Rapport om bibliotekariers framtida kompetenser

På uppdrag av DIK har en arbetsgrupp skrivit en rapport om vilka yrkeskompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Rapporten presenterades på DIK:s konferens Hållplats 2011 i förra veckan. Chalmers bibliotek har deltagit i gruppen.

Rapporten kan läsas och laddas ner här.

Här finns tendenser och ett antal nyckelkompetenser som bör finnas i organisationen som helhet och inte hos varje enskild individ.

De kompetenser som tas upp med avstamp i tendenser i samhället är:

Digitalisering

  • Teknisk kompetens, egna färdigheter samt förmåga att samtala med teknisk personal
  • Juridisk kompetens, att kunna läsa och förstå licensavtal, förstå övergripande juridisk problemställningar, samt kunna samtala med jurister
  • Systemförståelse – att förstå sammanhang och hur olika delar påverkar varandra
  • Metadatahantering, begripa och förstå hur metadata används i olika system och kunna relatera dessa till varandra
  • Kompetens kring upphandling och förhandling

Läsning

  • Stödja utvecklingen av läs- och skrivförmåga kopplat till olika typer av medieformer
  • Vidga den metodologiska repertoaren
  • Kompetens att möta barn och vuxna med mångspråkig bakgrund
  • Kompetens att möta barn och vuxna med olika typer av läsmotstånd och funktionshinder
  • Arbeta uppsökande i olika former

Vetenskaplig kommunikation (gäller framförallt forskningsbiblioteken)

  • Förståelse för hur vetenskap produceras och hur forskarens villkor ser ut
  • Juridisk kompetens inom publiceringsfrågor
  • Kunna ge stöd i forskares publiceringsval
  • Kunskap om olika informationspraktiker inom olika discipliner/ämnesområden
  • Förståelse för och kunskap om teknik och vilka möjligheter den ger
  • Kunskap om format, layout, marknadsföring, journal/monograph management systems
  • Kompetens inom bibliometri
  • Kunskap om digitala bevarandefrågor och tillgängliggörande

Deltagarkultur

  • Kompetens om den digitala tekniken och arenorna
  • Kompetens inom källkritik
  • Kompetens i deltagande, kommunikation, social kompetens
  • Pedagogisk kompetens
  • Kreativ kompetens. Entreprenörsegenskaper
  • Kompetens inom marknadsföring och management
  • Förmåga att arbeta kontaktskapande och uppsökande
  • Att ha modet att synas och höras

Pedagogik och handledning

  • Kunskap om hur lärmiljöer bör utformas, både virtuellt och fysiskt
  • ‘Kunskap om utrustning och program
  • Kunskap i källkritik
  • Juridisk kompetens vad gäller till exempel upphovsrätt och publicering
  • Kunskap om olika aspekter av bemötande
  • Kunskap om olika lärstilar och undervisningsmetoder
  • Kunskap om omvärldsbevakning och kunskapsdelning med kollegor
  • Förmåga att samarbeta med andra yrkeskompetenser och att arbeta uppsökande

Marknadsföring

  • Kunskap om hur internet och sociala medier kan användas som kommunikations- och marknadsföringsredskap
  • Kunskap om juridiska aspekter, riktlinjer, presskontakter
  • Presentationsteknik och en vilja att vara ett ansikte utåt för sitt bibliotek
  • Kompetens i att skriva olika typer av texter
  • Kunskap i de delar som ingår i arbete med arrangemang
  • Kunskap i skyltning och hur saker presenteras visuellt

Akademikerkompetens

  • Förändringsbenägenhet och flexibilitet inför förändrade arbetssätt
  • Ledarskap
  • Lärande- och förändringskompetens – kompetens att kompetensutveckla, dvs. metakompetens
  • Relationskompetenser – att hantera olika perspektiv på verksamheten, dvs. metaperspektiv
  • Dialog- och meningskompetenser – skapa mening i en mångfald av värderingar och förståelser

Under arbetets gång dök frågan om det i framtiden kommer att efterfrågas specialister eller generalister upp. Vi tror att de större folkbiblioteken och högskolebiblioteken kommer att behöva/vilja ha fler specialister och att bibliotekets storlek och belägenhet blir avgörande för vad som behövs. Man ska inte behöva vara specialist direkt efter utbildningen, utan det är något man kan bli när man arbetar. Vi vill rekommendera studenter på Biblioteks- och Informationsvetenskap att försöka välja kurser och uppsatsämnen så att man får en profil som märks i en jobbansökan.Och att välja uppsatsämne som faktiskt är relevant för någon verksamhet som bedrivs på bibliotek.

Rapporten är tänkt att användas av DIK, utbildningsanordnare, chefer, studenter m fl. Vi hoppas det blir så också!

/Linnéa

 

Gästföreläsning på Linnéuniversitetet

I veckan var Daniel Forsman och Kristin Olofsson från Chalmers bibliotek och gästföreläste på Linnéuniversitetets B&I utbildning. Temat för föreläsningen var viktiga framtidsfrågor för biblioteken ur ett användarperspektiv.

Daniel inledde med att knyta bibliotekets verksamhet till dess uppdrag och Chalmers övergripande vision om en hållbar utveckling. Det är inte helt oproblematiskt att tala om användaren som en homogen grupp och det är oerhört viktigt att man tittar på olika typer av användare utifrån de idéer och riktlinjer som styr verksamheten. Utifrån dessa kan man bryta ned olika typer av tjänster och service för olika typer av användare.

En stor del av Daniels föreläsning upphöll sig kring hanteringen av informationsresurserna och att hitta hållbara modeller i en ständigt ökande informationsmängd. Men man pratade även om vad de fysiska lokalerna skall användas till och den klassiska konflikten mellan hjälp till självhjälp och utpräglad service.

Efter inledningen fick studenterna testa en idégenereringsmetod för att själva redovisa sina tankar om framtidens bibliotekstjänster. De delades in i grupper och arbetade med att utveckla varandras påståenden och idéer.

Detta blev en lyckad övergång till Kristins presentation om olika metoder för att ta reda på vad de olika användarna vill ha. Men det handlar ju inte bara om att ge användaren allt som de vill ha utan om att finna en balans mellan att erbjuda det som individen önskar och som användargruppen behöver.

Vi är tacksamma för att vi fick komma till Linnéuniversitetet, träffa deras studenter och dela med oss av våra tankar och erfarenheter.

/Daniel

Händelserik vecka!

Veckan som gick var mycket händelserik för Chalmers bibliotek.

Chalmers e-boksseminarium

55 personer, främst från universitets- och högskolebibliotek, träffades för att utbyta erfarenheter kring e-böcker på Chalmersska huset. Nätverkande stod i fokus och antalet platser var begränsat. Tyvärr var efterfrågan så stor att alla som ville vara med inte hade möjlighet. En stark signal om att bibliotekssektorn efterfrågar aktiviteter där deltagarna bli involverade.

Tanken med seminariet var att efter ett par års trevande arbete med e-böcker stanna upp och jämföra erfarenheter mellan lärosätena. Hur tänker vi kring urval, användning, marknadsföring och statistik? Hur ser våra arbetsflöden ut? Gör och tänker vi likadant eller är vi olika?

Dagen var indelad i olika block med en inledande programpunkt. Därefter gruppdiskussioner och tvärgrupper som sammanfattade vad som sagts.

Monica Tengström och Ulla Elmqvist från Göteborgs universitetsbibliotek pratade om deras arbete med användarstyrt förvärv i EBL-plattformen.

Lina Waltin och Theodor Tolstoy från Stockholms universitetsbibliotek pratade om bibliotekets långsiktiga mål att få upp användningen av e-böcker. Dels genom att undersöka hur e-böckerna används och dels genom att dela med sig av sina tankar kring marknadsföring och användningsområden. Man visade även exempel på hur SUB arbetat med att berika SFX poster i Libris och bjöd in till vidare diskussioner om hur vi tillsammans kan fortsätta det arbetet.

Expertgruppen för biblioteksstatistik var representerad av Tore Torngren och Karin Perols som talade om standarder för leverans (och tolkning) av e-boksstatistik samt tankar om kommande revision av KB:s statistikenkät.

Karin Byström från Uppsala universitetsbibliotek berättade förtjänstfullt om sina mödor med att tolka statistiken från de olika e-boksleverantörerna och Mats Almqvist från Umeå universitetsbibliotek om sina försök att läsa ut hur kursböcker i tryckt och elektronisk form används.

Det verkade vara en nöjd skara med människor som efter klockan 17 lämnade Chalmersska huset. Huvudet fullt med tankar om hur andra arbetar, våra gemensamma problem och möjligheter. Alla verkade önska någon slags fortsättning av diskussionen och vi skall göra vårt bästa för att ta hand om det önskemålet.

ChALS

Dagen efter e-boksseminariet ägde Chalmers bibliotek årliga konferens ChALS rum. Även denna gång på Chalmersska huset och med strax under 70 deltagare.

”ChALS 2011 handlade om bibliotekens nya uttryck och berättelser: bibliotek som sköna mötesplatser för nya idéer, information och oväntade möten. Med fokus på social interaktion, emotionella uttryck och förändrade rumsfunktioner. Förväntade möten som resulterar i nya, positivt oväntade överraskningar. Och bibliotek som virtuella rum och klassisk arkitektur.”

Annika Sverrung, bibliotekschef på Chalmers bibliotek, inledde konferensen genom att ta med publiken på en resa genom bibliotekets förändringar de senaste 20 åren. En resa som inneburit flera organisationsförändringar och ändrade strategier för tjänster och ekonomi. Vi kunde notera att flera av bibliotekscheferna i församlingen antecknade flitigt när Annika berättade om sina erfarenheter! Kanske inte så konstigt när rubriken för presentationen var: ”Chalmers bibliotek – att vända från botten. Ny strategi och ekonomi = nytt innehåll”.

Bibliotekens utveckling och förändring har föranlett många diskussioner om vad biblioteksbyggnaden skall användas till. Martin Krogh från arkitektfirman ADEPT i köpenhamn pratade utifrån rubriken ”The City in the Building” om deras arbete med det nya högskolebiblioteket i Dalarna. Ett bygge som ser ut att bli spektakulärt till utseende och innehåll.

Andreas Eklöf och Magnus Petterson från Inobi, ett företag som samlar omvärldsanalys, processledning och arkitektur under ett tak, pratade om Campusutveckling. I sin presentation tog de oss med till olika campus-områden och pratade bl a om utvecklingen av campus-miljön på Chalmers och det projekt som omfattar biblioteket. Det återstår dock att se om utvecklingen av bibliotekets lokaler på campus kommer att bli verklighet.

Stylt Trampoli är ett prisbelönat designföretag som skapar inredning och profil för främst hoteller och restauranger. De utgår från en berättelse i designprocessen och använder denna som motor för inredning, design och service. Erik Nissen Johansen tog oss med på en resa till olika miljöer och berättelser och väckte många tankar hos publiken om hur vi kan inreda och arbeta utifrån bibliotekets berättelse. Det gäller bara att formulera den!

Dagen avslutades med ett öppet samtal mellan två bibliotekschefer och en engagerad publik om framtiden. Annika Sverrung och Morgan Palmqvist från Mittuniversitetet fick svara på frågor bl a om hur man engagerar sina medarbetare, om bibliotekarieutbildningens innehåll och sin syn på bibliotekets hemvist i moderorganisationen.

Bokmässan

Foto:Kristin Olofsson

Det har säkert undgått få att Bokmässan i Göteborg ägde rum i veckan. Chalmers bibliotek var väl representerat på mässgolvet då rekordmånga av bibliotekets personal besökte mässan. Men Emma Gustafsson och Linnéa Sjögren passade även på att delta i Svensk Biblioteksförenings scenprogram. Där berättade de om arbetet med Chalmers mobil-app. Programpunkten var välbesökt och uppskattad då Emma och Linnéa visade hur man med små tekniska medel kan skapa en välanvänd och funktionell mobil app med bibliotekstjänster.

SFX-AID

Före sommaren gick Chalmers bibliotek ut till samtliga SFX (länkserver)- bibliotek och frågade om behovet av utbildning och erfarenhetsutbyte. Gensvaret var överväldigande och behovet stort. Istället för att arrangera ett seminarium eller en utbildningsdag valde vi att gå vidare med en mindre idé grundad i nätverkande och önskan om att lösa konkreta problem. SFX-AID går ut på att ett bibliotek kommer till Chalmers bibliotek och har med sig konkreta frågeställningar eller problem med SFX som de vill få hjälp med. Tillsammans, eller i grupp, arbetar vi för att lösa eller reda ut vad som är problemet.

Först ut var Högskolebibliotet i Jönköping att hälsa på med sina problem (en del av dem riktigt märkliga!). Gruppen som tog emot bestod av Daniel Forsman, Marie Widigson, Lars-Håkan Herbertsson och Urban Andersson. Vi lyckades inte lösa alla problem, men vi lyckades att reda ut och isolera vad som förmodligen låg bakom, vilket gör det enklare att göra en felanmälan till Ex Libris.

Modellen där ett bibliotek kommer och hälsa på för att tillsammans med oss arbeta för en lösning var mycket kreativ och givande. Dels så kunde vi faktiskt lösa eller bekräfta en del men framförallt så upptäckte vi själva saker i våra system när vi satt och arbetade tillsammans. Vi utbytte tankar och ideér, inte bara mellan bibliotek utan mellan personer i den egna organisationen. Ett mycket bra sätt att kompetensutveckla och säkra kompetens för egen del.

Jag tror att vi kommer arbeta vidare med modellen. Så om du eller ditt bibliotek har problem som du tror/vill att vi på Chalmers kan hjälpa dig med, hör av dig!

/Daniel

Därför ska man satsa på sociala medier

På en planeringsdag för sjukhusbiblioteken i Region Skåne fick jag förmånen att inspirera och informera kring vad som är bra att tänka på inför en start i sociala medier. Vilka effekter som kan nås och lite om hur man kommer igång osv.
Chalmers bibliotek är väldigt unga på Twitter, Facebook och YouTube som ju är de största kanalerna. Än så länge är nog Twitter vår mest självklara kanal men Facebook börjar komma loss sakta men säkert. En hel del av våra fans är faktiskt chalmersanknutna.

Man får inte ge upp. Det var en av sakerna jag predikade i Skåne. Så här ser vår statistik ut just nu (ett något redigerat excel-ark för att passa i Google Docs).

Förutom att ha tålamod tror jag att några framgångsfaktorer är:
  • Att ha ett syfte med närvaron i en viss kanal. Att veta varför man gör det.
  • Ha ett annat tonläge. En friare mer avslappnad röst. Det är urtråkigt att följa någon som alltid är knastertorr, korrekt och saklig hela tiden.
  • Att inte vara rädd!
  • Uppdatera regelbundet. Låt det inte stå tomt för länge.
  • Bjuda in ibland.
  • Vara tillåtande mot varandra, kollegor emellan.
  • Tycka det är okej att leka lite.
  • Våga ta plats, synas, höras.
  • LUST! Det ska vara roligt. Då blir det oftast bra.

Jag tycker att de interna effekterna är minst lika viktiga som de ”externa”. Alltså hur arbetet påverkar personalen. Mina erfarenheter på Stadsbiblioteket Göteborg och Chalmers bibliotek har visat att ett fritt kreativt arbetet i sociala medier ofta, ibland eller i bästa fall leder till:

  • Att det känns meningsfullt eftersom man ofta får positiv feed-back från läsarna.
  • Kreativitet föder mer kreativitet. Det blir som bensin.
  • Personalen lär sig använda ny teknik, om de inte redan kunde det tidigare. Bara att ladda upp en bild från mobilen kräver att man lär sig kring-tekniksaker.
  • Biblioteket får nya kontakter – andra bibliotek.
  • Det skapar en gruppkänsla på biblioteket.
  • Det ger en stolthet inte bara över den egna verksamheten, utan även på ett större plan: stolthet över vad bibliotek har att erbjuda och vilken samhällsnyttig verksamhet det är vi sysslar med.
  • Sist men inte minst (sammanfattningsvis?) så är det en källa till gädje 🙂

/Linnéa

Lovande program för ChALS 2011

Årets ChALS ser mycket lovande ut.

  • Chalmers bibliotek – att vända från botten. Ny strategi och ekonomi = nytt innehåll”. Annika Sverrung, bibliotekschef.
  • Byen i Bygningen” / ”The City in the Building” Arkitektfirman ADEPT (Köpenhamn). Om hur man tänkte när man planerade det nya högskolebiblioteket i Dalarna. Martin Krogh.
  • Bibliotek och campus” Inobi Företaget som samlar omvärldsanalys, processledning och arkitektur under ett tak. Om campusutveckling. Andreas Eklöf och Magnus Pettersson.
  • Storytelling – ett verktyg för att skapa bättre upplevelser” Stylt Trampoli Prisbelönat designföretag som skapat inredning och profil för många hotell och restauranger. Arbetar med koncept och storytelling som metod. Erik Nissen Johansen.
  • Framtidssamtal – ett öppet samtal med två bibliotekschefer” Annika Sverrung, Chalmers & Morgan Palmqvist, Mittuniversitetet

Sista anmälningsdag är den 15:e september

Min bästa vän

Gästbloggare: Per Olof Arnäs, forskare

Min bästa vän är 24,3 centimeter lång, 19 cm bred och 1,3 cm tjock. Den är ett fönster in i det som Kevin Kelly kallar the One Machine och som vi andra kallar nätet. Den har ett äpple på baksidan och en enda knapp på framsidan. Den är min förlängda arm – min terminator vision.

Som forskare vill jag naturligtvis använda min iPad till allt och lite till i mitt arbete. Men mycket av det vi gör idag handlar om papper. Böcker av papper, artiklar som printas på papper (vi kallar dem till och med för ”papper”). Vi är fast i en pappersmetafor som håller oss tillbaka. Böcker som på grund av uråldriga tekniska begränsningar skrivs (eller i alla fall presenteras) sekventiellt trots att ett hyperlänkat format (wiki) skulle vara mycket mer effektivt som kunskapsöverföring.

Det är dags att släppa taget om de döda träden och på allvar stega in i den digitala informationsvärlden.

Och jag vill bidra till detta genom att systematiskt använda min iPad istället för papper. Nedan följer ett önskescenario som det ser ut just nu. Vissa delar finns redan, andra ser jag fram emot snart ;-).

  • Via Google Scholar gör jag en sökning på vad jag för tillfället är intresserad av (till exempel Sustainable Transport Solutions).
  • Jag får upp ett antal artiklar och väljer en som ser lovande ut.
  • Efter en snabb skumning inser jag att artikeln platsar i mitt referensbibliotek. Jag klickar att jag vill lägga till den i EndNote. Den sparas automatiskt ner med PDF-länk och allt i EndNote.
  • Jag väljer att läsa den lite mer noggrant med en gång och klickar upp PDF-versionen i Goodreader.
  • Jag stryker under och antecknar direkt i min iPad. Mina understrykningar kan konverteras till citat som sparas i EndNote under samma post som artikeln. Citaten kan jag tagga upp och kategorisera för framtida bruk.
  • Jag inser att artikeln refererar till en eller två ”kärnreferenser” som jag känner igen från andra artiklar i samma ämnesområde. Jag klickar på en av dessa i referenslistan och väljer ”tyngdpunktsanalys”.
    • Eftersom alla referenser hanteras som hyperlänkar kan man visualisera ett ämnesområde utifrån vilka referenser som finns.
    • Visualiseringen innehåller inte bara en grafisk representation över ämnets vetenskapliga tyngdpunkt utan även en tidskontroll där man år för år kan studera hur ämnet utvecklas.
    • Tack vare visualiseringen hittar jag snart de tyngdpunkter som verkar utgöra forskningsfronten inom ämnet. Jag klickar på dem och lägger till dem i mitt EndNote-bibliotek
    • Eftersom alla artiklar som jag laddar ner sparas i molnet (till exempel Dropbox) kan jag komma åt dem när som helst och var som helst.
    • Jag prenumererar även på innehållsförteckningar via RSS. Jag läser dessa i Reeder for iPad (ett fullständigt lysande program för dig som vill ha koll på läget). Intressanta artiklar läggs in i EndNote.
    • Vad gäller textböcker läser jag dessa direkt i min iPad. Jag kan på samma sätt som med artiklarna göra sökningar direkt och sedan ladda ner e-boken (som är betydligt smartare än en enkel PDF-fil).
      • Boken, som är skriven i wiki-format, innehåller filmer och länkar till annat material online, som till exempel författarens föreläsningar om boken.
      • I boken finns simuleringsmodeller som jag kan testa och modifiera själv.

Och detta handlar bara om hur jag tar till mig digital information som tidigare fanns i tidskrifter och böcker (av papper). Jag har inte nämnt något om hur bra iPaden är i mötessituationer och när man snabbt behöver skissa upp en idé som sedan kan mailas till alla inblandade redan under mötet. Eller hur mina anteckningar i Evernote alltid finns tillgängliga, sökbara och indexerade. Jag har heller inte nämnt den utmärkta inspelningsfunktionen som finns (även video) som kan användas vid till exempel intervjuer och studiebesök. Eller hur jag på ett par sekunder kan kommunicera med tusentals likasinnade världen över via sociala nätverk som är ”större” än de flesta länder.

Jag är fullständigt övertygad om att forskaryrket kommer att revolutioneras av dessa nya smarta verktyg, på mer än ett plan. Och snart kanske vi äntligen kan lämna pappersmetaforen bakom oss.

Jag har skrivit mer om detta på min blogg i en serie som heter Framtidens informationshantering.

Per Olof Arnäs forskar på Logistik och Transport och är förutom detta en seriebloggande nätentreprenör med ett – enligt vissa – abnormt intresse för nya medier och ny teknik. Han driver bland annat den crowdsourcade branschbloggen Logistikfokus och tycker att 2000-talet bara blir bättre och bättre ju mer framtid vi realiserar.

Hur gör man en bra presentation?

http://video.ted.com/assets/player/swf/EmbedPlayer.swf
Hans Rosling vet hur man gör en bra presentation.

Jag har varit och lyssnat på David Phillips, inspirerande föreläsare och utbildare inom presentationsteknik som jag vet att många redan har haft nöjet att se och höra. Allt och mer därtill finns att läsa på hans sajt Presentationsteknik, men jag vill ändå göra en liten sammanfattning för den som kanske inte känner till honom ännu. Hans sajt är för övrigt ett jättebra exempel på hur man kan utnyttja tjänster som You Tube, Skype, Facebook osv.

Föreläsningen som jag och andra chalmersanställda var på, började med att David Phillips hälsar var och en välkommen. Han pratar lite med flera av oss. Jag känner mig välkommen och förväntansfullt positivt inställd till honom och det han ska säga.

David Phillips tips kan sammanfattas i:

  • Skala ned
  • Förenkla
  • Inspirera
  • Skapa kontakt
  • Få dem att vilja ha powerpointen (eller vad man nu använder)

Men det där vet man ju egentligen redan. Så hur gör man?

En bra PowerPoint

  • Ha tre budskap. Inte fler.
  • Fundera på vad du behöver förstärka och förtydliga.
  • Vad vill du att publiken ska ta med sig från presentationen?
  • Vilka tekniker/metoder passar att använda i det här sammanhanget? Ppt, bikupa, svarta tavlan, whiteboard… Inse också varför du ska använda det, så det finns en funktion.
  • Ha ett (1) budskap per slide.
  • Prata inte samtidigt som du visar hela meningar på sliden. Lägg löptexten i anteckningsfältet istället. Använd hellre rubriker än meningar på sliden.
  • Ha max sex objekt på en slide. Fem är bättre.
  • Använd gärna bilder som kan symbolisera ord.
  • Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare.
  • Strunta i de illustrationer som finns i Office-paketet. Hitta egna som ger något i stället.
  • Skriv ord på de saker som bilderna illustrerar. Hjärnan kopplar ihop bild och text.
  • Animera textraderna/bilderna på sliden så att du kan klicka fram en i taget, om det finns en funktion med att göra så.
  • Jobba med visuella kontraster, t ex så att det objekt du pratar om framträder och de andra objekten är släckta eller suddiga. Då styr du publikens ögon.
  • Ha få objekt på varje slide.
  • Svart bakgrund är mer funktionell än vit, tycker David. Snyggare när man står framför duken också.
  • Begränsa till 10-25 minuter. Om du vill hålla på längre: lägg in någon form av stimulans så att publiken piggnar till.

Före framträdandet

  • Har du ett starkt intresse för det du ska prata om? Om du har en passion för ämnet så kommer det att lysa igenom och vara förtroendeskapande. Om inte, så kan du försöka intala dig själv att du ska presentera något viktigt. Eller låna en annans engagerade inställning. Någon som du har som förebild, t ex Hans Rosling (ovan).

Under framträdandet

  • Försök att förmedla en känsla, både i innehållet och i din framställning. Visa engagemang! Om du inte är superengagerad så kan du prova att spela lite teater. Använd bilder, filmer, skämt och historier för att göra det roligare. Det är en konst att kunna presentera något tråkigt spännande och engagerat!
  • Börja alltid med en svart slide. Då kan du säga introt och sen köra igång.
  • Glöm inte att det är du och inte powerpointen som är presentationen. Ställ dig framför duken så att du syns ordentligt. Tag plats! Och titta inte på duken för guds skull.
  • Ha ögonkontakt med publiken. Om du inte har det kan det lätt ge signaler på rädsla och ointresse från din sida. Sväva inte iväg med blicken.
  • Se till att du har en fjärrkontroll (en bra) till datorn. Då blir du fri och kan kommunicera med din kropp. Använd aldrig pekaren, utan peka med handen istället. Eller med en pekpinne.
  • Försök ha ett öppet kroppsspråk. Hur hanterar du din kropp i hotfulla, pressade, generande situationer? Du vet säkert redan att man själv kan förändra hur man upplever en situation genom att förändra sitt kroppsspråk.
  • Släck ppt-en ibland, när du vill ha publikens uppmärksamhet. Kortkommandot för det är B (tryck B igen och den kör igång från där du var).

Minne

Det finns några saker och faktorer som gör att vi minns det som sagt bättre. Tag fasta på dem när du syr ihop din presentation.

  • Vi minns det som sägs tidigt i en presentation.
  • Upprepning.
  • Avvikande information.
  • Laddade ord, såna som skapar känslor.
  • Associationer.

Omvända en negativ grupp

Jag har haft rätt många föredrag och kurser de senaste 8 åren, och en sak som fascinerat mig lite är hur olika grupper kan vara. Oftast är det en positiv stämning i gruppen, men ibland händer det att det är trögt och aggressivt redan från början. Varför är det så och vad kan jag göra åt det? Kanske är en enda negativ person dominerande och sätter ribban för hela gruppen? Man hoppas ju att det inte är så… David Phillips har några knep:

  • Behåll ditt öppna kroppsspråk. Backa inte. Glöm inte att du påverkas av ditt eget sätt att förhålla kroppen. Om du t ex blir ”angripen” ska du inte krypa ihop eller lägga armarna i kors över bröstet.
  • Om det är negativa vibbar: matcha budskapet med ditt kroppsspråk genom att möta dem på samma sätt, där de är. Lyft dem sen till den nivå du är på, eller vill vara på, genom att stegvis signalera ett öppnare kroppsspråk.
  • Ställ frågor till en trög grupp. Låt dem prata av sig (”Vad tycker du?”). Beröm dem. Efter 7-8 minuter har du dem på din nivå 🙂

Undrar om det skulle funka att använda filmdramaturgi som förebild för en presentation? Skräckfilm? Drama? Komedi?

Föreläsningarna Death by Powerpoint med David Phillips

Death by Powerpoint del 1
Death by Powerpoint del 2

/Linnéa

Första artiklarna i ny OA-tidskrift publicerade

Första artiklarna i nya Open Access-tidskriften Physical Review X från American Physical Society är nu publicerade.

Artiklarna är publicerade med en Creative common-licens och är fria för alla att läsa och använda.

Klipp ur nyhetsbrevet från APS:

“Jorge Pullin, Editor, and Ling Miao, Associate Editor, are very encouraged by the topical spread of these first published papers, which range from the well-established field of atomic, molecular and optical physics to the still relatively new, broad and very active field that explores magnetism or spins at microscopic level. They also extend into the interdisciplinary area: In the paper by Belik et al., statistical physics is applied to understand epidemic spreading; and in another by Benmore and Weber, experimental techniques such as acoustic levitation and x-ray scattering are used to obtain and characterize normally hard-to-make amorphous forms of pharmaceutical drugs.

The editors are also pleased by the high scientific quality and potential significance of these contributions.

The five papers are too small a sample to be a basis for making a generalization about the future of Physical Review X. But they reflect APS’s commitment to making Physical Review X a journal of scientific breadth and excellence. We are confident that, with the continuing and more focused effort of the editors and the Editorial Board to attract and select outstanding papers and with an increasing support of the physics community, Physical Review X can only grow stronger.”

Tidskriften finansieras av så kallade ”article-processing charges” (APC) som tas ut av författaren och i nuläget ligger avgiften på $1500 för en artikel på max 20000 ord.

I höst kommer Chalmers bibliotek att lansera en ny tjänst som ska underlätta för Chalmers forskare som vill publicera sig i Open Access-tidskrifter som exempelvis Physical Review X. Vi ska då kunna ge stöd i form av pengar till författaravgiften till dem som väljer att publicera sig i rena Open Access-tidskrifter.  Mer information om denna tjänst kommer under hösten och officiell lansering kommer ske under ”Open Access Week” 24-30 oktober.

/Kristina Graner

Summon Advisory Board och ALA 2011

IMG_1389 20186 personer deltog i American Library Associations årliga sommarkonferens i New Orleans. Ett massivt arrangemang med ett minst lika massivt konferensprogram. Jag var där för att delta i ett möte med Summon Advisory Board och för att hålla en presentation i en LITA (Library & Information Technology Association) panel på temat The Discovery Payoff: Are discovery services increasing ROI and the library’s prominence in academic institutions.

Ca. 20 personer från olika Summonbibliotek i världen är medlemmar i Summon Advisory Board. Man är medlem i två år innan det är dags att lämna över till någon annan. Serials Solutions tillfrågar personer som de vill få med. Från Europa är förutom Chalmers bibliotek – Huddersfield University (David Pattern) medlemmar.

Det var mitt första möte och väldigt givande. Både att träffa andra Summonanvändare och ta del av en del nyheter.

Serials Solutions arbetar för att vara så transparenta som möjligt med vad som ingår i det aggregerade indexet. Därför har man gjort täckning och innehåll publikt tillgängligt.

När det gäller OA-källor så har man arbetat målmedvetet för att inkludera fler källor och flera är mycket relevanta för Chalmers bl a Arxiv.org, Australian Research Online, BioMed Central, HathiTrust, PANGAEA, USPTO Issued Patents och SwePub för att nämna några.

IMG_1357Att HathiTrust är inkluderat i Summon är väldigt intressant. Man kan dels aktivera hela paketet med mer än 8 miljoner e-böcker (scannade böcker från bl a Google Books). Men då inkluderas även sådant som är inom copyright. Det finns möjlighet att bara aktivera de som är i Public Domain. Summon har även påbörjat arbetet med att fulltextindexera alla böcker i HathiTrust. Det betyder att böcker som vi har i vår katalog och som finns i HathiTrust kommer att bli sökbara i fulltext (även om de är skyddade av upphovsrätt). Serials Solutions har påbörjat fulltextindexeringen av HathiTrust men vill inte saga något om hur lång tid det kommer att ta.

Fulltextindexeringens påverkan på söktjänsten var annars ett av ämnena som diskuterades länge på mötet. I takt med att fler böcker och artiklar blir fulltextindexerade blir det allt viktigare att man som användare förstår i vilket sammanhang som ens söktermer återfinns i. Lite olika förslag presenterades och diskuterades men inget var riktigt klockrent. Det är svårt att förutspå hur fulltextindexeringen påverkar gränssnitt och användande. Med säkerhet är detta ett ämne som kommer att komma upp igen. I många sammanhang.

Här är ett exempel där jag tagit ett stycke från Elements of algebra av Arthur Schultze. Digitaliserad av University of Michigan och deponerad i Hathi Trust.

IMG_1364 I anslutning till mötet annonserade Serials Solutions att de tänker utveckla ett nytt modern ramverk för att hantera bibliotekens resurser. De kallar det för Web-Scale Management och verkar följa samma koncept som de andra leverantörerna (OCLC, Ex Libris, Innovative) har på gång. Tanken är att “the new web-scale management solution will redefine how libraries manage operations, eventually eliminating the need for integrated library systems (ILS) as we know them today”.

När man tittar på Serials Solutions produktsvit så verkar det vara fullständigt logiskt att de tar det här steget för att kunna utmana och följa med sina konkurrenter. Jag tycker det skall bli spännande att se vad de kommer fram med och de verkar ha en snabb tidsplan för det hela. Mötet tyckte initiativet var intressant men att det var svårt att säga något annat.

Arbetet med att få in data till det gemensamma indexet från förlag går enklare och enklare. Man stöter på färre problem och utdragna processer där förlagen är tveksamma till att vara med. HathiTrust, Wiley, Oxxford University Press, Ebrary, Elsevier och Springer m.fl är ombord.

IMG_1392I takt med att mängden data ökar i Summon så skärps kraven på relevansrankning (vilken man arbetar mycket aktivt med) men även gränssnittet. Det presenterades några nyheter på mötet som skall göra gränssnittet lite lättare att arbeta med och överblicka. Dels handlade det om möjligheten att kunna klicka på ämnesord, att ändra den korta bibliografiska presentationen och man pratade om att införa möjligheten att avgränsa på “disciplines”. Dessa skulle då hämtas från Ulrichs och mappas mot klassifikationer och ämnesord. Jag tror att det blir svårt att få heltäckande. Men det skall bli intressant att se om det blir något av det.

När det gäller gränssnittsförändringar så kan det vara värt att hålla ett öga på Summons preview-server för den som är intresserad. Där kan man se sådant som håller på att testas.

En stor nyhet är att man gjort om delar av systemarkitekturen. Denna tillåter nu att man kan göra omindexering av hela databasen mycket snabbare. Detta kommer påverka uppdateringsfrekvens i mycket positiv bemärkelse.

Jag efterfrågade ett skriv-API till 360 Core för att enklare kunna underhålla flera knowledge baser.
IMG_1384
Serials Solutions är mycket uppmuntrande till bildandet av användargrupper och detta återspeglas inte minst av den Nordiska användargruppen och bildandet av en användargrupp i U.K. Summon Community Wiki är ett bra ställe för biblioteken att dela erfarenheter. Det har även skapats en e-postlista för de som vill utbyta idéer kring Summons API.

Under dagen hade även vissa deltagare blivit ombedda att göra en presentation och att hålla i en diskussion. Mitt tilldelade tema var: User needs and expectations, plus reaching them and keeping them i vilket jag fokuserade på att identifiera olika användargruppers behov av Summon och att diskutera kring vad som skapar förtroende för en söktjänst. Andra teman under dagen var Embedding Summon into library and academic environments to support end-user research workflow där man presenterade olika sätt att få in Summon i andra tjänster och hur man marknadsfört Summon på andra bibliotek.

IMG_1359 Under rubriken Coverage: content priorities, non-traditional sources, and A&I databases diskuterades trenden att gå mot större samkataloger och att komma bort från en situation där vi skyfflar data mellan olika system. Andra teman var Blurring of lines: Next-generation ILS offerings, aggregation platforms and discovery services, Full-text book search: Opportunities and implications och PDA and PPV.

PDA och PPV i ett Summon-sammanhang är intressant. Om man nu har allt meta-data i en tjänst kan man hitta andra modeller för att lösa åtkomst än de traditionella. För mig personligen var diskussionen om vem som förmedlar, betalar och hanterar materialet väldigt tankeväckande. Området “Resource Sharing” lär bli utsatt för massiva förändringar de kommande åren i takt med att andra aktörer kommer erbjuda åtkomst och förmedling av material än de lokala biblioteken. Fjärrlån as a service någon?

På det stora hela är jag mycket nöjd med mötet och diskussionerna. Serials Solutions väg framåt ser mycket lovande ut och de är verkligen på hugget.

//Daniel

Chalmers e-boksseminarium, 20:e september 2011

Universitets och högskolebiblioteken har de senaste åren arbetat strategiskt och utforskande med förvärv av e-böcker. Idag utgör e-böcker merparten av bokförvärven på flera bibliotek. I takt med att e-boksförvärvet vuxit och erfarenheterna blivit fler har utmaningarna att förstå och hantera e-böcker blivit större. För de som arbetar med e-böcker på de svenska universitets och högskolebiblioteken finns det ett uttalat behov av att dela erfarenheter och bilda nätverk. I det dagliga arbetet ställs biblioteken inför frågor som rör arbetsflöden och att nå ut med e-böckerna, att ta ställning till nya affärsmodeller och former av användardrivet förvärv samt problem att samla in och tolka statistik.

Chalmers bibliotek bjuder in till ett seminarium med e-boken på forskningsbiblioteken i fokus. Tanken är att samla personer som arbetar aktivt med e-boksfrågor på biblioteken. Ambitionen är att skapa förutsättningar för aktivt utbyte och nätverk, att lyfta svåra frågor men framförallt att fokusera på goda exempel och att komma vidare.

Seminariet äger rum den 20:e september, dagen före ChALS-konferensen

Platsen är Chalmersska huset, plan 1 i centrala Göteborg (Södra hamngatan 11).

Kostnad för seminariet är 700 kr och inkluderar lunch, för- och eftermiddagsfika.

Upplägg

Dagen är upplagd med tre block. De första två blocken inleds med en 30 minuters presentation/orientering med praktiska exempel och frågeställningar. Därefter delas deltagarna in i mindre samtalsgrupper (max 10 personer / grupp) med en moderator. Deltagarna har inför seminariet tagit del av diskussionsfrågor och förberett med egna exempel. Moderator har ytterligare diskussionsmaterial förberett. Diskussion pågår i 60 minuter och därefter återsamlas grupperna för en 30 minuters återkoppling där moderator sammanfattar gruppdiskussionen.

Det sista blocket består av tre presentationer med tid för frågor och diskussion i storgrupp.

Det finns många frågeställningar kring e-böcker och vi kommer inte hinna med att täcka in alla. Utifrån de intresseanmälningar som kommit in har vi valt att fokusera på följande tre block:

  • Förvärvsprocessen : med fokus på olika affärsmodeller och erfarenheter av användardrivet förvärv.
  • Arbetsflöden & att nå ut till användaren : med fokus på hur man tillgängliggör e-böcker och marknadsför dem.
  • Statistik : med fokus på att förstå leverantörernas statistik, vad den betyder och vad vi kan använda den till.

Inför seminariet räknar vi med att sätta upp någon form av community (t ex en blog, facebook grupp, ning, eller liknande.) där vi gemensamt kan tipsa om aktuell litteratur, artiklar, bloggar och möjlighet till utbyte innan seminariet.

Preliminärt schema

09.30 – 10.00 Registrering och fika
10.00 – 10.10 Välkommen

Förvärvsprocessen

10.10 – 10.40 Användarstyrt förvärv

Monica Tengström och Ulla Elmqvist, Göteborgs universitetsbibliotek

Erfarenheter av användarstyrt e-boksförvärv vid Göteborgs UB under 3 år. Praktiska frågor vid uppstart: urvalskriterier, låneparametrar mm. Konsekvenser för personalen på t . ex fjärrlåne- och IT- avdelningen. Användarstatistik och reaktioner från låntagare. Förvärvsstatistik. Vilka är fördelarna och nackdelarna med användarstyrt förvärv? Hur går vi vidare?

10.40 – 11.40 Gruppdiskussioner
11.40 – 12.10 Återkoppling

12.10 – 13.00 Lunch

Arbetsflöden & att nå ut till användaren

13.00 – 13.30 E-boksprojektet

Lina Waltin och Theodor Tolstoy, Stockholms universitetsbibliotek

Ökad användning av e-böcker på SU (med resultat från en enkät om e-böcker som gick ut till forskare och studenter). Hur vi marknadsför e-böcker idag och vad planeras framöver. E-boksinformation på SUB:s webbplats – Verde/SFX till webben. Synliggöra e-böcker i katalogen – att berika e-boksposter

13.30 – 14.30 Gruppdiskussioner
14.30 – 15.00 Återkoppling

15.00 – 15.30 Fika

Statistik

15.30 – 15.50 Expertgruppen för biblioteksstatistik

Karin Perols, Karolinska Institutet, Universitetsbiblioteket & Tore Tongren, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet

Vad gör Kungliga Bibliotekets Expertgrupp för biblioteksstatistik och vad har de för tankar kring e-boksstatistik med utgång från revisionen av statistikenkäten. Följs upp med diskussion och synkpunkter t ex på enkätrevisionen.

15.50 – 16.00 Diskussion/frågor

16.00 – 16.20 Att försöka analysera användningen av e-böcker

Karin Byström, Uppsala universitetsbibliotek

Att analysera användingen av e-böcker är problematiskt inte minst för att den statistik som levereras är problematisk att tolka. Hur påverkas ett bibliotek lokalt av den svårsmälta statistiken? Idéer, ambitioner och misslyckanden står i fokus för denna presentation.

16.15 – 16.30 Diskussion/frågor

16.30 – 16.50 E-kursböcker och tryckta kursböcker, jämförande användningsstatistik

Mats Almkvist, Umeå

Av Umeå UBs kursböcker på grundnivå är det cirka 500 som biblioteket har i både tryckt och elektronisk form. Hur ser utlåningsstatistiken för tryckt jämfört med elektroniskt? Hur stor del av e-kursböckerna används? Hur använder man dem? Hur länge läser den genomsnittlige användaren i en e-kursbok? Hur många sidor tittar hon på? Vilka slutsatser kan vi dra av användningen?

16.50 – 17.00 Diskussion/frågor

17.00 Avslutning

Anmälan sker till Daniel Forsman – daniel.forsman@chalmers.se

Välkommen!

Inga fler inlägg.