Open Access Week 2013

Open Access Week uppmärksammas just nu för fullt världen över, med syfte att lyfta fram och jobba med möjligheter och utmaningar med fri publicering av forskningsresultat. Årets tema är Redefining Impact, omdefiniera genomslagskraft, det vill säga hur man mäter och utvärderar spridning av vetenskapliga resultat.

På samma sätt som att Open Access blivit så stort, bland annat tack vare digitaliseringen i allmänhet och internet i synnerhet, så gäller det även sättet att mäta impact på. Information existerar på ett annat sätt, så vi letar information på ett annat sätt, sprider den på ett annat sätt och förväntar oss att tekniken och strukturen bakom ska hänga med.

Nick Shockey och Jonathan Eisen, skaparna bakom webbserien PHD Comics, har gjort en video där de förklarar Open Access på ett underhållande sätt, där de tar upp bakgrund till forskningspublicering, processen, och hur utvecklingen har gått och varför Open Access kom till.

En punkt de tar upp är att allmänheten inte får ta del av vad de betalar för genom skatt genom den mer begränsande modell som finns nu. Detta har speglats i hur forskningsfinansiärer fördelar forskningsmedel, där fritt tillgängliga forskningsresultat är en del av kraven för att få bidrag beviljat. Det i sin tur reflekteras i forskningslärosäten, i stor utsträckning även i Sverige och Norden, och deras sätt att jobba med publicering och forskarstöd. (Läs mer om Open Access-policyer på forskningslärosäten och hos finansiärer i den här uppsatsen från i våras, av undertecknad och Fredrik Ros)

Shockey och Eisen tror att den bästa lösningen fortfarande återstår att upptäcka, men att fri tillgänglighet är den generella vägen att gå. Open Access medför många möjligheter men också utmaningar, där bland annat kvalitetsbedömning fortfarande är en stor fråga.

/Märta Sjöblom

Publicerat av martasjoblom

Några Open Access-nyheter

Den nyligen lanserade Open Access-tidskriften PeerJ meddelar att deras artiklar nu kommer att indexeras av Scopus och PubMed Central. Redan från start har tidskriften indexerats av Google Scholar. Ett 60-tal artiklar har hittills publicerats inom ämnesområdena biologiska vetenskaper, medicin och hälsovetenskap.

PeerJ använder sig av en annorlunda finansieringsmodell som bygger på att man som forskare betalar en engångsavgift och därefter kan publicera i PeerJ livet ut i princip. All artiklar som publiceras i PeerJ har, utifrån liknande kriterier som i den etablerade OA-tidskriften PLoS One, genomgått peer review-granskning.

IEEE startar en ny Open Access-tidskrift, IEEE Access, vilken man beskriver som en ”mega journal”. Artiklar inom IEEE’s alla ämnesområden tas emot och man utlovar en snabb peer review-process, där granskningskommittén antingen accepterar eller refuserar artikeln, i den form den är inskickad.

IEEE har sedan tidigare ett par rena OA-tidskrifter och fler är på gång och för de flesta av sina traditionella tidskrifter erbjuder man möjligheten att mot en avgift göra sin enskilda artikel fritt tillgänglig. IEEE har även sedan länge en generös policy vad gäller parallellpublicering.

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

Större synlighet för Chalmers studentarbeten

I Chalmers Publication Library (CPL) registreras och e-publiceras de examensarbeten som Chalmers studenter skriver. 2012 registrerades 773 exjobb på masternivå och av dessa går 664 att läsa direkt i CPL. För att förbättra synligheten har Chalmers bibliotek nu gjort en särskild portal där exjobben kan sökas fram. Tjänsten kommer att bli publik i mitten av mars, men som förberedelse visar vi här några bilder på de förändringar som gjorts. En nyhet är också att de studentarbeten som registreras fr o m 2013 blir möjliga att söka efter vilket utbildningsprogram de är skrivna vid.

Publicerat av Linnéa Sjögren

Nu lanseras ORCID – ett internationellt ID för forskare

Från och med den 16 oktober blir det möjligt för forskare att registrera ett unikt ID. Det är Open Researcher & Contributor ID – ORCID – som då lanseras. ORCID är en non-profit organisation som är registrerad i USA, och ett stort antal förlag, lärosäten, forskningsfinansiärer och andra aktörer har ställt sig bakom initiativet. Syftet är att skapa ett globalt register med unika ID:n som kan användas för att underlätta informationsförmedlingen för forskarna. Redan från nästa vecka går det till exempel att ange sitt ORCID när man skickar in artiklar till Nature Publishing Group, och flera andra förlag kommer att ta ORCID i bruk inom den närmaste tiden.

De enda uppgifter som är obligatoriska vid registreringen är namn + epostadress. Det finns även möjlighet att skriva något om sina forskningsintressen, samt att ladda upp en publikationslista och ett CV. ORCIDs främsta syfte är dock inte att samla så mycket information som möjligt om forskarna utan att vara ett register med unika forskar-ID:n, som andra tjänster kan använda för att kommunicera och hantera information. ORCIDs IDn finns tillgängliga med en Creative Commons-licens och det innebär att andra företag och tjänster kan använda informationen utan att behöva be om särskilda tillstånd. Detta är en skillnad mot exempelvis Researcher ID som Thomson Reuters (Web of Science) hittills har erbjudit, där informationen ägs av företaget och inte kan användas av andra aktörer.

Det är individen själv som registrerar ett konto hos ORCID och som själv väljer hur mycket information som ska vara publik. Det finns även möjlighet för forskaren att utse en organsation som ”trusted organization”. Det kan till exempel vara det lärosäte som man är verksam vid, och som då får behörighet att redigera den information som finns kopplat till forskarens konto. Tanken är att kontot hos ORCID ska kunna följa individen genom forskarkarriären, även när man byter lärosäte.

Hur kommer då ett ORCID att se ut? ORCID är ett sextonsiffrigt nummer där det sista värdet är en kontrollsiffra. Men i övrigt innehåller numret som sådant ingen information. ORCID skrivs som en http-länk, exempelvis: http://orcid.org/0137-1963-7688-2319

Vilka vinster finns det med ett internationellt forskar-id? I ett första steg har ORCID förutsättningarna att underlätta kommunikationen mellan författaren och förlaget, och inom något år kommer förmodligen alla större förlag att ha stöd för ORCID. På liknande sätt kan kommunikationen mellan forskare och finansiärer underlättas vid projektansökningar och rapportering. Samtidigt skapas också möjligheter att använda ORCID vid bibliometriska analyser. ORCID kommer redan från början att ha kopplingar till CrossRef, som är den tjänst som hanterar id:n för forskningsartiklar (DOI, Digital Object Identifier).

Ur svensk synvinkel pågår under 2012 ett projekt som är finansierat av Kungliga biblioteket och som leds av Stockholms universitetsbibliotek, och där även biblioteken vid Chalmers, Karolinska institutet och Malmö högskola deltar: ”Författaridentifikatorer och publikationsdatabaser”. I detta projekt undersöker vi förutsättningarna att rekommendera svenska lärosäten att implementera ID:n för författare/forskare.

Om ORCID: http://about.orcid.org/

Om det svenska projektet: http://openaccess.kb.se/2012/08/forfattaridentifikatorer-och-publiceringsdatabaser-%E2%80%93-scenarier-och-utvecklingsmojligheter/

Mer läsning om ORCID:
Haak, L. L., Fenner, M., Paglione, L., Pentz, E., & Ratner, H. (2012). ORCID: a system to uniquely identify researchers. Learned Publishing, 25(4), 259-264. http://dx.doi.org/10.1087/20120404

/ Jonas Gilbert

Publicerat av Linnéa Sjögren

Parallellpublicering i praktiken – rapport från en workshop

I torsdags samlades ett 50-tal bibliotekarier från hela Sverige för att diskutera parallellpublicering och de problem som dyker upp kring detta. En stor fråga som diskuterades handlade om vem som ska göra jobbet, är det vi på biblioteket eller är det forskarna själva som ska göra det? En annan diskussion rörde hur vi når ut till forskarna, hur gör vi för att få med dem på detta med parallellpublicering och Open Access?

Många praktiska problem ventilerades. Hur gör vi med försättsblad, vilka arbetsflöden har vi kring parallellpubliceringen idag, hur kan man förenkla de olika momenten osv.

Dagen inleddes med en uppfriskande lägesrapport från Linköping och David Lawrence. Han betonade bl.a. vikten av att prata med forskarna om Open Access om och om igen. Det räcker inte att göra det en gång!

Under dagen fick vi flera rapporter från olika lärosäten om hur man arbetar med de här frågorna. Några som har kommit långt och redan fått med sig forskarna och andra som har mycket idéer om hur man kan arbeta vidare.

En idé från Uppsala universitet handlar om att i samarbete med kommunikationsavdelningen som skickar ut pressmeddelanden om aktuell forskning, se till att den aktuella artikeln ligger i fulltext i den lokala publikationsdatabasen och länka dit istället för till en tidskrift som journalisterna i många fall kanske inte kommer åt. Då kan man direkt se nyttan av parallellpubliceringen. Ett annat tips för att börja i någon ände, är att kontakta de personer på lärosätet som är projektledare för projekt som fått pengar av finansiärer som ställer krav på Open Access, och erbjuda dem stöd kring detta.

På det hela taget var det en mycket givande och intressant dag som gav inspiration och handfasta idéer att ta med sig tillbaka till det dagliga arbetet med parallellpublicering.

Presentationer från workshopen läggs ut på denna sida inom kort: http://openaccess.kb.se/seminarier/parallellpublicering-i-praktiken/

/Kristina Graner

Publicerat av kristinagraner

eLife

Tidskriften eLife, med de tre tunga aktörerna Welcome Trust, Howard Hughes Medical Institute och Max Planck Society som finansiärer och initiativtagare, räknar med att kunna publicera sina första artiklar kommande vinter. Tidskriften är med andra ord öppen för submission sedan en tid tillbaka. Eller submit your best work now som de uppmanar till på sin webbplats. Ämnesområdena i fokus för tidskriften är livsvetenskap och biomedicin.

Ambitionsnivån är hög och man siktar på att konkurera med prestigefulla tidskifter som Nature och Science. En väsentlig skillnad jämfört med dessa båda tidskrifter är att eLife kommer att publiceras som Open Access, alltså fritt tillgänglig för alla. Vad som ytterligare utmärker den är att man inte tar ut några publiceringsavgifter, åtminstone inte inledningsvis. Hela initiativet andas optimism och framtidstro och det skall bli intressant att följa den fortsatta utvecklingen. Hoppas att även chalmersforskare uppmärksammat uppmaningen: submit your best work now!

Läs mer på eLife’s webbplats

/Lars Kullman

Publicerat av chalmerslib

Parallellpublicering av konferensartiklar

Under 2011/2012 deltog Chalmers bibliotek i ett nationellt projekt finansierade av programmet OpenAccess.se vid Kungliga biblioteket. Syftet med projektet var att undersöka kvalitetsgranskade konferensartiklars tillgänglighet samt konferensers OA- och publiceringspolicies för att på så sätt klarlägga olika aspekter vad det gäller parallellpublicering i svenska publiceringsdatabaser. Utöver Chalmers deltog Blekinge Tekniska Högskola, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet och Luleå tekniska universitet i projektet. Urvalalet artiklar som undersöktes bestod av bibliografiska referenser till granskade konferensartiklar i de deltagande lärosätenas publiceringsdatabaser.

Resultat i urval:

C:a 25 % av de undersökta artiklarna fanns i något slags öppet OA-arkiv; varav hälften av dessa fanns i någon av projektdeltagarnas egna publiceringsdatabaser.
C:a 50 % av konferensartiklarna skulle kunna parallellpubliceras som post-prints.
15 % av de undersökta artiklarna gick inte att belägga. De gick med andra ord inte att få tag i.
C:a 10 % av konferenserna i studien hade en uttrycklig OA-policy, eller gav uttryck för en sådan genom att öppet tillgängliggöra konferensartiklar på sina konferenssajter.

Slutsatser i urval:

Det är av stor vikt att fortsätta arbetet med att utnyttja de lokala publiceringsdatabaserna som publiceringskanal, framförallt för konferensartiklar ”utan hem”, vilka i studien utgjorde 15 %.
Ett stort problem när det gäller parallellpublicering av konferensartiklar är just bristen på information om OA-policies. Konferenspubliceringslandskapet är komplicerat, och att undersöka vad som är tillåtet när det gäller parallellpublicering är många gånger mer tidskrävande än motsvarande arbete för tidskriftsartiklar.

Hela rapporten finns att läsa här

Projektets resultat och slutsatser presenterades även vid konferensen Elpub 2012 i Portugal. Artikeln som låg till grund för denna presentation finna att läsa här

/Lars Kullman

Publicerat av chalmerslib

Chalmers på världskartan

Vilka universitet samarbetar Chalmers med i Shanghai? Eller i Kalifornien? Vilken är Chalmers ”mesta” samarbetspartner? Nu har biblioteket skapat ”Chalmers världskarta” genom att märka ut de universitet, högskolor, institut och företag som Chalmers forskare publicerat tillsammans med under 2011.

Underlaget för kartan är hämtat ur Web of Science och består av de publikationer med Chalmersförfattare som finns registrerade där för 2011 (1039 publikationer innehållande sammanlagt 1000 adresser utöver Chalmers egna).

När vi arbetade med underlaget för kartorna kunde vi, inte helt förvånande, se att den mest frekventa adressen i Chalmers-publikationerna (förutom själva Chalmers-adressen) var ”Gothenburg University, Gothenburg”. Att Göteborgs universitet förekommer flest antal gånger kan vi på världskartan se på den relativt större storleken på cirkeln som märker ut Göteborgs universitet (cirkelns storlek bestäms alltså av antalet gånger adressen förekommer).

Vid en närmare titt på de internationella adresserna i urvalet såg vi att den vanligast förekommande samarbetspartnern på nationsnivå var USA. I Europa märktes en relativt sett större andel tyska, brittiska, franska, holländska, spanska, italienska danska, ryska, belgiska,norska, finska, polska och österrikiska adresser. Utanför Europa såg vi, förutom just amerikanska adresser, en större andel kanadensiska, japanska, kinesiskt och indiska adresser. Som exempel på andra adresser som finns utmärkta på kartan kan också nämnas Santiago, Chile, Buenos Aires, Argentina, Kingston, Jamaica och Johannesburg, Sydafrika.

En världskarta för hela Chalmers samt världskartor för samtliga av Chalmers åtta styrkeområden finns nu i CPL under Publikationsprofiler.

Öppna kartan i Google Maps: http://publications.lib.chalmers.se/gm/cth_2011_full.html
Öppna kartan i Google Earth: http://publications.lib.chalmers.se/gm/cth_2011.kml
Publikationsprofiler i CPL: http://publications.lib.chalmers.se/cpl/rweb/

Kontakta gärna Stina Johansson på funktionen för bibliometri och rankning, om du har frågor eller vill veta mer om kartorna: stina.johansson@chalmers.se

/ Jonas

Publicerat av Linnéa Sjögren

Inga fler inlägg.