Mitt första år på Chalmers bibliotek

För snart nio månader sedan flyttade jag från Stadsbiblioteket Göteborg till Chalmers bibliotek. Även om mycket är likadant på folkbibliotek och universitetsbibliotek så har det varit en ganska stor omställning. En intressant, lärorik och rolig omställning.

Det här är mina höjdpunkter so far.

Attityd

Jag gillar företagsklimatet här. Ledningen har en tillåtande attityd och uppmuntrar att man prövar sig fram. Det är okej att göra misstag, vilket egentligen är nödvändigt om man ska pröva saker, och något som jag gillar starkt. All personal har fått smartphones och bärbara datorer eftersom ledningen anser att det höjer IT-kompetensen och uppmuntrar till experimenterande. Saken blir inte sämre av att jag får jobba med ett gäng som är otroligt duktiga!

Nytt intranät

Ganska omgående började vi jobba med förberedelserna för att bygga ett nytt intranät i SharePoint2010. En ny webbgrupp bildades som utökas vid behov med andra kompetenser. Till en början handlade det om att ta reda på hur det gamla intranätet användes och vad personalen ville ha i det nya. Önskemål och behov från intervjuer sorterades och grupperades för att sedan formuleras om som ”user stories” enligt SCRUM-metoden.

Läs tidigare inlägg om intranätsbygget och SCRUM här. Henrik Karlsson och jag hade en presentation för SFIS i maj 2011 om SharePoint och SCRUM. Här är powerpointen.

Det har varit en lång väg och det är en bit kvar innan målgång, men vi planerar att släppa en testversion under sommaren för några testpilotgrupper. Webbgruppen och IT-utvecklarna har jobbat agilt tillsammans enligt SCRUM sedan januari.

Några saker som jag tror blir bra på nya intranätet:

Alla dokument som rör arbetet i informationsdisken läggs i en wiki. Informationen blir sökbar och snabbt tillgängligt. Och alla kan redigera.
Alla dokument samlas på ett ställe. Idag används flera olika areor.
Personalen får en digital arbetsplats där man även kan ha en dialog.
Bibliotekets kanaler i sociala medier flödas in på startsidan och på informationsdisksidan. Det gör att personalen kan ha bra koll på vad vi har skriver just nu på Twitter, Facebook, bloggen etc.
SharePoint har en bra dokumenthantering och funktionalistet som påminner lite om Google Docs. Bl a finns versionshantering, vilket gör att man kan se hur ett dokument har ändrats.

Sociala medier

Bibliotekets stämpel i Gowalla. Du får den när du checkar in här.

Sedan vintern 2010/11 jobbar biblioteket i några kanaler:

Facebook – vi skriver om saker som händer på biblioteket och tipsar om intressanta artiklar och filmklipp om naturvetenskapliga ämnen.
Twitter – vi använder hashtagen #eres för att informera om driftinformation för e-tidskrifter, databaser och e-böcker. #eres flödas in i en sökwidget på några relevanta webbsidor. Alla blogginlägg puffas också ut på Twitter. Samt lite annat blandat.
YouTube – en blandning av högt och lågt: från filmad uppackning av personalens iPads till mobilkamerafilm som instruerar studenter i kopiering på biblioteket. Vi har en skrytfilm också. Det är förresten fler som har tittat på kopieringsfilmen än på skrytfilmen. Till hösten har vi förhoppningsvis fler filmer.
Flickr – bilder från konferenser, studieresor, biblioteket och campus.
Gowalla, Facebook Places, Google Places – vi jobbar med geotagging och har claimat (registrerat) platsen Chalmers bibliotek samt lagt in informationstext och länkar i dessa tjänster. Nyligen köpte vi en Gowalla-stämpel. När någon checkar in med mobilen på biblioteket får de vår fina stämpel i sitt ”pass” och kan läsa vad som finns här. Vi följer vilka kommentarer och bilder besökarna lämnar efter sig och kommer att jobba mer med texter som visas för de som checkar in.
Spotify – mest populär är listan med Chalmerscortégens bygglåtar genom tiderna. Lite stolta är vi annars över Postpunklistan för den kräsna studenten.

Experimenterandet i sociala medier har lett till att Chalmers informationsavdelning har blivit intresserade av vad vi gör, och vi har nu ett samarbetsprojekt där biblioteket testar saker som de kan dra lärdom av. Riktigt bra för oss!

Inför kanalstarten i höstas skrev vi ihop policy och riktlinjer för vad vi skulle göra, varför och hur. Följande dokument kommer att revideras till hösten då vi varit igång i ca ett år. Det är en hel del som behöver ses över och justeras, men så här såg de ut vid starten:

Chalmers bibliotek i sociala medier

Policy och mål för sociala medier

Praktisk juridisk handledning sociala medier

Mätning av sociala medier

Vi försöker hålla mätningen relativt enkel. Så här går det för oss än så länge:

Statistik sociala medier Chalmers

Liten kurs

http://litenkurs.wordpress.com

Under vintern 10-11 har jag och Martina Ramstedt kört en Liten kurs i sociala medier för all personal på biblioteket. Den var frivillig men ledningen uppmuntrade rejält till deltagande. Jag tycker att den har varit lyckad, och det tyckte även deltagarna i utvärderingen efteråt. Bäst var att den var opretentiös och helt anpassad till vad de som kom på öppna workshops ville lära sig. Vi använde mobilen (HTC) mycket, vilket uppskattades mycket. Vi försökte verkligen hitta ett lekfullt anslag i undervisningen. Det blir roligare så och jag tror man lär sig bättre.

App

Chalmers har ännu ingen app men det kanske kommer en snart. Tills dess har vi gjort en enkel mobil app, som egentligen är en webbsida som laddas upp, i Widgetbox. Vi betalar $25 i månaden för tjänsten som i korthet innebär att man lägger in rss-flöden, länkar till sociala medie-kanaler, egen kod, m.m. Appen kan användas på iPhone, iPad och Android och har fungerat hyfsat bra.

Bibliotekets app innehåller:

Sökfunktioner: bibliotekskatalogen, supersöktjänsten Summon, Libris
Nya publikationer från CPL, Chalmers Publication Library (avhandlingar, artiklar, rapporter)
Biblioteket på Facebook, Twitter, vår blogg
Bibliotekets favoriter på YouTube
Karta
Podcast från Nature och Vetenskapsradion
Nya böcker
Nya titlar på DOAJ
Forskarbloggar från Chalmers
Chalmers Alumniblogg

De första månaderna hade den 200-300 besök i veckan, men sen slutet av mars har det inte varit mer än runt 50. Vi marknadsför den på webbplatsen och med en affisch med QR-kod. Till höstterminsstarten kommer campusområdet att tapetseras med affischen.

Webbplats

Det blev väl rätt många saker det här? Vad ska vi göra efter sommaren då? Jo då är det dags att skapa en helt ny webbplats för biblioteket. Och så ska vi göra ett nytt gränssnitt för hur våra elektroniska resurser söks och presenteras på webbplatsen. Under senvåren har webbgruppen gjort ett förberedande arbete för e-resurserna. ”Det finns alltid nåt att göra” 😉

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Rapport från bibliotekskonferensen ELAG2011

Den 24-27 maj hade jag nöjet att delta i European Library Automation Groups årliga konferens som hölls på National Technical Library i Prag. En riktigt läcker, stor och modern byggnad. Gillade särskilt det fyndiga ”klottret” på balkonger och trappor.

Temat för konferensen var ”It’s the context, stupid!” och de mest förekommande begreppen var Linked data, Open Data och ”The Cloud”. Deltagarna var främst system- och metadatabibliotekarier samt IT och webbpersoner. Ett bra inslag var workshoparna. Fyra av konferensens sessioner ägnades åt djupdykning inom ett av tio möjliga ämnen där deltagarna aktivt skulle delta.

Förutom möten med människor som arbetar med samma eller relaterade frågor tog jag framför allt med mig tankar om:
•    Vikten av att verkligen förstå de avtal vi ingår i. Inte minst med tanke på den nya struktur som ”nästa generations” molnbaserade bibliotekssystem innebär.
•    Möjligheterna som länkad data öppnar med kopplingar mellan data och läckra visuella navigeringar. Lust att använda RDF och RDFa på den data vi hanterar.
•    Att vi, när vi designar vårt digitala bibliotek, lyfter blicken från våra samlingar och fokuserar på vad våra användare behöver och kan tänkas uppskatta. Glöm inte användarstudierna.
•    Att anpassa den fysiska biblioteksmiljö till en teknikintensiv interaktiv och trivsam miljö för kreativa studenter.

Keynote “Blended libraries”
Harald Reiterer (professor på Computer and Information Science Department vid University of Konstanz) http://hci.uni-konstanz.de/

Reiters forskargrupp undersöker användargränssnitt och interaktion mellan människa och dator i biblioteksmiljö. Vi fick en fullt möjligt blick in i en (nära?) förestående framtid med avancerad intuitiv teknik helt integrerad i den fysiska biblioteksmiljön. Ett ”blended library” som utgår från studenternas behov att studera och interagera med varandra och det material som biblioteket och omvärlden tillhandahåller.

Forskargruppen jobbar med att studera hur kooperativ sökning fungerar och uppfattas. Tekniken går ut på studenter tillsammans på ett gemensamt stort touchdatorbord använder facettsökning visuellt för att nå fram till en gemensam slutsats. Trots att tekniken var helt ny för testpersonerna låg fokus på innehållet och den booelska logiken bakom upplevdes som begriplig.

Länkad data

Flera av sessionerna handlade om mer eller mindre långt gångna projekt med länkad data. Kort handlar länkad data om att använda URIer för som identifikatorer och beskriva data och dess relationer med specifika vokabulärer och standarder. Allt för att datat ska bli maskinläsbart och kunna användas av andra applikationer. Och för att kunna användas ska det givetvis även vara fritt tillgängligt.

Flera beskrev hanteringen av vokabulärer som en av svårigheterna med att få till stånd otvetydiga länkar, t. ex Jane and Adrian Stevenson som jobbat med att få ihop biblioteksdata med arkivdata i LOCAH-projektet http://blogs.ukoln.ac.uk/locah/ och universitetsbiblioteket i Amsterdam som jobbar med att integrera information från teaterinstitutets databas med bibliotekets katalog.

Metadatats kvalitet är a och o för att få länkad data att fungera. Ordning, reda, konsekvens och tydlighet! Auktoritetsposternas lov sjöngs och behovet av smart matchning för att överbygga problem som grundar sig i olika sätt att skriva t. ex en titel framhölls.

Något som kan vara intressant att titta närmare på är NTNUs digitaliseringsprojekt där de vill presentera det inskannade materialet visuellt. De kunde inte nog poängtera vikten av en snabb, dedicerad server och att använda RDF och SPARQL. (Projektet ligger inte ute publikt ännu.)

The battle of the clouds

Dag två handlade mycket om nästa generations bibliotekssystem som ska finnas ”i molnet”. Paul Harvey från OCLC presenterade ”Web scale library management services (WMS)”. Ett kooperativt system för alla slags material som omfattar alla tänkbara bibliotekssystemsmoduler, om jag förstod det rätt. Det ska bygga på existerande OCLC-data och mjukvara, vara stensäkert hostat, feltolerant, snabbt, flexibelt, integrerbart och massivt skalbart.

Carl Grant från Ex Libris pratade om de fördelar som ett verkligt integrerat bibliotekssystem i molnet innebär. För biblioteken är det viktigt att kunna skräddarsy systemet och göra det tydligt för användare vad det egna bibliotekets unika värde är. Man behöver kunna konfigurera systemet, kontrollera och justera relevansrankingen. Han nämnde också att samarbete mellan leverantörer behövs, för att kunder smidigt ska kunna byta flytta mellan systemen.

Sedan kom representanten för bibliotekens verklighet, Anders Söderbäck från Stockholms UB, som höll en uppskattad presentation om vikten att vara medveten om vem som äger datat i ”molnet”. Licensfrågor är betydligt svårare än teknik! Han menade också att ett verkligt integrerat bibliotekssystem är en fjärran vision. I realiteten kommer vi även i framöver vara beroende av flera olika system som behöver kunna kommunicera med varandra.

Anders visade på två framtidsscenarier; en gyllene biblioteksvärld med öppen data, flexibel infrastruktur, tillgänglig kunskap och decentraliserad bibliografisk kontroll alternativt en dyster vision där vi är inlåsta i restriktiva avtal och marknaden monopoliserad av ett fåtal organisationer som kontrollerar informationsresurserna. Mest realistiskt är antagligen något mellanting.

Förmiddagen avslutades med en paneldiskussion om den molnbaserade biblioteksinfrastrukturen. Frågan om biblioteken verkligen vill dela sin data i alla lägen lyftes. Kommer alla bibliotek våga lita på säkerheten för att hantera låntagardata i de molnbaserade systemen? Vad vill vi dela? Förvärvsposter? Hur villiga är systemleverantörerna att göra det bibliografiska datat öppet, om biblioteken mot förmodan lyckas ingå avtal med förlagen? En annan viktig fråga är att definiera protokollen och standarder mer specifikt så att interoperabilitet mellan system från olika leverantörer fungerar smidigare än de gör idag.

I ett senare lightning talk poängterade Uwe Dierolf vid Karlsruhe Institute of Technology vikten av att att kunna pimpa sin katalog och personalisera den utifrån egna behov. Här behöver man ha järnkoll på vad man kan och får göra i sitt hostade system. Man behöver tänk efter och kräva sin rätt att kunna modifiera molnlösningen mycket och detta INNAN man skriver på kontraktet. Inte minst med tanke på framtida eventuella utvidgningar och integrering med andra system. Snabbhet och flexibilitet bör vara nyckelord, liksom att inte bara läsa utan verkligen förstå sitt serviceavtal och de kostnader det innebär. Att ha en strategi för att kunna lämna systemet är också viktigt.

Smått, stort och gott

• VIAF (Virtual International Authority File) är välkänd för katalogisatörer. Det arbetas med att förbättra sökgränssnittet (som redan nu är riktigt trevligt) integrera mer länkad data, fler namntyper och att även andra organisationer än bibliotek ska kunna bidra http://viaf.org/

• LCHS (Library of Congress Subject Headings) blir också alltmer visuell och rolig att söka i. http://id.loc.gov/search/

• Det helt digitala biblioteket vid Open University of Catalonia arbetar på att omdesigna sin webb. Utgångspunkten är att integrera det med studenternas dagliga miljö. Många intressanta tankar i presentationen. Följ utvecklingen på http://labs.biblioteca.uoc.edu/blog

• marcXImiL är ett verktyg för att jämföra liknande poster inom en samling eller mellan samlingar. http://marcXImiL.sourceforge.net

• Tiqr, ett sätt att autenticiera mobilapplikationer med QR-koder https://tiqr.org/

• ”Marc is dead” påstods det i en av arbetsgrupperna. LC tittar på vad som är värt att bevara i Marcformatet och på hur en övergång till ett nytt format ska kunna ske. http://www.loc.gov/marc/transition/

• RDA testas som bäst. En rapport om resultaten ska presenteras inom ett par veckor och kommer läggas på http://www.loc.gov/bibliographic-future/rda/

• Karen Coombs på OCLC experimenterar med flera olika sätt att visualisera biblioteksdata. Integrering med Google Maps; värmekartor för att visa frekvens; författartidslinje; ämnestidslinje (frekvens för ämnesord, när började t. ec begreppet Global warming förekomma); ämnestaggmoln; organisationsstruktur; klassning, materialtyp och bestånd (visualisering av vilken typ av material ett biblioteket har inom ett ämnesområde); volkabulärer som hierarkiska träd m.m. Mycket inspiration att hämta på http://www.oclc.org/developer/

• Forskarprofiler http://bibapp.org/

Att göra sin webbsida till länkad data

Dagen innan den egentliga konferensen kunde man delta i en förkonferens. Jag ville få en bättre förståelse av vad länkad data egentligen är och mitt val föll därför på ”Your Website is your API – How to integrate your Library into the Web of Data using RDFa”. Under dagen fick vi lära oss hur man kan berika befintliga webbsidor med maskinläsbar kod. RDFa står för ”Resource Description Framework in attributes” och själva idén är att bädda in attributen direkt i XML-taggarna. Förutom att det är ganska enkelt och gör innehållet till maskinläsbar länkad data är det bra även ur sökoptimeringssynpunkt.

Bland annat Google använder webbsidors RDFa för att hämta info direkt till träfflistan och presentera recensioner m.m. i ”rich snippets”. http://www.google.com/support/webmasters/bin/topic.py?topic=21997

Jag testade att hämta källkod från vår egen webbsida med kontaktinformation och göra informationen i den till länkad data. Kollade sedan sidan i RDF distiller http://www.w3.org/2007/08/pyRdfa/ Det var lite knepigt, dels för att jag är nybörjare, dels för att koden var gjord i Roxens editor och innehåller en del andra taggar att förhålla sig till. Men det funkade!

Just kontaktuppgifter, öppettider och liknande kan vara extra tacksamt att göra maskinläsbart. Inte minst för att slippa underhålla lätt föränderliga uppgifter på andra ställen än den egna webbplatsen. Enklast vore givetvis om RDFa var integrerat i CMSen men än så länge behöver man gå in direkt i källkoden för att lägga till attributen (förutom i Drupal 7 ?).

För att få en permanent URI kan man registrera sig i MARC Organization Codes Database och få en ISIL (International Standard Identifier for Libraries and Related Organizations) http://www.loc.gov/marc/organizations/orgshome.html

En välarrangerad och mycket intressant konferens som gav överblick, kunskap och mersmak. Presentationerna ska läggas på http://elag2011.techlib.cz/en/798-presentations/

Marie Widigson

Publicerat av chalmerslib

Publiceringstjänsten arXiv.org

Publiceringstjänsten arXiv.org har på många sätt gått i täten för att utveckla den vetenskapliga kommunikationen på internet. Fysikern Paul Ginsparg startade tjänsten redan 1991 och den är idag en viktig kommunikationsresurs för flera vetenskapsområden; framför allt inom fysik, astronomi och astrofysik samt matematik. Artiklarna publiceras som s k preprints (eller e-prints) och blir direkt tillgängliga för läsarna. Många preprint blir i ett senare skede granskade och antagna som tidskriftsartiklar. Årligen publiceras fler än 60 000 artiklar i arXiv och användarna gör över 30 miljoner nedladdningar.

Sedan tio år tillbaka har Cornell University Library tagit över ansvaret för att driva arXiv. För att säkra den långsiktiga driften och för att kunna vidareutveckla tjänsten har Cornell University Library tagit fram en supportmodell riktad till de lärosäten som är de främsta användarna av arXiv (dvs där användarna gör flest nedladdningar från databasen). Under fjolåret fick man på detta sätt in över 320 000 USD, från 10 olika länder och från över 100 olika organisationer. Enligt den statistik över nedladdningar från arXiv som Cornell presenterat gör Chalmers forskare och studenter över 27 000 nedladdningar årligen. Från och med 2011 stöttar Chalmers bibliotek arXiv genom ett aktivt medlemskap enligt den supportmodell som Cornell University Library lanserat.

Om du som Chalmers-forskare har synpunkter på arXiv – antingen som författare eller som läsare – tar biblioteket gärna emot dessa.

Läs mer om supporten av arXiv.org

http://arxiv.org/help/support/faq

Sök i arXiv.org

http://arxiv.org/find

/ Jonas Gilbert

Publicerat av chalmerslib

Rapport från UKSG 2011

Årets UKSG-konferens hölls i Harrogate, North Yorkshire, 4-6 April. Från Chalmers bibliotek deltog Rose-Marie Boström och Lars-Håkan Herbertsson.

UKSG beskriver sin verksamhet så här:

“UKSG exists to connect the information community and encourage the exchange of ideas on scholarly communication. It is the only organisation spanning the wide range of interests and activities across the scholarly information community of librarians, publishers, intermediaries and technology vendors. “

Innehållet på konferensen brukar vara en allmän avstämning av aktuella frågor relaterade till vetenskaplig kommunikation, och även frågor inom akademiska biblioteksvärlden i största allmänhet. Det kan gälla områden som sociala medier, open access, nya former för publicering, parallellpublicering, omvärldsförändringar och hur det inverkar på biblioteken. Man kan inte säga att innehållet ligger i framkant, att man presenterar det allra nyaste. Värdet ligger istället i att man får en uppdatering på vad som är på gång.

UKSG fungerar som en mötesplats mellan bibliotek, förlag och vendors. Inslaget av deltagande svenskar brukar vara stort.

Föredragen var indelade i 6 sessioner med breda teman.
1. Future Communicatons
2. New approaches to research
3. Retinking ‘content’
4. Strategic directions in a constrained world
5. Improving access
6. Anticipating and managing change

Se sammanfattningar samt slides från plenary sessions.

Det var också ett stort antal mindre sessioner (breakout sessions) med specifika teman. Vi täckte upp:
The journal Usage Factor (ett alternativ till Impact Factor)
Driving usage-what are publishers and librarians doing to promote usage
Refurbishing the digital library – how far can users define our e-strategy?
DataCite (om att citera data, inte bara text)
Open access repositories (lessons learned from Univ Glasgow)
Turn off that phone! Mobile technologies in the library
The price of online investment (för förlag)
Unified Resource Management (om nästa generations ERM system från Exlibris: ALMA)

Se slides från breakout sessions.

Utöver föredragen som för det mesta var allmänt intressanta hade vi möjlighet att mingla med förlag, agenter och vendors. Vi träffade EBSCO, LM, IOP, AGU, Emerald, BioMedCentral, Proquest, ExLibris, Science, Future Science, SAGE, Cambridge Univ Press, SPIE…

Ett litet axplock av föredragen (samtliga från sessionen New approaches to research):

Cameron Neylon (Science and Technology Facilities Council), som är biofysiker, gjorde en intressant betraktelse över utvecklingen de sista 15-20 åren. När han började som doktorand år 1994 rekommenderade hans handledare honom att tillbringa en halv dag i veckan i biblioteket för att läsa (”scanna”) tidskrifter och innehållsförteckningar. Fem år senare när avhandlingen var färdig hade Google kommit. Detta gjorde honom till del av den sista generationen som minns biblioteket som en plats dit man går för att ”accessa” information. Den sista generationen som tänker på tidskrifter som pappers-objekt. Idag: ” The idea of physically searching a paper index is almost a joke”.
Neylons budskap var att vi behöver öppna system för utbyte av forskning. Bort med gatekeeper- filter. Öppna system! Användaren kan filtrera själv. Misslyckade experiment har också sin publik och sitt värde (för vetenskapens skull), men i nuvarande publiceringsmodell publiceras det inte.

“We need to connect people with people so they can build discovery systems. Enable, don’t block. Build platforms not destinations, sell (provide) services not content. The content game is dead. Forget about filtering and control and enable discovery.”

“The gatekeeper was needed in a broadcast world – expensive printing and distribution needed centralising. Decisions needed to be made about what to publish and what to collect. The current flood of information is the ”central research opportunity of our age”

Neylon avslutade med ett provokativt påstående att det inte finns några bevis för att referee-systemet åstadkommer något bra för vetenskapen.
Man kan fundera över vilken roll bibliotekarierna och förlagen har i hans modell. Om ”content” försvinner och allt blir ett ”flöde” där användaren själv sätter filtrerna. Knappas någon roll alls?

Läs mer om Cameron Neylons föredrag här

Philip E Bourne (Univ California, San Diego) var inne på liknande tankegångar om tillgängliggörande av ”vägen till forskningsresultat” snarare än att publicera slutresultat (papers), men i motsats till Neylon betraktade han inte förlag som något onödigt:

“as a scientist I want an interaction with a publisher that does not begin when the scientific process ends but begins at the beginning of the scientific process itself”

Enligt Bourne kan man dela in forskningen (och indirekt tillkomsten av ett paper) i fyra steg: Idéer, Experiment, Datainsamling, Slutsatser. I nuvarande publiceringsmodell kommer förlagen in i 4:e steget, men de borde komma in vid 3:e i stället, alltså data-steget. Digital publicering skulle kunna vara mycket mer än bara pdf. Det finns dock steg i denna riktning:
” For example in Elsevier’s ScienceDirect (and some others too) you can click on a figure/image and move it around and manipulate it – the application is integrated on the platform because a publisher and a data provider has cooperated. But this is just the beginning; when you click on the diagram in the article, you’re getting some data back but it’s generic and it might not be organised in the way that you want. It’s generic – the figure is being viewed separately from the article text and related data – now you have to figure out what that metadata means to the article. So this is a good step but it’s not capturing all of the knowledge that you might want. It needs more cooperation, more open and interactive apps.”

Läs mer om Philip E Bournes föredrag

Både Bourne och Neylon var förespråkare av sociala medier vid tillgängliggörande av forskning. Intressant var det då att höra det tredje bidraget i samma session som gav en annan bild. Bill Russell (Emerald), redogjorde för en brittisk survey över forskares användning av sociala medier. Forskare är i allmänhet inte intresserade av twitter, Facebook, och social tagging. De mest populära sociala verktygen var Skype, Wikipedia och Google Docs. Man ser i allmänhet inget samband att användandet av sociala medier skulle kunna höja en forskares impact. Överraskande nog visade också studien att det inte skiljer mellan unga och äldre i detta avseende.

/Lars-Håkan Herbertsson och Rose-Marie Boström

Publicerat av chalmerslib

Chalmers på Biblioteksdagarna 2011

Nästan 600 bibliotekarier samlades under förra veckan i Visby för erfarenhetsutbyte och nätverkande. Svensk Biblioteksförening anordnar varje år en bred verksamhetskonferens där bibliotekarier från såväl forskningsbibliotek som skol-, sjuk-, special-, företags och folkbibliotek får möjlighet att träffas. I årets program var Chalmers bibliotek väl representerat.

Lars Kullman från avdelningen för publiceringsservice och bibliometri pratade om arbetet med Open Access på Chalmers. Ett välbesökt och väl genomfört seminarium.

Open Access på Chalmers
De krav på fri tillgång till publicerade forskningsresultat – Open Access – som ställs på forskarna från universitet, högskolor och forskningsfinansiärer innebär också förändringar för biblioteksverksamheten. På Chalmers tekniska högskola togs ett rektorsbeslut i januari 2010 om att högskolan ska verka för Open Access och att publicerade arbeten ska göras fritt tillgängliga i den publikationsdatabas som biblioteket ansvarar för. I anslutning till beslutet har biblioteket fått i uppdrag att etablera en Open Access-kultur inom högskolan. Presentationen avser att berätta om erfarenheterna av detta arbete och diskutera hur det påverkar bibliotekets roll inom organisationen.

Daniel Forsman, avdelningschef på informationsresurser och tillgängliggörande, hade en hektisk konferens då han höll i två seminarier, medverkade i en paneldebatt om e-böcker och är engagerad i Biblioteksföreningens styrelse.

Forskningsbibliotekens systemlandskap
Under de senaste tio åren har antalet system som hanterar informationsresurser och metadata om dessa vuxit kraftigt i antal. Tiden då bibliotekens systemlandskap kunde uttryckas i ett integrerat bibliotekssystem och en samkatalog är sedan länge förbi. Idag används utöver dessa bl a system för länkning, publicering/registrering av forskningspublikationer, rekommendationer, ämnesguider, avtalsinformation, webbpubliceringssystem, databaser över databaser, samsökning och integrerad sökning. Idealt kommunicerar systemen i en tjänstebaserad arkitektur via API:er, men idealet är långt ifrån verkligheten som innebär att information lagras på många platser, berikas och flyttas för hand. I denna presentation försöker vi reda ut hur allt hänger ihop. Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers bibliotek.

Forskningsbibliotekens systemlandskap

View more presentations from Daniel Forsman

Discoveryplattformar – vad är det och varför är de viktiga?
Begränsningar i bibliotekets OPAC, samsökningens långa svarstider och problem med normalisering av data har länge irriterat både bibliotekarier och användare. En omodern systemarkitektur och tröghet från systemleverantörer i utvecklingsarbetet har länge hindrat biblioteken från att leverera omfattande och moderna söktjänster. Discoveryplattformen tar sikte på att lösa flera av bibliotekens gamla problem. Genom att tillhandahålla söktjänster där gränssnitt och datalagring/bearbetning är skilda åt erbjuder Discoveryplattformarna nya möjligheter att lansera moderna och attraktiva tjänster till bibliotekets användare. Denna presentation tar sikte på att beskriva och definiera gemensamma nämnare för Discoveryplattformar.

Discoveryplattformar – Vad är det och varför är de viktiga?

View more presentations from Daniel Forsman

I paneldiskussionen om e-böcker medverkade Niclas Lindberg, Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening (moderator), Johan Greiff, VD, Elib, Viktor Sarge, utvecklare, Regionbibliotek Halland, Daniel Forsman, avdelningschef, Chalmers bibliotek och Anna Lundén, samordnare, Nationell samverkan, Kungliga biblioteket. I diskussionen framhölls behovet av hållbara och flexibla modeller för framtiden.

Paneldiskussion om e-böcker, Biblioteksdagarna 2011 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Linnea Sjögren, avdelningen för informationsresurser och tillgängliggörande, medverkade i programmet med en arbetsgrupp som fokuserade på bibliotekens erfarenhet av sociala medier. En arbetsgrupp som snabbt blev fullbokad!

Sociala medier för bibliotek
Fler och fler bibliotek börjar aktivt arbeta med sin närvaro i sociala medier. Kom och träffa andra som är nyfikna på eller som arbetar i sociala medier för bibliotekens räkning. En bred diskussion med fokus på bibliotekens möjligheter att verka nära sina användare.

Annelie Janred, avdelningchef användarservice och lärandestöd, medverkade som en av konferensens spanare och deltog i en avslutande diskussion om konferensen.

En av konferensernas absoluta höjdpunkt var R. David Lankes från Syracuse University`s School of Information Studies och hans key-note om The Grand Challenges of Librarianship

Grand Challenges of Librarianship. R David Lankes vid Biblioteksdagarna 2011 from Svensk Biblioteksförening on Vimeo.

Publicerat av dcforsman

Studiebesök: DOK & TU Delft

I förra veckan var delar av bibliotekets ledningsgrupp i Nederländerna på studiebesök. Biblioteken i Delft lyfts ofta fram som goda exempel på spännande biblioteksbyggnader fylld med innovativ verksamhet. Trycket att komma och hälsa på biblioteken i Delft har varit så stort att man bestämt sig för att ordna en besöksvecka. Detta var den andra gången som det tekniska universitetsbiblioteket (TU Delft) och folkbiblioteket (DOK) arrangerade en besöksvecka.

Vi spenderade det mesta av vår tid på TU Delft som är ett av tre tekniska universitet i Nederländerna. Man har ca. 17500 studenter varav 14% kommer från utlandet och 3000 anställda. Universitetets styrkeområden är hälsa, miljö, infrastruktur och mobilitet samt energi. Biblioteket har ca. 100 anställda och består av fyra fysiska enheter. Huvudbiblioteket är en dramatisk och spännande byggnad.

Biblioteket har en uttalad strategi att förnya sin verksamhet. Man arbetar utforskande för att knyta rätt kompetenser till biblioteket och för att hänga med i utvecklingen. Detta gäller såväl ny teknik som nya fenomen och kulturer på campus. Biblioteket uppmuntrar till delaktighet från såväl personal som besökare. Huvudbiblioteket kallar man för Library Learning Centre med mottot Educate, Innovate, Create!

Man vill komma bort från hur det ”gamla” biblioteket användes och istället erbjuda flexibla ytor, starka kopplingar till aktiviteter på campus och utbildningen på universitetet. Biblioteket är den plats på campus där besökaren skall känna sig hemma och känna tillhörighet. Biblioteket har definierat sju nyckelord för sin verksamhet: Cutting edge, Living room, Knowledge advisor, Treasury, Attractive, Flexible och Individual studying.

Biblioteket erbjuder flera olika typer av ytor för tyst läsning, grupparbeten, datorarbetsplatser och inspiration. Flera av grupprummen är tematiskt inredda och mycket teknikrika. Bibliotekets vardagsrum är den stora öppna ytan. Här finner man en loungemiljö med sittpuffar, soffor, rullbord, tidskrifter och böcker. Alla möbler har hjul för att man enkelt skall kunna göra om och skapa nya ytor. Tanken är att biblioteket skall vara campus ”hot spot” även om det ligger i utkant av området.

Bland den verksamhet som sticker ut på biblioteket finner man en stark utvecklingsavdelning som bl a arbetat med ett eget front-end till bibliotekets datakällor. Systemet kallas Discover och bygger på Meresco Open Source lösningar (med solr i botten). Ambitionen är att bara erbjuda ett gränssnitt mot bibliotekets resurser och det betyder även att man vill komma bort från alla typer av listor för t ex tidskrifter och databaser. En annan spännande tjänst är databasen över kartor som biblioteket tillhandahåller och de olika institutionella arkiv som erbjuder såväl multi-media som utgivningen vid lärosätet. TU Delft har ännu ingen Open Access Policy men man arbetar målmedvetet med att informera om fördelarna med OA för universitetet och de som söker information. TU Delft använder Open Course Ware och lägger ut föreläsningar i iTunes University (där man snittar 2130 nedladdningar per dag).

Biblioteket är även inblandat i 3TU.Datacentrum ett projekt mellan de tre tekniska universiteten för att samla in och lagra rådata från forskningsprojekt.

På mediasidan går allt större del av anslagen till elektroniskt material. Ungefär 5% spenderas på tryckta böcker och strategin på e-sidan är att äga så stora delar av materialet som möjligt.

DOK är ett privat folkbibliotek där man betalar en ”medlemsavgift” på 9 euro för att få tillgång till bibliotekets tjänster. Det ligger i centrala Delft och erbjuder en verksamhet med stor mångfald. Här ryms tv-spelen med konst som man kan låna hem. Här finner du stora samlingar med barnlitteratur, datorer och omfattande programverksamhet. Det är fascinerande hur väl modern teknik, böcker och tidskrifter blandas i den omgjorda industrilokalen. Här uppmuntras man till aktivitet och det lite röriga intrycket bland hyllor leder till en spännande upptäcksresa bland böckerna.

Studiebesöken i Delft var mycket givande. Dels att se hur man arbetar med samma typ av frågor på bibliotek i ett annat land men även som ett sätt att fundera kring sin egen verksamhet. Jag är säker på att det vi tar med oss hem från Nederländerna och Delft kommer påverka vår egen syn på hur bibliotekets lokaler används och vilken känsla vi vill förmedla med biblioteksrummet.

Bilder från Delft

Get the flash player here: http://www.adobe.com/flashplayer

var so = new SWFObject(”http://www.db798.com/pictobrowser.swf”, ”PictoBrowser”, ”500”, ”500”, ”8”, ”#FFFFFF”); so.addVariable(”source”, ”sets”); so.addVariable(”names”, ”Delft – Study visit”); so.addVariable(”userName”, ”Chalmers Library”); so.addVariable(”userId”, ”53113636@N07”); so.addVariable(”ids”, ”72157626464507679”); so.addVariable(”titles”, ”on”); so.addVariable(”displayNotes”, ”on”); so.addVariable(”thumbAutoHide”, ”off”); so.addVariable(”imageSize”, ”medium”); so.addVariable(”vAlign”, ”mid”); so.addVariable(”vertOffset”, ”0”); so.addVariable(”colorHexVar”, ”FFFFFF”); so.addVariable(”initialScale”, ”off”); so.addVariable(”bgAlpha”, ”90”); so.write(”PictoBrowser110427094934”);

/Daniel

Publicerat av dcforsman

Publikationsprofiler @ Chalmers

Sedan några veckor tillbaka finns en ny tjänst som vi kallar ’Publikationsprofiler’ ute för test. Den bygger på data som finns i vår publikationsdatabas CPL och sammanställer och visualiserar det ur olika aspekter. Man kan hämta profiler för personer, institutioner och avdelningar samt utifrån ett taggmoln browsa bland Chalmers publicering inom ämneskategorier. Även visningen av en enstaka post har kompletterats med nya komponenter.

Det är en betaversion som ligger ute nu och under en period hoppas vi få in synpunkter och diskutera hur man vill att den här typen av information ska visas på Chalmerswebben.

Profilen för en institution visar vilka ämnesområden man täcker, vilka insitutionens mest publicerade författarna är, vilka tidskrifter forskarna vanligen publicerar sig i, samarbeten (i form av samförfattande) med andra institutioner m.m.

Ett cirkeldiagram visar institutionenens publiceringsmönster (dvs hur publicering fördelar sig på olika publikationstyper)och antalet publikationer per år visas som stapeldiagram m.m.

Om man hämtar en profilsida för en viss forskare ser man hans/hennes senaste publikationer och en ikon visar när fulltext finns tillgänglig, hur många Open Access-fulltexter som lagts i CPL:s arkiv samt vilka hans/hennes mest frekventa medförfattare är osv.

Visningen av en enstaka post har kompletterats med en möjlighet att få information om hur ofta en artikel citerats (källa Scopus). Man kan även se om vilket av Chalmers styrkeområden posten kopplats till. Nytt är också att man kan exportera metadata till ett antal olika bibliografiska standardformat .

Vi har velat utveckla mervärden utifrån den information om Chalmers publicering som finns i CPL. Urban Andersson, Chalmers bibliotek, är utvecklaren bakom profilerna som trots en smygstart genast väckt stort intresse bland forskarna.

Alla är välkomna med synpunkter och idéer, mailto: cpl@chalmers.se.

/Maria Kinger

Publicerat av mariakinger

Läsplattor på Chalmers bibliotek

En ny arbetsgrupp på biblioteket med personer som arbetar med e-resurser av olika slag, som förvärv, avtal, e-tidskrifter och databaser och utbildning har börjat titta närmare på hur e-resurserna fungerar på olika prylar. Hur fungerar det med nedladdning, hur beter sig texten, vad får man göra enligt avtalen och vad som går att göra på olika läs- och surfplattor, vilken platta är bäst på pdf? Det och en del annat ska vi undersöka.

Testresultatet kommer att läggas in i ett kalkylark i Google Docs med markeringar för vad som fungerar och inte fungerar. Det kommer sedan att publiceras på bibliotekets webbplats. Vårt första mål är att informera om hur de e-resurser som biblioteket erbjuder beter sig på läs- och surfplattor, men sedan kommer informationen att ges även i biblioteksundervisningen för studenter och forskare. Allt efter som vi har något att berätta, kommer resultaten att läggas ut på Facebook, Twitter och här på bloggen.

Demonstration av läsplattor

/Linnéa

Publicerat av Linnéa Sjögren

Ökat antal OA-artiklar i CPL

För att stödja OA-policyn och arbetet med att få in fulltexter i CPL har vi i OA-gruppen på biblioteket de senaste månaderna erbjudit forskare på Chalmers en tjänst som går ut på att vi på biblioteket hjälper till att göra jobbet med att ladda upp fulltexterna i CPL. Några institutioner har hört av sig med frågor och visat intresse för parallellpublicering i och med att Chalmers Open Access-policy i praktiken nu börjar träda i kraft för många forskare. (Policyn omfattar de publikationer där avtal med förlag tecknats från och med januari 2010)

Det som upplevs vara problematiskt för forskarna när det gäller parallellpublicering är att veta OM förlaget tillåter parallellpublicering, vilken version av artikeln/ manuskriptet som i så fall får användas och om det krävs ett försättsblad och hur det i så fall skall vara utformat. Vi upplever att det finns en viss oro och osäkerhet bland forskarna när det gäller de här frågorna och därför vill vi gärna hjälpa till så mycket vi kan för att forskarna ska kunna följa Chalmers OA-policy.

Vi är inne i ett skede där många förlag ändrar sina policies vad gäller parallellpublicering och i många fall gör de det enklare forskarna att parallellpublicera i öppna arkiv. Exempelvis ändrade American Chemical Society sin policy i höstas och tillåter nu forskare som har krav på sig från finansiär eller arbetsgivare om att OA-publicera, att göra detta. Andra förlag ändrar dessvärre åt andra hållet och gör det svårare. Detta är också en orsak till att vi nu erbjuder oss att hjälpa till med parallellpubliceringen i större utsträckning, då det för den enskilde forskaren kan vara svårt att hålla reda på vad olika förlag tillåter.

Vi har t.ex. gjort en omfattande insats med att parallellpublicera artiklar utgivna av IEEE. De tillåter att man använder författarens sista, granskade och godkända manuskript, för parallellpublicering i öppet arkiv, med ett speciellt utformat försättsblad. Författaren skickar alltså in detta manuskript till oss och vi lägger till ett försättsblad till artikeln och laddar upp i CPL.

Vi har dessutom sökt tillstånd för ett visst antal författare som publicerat artiklar i tidskriften Astronomy & Astrophysics att få deponera dem i CPL. I det fallet fick vi tillåtelse att använda förlagets pdf och inget försättsblad krävdes heller så det gjorde det enkelt för oss att ladda upp fulltexten. Detta resulterade i ca 70 uppladdade fulltexter i CPL.

Totalt har närmare 200 fulltexter laddats upp i CPL sedan januari. På publikationsprofilsidorna som nyligen lanserades i en beta-version i CPL kan man för varje enskild författare eller institution bland annat se hur många artiklar man gjort fritt tillgängliga genom deponering i CPL.

Vi kommer att fortsätta med den här typen av punktinsatser för att öka antalet fulltexter i CPL, samtidigt som vi arbetar med att sprida information till forskarna på Chalmers om OA-policyn och hur man går tillväga för att följa den på bästa sätt.

/Kristina

Publicerat av kristinagraner

Inga fler inlägg.