Inlägg taggade:digitalisering

Konstbibliotekarier från världens alla hörn möttes i Florens

Mellan 27-29 oktober 2016 hölls den 7:e internationella konferensen för konstbibliotekarier organiserad av Art Discovery Group Catalogue (tidigare Art Libraries society) på den väl valda platsen Florens, renässansens vagga och upphov till månget Stendahl-syndrom.

Sala Magliabechiana - Biblioteca degli Uffizi

KONSTBIBLIOTEKARIERS MECKA.  Biblioteca degli Uffizi, Florens

Art Discovery Group Catalogue (ADGC) är ett projekt som lanserades 2014 med avsikt att erbjuda en konstfokuserad sökmiljö inom WorldCat. Material från de viktigaste konstbiblioteken och kulturinstitutionerna runtom i världen har genom denna samlade ansträngning gjorts sökbara i ett gränssnitt. Även material som tidigare inte fanns med i OCLC har genom projektet tillgängliggjorts, till stor nytta både för forskare och bibliotekarier. Viktigt i sammanhanget för oss, som tillhör en teknisk högskola och inte en konstinstitution, är att även flera av de ledande arkitekturskolorna i världen deltar i projektet. Idén med att skapa en disciplinorienterad online-katalog för de ledande konstbiblioteken runtom i världen var aktuell redan då man 2010 diskuterade möjligheten att sammanställa en modern konstbibliografi, i samband med vilket den internationella arbetsgruppen Future of ArtBibliography  (FAB) skapades.

Konferensen erbjöd intensiva dagar med ett späckat program. Ett intressant föredrag hölls av Frank van Klaveren Senior Implementation Consultant på OCLC, som berättade om arbetet med att förbättra användarupplevelsen inom och designen av ADGC. Inom projektet arbetar man just nu även med att försöka införliva mer icke-traditionellt material i katalogen, såsom arkivmaterial, bilder och material ”born-digital”. Men konferensens tema begränsade sig inte till frågor gällande den gemensamma katalogen, utan erbjöd en stor spännvidd med föreläsningar som sträckte sig från visualisering av bibliografisk data till digitalisering och bevarande av kulturarv. Högt aktuella frågor nästan oavsett vilken typ av biblioteksverksamhet man tillhör. Programmet innehöll även rapportering från tidigare och kommande event inom de internationella konstbibliotekorganisationerna IFLA Art Libraries Section och ARLIS/Norden, samt besök på Kunsthistorisches Institut in Florenz, Salvatore Ferragamo Museum och hos den internationella bokdistributören Casalini Libri. Sammantaget var konferensen ett  ypperligt tillfälle att träffa kollegor från olika delar av världen, från olika typer av bibliotek och kultur/utbildningsinstitutioner, och utbyta tankar och erfarenheter.

Detta bildspel kräver JavaScript.

/Sara Nässén, Arkitekturbiblioteket

Publicerat av saranassen

Digitaliserade program Chalmerscortégen 1921 – 2011

Det är Cortègetider! I skrivande stund håller årets Cortège på att ta form och årets bygglåt höjer stämningen på campus. Cortègen har varit ett säkert vårtecken i Göteborg sedan 1909 och det är många chalmerister som dragits in i det kreativa kaos som omger den under årens lopp. På Chalmers bibliotek finns en specialsamling, Chalmeriana, med fokus på Chalmers historia, miljö och kulturliv. Med stöd från Chalmers jubileumsfond har biblioteket påbörjat arbetet med att göra delar av samlingarna tillgängliga elektroniskt och vi har börjat med Cortègen.

Det tidigaste Cortègeprogrammet i våra samlingar är från 1921 och sträcker sig framåt i obruten svit till 2011. Cortégen ställdes in i sista stund 1940 på grund av krigssituationen,men då hade man redan hunnit trycka omslaget till programmet. Programmet för 1940 är egentligen för 1941. Cortégen var inställd även 1912, men då berodde det på att chalmeristerna var för upptagna med tentamina. Sedan lades inga tentor i april.

Cortègeprogrammen har gjorts tillgängliga i flash-format och html5-format för de som använder mobila enheter.

Ett stort tack till Chalmers Cortège Committé för alla år av Cortège och lycka till med årets äventyr!

Digitala Chalmeriana och alla Cortègeprogram hittar ni här!

screen-capture-25

Bygglåtar från 1950

Chalmerscortégens bygglåtar
/Daniel

Publicerat av dcforsman

Chalmerscortégens bygglåtar + Spotify play button

Om en vecka börjar studenterna på Chalmers bygga på årets cortége. Varje timma och varje dag i några veckor lyssnar byggarna på en enda låt. Om och om igen.

Undrar vilken som är den bästa bygglåten…

Förra året gjorde vi en spellista på Spotify, och idag gjorde vi en play button till webbplatsen, bloggen och (snart) Facebook.

De låtar som inte fanns på Spotify finns i den här listan på Slideshare, år för år från 1950.
/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Digitala Chalmeriana – test av bokscanner

Under året har Chalmers bibliotek startat upp ett projekt för att digitalisera valda delar av Chalmerianasamlingen. Chalmeriana är en specialsamling i biblioteket med anknytning till Chalmers publicering men även till lärosätets historia och kultur i vidare mening.

Digitaliseringen av Chalmeriana är ett sätt för biblioteket att bygga upp kompetens kring digitialiseringsfrågor men är även viktig för att tillgängliggöra unikt material som finns i våra samlingar.

Till en början har vi valt att fokusera på Cortégen då de utgör en väl definierad svit med material i samlingen men vi räknar med att kunna gå vidare med andra typer av material som finns i samlingen som foton, sångböcker, reseskildringar m.m.

Biblioteket har nu fått möjlighet att prova en ny typ av scanner, avsedd att placeras i publika miljöer där man kan scanna och spara direkt till ett USB-minne eller skicka vidare filen med e-post. Scannern heter Zeta och kommer från företaget Zeutschel. Maskinen, som vi fått låna via Zeutschels svenska återförsäljare Comprima, är en beta-version och man räknar med att den kan lanseras i december.

När vi testat Zetan så har vi utgått från Chalmeriana-samlingen och testat scanna lite från Cortégen 1981.

Men för att få bredd på testet så har vi även kört några bilder från en årsbok som donerats till biblioteket från Kerstin, Birger och Anders Hagland i Falun. De är barn till Eskil Hagland som gick på Chalmers 1927 i V3.

Vad testet av Zeta för med sig återstår att se och är egentligen oberoende av projektet att digitalisera delar av Chalmeriana. Det arbetet fortskrider oavsett om vi införskaffar en Zeta eller ej och nästa steg där är att bestämma oss för en lagrings och visningsplattform där ambitionen är att alumner och andra intresserade skall kunna bidra med information om de digitaliserade objekten.

Vi lär återkomma i ämnet.

/Daniel

Publicerat av dcforsman

Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

  • Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
  • Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
  • Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
  • Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
  • Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

  • Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
  • Vidga den metodologiska repertoaren
  • Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
  • Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
  • Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

  • Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
  • Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
  • Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
  • Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
  • Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
  • Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
  • Kompetens inom bibliometri
  • Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

  • Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
  • Kompetens inom källkritik
  • Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
  • Pedagogisk kompetens
  • Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
  • Kompetens inom marknadsföring och management
  • Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
  • Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

  • Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
  • ‘Kunskap om utrustning och program
  • Kunskap i källkritik
  • Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
  • Kunskap om olika aspekter av bemötande
  • Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
  • Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
  • Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

  • Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
  • Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
  • Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
  • Kompetens i att skriva olika typer av texter
  • Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
  • Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

  • Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
  • Ledarskap
  • Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
  • Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
  • Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

 

Publicerat av Linnéa Sjögren

Inga fler inlägg.