publiceringsavgifter som tas ut vid publicering i OA-tidskrifter. Inget stöd ges för extra avgifter i form av exempelvis färgtryck och extra bilder. Tidskriften ska vara registrerad i Directory of Open Access Journals och stöd ges endast för publicering i rena OA-tidskrifter. Prenumerationsbaserade tidskrifter som mot en avgift kan göra en enskild artikel Open Access, hybridtidskrifter, får inte stöd ur fonden.

Vem kan ansöka om medel från fonden?

Artikelns korresponderande författare ska vara anställd på Chalmers och detta ska tydligt framgå i artikeln för att hela publiceringsavgiften ska betalas av fonden. Artikeln ska registreras och laddas upp i fulltext i Chalmers Publication Library (CPL) senast vid tidpunkten för publicering.

Hur gör man för att ansöka?

Ansökan bör göras innan manuskriptet skickas till tidskriften så att fakturahanteringen blir korrekt.

Vi tar emot ansökningar löpande och tilldelning sker efter först till kvarn-principen. Använd formuläret nedan. Vi återkommer med besked senast två veckor efter att vi tagit emot ansökan. Bibliotekets beslut kan inte överklagas.

Formulär för att ansöka

/Lars Kullman

Ny Open Access-tidskrift inom kemi

En ny Open Access-tidsskrift startar under 2014. Det hade i sig inte varit så stora nyheter, om det inte var The American Chemical Society som startar tidskriften. De har av flera länge setts på som väldigt konservativa , speciellt när det kommer till fri tillgänglighet, så det här är ett stort steg.

Tidskriften kommer heta ACS Central Science, och ska publicera tvärvetenskaplig forskning från ett brett spektrum av de kemiska vetenskaperna, med peer-review och en i övrigt noggrann urvalsprocess, enligt ett pressmeddelande från i dagarna.

Det finns även planer på att göra tidigare publikationer fritt tillgängliga, en i taget, så kallat Editor’s Choice. Många detaljer kring nya tidskriften är fortfarande inte offentliggjorda, bland annat får vi vänta till våren för att få reda på vem som kommer leda arbetet.

/Märta

SFIS Teknikdagen 2013 – Open Educational Resources (OER)

DSC03305

Seminariedagen hölls i Arbetets museum i Norrköping och varade en dag. Först ut var Cormac McGrath, pedagogisk utvecklare för lärarkurser på Karolinska Institutet. Karolinska har kommit med i utbildningskonsortiet edX som startades av Harvard och MIT i ett försök att skapa en plattform för nätbaserade kurser, som studenter över hela världen kan ta del av. Det började för mindre än två år sedan. För att få igång skapandet av Online Courses på Karolinska kreerades en tävling om vilka som kunde göra de bästa kurserna på nätet. Vilka som helst kunde anmäla sig till skapandet av en kurs, sedan valde en grupp ut fyra bra förslag, som fick utveckla sina kurser under en viss tid. Problem uppstår med denna typ av kurser när man vill ha kunskapskontroll i form av skrivtentor och andra kontrollerade prov påpekade McGrath.

Man kan också fundera på vilket språk kurserna skall vara på. Alla skall kunna läsa kurser på engelska, men ibland kan man fråga sig om det är nödvändigt. McGrath hade på skämt skapat ett uttryck – SOOCs som syftade på Swedish Open Online Courses.

Var hittar man öppna lärresurser?

Det var flera som gav exempel på webbplatser där material stod att finna. Åsa Forsberg, bibliotekarie vid Lunds UB, Avdelningen för Forsknings- och Studieservice, presenterade bibliotekets roll för öppna lärresurser. Hon pekade på ett antal olika webbplatser där man kan finna fria sådana –  www.digiref.se är ett sådant ställe. Dela är ett annat -> www.shareanduse.ning.com/group/OERprojekt. I Lund har man skapat en libguide för OER – http://libguides.lub.lu.se/OER. Mats Brenner från Högskolan i Gävle har arbetat med ett Learning Center på Biblioteket sedan 1990. Han presenterade ännu fler verktyg: www.forskning.se, som driver www.infact.se  – hämtsidan för Infact – ”dela kunskapen genom bubblor”, som är ett open source-verktyg. Man kan likna det vid en mind map. ANVC – The Alliance for Networking Visual Culture producerar Scalar http://scalar.usc.edu/updates liksom OpenSNH – Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning – har olika verktyg på sina platser. www.opensnh.se. Alastair Creelman påpekade också att lärarna vid gymnasieskolorna använder betydligt fler digitala hjälpmedel än universitetslärare av olika kategorier. Ett exempel på en bra kursplats är Norges www.ndla.no.

Hur svårt det kan vara att finna bra OER-verktyg att använda på nätet för en lärare, som är ambitiös, visade David Lawrence i en mycket livfull presentation. Det blev en lång uppvisning i sidor som inget innehåller, felaktiga länkar och stora frågetecken om var man egentligen hamnat. Det borde vara enklare att hitta användbara OER.

Historik

Vi fick också en livfull beskrivning av utvecklingen fram till MOOCs. Alastair Creelman, nestor inom OER och verksam vid Linnéuniversitetet, gick igenom det senaste decenniets utveckling. Vid MIT har man utvecklat OCW – Open Course Ware på ett tidigt stadium och i England har man startat The Open University, båda exempel på fritt tillgängliga kurser. P2PU – Peer to Peer University var en annan undervisningsform som utvecklats innan cMOOC – connectivist MOOC skapades år 2008 fram till 2011, då hela den nuvarande MOOC-utvecklingen exploderade med en kurs som gavs vid Stanford och där 160 000 studenter anmälde sig som deltagare (Introduction to AI). OER, Open Educational Resources skall ha Creative Commons-licens. Detta är en licenstyp som ligger mitt emellan copyrightat material och public domain.

Biblioteken har en viktig roll i att sprida, producera och använda fritt tillgängligt undervisningsmaterial påpekade Åsa Forsberg. Bibliotekarierna är sökexperter och handledning, undervisning och källkritik tillsammans med lärarna är viktigt. Lund kommer att driva ett projekt, som blir klart om ett år. Som ett kuriosum kan nämnas att Wales har beslutat om en nationell repository för OER!

Wikipedia

Johan Jönsson berättade om wikipedia och Wikimedia foundation. De senare har ett kapital på $50 miljoner. Varje wikipediaversion är självständig, men hänger ändå samman med övriga sidor. Det finns en informell meritokrati som ”redaktion” dvs folk som har som hobby att uppdatera uppslagsverksartiklar. Neutralitet och verifierbarhet är viktiga kärnord för verksamheten. Alla påståenden som är det minsta kontroversiella skall underbyggas med källhänvisning. Wikipedia sysslar inte med ”sanning” och är inte att betrakta som en färdig produkt utan som en pågående process. Ett stort antal artiklar har producerats av en bot – ett program som genererar nya, korta artiklar maskinellt. Ett sådant exempel är Lsjbot, som skall producera artiklar om alla världens levande varelser. Denna bots maskingenererade artiklar har gjort att svenska wikipedia har fått en miljon nya artiklar och seglat upp på fjärde plats bland språkområden med flest artiklar. Johan tyckte inte att man kunde använda wikipediaartiklar i högskoleuppsatser eller kandidatarbeten, däremot kan man använda sig av de länkar som finns i fotnoter och källhänvisningar.

Cormac McGraths presentation finner du här: http://www.slideshare.net/CormacMcGrath ; Intro edX-KIx Norrköping

Alastair Creelmans presentation Öppenhet och lärande: http://www.slideshare.net/alacre

Mats Brenners presentation: http://www.slideshare.net/MatsBrenner/sfis-131023-mbr131021

Åsa Forsbergs presentation; SFIS_OER

Kajsa Gustafsson Åmans presentation: SFIS Teknikdagen III

 

/Jan Magnusson

Grattis Kristin! Vinnare av Open Library Solutions Innovationspris 2013

Det blev Kristin Olofsson som vann Open Library Solutions Innovationspris 2013. Nomineringen till priset löd:

“Kristin har visat stor innovationskraft och målmedvetenhet i arbetet med att skapa Chalmers biblioteks nya webb. Hon har som projektstöd/projektledare hållit en stadig kurs och fungerat som spindeln i nätet. Hennes kombinerade kunskap om användarreseach, systemlandskap och webbdesign är unik i bibliotekssverige”

Det är bara hålla med och stolta medarbetare säger Stort Grattis till Kristin!

Open Access Week 2013

Open Access Week uppmärksammas just nu för fullt världen över, med syfte att lyfta fram och jobba med möjligheter och utmaningar med fri publicering av forskningsresultat. Årets tema är Redefining Impact, omdefiniera genomslagskraft, det vill säga hur man mäter och utvärderar spridning av vetenskapliga resultat.

OAW13

På samma sätt som att Open Access blivit så stort, bland annat tack vare digitaliseringen i allmänhet och internet i synnerhet, så gäller det även sättet att mäta impact på. Information existerar på ett annat sätt, så vi letar information på ett annat sätt, sprider den på ett annat sätt och förväntar oss att tekniken och strukturen bakom ska hänga med.

Nick Shockey och Jonathan Eisen, skaparna bakom webbserien PHD Comics, har gjort en video där de förklarar Open Access på ett underhållande sätt, där de tar upp bakgrund till forskningspublicering, processen, och hur utvecklingen har gått och varför Open Access kom till.

En punkt de tar upp är att allmänheten inte får ta del av vad de betalar för genom skatt genom den mer begränsande modell som finns nu. Detta har speglats i hur forskningsfinansiärer fördelar forskningsmedel, där fritt tillgängliga forskningsresultat är en del av kraven för att få bidrag beviljat. Det i sin tur reflekteras i forskningslärosäten, i stor utsträckning även i Sverige och Norden, och deras sätt att jobba med publicering och forskarstöd. (Läs mer om Open Access-policyer på forskningslärosäten och hos finansiärer i den här uppsatsen från i våras, av undertecknad och Fredrik Ros)

OA-PHDcomics Shockey och Eisen tror att den bästa lösningen fortfarande återstår att upptäcka, men att fri tillgänglighet är den generella vägen att gå. Open Access medför många möjligheter men också utmaningar, där bland annat kvalitetsbedömning fortfarande är en stor fråga.

 /Märta Sjöblom

Hej Martina!

MartinaK-liten

Martina Karlsson är en av bibliotekets nyaste medarbetare. Sedan fyra månader tillbaka jobbar hon med katalogisering, fjärrlån och inköp av e-böcker och tryckta böcker. Jag fick en pratstund med Martina för att stämma av hur hon har kommit tillrätta och hur hon ser på framtiden.

Varför sökte du tjänsten här på Chalmers bibliotek?

Jag var nyfiken på Chalmers och hade varit det ett tag. Det kändes som att det var ett bra tillfälle. Dessutom höll det jag arbetade med tidigare på att förändras, så oavsett om jag hade stannat kvar eller flyttat på mig hade jag varit tvungen att fundera igenom vad det var jag ville jobba med. Och när då det här dök upp precis samtidigt så kändes det som det perfekta tillfället att faktiskt komma iväg och flytta på sig och se något annat också.

Vad var det som lockade med Chalmers?

Chalmers bibliotek känns framåt, det finns en vilja att hänga med på det som händer. Det handlade också mycket om storleken, jag ville komma till ett mindre bibliotek än Göteborgs Universitetsbibliotek där jag jobbade tidigare.

Vad jobbade du med innan?

Jag har varit på Biomedicinska sedan 2000. De senaste åren jobbade jag med fjärrlån och kundservice och var kontaktansvarig för fjärrlånesystemet SAGA. Tidigare jobbade jag med katalogisering, förvärv och IT-stöd. När jag kom till UB arbetade jag först ett kort tag på Botanik- och miljöbiblioteket. Innan det har jag bland annat timvikarierat på folkbibliotek i Mölndal, åkt bokbuss på småländska landsbygden och haft hand om komvuxbiblioteket i Östersund.

Hur skiljer sig arbetet på Chalmers bibliotek från Biomedicinska?

Det är mindre här, man gör mera olika saker. Det är inte så uppdelat utan man gör allt på samma ställe. Annars känns ju ämnena ganska lika med mycket tidskrifter och elektroniskt material.

Vilka möjligheter och utmaningar ser du för Chalmers bibliotek framöver?

Det är intressant att se vart e-böckerna tar vägen. Det är på väg att lossna i Sverige samtidigt som frågan är hur förlagen kommer fortsätta att agera. De ändrar villkoren för hur saker kan köpas av bibliotek och hur de kan användas. Till exempel kan man inte ha multianvändare längre på flera förlag. Och då om du köper för att det är en kursbok och bara en kan låna i taget, det funkar ju inte. När man håller på med både e-böcker och fjärrlån så ser man också att de sakerna inte riktigt går ihop, för det går inte att fjärrlåna en e-bok.

Hur trivs du än så länge?

Bra. Definitivt.

/Lisa

 

 

Webbdagarna i Göteborg

I slutet av september var Linnéa, Kristin och jag på Webbdagarna i Göteborg, som i år hölls på Clarion Hotel Post. Huvudtemat för konferensen var “gör själv”. Det handlade bland annat om entreprenörskap och hur man når ut till sina kunder på nya sätt. Exempel på detta stod reklambyrån Abby Norm för när de berättade om hur de gjorde en väldigt uppmärksammad reklamfilm för ett Adobe-event där de smygfotade människor vid en busshållplats som de livephotoshoppade och spelade upp inför de inte ont anande offren på busskurens reklamtavla. Filmen fick 12 miljoner views på YouTube, och kan ses här om man är nyfiken:

Några andra som når ut till väldigt många människor är de tonåriga YouTube- och bloggstjärnorna Nellie Berntsson och Marcus Nyman. De intervjuades om hur de blivit så stora som de är idag. Det viktigaste enligt dem är att ha kul, det behöver inte vara perfekt utan snarare är det bättre om följarna/läsarna kan känna igen sig. Gemensamt för dem och många andra stora bloggare och YouTube-stjärnor är att de har ett personligt tilltal och skapar gemenskap med fansen genom att låta dem vara delaktiga, vilket skapar en känsla av att “vi gör det här tillsammans”. Det var spännande och lite overkligt att höra om en trettonårig tjej som bloggar minst 4 timmar om dagen! Intervjuerna går att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Do it yourself

Darja Isaksson från Ziggy berättade om Makerrörelsen som är en typ av digital Do it yourself-rörelse. Makers är personer som använder ny teknik – devicer, material, osv – för att skapa saker, till exempel den här snygga hemmagjorda 3D-skrivaren (den rosa gubben är tillverkad av den).

3D-skrivare

Maker spaces är platser där makers kan träffas, arbeta tillsammans och utbyta idéer. Kanske skulle biblioteket kunna vara en sån plats? Föreläsningen finns att se här:

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Var relevant

Något annat som återkom var att företag och organisationer behöver vara relevanta för att skapa intresse och engagera. Luca Paderni från Forrester tog upp “the mobile mind shift”: vi kollar våra mobiler i snitt var sjätte minut eller 150 gånger per dag, och förväntar oss att all information vi vill ha ska finnas tillgänglig när som helst, oavsett device. Detta är något företag/organisationer måste kunna leverera. Även Anders Hermansson från Business Reflex pratade om hur vi blir relevanta för våra kunder. Han menade att det handlar om att sluta sälja och istället hjälpa kunderna att köpa. Ett exempel på en webbplats som enligt Dan Stendahl (Ottoboni) lyfter upp just det relevanta är Västtrafiks webb, där man skalat bort allt utom det mest väsentliga: sökruta och karta. Han förespråkade ordspråket “content is king”: det är produkten eller tjänsten som ska lyftas fram. Alltför många val paralyserar medan enkelhet säljer. Är det viktigt – gör det viktigt.

Skapa framgångsrika team

Ett annorlunda och uppfriskande inslag stod Annika R Malmberg för med sitt föredrag om hur vi skapar framgångsrika team. Hon menar att hur ett team fungerar handlar mycket om vilka personliga egenskaper teammedlemmarna har. Detta illustrerade hon med att vi är en eller flera av färgerna rött, gult, blått och grönt, som alla står för olika typer av personligheter eller temperament som kan ha lättare eller svårare att samarbeta med varandra. Blå är tex analytisk och kritiskt granskande och säger aldrig att en idé är bra även om hen tycker det utan tar istället upp bristerna, medan gul är positiv och ser möjligheter i allt. Att känna till detta när man jobbar i team gör att vi får större förståelse för hur våra kollegor reagerar, och anpassar vår kommunikation efter det. Det kan också vara smart att tänka på detta när man sätter samman team. Föreläsningen rekommenderas – mycket igenkänning utlovas!

http://swf.lwcdn.com/flash11/Satellite_v2.swf

Allmänt intryck

Det var fullproppade dagar med många intryck. Mycket hade ett säljperspektiv och var inriktat på kommersiell verksamhet, och kändes kanske inte alltid så relevant. Men jag har också fått med mig en del intressanta idéer och uppslag.

Läs mer om Webbdagarna, och se alla filmer här:

http://internetworld.idg.se/2.29128

http://webbdagarna.se/goteborg-2013

Där var också ett föredrag om SEO-trender Google inte vill att du ska känna till.

/Lisa

Hej Märta!

Märta-red

Märta Sjöblom är nyanställd bibliotekarie på Chalmers bibliotek. Hon kommer att arbeta med forskningspublikationer, Open Access och bibliometri. En dag i veckan är hon på Lidholmenbiblioteket.

Välkommen till Chalmers bibliotek Märta! Vad gjorde du tidigare?

Jag kommer direkt från utbildningen i Borås. Jag har jobbat lite extra och sommarjobbat i Stockholm på Handelshögskolans bibliotek.

Hade du någon speciell inriktning eller profil på utbildningen?

Det var mer en intresseanpassning. Vi hade några valbara kurser då jag riktade in mig mot webb och information retrieval. Men jag skrev min kandidatuppsats om Open Access, då vi undersökte Open Access-policyer på olika lärosäten i Skandinavien och jämförde med policyer hos finansiärer. Jag valde också webb och forskningsbibliotek som teman på arbeten.

Vad tyckte du om utbildningen?

Det finns mycket bra med den. Man får en bred bas. Man kan verkligen jobba med allt när man är klar. Men jag hade velat se en tydligare profilering mot forskningsbibliotek, till exempel publicering och e-medier. Den inriktning som finns är snarare exempelvis mot barn och unga eller att man själv ska studera vidare.

Du var ju kårsektionsordförande under utbildningen. Hur var det?

Det var jättespännande. Jag kom i kontakt med studenter och fick mer inblick i institutionen och den akademiska världen. Det var mycket planering, organisation och möten.

Vad tar du med dig från utbildningen? Har du någon styrka som nyutbildad?

Inom informationshantering händer det mycket. När man läser om det ser man det på annat sätt än när man jobbar, och därför hoppas jag att jag kan ta med nya russin till kakan. Utbildningen utvecklas ju, så de som läst för tio år sedan har en helt annan bakgrund.

Vad var det som lockade med Chalmers bibliotek?

Chalmers är ett starkt varumärke, även i Stockholm där jag kommer ifrån. Chalmers bibliotek lyfts upp under utbildningen, till exempel när det gäller hur man kan jobba i sociala medier. Open Access-arbetet är också i framkant. Jag visste tidigt att jag ville jobba på forskningsbibliotek, men intresset skiftade från e-medier i början av utbildningen till publicering och Open Access.

Hur har första tiden varit?

Väldigt spännande och lärorik. Jag har träffat många människor och fått veta mer om vad alla gör, deras bakgrund och vilka vägar man gått i livet. Alla har en bit i pusslet som gör ett bättre bibliotek. Det är också väldigt trevliga studenter i infodisken. Jag trivs bra, det är kul att gå till jobbet.

 Vad har du för förväntningar på tjänsten och ditt arbete här?

Dels att få en bas av hur allt funkar egentligen – det ser jag mest fram emot. Det ska bli roligt att få se vad jag är intresserad av och testa på mycket.

 /Lisa

 

 

 

Inga fler inlägg.