Fri tillgång till EU-finansierad forskning genom OpenAIRE

I dagarna lanserade Europeiska kommissionen det treåriga projektet OpenAIRE (Open Access Infrastructure for Research in Europe). Detta ska göra forskning som är finansierad med medel från EU:s sjunde ramprogram för forskning (FP7) och Europeiska forskningsrådet fritt tillgänglig för alla, överallt.

Inom sju områden gäller krav på OA-publicering: Energi, Miljö, Hälsa, Informations- och Kommunikationsteknik, Forskningsinfrastruktur, Samhällsvetenskap och Humaniora samt Vetenskap i samhället.

Artikeln / publikationen skall vara granskad och accepterad för publicering och det är sista författarversionen eller den publicerade versionen som skall göras fritt tillgänglig genom deponering i ett öppet arkiv, omedelbart eller senast efter 6 eller 12 månader. Finns inget institutionellt eller ämnesbaserat öppet arkiv tillgängligt för forskaren kan publikationen deponeras i ”the OpenAIRE Orphan Repository”.

Projektet kommer att tillhandahålla ett nätverk av öppna arkiv, en portal där alla publikationer inom projektet samlas och blir sökbara samt olika verktyg, hjälpmedel och information som skall underlätta för forskare att göra sina publikationer fritt tillgängliga.

Sju projekt som berörs av detta har deltagare knutna till Chalmers, och två av dessa har projektledning från Chalmers.

Mer information på projektets hemsida:
www.openaire.eu

/Kristina

Open Educational Resources

Mycket av det som finns på YouTube är av mindre vikt, men det finns ju också en kvalificerad serie föreläsningar under titeln TED. Här finns mycket att lära. Likaså har iTunes universitetsanpassade föreläsningar och instruktionsvideos. De finns under iTunes Store – iTunes U.

Vad allt detta kan användas till inom högskola och universitet är ett forskningsområde för ITHU:s OER-projekt. Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Högskolan i Jönköping, Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle, Karlstad universitet, Lunds universitet, Högskoleverket, KTH och Umeå universitet samarbetar om att finna vägar till utnyttjande av fritt och instruktivt utbildningsmaterial.

En serie seminarier kommer att hållas för att öka intresset för denna typ av undervisningsmaterial. Utbildningsenheten kommer att vara med på ett seminarium.

Här finns en länk till projektet och en del länkar till fria resurser:

http://libguides.lub.lu.se/oer

/Jan

Vanliga frågor om Chalmers Open Access-policy

Varför har Chalmers antagit en Open Access-policy?
För att säkerställa största möjliga spridning av Chalmers vetenskapliga resultat. Det är också i enlighet med de krav om Open Access som allt fler forskningsfinansiärer ställer, bl.a. Vetenskapsrådet och Formas i Sverige.

Vad omfattas av policyn?
All forskning som Chalmers forskare publicerar, men böcker, bokkapitel och patent är undantagna.

Från när gäller policyn?
Policyn trädde ikraft den 1:e januari 2010 och gäller de publikationer för vilka tecknande av publiceringsavtal/copyright-överlåtande skett efter införandedatum.

Tillåten fördröjning?
Publikationer måste göras fritt tillgängliga senast 6 månader efter publicering (12 månader i undantagsfall).

Parallellpublicering i CPL
Chalmers Open Access-policy är i huvudsak inriktad på så kallad parallellpublicering, vilket innebär att en kopia av vetenskapliga artiklar skall publiceras i fulltext i Chalmers publikationsdatabas – CPL. En majoritet av de förlag som finns registrerade i databasen SHERPA /RoMEO tillåter detta in någon form. Oftast är det författarens sista, godkända och rättade manuskript som får läggas ut. Men ett antal förlag, bland andra IEEE tillåter att man använder förlagets PDF-version av artikeln.

Jag har deponerat min artikel i ett annat öppet arkiv – räcker det?
Nej, kravet på deponering i CPL föreligger oavsett om arbetet finns deponerat i ett annat öppet arkiv. Detta eftersom Chalmers inte kan garantera tillgängligheten i andra öppna arkiv.

Jag har publicerat min artikel i en OA-tidskrift – räcker det?
Nej, kravet på deponering i CPL föreligger oavsett om arbetet finns i en OA-tidskrift.

Vad vinner jag som författare på detta?
Ökad synlighet och förhoppningsvis ökad citering och genomslagskraft.

Behöver jag tillåtelse från medförfattare?
Förlagens copyrightavtal inkluderar normalt samtliga författare till en artikel. Om avtalet tillåter författare att deponera en kopia av artikeln i ett öppet arkiv så kan du göra det även om det finns fler författare.

Kan jag få dispens?
Dispens kan ges undantagsvis. Det måste i så fall finnas prestigemässiga skäl att publicera ett specifikt vetenskapligt arbete i en tidskrift som inte medger parallellpublicering. Dispensbegäran skall vara skriftlig och ställas till prorektor

Postprint eller preprint?
När man talar om Open Access genom parallellpublicering menar man i första hand artiklar som har genomgått peer review och publicerats i en vetenskaplig tidskrift, s.k. postprints. Ett postprint definieras som en artikel som antagits för publicering och genomgått sakkunnigbedömning, samt att eventuella ändringar föranledda av granskningen är införda i artikeln. Ett preprint å andra sidan är en artikel som ännu inte antagits eller genomgått sakkunnigbedömning.  Om ett förlag endast godkänner att preprints parallellpubliceras så är detta godtagbart enligt Chalmers policy  även om ett postprint är att föredra.

Författarversion eller förlagsversion?
Utöver distinktionen mellan postprint och preprint så är det viktigt att även skilja på två varianter av postprints, nämligen förlagets publicerade pdf-fil och författarens slutliga godkända manuskript. Förlagets pdf är helt enkelt den pdf som publicerats i tidskriften. Författarens sista version är i idealfallet innehållsligt identisk, men oformaterad och innehåller inte tidskriftens paginering eller logga. De flesta större förlag tillåter idag endast parallellpublicering av just författarversionen och inte förlagets pdf.

När en publicerad artikel deponeras i ett öppet arkiv, är det viktigt att bibliografiska uppgifter fylls i korrekt och att man även länkar till den officiella publicerade versionen av artikeln (det är något som nästan alla förlag kräver). När fulltexten dessutom är en författarversion är det högst rekommendabelt att lägga till ett standardiserat försättsblad som på ett tydligt sätt anger referensen och att versionen är sakkunnigbedömd (vilket nästan alla förlag också kräver). Försättsbladet läggs in som första sidan i pdf-filen.

Försättsblad
Exempel på hur man kan formulera ett sådant försättsblad för en vetenskaplig artikel:

This is an author produced version of a paper published in Journal of example science.
This paper has been peer-reviewed but does not include the final publisher proof-corrections or journal pagination.
Citation for the published paper:
Andersson, A., “Example of a paper”,
Journal of example science, 2007, volume 5, issue 5, pp. 5-10.
URL to article at publisher’s site: http://dx.doi.org/13234567889
Access to the published version may require journal subscription.
Published with permission from: Förlagsnamn

/Lars

Goda OA-nyheter för kemisterna på Chalmers

I oktober 2010 lanserade American Chemical Society ett nytt publiceringsavtal för sina tidskrifter, där bland annat deras tidigare icke-tillåtande linje angående parallellpublicering blivit mer tillåtande. Det är framförallt när antingen forskningsfinansiär eller arbetsgivare ställer krav på Open Access, som rättigheterna utökats för författaren.

För Chalmers del, som i och med sin Open Access-policy kräver parallellpublicering, är detta goda nyheter då forskarna nu tillåts lägga in sina artiklar från ACS  i CPL. Av den totala andelen av Chalmers artiklar indexerade i Web of Science så utgör artiklar publicerade av ACS c:a 6%. Studerar man institutionen för Kemi- och bioteknik så stiger denna siffra till närmare 20%.

I och med det nya avtalet från ACS är det alltså OK för Chalmersforskare att parallellpublicera det accepterade manuskriptet till artikeln 12 månader efter publicering. Det krävs även ett försättsblad som informerar om vad det är för version och en referens till den publicerade artikeln.

Eftersom Chalmers policy tillåter en fördröjning, eller embargoperiod på upp till 12 månader, så utgör alltså inte heller detta embargokrav från ACS något hinder för parallellpublicering i CPL.

Mer information om det nya publiceringsavtalet från ACS hittar man på:

ACS Journal Publishing Agreement User’s Guide

/Lars Kullman

Inga fler inlägg.