Musik med känsla, del 1

Vilken låt väcker speciella minnen och känslor hos dig? Vi lät bibliotekspersonalen fördjupa sig i den tanken under en workshop i skrivande. 

– Målet var att inspirera och uppmuntra kollegorna till att skriva mer, säger Sofia Andersson, kommunikatör i Team Webb & Kommunikation. Vi ville visa att det inte är så farligt när man väl kommer igång.

Flera övningar genomfördes och kollegorna ombads lämna in en text där utgångspunkten var en låt eller melodi som väckte minnen. Utkomsten blev så bra att teamet beslutade att göra någonting av det. En Spotifylista med alla låtar har skapats och under våren kommer samtliga texter lyftas fram. I detta första inlägg har fem bidrag valts ut.

 

Varje gång jag hör Bibbis visa tänker jag på alla de otaliga kräftskivor som gått av stapeln i det lilla vita huset invid sjön. På småtimmarna när fullmånen hänger över skogssiluetten och bara några sladdriga citronklyftor skvimpar omkring i resterna av välkomstbålen och kräftskal och annat illaluktande ligger i tryggt förvar i stora oformliga plastsäckar och de mycket muntra och för tillfället överförfriskade gästerna lyckas hålla tyst en stund kan gitarrerna plockas fram och stämningen blir näst intill tårfylld när Bibbis visa framförs av den stilige värden och alla närvarande damer suckar djupt.

 

Varje gång jag hör textraden ”thinnertrasan vandrar mellan husen…” tänker jag på den gången jag insåg att vara uppvuxen i arbetarklassen inte automatiskt gav mig tillträde till sammanhang där arbetarnas villkor diskuterades. Folkhögskola, nitton år, kreativa unga människor som samlats på en soldränkt yttertrappa. Calle tog fram gitarren, på samma sätt som han alltid gjorde, Rebecca började sjunga, hennes blekblå ögon var mycket lysande i solskenet. Alla stämde in. Omkring mig, lutande mot mig, så nära att jag kunde känna någons andedräkt mot tinningen, stämde alla in, förenade i att kunna varje textrad. Jag hade aldrig hört sången. Texten framstod som konstig, nästan stötande för mig. I mitt barndomshem lyssnade vi på Flamingokvintetten.

 

Varje gång jag hör Lust for Life tänker jag på den obligatoriska kvinnliga uppställningen för dans. På klubbar, fester, barer… tror att vilken yta som helst, som inbegriper något uns av alkohol, skulle kunna fyllas av livsglada, dansgolvsintagande kvinnor som dansar, dansar, dansar!

Starkaste minnet är från rockklubben Errolls/Flynn/Magasinet där upplägget var det nästan obligatoriska: först dricka, sedan konsert, sedan dans. Och nästan, nästan alltid satte dj:n, i alla fall de med självbevarelsedrift, på Lust for life och golvet fylldes av bensparkande, hoppande kvinnor där rätta slängen med huvudet skulle få håret att likna vinande småpiskor.

Nästan alltid blev det kollektiv gruppdans. En och annan pargruppering kunde ibland bryta upp kvinnokollektivet. Men bara högst tillfälligt. Gud nåde den som bröt upp gemenskap för ett egoistiskt hångel eller flörtande. Dansen böljade alltid tillbaka igen. Gemensamt. Alltid gemensamt. Först när Iggy tonat ut löstes kollektivet upp och vi försvann ut i Göteborgsnatten på jakt. Alltid på jakt.

 

Varje gång jag hör Luke Skywalker med Broder Daniel tänker jag på den gången i gymnasiet när jag hörde låten någon av de första gångerna. Jag minns att vi var några stycken i klassen som satt hemma hos min kompis Hanna, i hennes lilla etta med kokvrå. Det var inte likt något jag hört förut, det var kantigt, stökigt och knappt någon melodi. En kille med stjärnor under ögonen och knappt någon sångröst sjöng. Men det var något i just det som fångade mig och kanske var det just där och då jag började min väg mot den jag är i dag. Jag minns så väl den där tiden i gymnasiet. Jag hade flyttat hemifrån och livet tog helt plötsligt en ny vändning. Jag träffade människor som var så som jag ville vara men inte visste att man kunde vara.

Där i Hannas lägenhet kunde jag känna att jag var någon, det var jag som hade köpt skivan med bandet ingen hört talas om men som alla på något sätt fångades av. Allt fanns därinne i den lilla trånga lägenheten. Livet. Utanför rådde det lite sömniga lugnet, typiskt för det lilla samhället vi alla hade flyttat till. Men för oss var detta fantastiskt, vi kände alla att det är NU.

 

Varje gång jag hör Dunderpatrullens How To Adventure tänker jag på den gången som vi skulle åka till en Grand Prix, exakt var vi skulle minns jag inte, de var så tätt inpå varandra. Vi skulle flyga, och trots att jag nu flyger regelbundet är det alltid lika spännande. Alltid lika härligt när planet börjar gasa och släpper taget om Landvetter. Första kröken när man får en sista titt på Västra Götaland innan man stadgar upp sig och åker iväg. Vid något tillfälle började jag lyssna på musik vid lyft. Det här var strax efter att jag varit en långhelg, en magisk sådan, på Gotland. Vi hade haft 25 grader, sol likväl som hällregn inpå underkläderna. Här hade Dunderpatrullen haft spelning, utan att vi vetat det innan. Förståerligt lyssnade jag igenom alla deras album efter det.

How To Adventure. Den börjar så lugnt, en dörr öppnas och en synt börjar spela skalor. Men fler syntar kommer med, och sen gitarr och trummor, och plötsligt är det full fart framåt. Jag minns inte vilken turnering det var. Jag minns båda turneringarna, men inte vilken resa det var. Jag minns känslan av att lyfta, se tillbaka, räta upp mig och ta fart framåt. Jag minns How To Adventure.

 

Malin Rydenhag
Teamledare för Webb & Kommunikation

Biblioteket lanserar ny temawebb

illustration biblioteket

Vad händer egentligen bakom bibliotekets kulisser år 2015? Nu lanserar biblioteket sina berättelser. Häng med på vår resa från 1800-talet till framtiden.

Hur såg det ut när Chalmers bibliotek byggdes på 60-talet, vilka dansade på taklagsfesten och vem tog egentligen första spadtagen till utbyggnaden på 80-talet? Alla svar finner du på bibliotekets nya temawebb. I dag lanserar team Webb & Kommunikation berättelsen på stories.lib.chalmers.se. Webben ger en överblick av Chalmers biblioteks verksamhet och arbetssätt i färg, form, film och kortare text. Sidan kommer att användas vid framtida studiebesök och presentationer och kan även vara av intresse för de som vill veta mer om Chalmers bibliotek.

Verksamheten beskrivs utifrån sex olika perspektiv: Education, Information resources, Scholarly communication, Learning environment, The way we work och Virtual learning. Dessa kompletteras av tre fördjupande texter. En av dem är ”Then and now” där vi grävt i bibliotekets historiesamling Chalmeriana. Även tidslinjen ger en överblick av bibliotekets historia. I projektet har teamet samarbetat med konstnären Anna Lena Mayor Ekeblad.

Webbplatsen ersätter inte den nuvarande webben (lib.chalmers.se) utan är ett komplement som visar på bibliotekets mångfacetterade verksamhet.Movingforward

/Sofia Andersson

Vägledd botanisering bland databaser

Vi har byggt ett nytt databassök och tänkte dela med oss av våra erfarenheter och tankar. Välkommen att testa det nya databassöket (beta) det nya databassöket (live 20150922).


Lars och Lari sprintplanerarVarför ett nytt databassök?

Vi gjorde användarintervjuer under våren med masterstudenter och doktorander. Gemensamt var att de inte använt sökverktyget och att de önskade att de hade träffat på det tidigare. Databaser var ju bra resurser att söka information i!

Vårt allra tydligaste och viktigaste resultat var att våra användare vill ha mer och tydligare hjälp att välja! När sökningen är gjord och man sitter där med sin träfflista, vad gör man då? En del försökte läsa beskrivningar men blev inte så mycket klokare av det. Alla (!) efterfrågade någon slags indikator om vilken som var ”störst” eller ”bäst”. När det inte fanns tenderade de att välja välbekanta databaser, eller ingen alls. Ett exempel var en användare som var ute efter en tidskriftsartikel, klickade på sitt ämne och fick fram en lång träfflista. Där gick hen vidare till den tidigare använda e-boksplattformen Books24x7, väl medveten om att den endast innehåller böcker.

När testerna gjordes hade vi en mängd ämnesövergripande databaser som var uppmärkta med ”Multidisciplinary”, vilket låg som ett av många ämnen att klicka på. Våra farhågor om att det var ett svårförstått begrepp och ointressant att välja, besannades. Alla ville välja sitt eget ämnesområde. Såklart. Helst så smalt avgränsat som möjligt. Vi kunde dock se att de ”smala” ämnesorden, som härrör från Libris bibliografiska post, ställde till det. När användaren klickade på ett sådant missade de en hel del relevanta databaser eftersom alla inte tilldelats just detta ämnesord. T.ex leddes de att tro att det bara fanns enstaka databaser som innehöll ämnet ”Biotechnology” när det i själva verket var många. Särskilt missades de breda databaserna, det går ju inte att sätta hela världens alla ämnesord på t.ex Web of Science…

För att bilda sig en uppfattning om databasen ville de ha en kort, koncis och neutral beskrivning, helst där det framgår vilka ämnen som den omfattar och vilken typ av material som finns där. I dagens databassök måste man klicka på en flik för att se vilken typ av innehåll databasen har. Det borde framgå tydligare, tyckte våra testpersoner.

Våra tips om inloggningar och annan nyttig information, som vi lagt under under en flik,  var det ingen som såg. Vi noterade även motsägelsen att våra testpersoner tyckte att ämnesingången var viktigast, medan statistiken visar att A-Ö används mest.

Med det nya databassöket vill vi fokusera på:

  • Hjälp att snabbt hitta ”det bästa”, för de som inte vet var de ska börja
  • Ett mer lättanvänt gränssnitt
  • Att tydligare visa databasernas typ av innehåll
  • Att kunna kombinera ämnen, typer och fritt tillgängliga databaser
  • Att synliggöra breda databaser utan att ”skräpa ner” träfflistan
  • Relevant ordning av träfflistan
  • Att ge kontextuell information om olika innehållstyper
  • Att ge användarna rätt länk till våra databaser när de söker upp dem via Google och andra sökmotorer

Dataflöde från LibrisVårt nuvarande databassök

Det nuvarande databassöket kom till strax efter att vi lanserade en ny bibliotekswebb våren 2013. Vi ville kunna söka databaser via den vanliga sökrutan, både som en egen tjänst och genom discoveryverktyget. Vi ville administrera posterna på ett ställe (i Libris), och återvinna dem i databassöket, discoveryverktyget (Summon), bibliotekskatalogen (Chans), och som permanenta länkar i ämnesguider (LibGuides), på andra webbsidor och i Summons rekommenderade länkar (sk. Best bets). För att göra detta valde vi att katalogisera i Libris med fokus på beståndspostena, och använda dess API.

Om arbetet med det nuvarande databassöket kan du läsa i en artikel vi skrev till Charlestonkonferensen 2014, i samband med en poster-presentation. Trots att detta innebär vissa begränsningar och är lite krångligare att katalogisera, har vi valt att behålla detta flöde eftersom vinsterna med poståteranvändning är många. All viktig info, förutom titeluppgifter, finns i beståndsposten eftersom vi kan ha full kontroll över den.

Vad är en databas, och vilka skall man ta med?

Vad menar vi med databas? Det har vi nog inte riktigt klart för oss fortfarande, har ingen exakt princip eller definition. Man skulle kunna säga att listan har kommit att bestå av olika e-resurser som varken är böcker eller tidskrifter, men inte heller det stämmer riktigt. Antagligen känner många bibliotekarier igen sig i detta. Det är också lätt hänt att fria resurser som är ”bra att ha” blir liggande i listan, men sådana kan med tid bli inaktuella eller mindre användbara.

Bibliografiska databaser känns självklart att ta med. Databaser över patent och standarder är med. Bild-databaser, affärsdatabaser, juridisk information, statistik, kartor… Vi har diskuterat encyklopedier och handböcker en del. Dessa är ju ”egentligen” böcker och finns att hitta i Summon. Samtidigt finns det några riktigt viktiga och stora som vi inte vill att användarna skall missa, så dem har vi tagit med. Det blir naturligtvis subjektivt.

Vi vill gärna visa fram OA-resurser, och vi har därför med många preprint-arkiv, men där är utmaningen att selektera och försöka undvika alltför mycket överlappning.

Typer, ämne och ordningen i träfflistan

Benämningar för olika typer av databaser har vi brottats en del med. Termerna måste säga någonting för slutanvändaren. Vi har utgått från innehåll, vad för typ av material man kan hitta i databasen, snarare än vilken typ av databas det är. Vi säger ”Articles”, inte ”Bibliografic database”. Vi hoppas detta är lättare att förstå. Ett undantag som vi inte vet hur vi skall hantera är ”Publishers”. Detta är ju ingen typ av material. Vi sätter denna typ på förlagsportaler, som vi har med i listan för att visa användarna var man kan teckna upp sig för alerts.

Vi har förkastat och lagt till typer allt eftersom. En vi gjort oss av med är ”Facts”. Den använde vi för databaser där man kunde hitta just… fakta…snarare än forskning. Vi slängde in smått och gott där, sinsemellan helt olika databaser, och det blev en konstig blandning i träfflistan. En tumregel kan vara att om man absolut inte kan förklara vad man menar med en benämning, så skall kan man nog inte använda den.

Vi har använt breda ämnesområden, delvis återspeglande Chalmers forskningsfält. Eftersom mängden databaser är relativt liten, och många av databaserna är breda så kan vi inte ha en finfördelad ämnesindelning. Vi skulle i så fall bli tvungna att sätta massor av ämnesord på flertalet databaser, och det blir lite poänglöst. I många fall har vi slagit ihop flera områden till ett.

Ämnesorden från Libris bibliografiska poster syns inte längre i det nya databassöket eftersom har visat sig vara mer till förvirring än till nytta. Vi har inte heller tid att ge alla databaser alla ämnesor de borde ha. Däremot finns fortfarande med i sökindexet.

Vi har hela tiden brottats med dilemmat om hur vi ska tilldela ämnen och haft många och långa diskussioner om det i utvecklingsgruppen. Ska alla som innehåller något som helst material inom ämnet, märkas med det? Eller ska det visa att det är en databas som är vettig att söka information inom ämnet? T.ex en generell ordbok, ska den få alla ämnen? Eller inget? Ska Statistiska Centralbyrån komma med i alla sökningar på ett ämne? Eller bara om man väljer typen statistik? Vi har tagit bort benämningen Multidisciplinary som vi tidigare använde för databaser som innhåller många ämnen, men valt att fortsätta med tanken att inte sätta ämnen på ”ämnesospecifika” databaser som t.ex ordböcker. På så sätt tänker vi att ämnessökningar inte skräpas ner av allför många databaser som inte är direkt ämnesrelevanta. Samtidigt leds kanske en person som väljer t.ex Mathematics att tro, att det inte finns några ordböcker inom ämnet, andra än Brittanica och NE som visas pga av att de fått ämne inom typen uppslagsverk. Vi är fortfarande inte helt i hamn här.

De definitioner som vi nu använder är att databasen för en Chalmersanvändare ska vara:

  • Relevant för att söka information inom ett visst ämne. (Om den inte är det tilldelas den inget ämne.)
  • Relevant för att söka material av en viss innehållstyp. (Alla ska ha minst en innehållstyp.)

Vi har haft en del huvudbry under utvecklingsarbetet med att få ihop en bra lösning för ordningen i träfflistan, nu när vi skall ge möjlighet att kombinera ämne och typ. Det bottnar i att vi velat åstadkomma olika saker samtidigt, dels måste ju användaren få styra själv över träfflistan genom sina val, men dels vill vi ju lyfta fram ”de bästa”. Som det såg ut blev inte alla kombinationer bra, ”fel” databaser lyftes fram och andra riskerades att inte hittas.

Särskilt innehållstypen ”Patent” gav upphov till långa diskussioner. De hörde till de databaser som från början inte hade något ämne alls. Om då ändå användaren skulle kombinera ett ämne med ”Patent” så skulle inte de databaser som verkligen är bra på patent komma högt i träfflistan. Istället skulle någon annan databas som främst innehåller annat material, men även innehåller patent, komma högre. En lösning vi tänkte var att omöjliggöra kombination av vissa typer med ämne, men när vi vred och vände på det så blev det annat som inte var bra. Vi har micklat med speciallösningar, ha olika logik för olika typer, att låta de generella databaserna alltid följa med oavsett vilket ämne man valt, osv.

TräfflistaRekommenderade databaser – en hjärtesak

Vi har valt ut ”de bästa” databaserna inom varje typ och ämne, dvs de som är bra att börja söka information i, för såväl grundstudenter som forskare. Vi rekommenderar cirka tre till fem databaser inom varje ämne och typ. Vissa databaser, som Scopus och Web of Science, har fått massor av rekommendationer pga av att vi vill framhålla dem inom alla ämnen.

Vi har använt ikoner i form av hjärtan i två olika färger, samma som för de utskrivna ämnena och typerna i träfflistan. Vissa farhågor finns att de skall uppfattas som favoriter som man själv kan lägga till, eller något ”socialt”, att många har ”gillat” dessa databaser. Men vi är väldigt förtjusta i våra hjärtan så nu testar vi det!

Tekniskt sett är träfflistans ranking logisk och objektiv: Först visas de med rekommendationer på både ämne och typ, sedan de med rekommendation inom typ, sedan rekommendationer inom ämne och sist de som inte är rekommenderade.

I själva verket är databassöket och ordningen av träfflistan subjektiv från början till slut, det är lika bra att erkänna det. För det första väljer vi vilka databaser vi ska ta med över huvud taget. För det andra väljer vi vilka som ska tilldelas särskilda ämnen och typer av innehåll (det finns alltid gränsfall) vilket styr om de ska komma med vid filtreringar eller inte. För det tredje väljer vi vilka som ska få rekommendationer. Dessutom tipsar vi om några utvalda, i hjälptexten vid filterrutan, för de som inte alls vet var de ska börja.

Beskrivande texter

Det är lätt att ta den enkla vägen och kopiera någon text från leverantörens egen beskrivning. Följden blir att stilen på beskrivningarna får olika karaktär mellan de olika databaserna, ingen rak linje. Leverantörens egen beskrivning är ofta ”säljande” och detta vill vi undvika. Det är också lätt att rabbla upp siffror, såsom ”databasen indexerar x antal tidskrifter” och så vidare. Detta kräver ständig uppdatering, och säger kanske inte så mycket för slutanvändaren, så vi har tagit bort allt sådant.

För träfflistan har vi försökt göra korta, neutrala texter som kompletterar ämne- och typindelningen. När man klickar sig vidare till nästa nivå (”Mer info”) har vi däremot tillåtit oss att skriva mer subjektivt och utförligt och t.ex ge tips om inloggningar när vi tycker att det behövs. Här kan vi även länka till t.ex tutorials. Här har vi också tänkt förklara varför vi har valt att rekommendera just denna databas. Vi använder beståndspostens 500-fält och har lagt in html där, trots att det ser lite tokigt ut i Libris detaljerade vy.

Mer info-sidanGooglingsbara Mer info-sidor om varje databas

Förutom utökade beskrivningar ligger här permanenta länkar direkt till databasen för den som vill bokmärka. Vi har gjort dessa i form av re-directlänkar, som hämtar urlen från katalagposten i vår primärkälla Libris. För en rekommenderad databas syns här exakt vilka ämnen och typer den är rekommenderad inom. Här ligger också en länk till användningsvillkor från electronic resource management systemet.

För att så många sökmotorer som möjligt ska hitta sidorna har vi skapat en skript-fri sida som de kan indexera. Varje Mer info-sida har sin egen URL. Vi hoppas att sökmotorerna ska känna igen en användare som ofta använder Chalmers så att när hen googlar på t.ex Scopus så ska hen hamna på vår Scopus-sida.

Mervärde med kontextuell information

Många användare är obekanta med de olika typerna av e-resurser. Vad menas med en artikel i ett akademiskt sammanhang? Hur hittar jag egentligen e-böcker, och går det beställa en titel om jag inte hittar? Vad är en standard, och kan jag få tag i fulltext? Det finns mycket vi vill tala om, inte för vår egen skull utan för att hjälpa användaren.

När ett filter är valt dyker det upp en möjlighet att läsa mer om just denna typ av innehåll eller det valda ämnet. För ämnen tipsar vi om relaterade ämnesguider (LibGuides) som därmed får ökad exponering. Det ska bli spännande att se om våra användare fäller ut den extra informationen.

Som en sommargåva lägger vi nu ut det nya databassöket som en beta, bakom det befintliga. Exakt vilka databaser som ska rekommenderas är inte spikat och det saknas en hel del utökade beskrivningar. Vi hoppas få in mycket synpunkter och ersätta det nuvarande databassöket så snart det känns moget. Men allra viktigast är nog, som kloka medarbetare påpekat, att se till att användarna hittar våra databaser. De är ju bra resurser att söka information i!

/Lars-Håkan Herbertsson & Marie Widigson

Scrum-teamet har bestått av systemutvecklare Lars Andersson, Lari Kovanen och ovan nämnda bibliotekarier

 

Följ utvecklingen av vår nya webb

Nu gör vi arbetet med vår webbplats offentligt. Vi håller som bäst på att implementera design och fylla webben med innehåll, men merparten saknas ännu.

Vår tanke med att visa upp webben redan på det här stadiet är dels att låta alla som vill och är intresserade få ta del av utvecklingsarbetet, dels att få in så mycket feedback som möjligt.

Webbplatsen är ännu grund och länkarna leder sällan till undersidor. En viktig del som i nuläget saknas helt är funktionen för sökning i våra informationsresurser. Ett sökfält kommer så småningom att implementeras och ligga överst på webbplatsens samtliga sidor.

Förutom arbetet med innehållet i form av text, fokuserar vi just nu också mycket på bildspråket. Vi tar själva våra bilder och har utarbetat ett bildmanér som vi följer då vi fotar och bearbetar bilderna. Här ges prov på några av våra nytagna foton.

daniel_lars

Hör av dig till oss om det är något du undrar över eller vill veta mer om. Vi tar gärna emot dina synpunkter.
teamwebb.lib@chalmers.se

Välkommen in på vår webbplats!
http://umbraco.lib.chalmers.se

/Malin Rydenhag

Responsiv (följsam) webbdesign

Vår nya webb byggs med ett så kallat responsivt gränssnitt (responsive web design). I veckan annonserade Svenska datatermgruppen den mer poetiskt klingande termen Följsam webbdesign för fenomenet. Responsiv design innebär att man kodar och designar gränssnittet så att layouten anpassar sig till olika skärmstorlekar och enheter. Interaktionen ska fungera både för pekdon och touchscreens. Vår nya design ska stödja datorskärm, surfplatta och smartphone. Webbyrån Dear Friends står för den responsiva grunddesignen och initialkodningen.

Fluid grids
Ett centralt begrepp för responsiv design är fluid grid för att anpassa layouten, där ”gridsen” kan flöda om och lägga sig bredvid och under varandra beroende på skärmstorek/upplösning. Lite som tetris!

fluid_gruids

Man behöver dessutom en del designelement som måste specialanpassas för touchscreens och/eller mindre ytor som smartphones. Menyer är ofta ett exempel på det.

Adaptiv vs. responsiv
Vi har, som ett första steg, valt att visa allt som finns för desktopen även i mobiltelefonen. Men det är diskutabelt om allt som visas i desktopmiljön egentligen passar för mobiltelefonanvändande. Att ha många bilder kan vara fint i desktop, men tar mest stor scrollplats i mobilgränssnittet och värdet kan vara tveksamt. Om man börjar särskilja innehåll beroende på enhet, börjar man  närma sig distinktionen mellan adaptiv och responsiv design, där adaptiv egentligen är den mer anpassningsbara metoden.

Responsive CTHB style
Hittills är vi dock väldigt nöjda med hur det fungerar. Magin i att se hur webbsidan krymper ihop, flödar rätt och anpassar sig i till ett smartphoneformat! Så här ser den nya menyn ut på olika enheter.

Smartphone
meny_Iphone2

Surfplatta

meny_ipad2

Desktop

meny_desktop

Inom kort tänker vi exponera vårt arbete med nya webben för omvärlden – vi provar publik utveckling. Titta gärna på hur olika delar av layouten anpassar sig till olika enheter. RWD Bookmarklet är ett fiffigt verktyg för att testa resultatet för desktop, stående/liggande surfplatta och stående/liggande mobil.

/Kristin Olofsson

 

VLOG – Att skapa sidor och kategorisidor för vår nya webbplats

Vi har som ambition att veckovis berätta om hur arbetet med bibliotekets webbplats fortskrider. Vi har den här sprinten skapat tillräckligt mycket i vårt CMS Umbraco för att kunna börja laborera med att skapa innehåll. Vi skiljer i huvudsak på två typer av sidor. En vanling innehållssida (content page) och en kategori-sida som är en ingång till flera underliggande innehållssidor. Veckans film är ganska lång, nästan 13 minuter men visar hur vi arbetar i Umbraco med att skapa just innehållssidor och kategorisidor.

Vi räknar med att kunna bedriva utvecklingen för öppen ridå inom kort. Det är fortfarande jättemycket att göra, men vi vill ge er en möjlighet att få en känsla för hur det kommer bli.

/Daniel

Inga fler inlägg.